Delårsrapport APRIL 2012
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Delårsrapport januari-april 2012 samt helårsprognos 2012 Innehållsförteckning: Inledning 2 Sammanfattning 3 Folkhälsa 4 God vård 5 Forskning och högskoleutbildning 23 Regional utveckling 25 Kultur och bildning 28 Demokrati och insyn 30 Miljö- och hållbarhetsarbete 32 Personal och kompetens 35 Information och kommunikation 38 Ekonomi 40 Bilaga 1 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning samt noter Bilaga 2 Redovisningsprinciper Bilaga 3 Nämnden för folkhälsa, delårsrapport Bilaga 4 Nämnden för tillväxt, kultur och bildning, delårsrapport Bilaga 5 Nämnden för forskning, delårsrapport Bilaga 6 Nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice, delårsrapport Bilaga 7 Universitetssjukhuset Örebro, delårsrapport Bilaga 8 Karlskoga lasarett, delårsrapport Bilaga 9 Lindesbergs lasarett, delårsrapport Bilaga 10 Primärvård, delårsrapport Bilaga 11 Psykiatri, delårsrapport Bilaga 12 Habilitering och hjälpmedel, delårsrapport Bilaga 13 Folktandvården, delårsrapport Bilaga 14 Lednings- och Verksamhetsstöd, delårsrapport
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Örebro läns landstings inriktning för planeringsperioden 2011-2013 vilar på fyra förutsättningar: God ekologisk och ekonomisk hushållning, som ger en livskraftig, hälsofrämjande och hållbar verksamhet. Hög tillgänglighet, som garanterar vård i rätt tid. God kvalitet och patientsäkerhet, som ger tillförlitlighet och trygghet. Samverkan mellan såväl landstingets egna verksamheter som i relation till länets kommuner och andra vårdgivare. Landstingets verksamhetsplan med budget anger landstingsfullmäktiges prioriteringar. De landstingsövergripande målen och målområdena ska vara utgångspunkt för förvaltningarnas verksamhetsplaner. I dessa ska landstingsfullmäktiges inriktning och prioriterade mål implementeras. Rapportering sker under året, via hälso- och sjukvårdens nämnder och landstingsstyrelsen, till landstingsfullmäktige i samband med delårsrapporter och verksamhetsberättelse med bokslut. I landstingsfullmäktiges beslut om budget 2012 och planeringsförutsättningar för 2013-2014 redovisas de strategiska målen under mandatperioden. För att konkretisera dessa mål tas kortsiktiga mål fram för varje år. Planerings- och uppföljningsprocessen för 2012 bygger på de tio målområdena: folkhälsa, god vård, forskning och högskoleutbildning, regional utveckling, kultur och bildning, demokrati och insyn, miljö- och hållbarhetsarbete, personal och kompetens, information och kommunikation samt ekonomi och finansiella förutsättningar. I denna delårsrapport presenteras en lägesrapport från de olika målområdena samt deras mål och uppdrag för perioden januari - april verksamhetsåret 2012, samt ekonomiska analyser och framtidsutsikter. 2 (51)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för perioden uppgår till 37 miljoner kronor, vilket är 31 mnkr bättre än 2011. Landstingets helårsresultat beräknas till 16 mnkr, vilket är lika som budgeterat resultat. De flesta av förvaltningarnas ekonomier förväntas utvecklas negativt jämfört med föregående år. Orsakerna är främst ökade driftkostnader. I nuläget uppgår verksamheternas prognoser för helåret till -99 mnkr. Förvaltningarna behöver därför vidta åtgärder för att klara en ekonomi i balans. De revideringar av skatteunderlagets tillväxt som skett under våren har medfört en positiv effekt på landstingets ekonomi. Utöver växande skatteintäkter tyder mycket också på att afa Försäkring betalar tillbaka alla premier för åren 2007 och 2008. Inom primärvården har såväl de inkommande telefonsamtalen som besöken till vårdcentralerna ökat under perioden. Antalet inkommande och besvarade telefonsamtal via har aldrig varit så högt som under mars månad. Antalet telefonsamtal till Sjukvårdsrådgivningen har ökat med 13 procent jämfört med förra året. Vid mätningen i april klarade 16 av 29 vårdcentraler målet att minst 90 procent av patienterna ska få en kontakt samma dag. Också 16 av 29 vårdcentraler nådde målet att 90 procent av patienterna ska ha fått en läkartid inom 7 dagar. Det märks också en tydlig ökning av efterfrågan på vård för gruppen barn och unga med psykisk ohälsa. Den skärpta vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin har krävt omfattande insatser av barn- och ungdomspsykiatrin och andra aktörer. Inom den specialiserade vården får allt fler patienter får inom vårdgarantins tidsgräns. Antalet väntande är den lägsta på mer än två år. Vid den senaste mätningen, för att få del av den statliga kömiljarden, uppnåddes kraven både för specialistbesök och för operation. Inom Folktandvården har antalet väntande minskat kontinuerligt sedan våren 2011. Alla nytillkomna patienter får i dag tider inom en acceptabel tidsrymd. Inom samarbetet Ett sjukhus på tre ben har en uppdelning av länets gemensamma mottagnings- och operationsverksamhet påbörjats med syftet att öka tillgängligheten. Uppdelningen har dock ännu inte fått det genomslag som är nödvändigt för flera av verksamheterna, bl.a. inom ortopedi och kirurgi. Patientens fokus snarare än organisatoriska hinder måste få större genomslag i arbetet. Inom områdena kvalitet och patientsäkerhet har ledningssystemet för patientsäkerhet som fått en grundstruktur och fortsätter att utvecklas så att det blir det stöd för systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som verksamheterna behöver. Arbetet med att införa den nationella cancerstrategin pågår under hela 2012. Vid utgången av året ska flera områden vara införda i ordinarie verksamhet. Den 1 januari trädde den nya kollektivtrafiklagen i kraft. I Örebro län är det Nämnden för trafik, miljö och service som har rollen som regional kollektivtrafikmyndighet. Under våren har det tagits fram ett förslag till trafikförsörjningsprogram, vilket sänts ut på remiss. I januari beslutade Statens kulturråd att godkänna Örebro läns kulturplan 2012-2014. Därmed ingår nu Örebro län i den av riksdagen beslutade Kultursamverkansmodellen. Den innebär bland annat att landstinget får ett utökat ansvar för utveckling, finansiering och uppföljning av hela den regionala kulturverksamheten. 3 (51)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsa Nämnden för folkhälsa har under första delen av året arbetat med frågor kopplade till länets folkhälsoplan, dels framtagande av bestämningsfaktorer och indikatorer för att möjliggöra uppföljning av folkhälsoplanen, dels implementering av avtalen med kommunerna och idrottsrörelse i länet. Nämndens representanter i länets fyra dialogforum har tagit fram handlingsplaner för respektive dialogforum. En analys av sjuklighet i lungcancer utifrån socioekonomiska faktorer har inletts. Förberedelser för genomförandet av den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor med framtagande av tilläggsfrågor för Örebro län. Analys av sambandet mellan skydds- och riskfaktorer och människors hälsa utifrån resultat i befolkningsundersökningarna Liv & hälsa fortgår. Planering för projekten Hälsosatsning inom invandrargrupper och Framtidstro, hälsa och delaktighet pågår. Här följer en kort avrapportering av arbetet med landstingsfullmäktiges mål och uppdrag inom målområdet: Mål 1: Landstinget ska bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa samt i samverkan med andra aktörer. Måluppfyllelse: I arbetet utifrån folkhälsoplanen och avtalen med kommunerna i länet och länets idrottsförbund pågår ett fortlöpande samarbete för jämlik och jämställd hälsa hos befolkningen. Nämnden beslutar på sitt sammanträde i maj om de handlingsplaner som dialogfora i länsdelarna har föreslagit, i enlighet med folkhälsoplanen. Mål 2: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska ingå som en naturlig del i hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanorna framför allt rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Måluppfyllelse: I överenskommelserna med alla sjukvårdsförvaltningar och med tandvårdsförvaltningen 2012 samt i Krav- och kvalitetsboken för primärvården för 2012 finns krav på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter kopplade till levnadsvanorna rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Uppföljning sker i respektive nämnd för sjukvårdsförvaltningarna och tandvårdsförvaltningen och i landstingsstyrelsens hälso- och ekonomiutskott för primärvården. Uppdrag 1: Kunskapen om folkhälsans utveckling inom de stora folksjukdomarna ska fördjupas. Fokus läggs på hälsans fördelning när det gäller kön, etnicitet och social bakgrund. Kunskapen ska visa vilka strategier som är framgångsrika för att motverka ojämlikhet i hälsa. Lägesrapport: Arbetet med fördjupade analyser av de stora sjukdomsgrupperna pågår som en del i arbetet med att ta fram underlag för behovsbeskrivningar. Som en del har en analys av sjuklighet i lungcancer utifrån socioekonomiska faktorer inletts. Uppdrag 2: Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att at utvärdera projekt och befolkningsundersökningar (Liv och Hälsa undersökningarna) samt fortsätta att göra fördjupade analyser av utvecklingen av de stora sjukdomsgrupperna i länet. Lägesrapport: Landstinget deltar under 2012 i den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor med speciella tilläggsfrågor för länet. Nämnden kommer utifrån resultaten för länet att analysera trender från tidigare undersökningar. 4 (51)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Uppdrag 3: Folkhälsonämnden har ett särskilt ansvar att följa utvecklingen av hälsans sociala fördelning. Nämnden ges i uppdrag att fortsätta arbetet för att öka kunskap och kännedom om socialt betingade skillnader i hälsa och vilka strategier som har visat sig vara framgångsrika för att motverka ojämlikheter i hälsa samt hitta verktyg för att få till en förändring. Lägesrapport: Arbetet med detta uppdrag pågår bl a genom att. Nämnden deltar i Sveriges Kommuner och Landstings projekt Samling för Social hållbarhet. Dessutom deltar nämnden i EU-projektet Better Health for Better Integration inom en stadsdel i Örebro. Uppdrag 4: Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att, utifrån Liv och Hälsa undersökningen 2012, studera sambandet mellan skydds- och riskfaktorer och människors hälsa med särskilt fokus på skyddsfaktorernas betydelse. Lägesrapport: Arbetet pågår vid samhällsmedicinska enheten. En redovisning utifrån Liv & hälsa ung lämnas till nämnden i maj. Uppdrag 5: Hälso- sjukvårdsnämnderna ges i uppdrag att, i tillämpliga delar, implementera folkhälsoplanens mål och intentioner i överenskommelserna för 2012. Lägesrapport: Implementering pågår. Uppdrag 6: Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att i samverkan med länets kommuner och idrottsrörelse genomföra intentionerna och målen i folkhälsoavtalen. Lägesrapport: Nämnden kommer att följa upp folkhälsoavtalen. Uppdrag 7: Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att stödja och utvärdera projektet Hälsosatsning inom invandrargrupper i syfte att utveckla en målgruppsanpassad metod för hälsoupplysning och rådgivning i Örebro län. Lägesrapport: Nämnden kommer att ha en första uppföljning under hösten. Uppdrag 8: Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att stödja och utvärdera projektet Framtidstro, hälsa och delaktighet, som särskilt riktar sig till barn och unga i Ljusnarsbergs kommun. Lägesrapport: Planering pågår och en första uppföljning redovisas till nämnden under hösten. Uppdrag 9: Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att följa utvecklingen inom området Kultur på recept utifrån erfarenheter av det nationella pilotprojekt som avslutats under år 2011. Lägesrapport: Nämnden kommer att ta del av resultatet från det nationella pilotprojektet under hösten. God vård Tillgänglighet inom specialiserad vård Allt fler patienter får hjälp inom vårdgarantins tidsgräns. Antal patienter som väntat mer än 90 dagar på besök och behandling/operation minskar. Den sista april hade 1 031 länsbor väntat mer än 90 dagar på besök och 558 länsbor väntat mer än 90 dagar på 5 (51)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING operation/behandling. Sammantaget är det en minskning på 285 personer jämfört med månaden innan. Antalet väntande är den lägsta på mer än två år. För att landstinget ska få ta del av kömiljarden ska minst 70 procent av patienterna ha väntat högst 60 dagar till ett specialistbesök respektive till operation/behandling. Om 80 procent av patienterna får vänta högst 60 dagar får vi ta del av ytterligare stimulansbidrag. Vid den senaste mätningen uppnådde landstinget kömiljardens krav både för specialistbesök och operation, 71 procent hade väntat mindre än 60 dagar till besök och 71 procent hade väntat mindre 60 dagar till operation/behandling. För mars månad fick landstinget del av kömiljarden för besök. Sjukvårdsförvaltningarna har ett gemensamt ansvar för att förbättra tillgängligheten. Arbetet med det vi kallar Ett sjukhus på tre ben har högsta prioritet i alla förvaltningar, för alla kliniker. Med en ökad samverkan och fördelning av uppdrag kan våra tre sjukhus tillsammans erbjuda en ökad tillgänglighet och kvalitet i vården. Ett exempel på detta är gråstarroperationer där Universitetssjukhuset Örebro står för operatörer och Lindesbergs lasarett för operationssalar och kringpersonal. På så sätt har sjukhusen jämnat ut varandras trånga sektorer. Det arbete som igångsatts och den länsgemensamma produktionsplaneringen har bidragit till den förbättrade tillgängligheten. Tillgänglighet inom psykiatrin Det märks en tydlig ökning av efterfrågan på vård för gruppen barn och unga med psykisk ohälsa. En stor del av dessa patienter kan få vård inom primärvården men de barn och ungdomar som har en allvarlig psykisk problematik behöver insatser från den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Den skärpta vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin som innebär att barn eller ungdomar inte ska behöva vänta mer än totalt 60 dagar till vård och behandling, har krävt omfattande insatser av BUP (men även av andra inblandade aktörer) i form av effektiviseringar för att nå upp till det minimikrav som staten angett för att stimulansmedel ska utgå. Den sista april hade tio personer (av totalt 56 personer) väntat mer än 30 dagar på en första kontakt. Fem personer (av totalt 22 personer) hade väntat mer än 30 dagar på ett behandlingsbesök. För att klara den skärpta vårdgarantin över tid krävs ett utvecklat samarbete med primärvård och skola. BUP:s och primärvårdens olika roller och ansvar för barn- och ungdomar med psykiska problem måste klargöras. Det givna uppdraget om att arbeta fram en överenskommelse om samarbete kommer att bli en mycket viktig byggsten för att klara uppdraget med den särskilda vårdgarantin. BUP arbetar även konsultativt mot samverkanspartners, särskilt mot primärvården. Dessa insatser blir viktiga även framdeles. Även för målgruppen unga vuxna mellan 16-30 år kan ses en ökad efterfrågan på vårdinsatser. För denna grupp ställs krav på särskilda arbetsmetoder och samverkansformer, vilka är under utveckling. Unga vuxna kommer dessutom att särskilt beaktas i kommande modifiering av organisationen. Inom vuxenpsykiatrin hade tio personer (av totalt 103 personer) väntat längre än 90 dagar till en första kontakt och nio personer (av totalt 41 personer) hade väntat längre än 90 dagar till ett första behandlingsbesök vid mätningen den 30 april. Tendensen är positiv, d.v.s. färre väntar längre än 90 dagar för en första kontakt under april jämfört med tidigare redovisade månader. 6 (51)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Tillgänglighet inom habiliteringen De verksamheter som har haft vissa problem att följa vårdgarantin är ortopedteknik (OT) och Centrum för Hjälpmedel (CFH). Inom OT uppstod problem att hantera kön i samband med flyttning till nya lokaler i februari månad, men man uppfyller nu återigen vårdgarantin. Inom CFH har gjorts stora ansträngningar, vilket resulterat i att kön för brukare som väntat mer än 90 dagar kraftigt minskat sedan årsskiftet. Den förstärkta vårdgarantin för barn och ungdomar upp till 18 år med autismspektrumtillstånd inneb att behandling ska starta inom 30 dagar efter utredning. Barnoch ungdomshabiliteringen (BUH) uppfyllde villkoren för fem personer av totalt 15 mottagna, d.v.s. 33 procent i januari. För februari uppfylldes villkoren för sex personer av totalt 19 mottagna, d.v.s. 32 procent. För mars uppfylldes villkoren för tre personer av totalt tre mottagna, d.v.s. 100 procent. Tillgänglighet inom primärvården Telefontillgänglighet Telefonsamtalen fortsätter att öka. Antalet inkommande och besvarade telefonsamtal via FlexiTidssystemet har aldrig varit så högt som under mars månad 2012. Målsättningen är att minst 90 procent av patienterna ska ha fått en uppringningstid till vårdcentralen samma dag. Vid mätningen i april klarade 16 av 29 vårdcentraler detta mål. I medeltal klarade vårdcentralerna att besvara 86 procent av samtalen under första tertialet, medeltalet varierade mellan 83-87 procent. Läkarbesök Målsättningen är att minst 90 procent av patienterna ska ha fått en läkartid inom 7 dagar. Vid mätningen i april klarade 16 av 29 vårdcentraler detta mål. Medelvärde för samtliga vårdcentraler var för perioden 89 procent, medelvärdet varierade mellan 88-90 procent. Under första tertialen 2012 har antalet besök på vårdcentralerna ökat med 5,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. En viss utökning av personal har samtidigt skett. Sjukvårdsrådgivningen och jourmottagningen i Örebro Ökningen av samtal till Sjukvårdsrådgivningen fortsätter. Fram till sista april har inkommande samtal till Sjukvårdsrådgivningen ökat med 13 procent jämfört med motsvarande period 2011, vilket motsvarar 8 700 fler inkommande samtal. Andelen besvarade samtal har ökat med 4 550 samtal i förhållande till motsvarande period 2011. Totalt 66 527 inkommande samtal och 52 162 besvarade första tertialet. Besöken till jourmottagningen i Örebro fortsätter också att öka. Under första tertialet har besöken ökat med nio procent, d.v.s. 550 fler besök än under motsvarande period 2011. Tillgänglighet inom Folktandvården Antalet väntande patienter, som inte kallas den månad de vid det senaste behandlingstillfället blev utlovade, har fortsatt att minska. Vid april månads utgång var antalet 5 046 (av totalt 90 000 vuxna patienter). Sedan våren 2011 har antalet väntande minskat kontinuerligt. Alla nytillkomna patienter får i dag tider inom en acceptabel tidsrymd. Vid ett mindre antal av klinikerna i länets ytterområden föreligger fortfarande en icke acceptabel kösituation. Anledningen till den förbättrade situationen är att antalet allmäntandläkare successivt ökat genom aktiv rekrytering. Att få resurser till de mindre orterna i länet är dock ett fortsatt problem. I dag har detta lösts med att tandläkare reser ut 7 (51)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING till klinikerna. En ny klinik i Askersund har invigts under året. Minskad privat tandvårdsutbud förväntas varför kliniken successivt bör få en ökad vårdefterfrågan. Planeringen av en ny klinik i Tybble har genomförts. Projektledare för Folktandvårdens Tybbleprojekt är tillsatt och ska påbörja sin planering så snart byggnationen kommer igång. Tillgänglighet till akutmottagningarna Intentionen hos länets akutmottagningar är att uppnå målet att 90 procent av alla patienter ska ha en total genomströmningstid på mindre än fyra timmar. I dag gäller detta för strax under 80 procent av patienterna inom de somatiska akutmottagningarna, och närmare 90 procent av patienterna i psykiatrin. Årets influensa har varit den kraftigaste på 18 år vilket märks på belastningen på Universitetssjukhuset Örebros akutmottagning som varit mycket tung med bland annat ett all time high, 210 patienter under ett dygn. Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett kommer att delta i Sveriges Kommuner och Landstings projekt Akut förbättring ett nationellt projekt för bättre patientflöden på akutmottagningar. Tillgänglighet till återbesök Målsättningen inom landstinget är att 90 procent av patienterna ska ha fått en tid för återbesök inom planerad tid. Inom Örebro läns landsting fick 70 procent av patienterna detta i april 2012. Tillgänglighet via internet Förvaltningarna har infört tjänsten Mina vårdkontakter, som är en nationell och säker e- tjänst där invånarna har möjlighet att nå vården via Internet. Man kan till exempel ta kontakt, förnya recept och avboka tid. Högspecialiserad vård Den senaste kundrelationsundersökningen i regionen visar att 99 procent av remittenterna är nöjda med Universitetssjukhuset Örebro. Vården upplevs ha en hög kvalitet och att det som erbjuds görs bra. Flera av remittenterna kommer att anlita USÖ för högspecialiserad vård även i framtiden. Ögonkliniken har ett stort uppdrag från Region Skåne inom hornhinnekirurgin och kärlthoraxkliniken hjälper Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg med ett antal hjärtoperationer. Kvinnoklinikens IVF-verksamhet växer med fler patienter från Värmland och Stockholm. Nya områden utvecklas inom den högspecialiserade vården där kirurgkliniken genomfört sin första leveroperation. Öron-, näs- och halskliniken har gjort flera cochleära implantat med gott resultat och ytterligare kliniker har intressant utveckling på gång. Kostnaderna för köpt vård är hittills lägre än vid motsvarande tid 2011, vilket beror på en minskning av köpt obesitasvård. Universitetssjukhuset Örebro står inte längre för kostnaderna för köpt primärvård. Remissflödet till vårdgivare utanför Örebro läns landsting är i stort sett oförändrat mot förra året. Färre remisser skickas för valfrihets- och vårdgarantivård och fler för övrig vård. Intäkterna för såld vård har ökat i jämförelse med föregående år. Evidensbaserade vårdprogram Under året fortsätter implementeringen av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Nya nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar och för palliativ vård kommer under året. Ett nationellt vårdprogram för palliativ vård gavs ut av Sveriges Kommuner och Landsting under våren. Rapporter från SBU (Statens 8 (51)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING beredning för medicinsk utvärdering), nationella riktlinjer och andra kunskapsunderlag implementeras i verksamheterna med stöd från CAMTÖ (Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Örebro). Kvalitet och patientsäkerhet Ledningssystemet för patientsäkerhet som fått en grundstruktur fortsätter att utvecklas så att det blir det stöd för systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som verksamheterna behöver. Strukturen för ledningssystem finns tillgänglig på landstingets intranät. En allmän information om ledningssystemet är planerad att genomföras under hösten. Arbete att stärka patientens delaktighet i patientsäkerhetsarbetet fortsätter enligt plan. Min guide till säker vård har implementerats i verksamheterna. Ytterligare aktiviteter pågår för att stärka patienternas möjlighet att bli mer delaktiga, exempelvis planeras genomförande av Öppet hus under hösten. Seminarieserien om patientsäkerhet för förvaltningarnas chefer avslutades i början av året. Förvaltningarna fortsätter att två gånger per år mäta andel vårdrelaterade infektioner och mäta följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Specialistsjukvården deltar i kvalitetsregistret Senior Alert syftar till att förebygga trycksår, undernäring och fall hos patienter över 65 år. Staten har beslutat om en patientsäkerhetssatsning som ska pågå fram till 2014. För 2012 gäller grundläggande krav att samtliga vårdgivare i landstinget ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse, ha infört och använder tjänsterna Säker IT i hälso- och sjukvård (SITHS) inom Nationell patientöversikt (NPÖ), påbörja arbetet med att införa IT-stödet Infektionsverktyget och strukturerad journalgranskning vid alla sjukhus. Prestationsersättningar utgår för handlingsplan med mål för patientsäkerhetskulturen, följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler, handlingsplan förbättringsarbete avseende förekomst av trycksår, fortsatt arbete i STRAMA organisationen, överbeläggningar och patientupplevd patientsäkerhet. Handlingsplaner för förbättringsåtgärder kopplat till mätningen av patientsäkerhetskultur sammanställs under våren. Nationell patientenkät kommer under 2012 att genomföras för somatisk specialistsjukvård, psykiatri och akutmottagningar. Dessutom planeras under året patientenkäter inom folktandvård och habilitering. För att uppnå en patient- och rättssäker sjukskrivningsprocess fortgår arbetet med att uppfylla villkoren i den statliga sjukskivningsmiljarden. Under första tertialet har arbete påbörjats för att ta fram en reviderad handlingsplan för jämställd sjukskrivning samt en handlingsplan för kompetenssatsning inom försäkringsmedicin (på kort och lång sikt), inkl. plan för utbildning och handledning inom läkarutbildningens AT- och ST- tjänstgöring. Primärvården har även fortsatt arbetet med att införa elektroniskt överförda läkarintyg till försäkringskassan. Säkerhet och krishantering Analys pågår av RAKEL (radiokommunikation för effektiv ledning), för att se om det finns behov av en vidgad användarkrets inom landstinget samt inomhustäckningen. En översyn av landstingets ledningscentraler pågår också och beräknas vara klar årsskiftet 2012/2013. 9 (51)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING En intranätsida för arbete med brandsäkerhet finns framtagen. Den testas och utvärderas under våren 2012 och beräknas kunna användas fullt ut under hösten 2012. Vidare har ett arbete påbörjats med att samordna de säkerhetssystem som finns i landstinget och som kommer att resultera i att säkerhet även ingår som en del i stödsystem. Under våren har en riskanalys genomförts på Larm- och meddelandeservern för att tydliggöra brister vad gäller säkerhet, informationshantering och funktion vid drift med ordinarie system såväl som med reservsystem. En riskanalys har också genomförts på sjukvårdsgruppsorganisationen med tanke på en eventuell omorganisation att använda ambulanspersonal som bemanning av sjukvårdsgrupp i stället för IVA/akutsjuksköterskor. En riskanalys pågår på Folktandvården med tanke på el-, vatten-, tele- och IT-avbrott. Informationssäkerhet Under vintern och våren har en webbapplikation för uppföljning av loggar från vårdsystemen införts på samtliga förvaltningar. Vi har i samband med detta utökat antalet användare som kontrolleras. Det har under det här året varit en stor ökning av patienter som begär ut loggar för att se vilka som har haft tillgång till deras journaler och i flera fall har det lett till utredningar om misstänkt dataintrång. Samverkan i vården av äldre Samverkan kring vården av de mest sjuka äldre mellan landstinget och kommunerna är ett fokusområde i Örebro län. Sedan 2010 pågår två projekt för att ytterligare förbättra denna del av vården. Via särskilda stimulanspengar från Sveriges kommuner och landsting har ett antal medarbetare från kommuner och landstinget kunnat anställas på Regionförbundet Örebro för att arbeta i dessa projekt. Det handlar dels om ViSam, som syftar till att förbättra vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmännen, att få ett mera strukturerat arbetssätt och gemensamma bedömningsinstrument vid kontakt med de äldre samt att förbättra de system och metoder vi använder i samband med vårdplanering. Målet för ViSamprojektet är att en ny modell för vårdplanering och informationsöverföring ska levereras vid projekttidens slut. Pallert, det andra projektet, arbetar med införandet av de båda nationella kvalitetsregistren svenskt palliativregister och Senior Alert och med att förbättra vården i livets slutskede och de preventiva insatserna mot fallrisk, undernäring och trycksår. Arbetet har varit mycket framgångsrikt under 2011. Örebro läns landsting fick under februari 2012 kvittera ut drygt 1,8 miljoner kronor från Sveriges kommuner och landsting som kvitto på detta goda arbete. Under våren 2012 har ett antal mål för arbetet med palliativregistret och Senior alert inom Örebro län upprättats. Dessutom har uppdraget utvidgats med Svenskt demensregister (SveDem) och BPSD, ett register för beteendemässiga och psykiatriska symtom vid demens. Under 2012 kommer stimulanspengar att utgå till primärvården för alla patienter som nydiagnostiseras och registreras i SveDem. Den handlingsplan för äldre och läkemedel som fastslogs i Vilgotgruppen i mars 2011 har kompletterats med en aktivitetsplan, som beskriver vad som ska göras kring läkemedelsbehandling i kontakten med äldre patienter i olika situationer. Aktivitetsplanen fastslogs av Vilgotgruppen i februari 2012. Rehabiliteringsgarantin I syfte att åstadkomma ökad återgång i arbete eller att förebygga sjukskrivning inrättade regeringen 2009 en rehabiliteringsgaranti för att stärka den medicinska rehabiliteringen för 10 (51)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING de diagnosgrupper som står för den största delen av sjukskrivningarna. Personer med depression, ångest eller stress ska erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT) och patienter med långvarig smärtproblematik i axlar, nacke och rygg ska erbjudas multimodal rehabilitering (MMR). Multimodal rehabilitering innebär att olika yrkesprofessioner samordnar sitt arbete för att få både ett fysiologiskt och psykosocialt synsätt på smärtan. Primärvården arbetar med att bygga upp den multimodala rehabiliteringen som en fast verksamhet i samtliga länsdelar Ett gemensamt MMR-team för Örebro startade hösten 2011 och ett gemensamt MMR-team för södra länsdelen startade i början på 2012. Det gemensamma MMR-teamet för västra länsdelen har ännu inte kommit i gång p.g.a. svårigheter att rekrytera personer med rätt kompetens till teamet. I norra länsdelen erbjuds multimodal rehabilitering (MMR) på ett antal vårdcentraler i stället för i ett gemensamt MMR-team p.g.a. de stora avstånden. Multimodal rehabilitering på specialiserad nivå utförs på rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Samarbete mellan de olika vårdnivåerna planeras. Primärvården genomför också kompletterande KBT-utbildning motsvarande steg 1 för kuratorer som har annan steg 1 utbildning samt projekterar för införande av Internetbaserad KBT som ett komplement till nuvarande behandling. Även inom psykiatrin har omfattande utbildningssatsningar genomförts för att höja KBT-kompetensen. Handikappolitiska programmet Nu gällande handikappolitiska handlingsprogram följs för närvarande upp genom att representanter från förvaltningarna under våren bjuds in till Länshandikapprådet för redovisning av hur man ligger till i förhållande till handlingsprogrammets målområden. Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel kommer att behandla den samlade redovisningen vid sitt sammanträde den 23 maj. Uppföljning av 2012 års överenskommelser med sjukvårdsförvaltningarna och Hälsoval Örebro län Ansvaret för överenskommelserna samt deras uppföljning ligger på respektive nämnd. Uppföljningar av överenskommelserna sker vid delårsrapporteringar och årsredovisning. Ansvaret för uppföljning av Hälsoval Örebro län, utifrån Krav- och kvalitetsboken, ligger på hälso- och ekonomiutskottet. Hälsovalsenheten följer upp och presenterar fortlöpande resultat för den samlade primärvårdsnivån. Här följer en kort avrapportering av arbetet med mål och uppdrag inom målområdet: Mål 3: Invånarna i Örebro län ska höra till de tre mest nöjda länsbefolkningarna i landet i Vårdbarometerns mätningar av hur vården upplevs. Måluppfyllelse: Vårdbarometern mäter inte längre nöjdhet. Numera frågar man om befolkningens förtroende och tillgång till sjukvård, frågor som kan kopplas till nöjdhet. Sammanställning av resultat i Vårdbarometern görs en gång per år vid årets slut. Mål 4: Inga omotiverade skillnader får finnas utifrån Örebro läns landstings grundprinciper för jämlik och jämställd vård och behandling utifrån resultat i kvalitetsregistren Måluppfyllelse: Sjukhusen analyserar resultat i kvalitetsregistren ur ett jämlikhetsrespektive jämställdhetsperspektiv. Analyser sker också i de specialitetsvisa länssamverkansgrupperna som ger en tydligare koppling mellan analys och aktivitet. Inom Hälsoval Örebro län redovisas data ur Nationella diabetesregister könsuppdelat på vårdcentralsnivå. Av Nysam-siffrorna framkom att Örebro läns landsting har ett avvikande förskrivningsmönster avseende elrullstolar med manuell styrning jämfört med övriga 11 (51)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING landsting. Centrum för hjälpmedel har reviderat och omarbetat förskrivningsanvisningarna för eldrivna rullstolar för att få ett tydligare och mer rättvist regelverk. Arbetet publiceras i Hjälpmedelsguide och behovstrappor i maj månad. Uppföljning av förskrivning av hjälpmedel sker i en behovstrappa utifrån kön, ålder och kommuntillhörighet. Inom alla verksamheter pågår aktiviteter för att kunna presentera verksamhetsstatistik per kön. Problem finns dock med utdata. LOVS-IT ansvarar för att ta fram nytt arbetssätt för att möjliggöra för verksamheterna att kunna ta fram adekvat utdata Vid planerade uppföljningar av efterlevnaden av riktlinjer inom Folktandvården ska även genderaspekten beaktas. Folktandvården fördelar ersättningen i barntandvården enligt socioekonomiska parametrar den s.k. klusteranalysen. Mål 5: Vid utgången av 2012 ska föreslagna områden inom nationella cancerstrategin vara införda i ordinarie verksamhet. Måluppfyllelse: Under våren 2012 har nätverksgruppen för nationella cancerstrategin i länet ombildats till RCC-råd Örebro läns landsting i enlighet med beslut i Regionalt cancercentrum, RCC, styrgruppen Uppsala- Örebro. RCC-rådet har som ett av sina mål beslutat att alla nydiagnostiserade cancerpatienter med aktiv behandling i länet vid utgången av 2012 ska ha en kontaktsjuksköterska. Ett palliativt råd inom Örebro län med representanter från landstinget och länets kommuner har bildats under våren på uppdrag av Vilgotgruppen. Det kommer att ha sitt första möte under maj månad. Ett övergripande mål för detta råd är att alla patienter i länet oavsett bostadsort ska får en likvärdig palliativ vård. Anslutningsgraden till svenskt palliativregister ökar stadigt i länet, mycket tack vare arbetet i Pallertprojektet på regionförbundet. Ett mål för året är att minst 70 procent av alla dödsfall i länet ska registreras i registret. Andra mål handlar om smärtskattning, munbedömning och brytpunktssamtal. I mars hölls ett nytt möte med företrädare för patientföreningarna i Örebro län inom cancerområdet. Vid detta beslöts att de föreningar som så önskar ska kunna få representation i de vårdprogramgrupper som arbetar i regionen. Under våren fattade landstinget beslut om att all diagnostik och behandling inom bröstcancerkirurgi ska ske på Universitetssjukhuset Örebro i syfte att kunna ge patienterna en jämlik och högkvalitativ cancersjukvård. Det har beslutats som en följd av landstingsfullmäktiges beslut att nivåstrukturera cancersjukvården och som i sin tur är i samklang med den nationella cancerstrategin och RCC:s uppgifter. En arbetsgrupp med representanter från alla berörda kliniker och verksamheter vid länets tre sjukhus få uppdraget att genomföra förändringen. Mål 6: Vid utgången av 2012 ska den skärpta vårdgarantin för Barn- och ungdomspsykiatrin, kontakt inom 30 dagar/behandling inom 30 dagar, vara uppfylld. Måluppfyllelse: Förvaltningens bedömning är att man inte kommer att klara den förstärkta vårdgarantin under 2012. Vid mättillfälle 30 april har tio personer väntat mer än 30 dagar på första kontakt (av totalt 56 personer) och fem personer har väntat mer än 30 dagar på behandlingsbesök (av totalt 22 personer). För att klara vårdgarantin krävs ett utvecklat samarbete med primärvård och skola och att BUP:s och primärvårdens olika roller och ansvar för barn- och ungdomar med psykiska problem klargörs. En överenskommelse om samarbete ska arbetas fram. BUP:s konsultativa arbete mot primärvården blir också än viktigare framdeles. Mål 7: Vid utgången av år 2012 ska vårdgarantin, 0-7-90-90, vara uppfylld inom alla områden. Måluppfyllelse: Se redovisning nedan under mätetal. 12 (51)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Mål 8: Minst 90 procent av alla patienter på landstingets akutmottagningar ska ha en total genomströmningstid på mindre än 4 timmar. Måluppfyllelse: Örebro läns landsting totalt 75,5 procent Akutmott Universitetssjukhuset Örebro: 75,5 procent Akutmott Karlskoga lasarett: 81,7 procent Akutmott Lindesbergs lasarett: 58,5 procent Psykiatrin akutmott: 86,8 procent Mål 9: Minst 90 procent av patienterna ska ha fått återbesök inom planerad tid. Måluppfyllelse: Örebro läns landsting totalt 70,3 procent Universitetssjukhuset Örebro: 68,5 procent Karlskoga lasarett: 79,2 procent 13 (51)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Lindesbergs lasarett: 80,5 procent Psykiatrin: 60,6 procent Folktandvården ser ut att kunna uppfylla målet Mål 10: Minst 80 procent av de medicinska underlagen till Försäkringskassan ska vara godkända. Måluppfyllelse: Sjukskrivningskommittén och dess operativa grupp arbetar med de villkorade delarna i sjukskrivningsmiljarden, bland annat att kvaliteten i läkarintygen ska förbättras. Försäkringskassans mäter måluppfyllelse. I den senaste mätning som gjordes runt årsskiftet 2011/2012 hade Örebro läns landsting 51 procent godkända läkarintyg, d.v.s. 51 procent av läkarintygen innehöll alla de uppgifter som Försäkringskassan behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut i sjukpenningärenden. Fortsatta utbildningsinsatser planeras inom landstinget för att förbättra kvaliteten i läkarintygen och uppnå målet. Mål 11: Vid utgången av 2012 ska rehabiliteringsgarantin vara uppfylld. Måluppfyllelse: Under första kvartalet har vårt landsting utfört åtgärder inom rehabiliteringsgarantin (MMR och KBT) motsvarande 797 000 kronor i statsbidrag (3 procent av möjlig ersättning för 2012). Jämfört med första kvartalet 2011 är det en rejäl minskning vilket beror på ändrade inrapporteringsregler. I år ska avlutade behandlingsserier inrapporteras till Försäkringskassan och inte som tidigare påbörjade behandlingsserier. Ersättningen för MMR har också ändrats med en lägre ersättning för den som ges på primärvårdsnivån och en högre ersättning för den som ges på specialistnivån. Arbetet fortgår med att få till stånd fungerande MMR-team på primärvårdsnivån inom varje länsdel samt samverkan mellan dessa och MMR-teamet på specialistnivån (rehabmedicin). Enligt planeringen kommer MMR-teamen på primärvårdsnivå att kunna erbjuda behandlingar fortlöpande och vara fullt ut fungerande vid utgången av 2012. Fortsatta utbildningsinsatser pågår även inom primärvården och psykiatrin för att höja KBT-kompetensen. Mål 12: Alla verksamheter tillämpar senaste evidens avseende diagnos, vård och behandling. Måluppfyllelse: För att få bättre genomslag för arbetet med resultatet i Öppna jämförelser (ÖJ) har beslut om ett annat arbetssätt tagits i ledningsgruppen. Analysgruppen för ÖJ har avslutats, och istället ska resultaten av ÖJ först analyseras i Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (RMK), som tar ställning till vilka områden som bör bli föremål för fördjupad analys och resultatförbättrande åtgärder. Beslut om uppdrag kring detta ges sedan från ledningsgruppen till de olika länssamverkansgrupperna, som rapporterar resultat av analysen och förslag till förbättringsåtgärder tillbaka till RMK. De nya nationella riktlinjerna och andra kunskapsöversikter som presenteras diskuteras i RMK. Uppdrag kring implementering av dem ges beroende på hur omfattande behov som finns. Under det senaste året har främst demens, stroke och diabetesriktlinjerna diskuterats i RMK. En särskild arbetsgrupp arbetar med hur diabetesvården på ett bättre sätt ska kunna leva upp till de nationella målen. Under året blir riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder, rörelseorganens sjukdomar och palliativ vård aktuella för diskussion. CAMTÖ erbjuder bland annat utbildningsaktiviteter inom evidensbaserad medicin och tar fram systematiska kunskapsunderlag inför ställningstagande till införande av ny metodik, eller i övrigt vid behov inom Örebro läns landsting. Ett lokalt program för barn och unga med CI (cochleaimplantat) med syfte att säkerställa god kvalitet i habiliteringsprocessen ska tas fram gemensamt mellan HDV/BUH och audiologiska kliniken. Inom audiologiska kliniken har det även påbörjats ett arbete med att revidera vård-/habiliteringsprogram för personer med grav hörselnedsättning. 14 (51)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Syncentralen har påbörjat arbete med att ta fram ett lokalt habiliteringsprogram gällande orientering & förflyttning för dels personer med synnedsättning och blindhet, dels syn- och hörselnedsättning/dövblindhet Landstinget deltar i Sveriges Kommuner och Landstings projekt om kunskapsstyrning i syfte att förbättra landstingets strukturer för kunskapsstyrning. Uppsala-Örebroregionens grupp för kunskapsstyrning kommer att arbeta med hur man fördjupar frågan om kunskapsstyrning. Folktandvården har skapat en strukturerad process för att föra ut nationella riktlinjer till all personal. I detta ingår framtagande av lokala riktlinjer, vårdprogram och kompetensutveckling Arbete har påbörjats med att följa upp efterlevnaden av riktlinjer för behandling av kariessjukdomen som infördes 2011 varvid även genderaspekten beaktas. Uppföljning av följsamheten av riktlinje för behandling av tandlossning, som går ut i verksamheten i juni 2012, kommer att ske på liknande sätt. Mål 13: Alla medarbetare ges möjlighet till att upprätthålla och utveckla sin kompetens för att ge god och patientsäker vård. Måluppfyllelse: Utveckling och införande av en modul i Procompetens för framtida hantering av kompetensutveckling och kompetensplan har skett under första kvartalet och kommer att införas som första steg i en förvaltning, vilket kommer att möjliggöra uppföljning av kompetensutveckling på ett strategiskt strukturerat sätt. Under kvartal ett och två skrivs en handlingsplan för patientsäkerhetskulturen med utgångspunkt från resultatet från genomförd patientsäkerhetskulturmätning. Mål 14 Vid utgången av 2012 ska användningen av tjänsterna i Mina vårdkontakter ökat från 2011 års nivå. Måluppfyllelse: Mina vårdkontakter (MVK) är infört vid aktuella hälso- och sjukvårdsenheter inom landstinget under första kvartalet 2012. Samtliga kliniker i allmäntandvård och specialisttandvård är sedan januari 2011 anslutna till MVK. Målsättningen är att alla invånartjänster ska kanaliseras via Mina vårdkontakter för att säkerställa en säker kommunikation enligt nationell standard. Flera tjänster läggs successivt till. Nya tjänster som finns tillgängliga är Klamydiatest och tidbokningstjänsten s.k. webbtidbok. Under 2011 driftsattes tidbokningstjänsten inom Folktandvården. Under våren 2012 startade ett införandeprojekt för specialistvården och primärvården för att införa tidbokstjänsten. Målsättningen är att primärvården och Universitetssjukhuset Örebro har infört tidbokstjänsten under 2012. Plan för Lindesbergs och Karlskoga lasarett, habiliteringen och psykiatrin ska tas fram under hösten 2012. All screening som cellprovtagning och mammografi ska på sikt också hanteras via MVK. Projekt finns etablerat för att administrera tidbokning för cellprovtagning via MVK som slutförs senast hösten 2012. Egenvårdsremiss införs under 2012 via MVK för kvinnoklinikerna inom länet. Regelverk för egenvårdsremissen är ute på remiss hos kvinnoklinikerna under våren 2012 Mål 15: Alla verksamheter ger patienterna information om hur de själva kan påverka sin hälsa för att förebygga sjukdom eller skada. Måluppfyllelse: I processen att implementera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder har ett länsövergripande arbete med en kartläggning av 15 (51)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING vårdpersonalens kompetensutvecklingsbehov inletts. Analys av kartläggningen och förslag till det fortsatta arbetet med implementeringen av riktlinjerna kommer att presenteras senare under året för RMK. Psykiatrin har valt att särskilt fokusera på information om de skadliga effekterna av alkohol och rökning. Sjukhusen erbjuder patienter hjälp att sluta röka inför operation och ger recept på fysisk aktivitet. Kärlhälsan vid Universitetssjukhuset Örebro erbjuder kärlsjuka patienter och neurologpatienter livsstilssamtal. Primärvården har tagit fram information till personalen kring de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder, föra att tydliggöra de krav som ställs på olika rådgivningsnivåer i riktlinjerna. Folktandvården har tagit fram en serie informationsmaterial inom tandvårdsområdet som används av flera av landets Folktandvårdsorganisationer. Folktandvårdens folkhälsoenhet arbetar systematiskt med information och informationsmaterial inom området förebyggande tandvård. Folktandvården har startat implementeringen av nationella riktlinjer för vuxentandvård där förebyggande och hälsorådgivning utgör en stor del. Mål 16: Nollvision inga undvikbara vårdskador eller dödsfall ska uppkomma i samband med vård och behandling. Måluppfyllelse: Patientsäkerhetsarbete har inletts på samtliga förvaltningar inom somatisk specialistvård genom att införa strukturerad journalgranskning. Deltagande i nationella punktprevalensmätningar, PPM-mätningar, för att identifiera vårdrelaterade infektioner vilket är ett sätt att identifiera uppkomna vårdskador. Infektionsverktyget - ett projekt har inletts för att arbeta systematiskt med att identifiera vårdrelaterade infektioner. NITA, - ett verktyg för händelseanalyser, har implementerats med ett strukturerat verktyg med mål att öka antalet risk- och händelseanalyser. Mål 17. Örebro läns landsting har enhetliga, tydliga och effektiva vårdprocesser. Måluppfyllelse: Arbetet i de specialitetsvisa länssamverkansgrupperna pågår för att identifiera och skapa enhetliga vårdprocesser. Fortsatt utveckling av ledningssystem för att stödja utveckling av enhetliga, tydliga och effektiva vårdprocesser. Mål 18. Under år 2012 ska en barn- och ungdomsakut tas i drift på Universitetssjukhuset Örebro. Måluppfyllelse: Projektering pågår, tidsplan följs. Uppdrag 1: Fortsatt kartläggning av ett urval av diagnosområden med avseende på om det finns skillnader i vårdinsatser utifrån könsperspektiv. Lägesrapport: I arbetet med resultaten av Öppna jämförelser har inga skillnader i resultat eller vårdinsatser utifrån könsperspektivet hittats. Läkemedelsenheten har analyserat könsrelaterat val av behandling med läkemedel vid några av våra största folksjukdomar. Man kunde i vårt landsting inte påvisa en direkt koppling mellan patientens kön och val av läkemedel. Uppdrag 2: Presentera ett förslag på hur en mobil distriktssköterskemottagning i länet skulle kunna fungera. Lägesrapport: Uppdrag att utreda förutsättningarna för en mobil 16 (51)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING distriktssköterskemottagning för rådgivning och kontroller tillgänglig på länets mindre orter utreds inom ledningskansliet och beredning av förslaget pågår. Uppdrag 3: En utvärdering av effekterna av omorganisationen inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) verksamheten ska genomföras Lägesrapport: Rapporten är slutförd och redovisad och har resulterat i att nämnden föreslagit landstingsstyrelsen att föreslå landstingsfullmäktige att tillsätta en programgrupp som arbetar med frågan med ett bredare perspektiv. Uppdrag 4: Genderbudgetanalys ska göras inom områdena stroke, rehabilitering och hjälpmedel under år 2012. Lägesrapport: Tillsammans med ett antal kommuner i länet genomförs en tvåårig kompetensutvecklingsinsats inom Gender budget. 2012 deltar personal från Karlskoga lasarett. På lasarettet fortsätter kartläggningen av hjärtinfarkter, nu med fokus på patienter från 2011. Dessutom har strokepatienter från 2011 analyserats. Ett stort antal variabler av betydelse för vård och behandling har kartlagts och kostnader kan redovisas. En rapport kommer att presenteras hösten 2012. Habiliteringsförvaltningen har fått stöd från Sveriges Kommuner och Landsting för ett tvåårigt utvecklingsarbete. Förskrivning av flera typer av hjälpmedel kommer att analyseras ur ett genusperspektiv. Med utgångspunkt i detta kommer samtliga förskrivare att erbjudas jämställdhetsutbildning i syfte att skapa en rättvisare och mer behovsstyrd föreskrivning. Ett tydligt perspektiv i detta är att synliggöra kostnader och ge underlag för en könsanalys av budgeten. Projektet startade i januari 2012 och förväntas bidra till kunskap kring förskrivningsmönster utifrån könsperspektiv. En utbildning kring Genushanden, för att göra sjukskrivingarna mer jämställda, har utarbetats och ett metodpaket har tagits fram och distribuerats till berörda kliniker inom sjukhusen och psykiatrin samt till samtliga vårdcentraler. Under sommaren utvärderas detta arbete. Därefter kommer verktygen att kunna förfinas. I samband med detta görs också en analys av kostnaderna med fokus på fördelning av rehabiliteringsinsatser mellan män och kvinnor. Uppdrag 5: Utreda möjlighet att tillskapa en Närsjukvårdslösning i Södra länsdelen. Lägesrapport: Utredningen har genomförts. Förslaget har behandlats i landstingsstyrelsen. Universitetssjukhuset Örebro och primärvården samarbetar om uppdraget och rapporterar i maj planer för genomförandet till dels nämnden för somatisk specialistsjukvård, dels nämnden för primärvård och folktandvård. Uppdrag 6: Landstinget ska ta fram tydliga processbeskrivningar för verksamhetsidén akutcentrum, det vill säga en gemensam ingång till akutsjukvård för att förenkla för länsinvånarna. Lägesrapport: En arbetsgrupp med företrädare för Universitetssjukhuset Örebro och primärvården har under våren arbetat med akutprocesserna kring USÖ. Förslag från gruppen kommer att presenteras vid landstingsstyrelsen i maj. Uppdrag 7: Att strukturera om läkemedelsarbetet så att fler patienter, i alla åldersgrupper, som använder många läkemedel, oavsett bostadsform, omfattas av läkemedelsgenomgångar. Lägesrapport: I den aktivitetsplan utifrån handlingsplanen äldre och läkemedel som fastslogs av Vilgotgruppen i februari 2012 finns aktiviteter kring läkemedelsgenomgångar i samband med in- och utskrivning på sjukhus och för äldre på särskilda boenden, men också 17 (51)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING i eget boende. Rekommendationer om hur läkemedelsgenomgångarna ska genomföras och dokumenteras, liksom möjligheten att avropa stöd av apotekare vid behov ingår i planen. Läkemedelskommittén och läkemedelsenheten genomför gemensamt informationsinsatser för att få genomslag av handlingsplanen, och förslag finns att anställa ytterligare en apotekare för detta ändamål inom landstinget. Enligt Krav- och kvalitetsboken Hälsoval Örebro län är läkemedelsgenomgångar vid särskilda boenden och hemsjukvård till patienter med apodos ett område i den målrelaterade ersättningen. Ersättningen till vårdcentralerna är 700 kr/läkemedelsgenomgång (en gång per år och patient). Förberedelser har gjorts med sökord i patientjournal och modell för uttag av data för att kunna följa upp detta. Den modell för genomgångar som prövats i samverkan mellan primärvården och Karlskoga och Örebro kommun implementeras under våren 2012 i samtliga kommuner i länet. Modellen innebär att kommunens sjuksköterska/omvårdnadspersonal gör symtomskattning innan genomgången, vårdcentralen gör erforderlig provtagning, framför allt njurfunktion och blodtryck, och läkaren gör justering i läkemedelslistan utifrån det samlade underlaget. Tillgång finns till apotekarstöd inför genomgången om så önskas. Arbetet är igång vid samtliga vårdcentraler. Uppdrag 8: Utreda möjliggörande av akutvårdsavdelningar (AVA) på Lindesberg och Karlskoga lasarett. Lägesrapport: Inom projektet ViSam på regionförbundet pågår ett försök att utveckla differentierad vårdplanering utifrån patientens behov inför utskrivning från sjukhus. En indelning i enkel, normal respektive komplicerad vårdplanering föreslås, där den enkla formen motsvarar de insatser som idag görs från akutvårdsavdelningen AVA på USÖ. Om detta förslag når framgång kommer möjligheterna till en förenklad vårdplanering att finnas på alla vårdenheter utan att man för den skull behöver inrätta särskilda akutvårdsavdelningar vid de övriga sjukhusen. Uppdrag 9: Ett förslag på hur sårbarheten avseende vattenförsörjning till sjukhusen ska åtgärdas. Lägesrapport: Reservvatten finns inte på något av landstingets akutsjukhus. Utredning pågår. Uppdrag 10: Ett utredningsförslag om möjligheterna av att ge bloddialys med ökad geografisk tillgänglighet i länet ska presenteras. Lägesrapport: En arbetsgrupp har under vintern tagit fram ett förslag till hur framtidens bloddialysbehov ska kunna tillfredsställas i länet. Förslaget behandlas av landstingsledningen under senvåren. Uppdrag 11: Att förbättra metoder att förbereda och informera patienter som är i behov av operation mot övervikt samt föreslå metoder för att minska behovet att dessa operationer. Lägesrapport: Rutiner finns att förbereda patienter inför operation och även information innan förberedelsen tar vid. Överviktsenheten bidrar med forskningsresultat och utbildning för att minska behovet av operation. Uppdrag 12: Satsningen med att förstärka öppenvårdspediatriken på Universitetssjukhuset Örebro ska fortsätta och utvidgas. Lägesrapport: Förstärkningen fortsätter enligt plan. Uppdrag 13: Att utreda hur ett verksamhetsutvecklingsarbete för länets hela primärvård 18 (51)