SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv 2017-09-14
Vem är Jessica Rosenälv? Teknisk bakgrund: systemutvecklare, certifierad IT-arkitekt Mångårig erfarenhet i arbete med verksamhets- och informationsarkitekturer Har utvecklat en metodik för verksamhets- och informationsanalyser Deltar i standardiseringsarbete på SIS och ISO Deltar i nationella och regionala projekt
Inledning I denna utbildningen går jag genom viktiga grundläggande begrepp som standard, öppen standard, de facto standard, branschramverk, semantisk interoperabilitet, olika typer av verksamhetsaspekter, referens- och konkret arkitektur Omvärldbevakning: i Sverige och internationellt Syftet är att ge den övergripande förståelse över varför man ska använda semantiska standarder och hur man ska tänka i kravställningsarbete och vid framtagandet av arkitekturer Målet är att du ska bättre förstå grundläggande begreppen, varför man ska använda semantiska standarder och få bättre förståelse om hur man ska applicera standarder i kravställnings- och arkitekturfaser
Vad är en standard? En standard definieras som ett dokument, upprättat i konsensus och fastställd av en erkänt standardiseringsorgan, exempelvis Internationella standardiseringsorganisationen, ISO, Europeisk standardiseringsorganisation, CEN, Swedish Standards Institute, SIS
En standard är en gemensam lösningpå ett återkommande problem Syftet med standarder är att skapa enhetliga och transparenta rutiner som vi kan enas kring Det ligger ju i allas intresse att höja kvaliteten, undvika missförståndoch slippa uppfinna hjulet på nytt varje gång
Öppen standard En standard som, i motsats till en proprietär teknisk specifikation, tillåter vem som helst att implementera den utan att ägaren av standarden sätter upp orimliga eller diskriminerande hinder Detta möjliggör kompatibilitet mellan produkter av olika fabrikat som följer standarden, och fri konkurrens mellan utvecklare av dessa produkter En standard som är publicerad och allmänt tillgänglig Ett vanligt krav är att standarden får användas gratis https://sv.wikipedia.org/wiki/%c3%96ppen_standard
De facto-standard och branschramverk De facto-standard är en standard som tillämpas utan att den föregåtts av en formell överenskommelse eller annan rättsgrund https://sv.wikipedia.org/wiki/de_facto Branschramverk är inte formaliserat på samma sätt som standarder Ett branschramverk kan utgöras av ett antal formella standarder men kan också inkludera andra, inom branschen, gemensamma överenskommelser för hur verksamheter ska beskrivas och därmed bedrivas
TOGAF 9.1 The Open Group Architecture Framework ärinte en standard utan ett arkitekturramverk som tillhandahållermetoder och verktyg för arbete med Enterprise arkitektur ett stöd för att bygga upp ett bibliotek av återanvändbara arkitekturella komponenter och mönster som kan ingå i en referensarkitektur
Omvärldsbevakning Vad händer i Sverige? 2016-2018
2016 StandIN publicerar slutrapport Har gått genom > 70 standarder Har identifierat och beskrivit totalt 45 standarder som är relevanta Har beskrivit 18 tekniska standarder http://medtech4health.se/standin/
Rapport 3H3R: Fyra strategier för vårdens digitalisering, 2016 visar på en väg framåt genom fyra strategier som gynnar samhället forskningen näringslivet patienterna http://old.swelife.se/rapport-3h3r-fran-oar-av-data-till-kunskap-forsamhallsnytta/
Utvärdering av internationella standarder Underlag för nationell samordning av standarder Inera, 2016 Beskrivning och utvärdering av ett antal standarder: HL7 FHIR HL7 v3 Messaging HL7 CDA IHE XDS openehr-specifikationer Continua Design Guidelines https://www.inera.se/fordjupning/arkitektur-och-regelverk/standarderforinteroperabilitet/
Gemensamt ramverk av standarder för interoperabilitet del 2, 2017 Projektet har skapat en struktur som kopplar verksamhetens informationsbehov i en process med resultaten från projekten StandIN och 3H3R Processerna har identifierats och ett urval av användningsfall med tillhörande informationsbehov har tagits fram Syftet med projektet är att kunna beskriva testfall för att kunna testa, validera och utvärdera ett antal valda standarder https://www.inera.se/fordjupning/arkitektur-ochregelverk/standarderforinteroperabilitet/
Gemensamt ramverk av standarder för interoperabilitet del 3
Vad händer internationellt?
Tekniska standarder skapar förutsättningar För att skapa integrationer och tekniskt kunna utbyta information och tjänster på ett säkert sätt med överenskommen kvalité
Semantiska standarder Semantiken ansvarar för innehåll Skapar förutsättningar att uppnå semantisk interoperabilitet
Vad är semantisk interoperabilitet? Både sändare och mottagare av information, som används i en viss kontext inom en viss tidsperiod, har en gemensam förståelse av informationens betydelse
Att mena samma sak oavsett teknik
Varför standarder? Internationell eller nationell expertis inom ett visst område Validerad och granskad kunskap Överenskommelse mellan länder eller nationellt Nyttja expertis och återanvända kunskap Standard: främjar eller hindrar innovation?
Hur ska man använda semantiska standarder? I kravställningsarbete I arkitekturarbete för att skapa ett underlag för realisering/implementation
VIA-metoden har en strävan att nå når visionen snabbare Verksamhetens vision Dagens verksamhet (Nuläge) Långsiktig strategi för förflyttning Etappsteg Etappsteg Etappsteg Framtidens verksamhet Verksamhetens målbild (Börläge) Kravställning krav stöd påverkar ska möjliggöra krav stöd underlag för Dagens IT-stöd Kortsiktiga åtgärder Långsiktig IT-strategi Etappsteg Etappsteg Etappsteg Framtidens IT-stöd Målbild för IT-strategi och kravställning av IT-stöd Lösa akuta problem så att verksamheten kan arbeta i sitt nuläge
VIA-metoden har en strävan att nå når visionen snabbare Verksamhetens vision Dagens verksamhet (Nuläge) Verksamhetsstrategi Långsiktig strategi för förflyttning Etappsteg Etappsteg Framtidens verksamhet Verksamhetens målbild (Börläge) krav stöd Dagens informationshantering (Nuläge) påverkar möjliggör Informationshanterinsstrategi Långsiktig strategi för förflyttning Etappsteg Etappsteg krav stöd Framtidens informationshantering (Börläge) krav stöd Dagens IT-stöd (Nuläge) påverkar möjliggör IT-strategi Långsiktig strategi för förflyttning Etappsteg Etappsteg krav stöd Framtidens IT-stöd (Börläge) Lundmark & Rosenälv
VIA-metoden Dagens verksamhet (Nuläge) har en strävan att nå 3 4 1 Verksamhetsstrategi 2 Långsiktig strategi för förflyttning Etappsteg 5 GAP-analys Verksamhetsstrategi Etappsteg Handlingsplan når visionen snabbare Framtidens verksamhet Verksamhetens målbild (Börläge) Verksamhetens vision krav krav stöd krav krav stöd stöd stöd 6 Förändringsarbete Dagens informationshantering (Nuläge) Informationshanteringsstrategi Långsiktig strategi för förflyttning Etappsteg Etappsteg Framtidens informationshantering (Börläge) Dagens IT-stöd (Nuläge) IT-strategi Långsiktig strategi för förflyttning Etappsteg Etappsteg Framtidens IT-stöd (Börläge) Lundmark & Rosenälv
VIA-metoden Dagens verksamhet (Nuläge) har en strävan att nå GAP-analys Verksamhetsstrategi Handlingsplan når visionen snabbare Framtidens verksamhet Verksamhetens målbild (Börläge) Verksamhetens vision Förändringsarbete krav stöd koordinering och krav stöd Dagens informationshantering (Nuläge) GAP-analys Informationshanteringsstrategi Handlingsplan Förändringsarbete Framtidens informationshantering (Börläge) krav stöd samverkan krav stöd Dagens IT-stöd (Nuläge) GAP-analys IT-strategi Handlingsplan Framtidens IT-stöd (Börläge) Lundmark & Rosenälv Förändringsarbete
VIA-metoden Lundmark & Rosenälv
FRÅGOR?
Fikapaus 2o minuter
HUR SKAPAR MAN EN ARKITEKTUR BASERAD PÅ SEMANTISKA STANDARDER?
Drömhus som idé
Arkitekturritning
In Process - värdeförädling Ut Må l 1 Må l2 Må l 3 Må l 4 Må l 5 Må l 6 Begrepp A Roll 1 Process - samverkan Begrepp C Roll 2 Begrepp B Roll 3 Begrepp D Begrepp E Patient * xyz 1 * abc 0..1 Hälsoärende * xyz 1 * abc 0..1 Aktivitet * xyz 1 * abc 0..1 Aktivitetsplan * xyz 1 * abc 0..1 Tillstånd * xyz 1 * abc 0..1 Prof aktör * xyz 1 * abc 0..1 Enhet * xyz 1 * abc 0..1
Modeller är komponenter i arkitekturen Verksamhetsaspekter Målmodell Begreppsmodell Processmodell Informationsmodell Beskrivning av intressenter Beskrivning av informationsbehov
Referens- och konkret arkitektur En referensarkitektur (abstrakt arkitektur) ett mönster för att skapa konkreta arkitekturer innehåller olika typer av referensmodeller, principer och riktlinjer för hur olika komponenter i arkitekturen ska designas Konkret arkitektur ett underlag för konkreta realiseringar/ implementationer bör baseras på referensarkitekturen
Realiseringar/implementationer Den konkreta arkitekturen bör anpassas till de förutsättningar som gäller för denna verksamhet och ytterligare detaljera den Arkitekturellabeskrivningar tar hänsyn till sammanhanget inom realiseringen och resulterar i implementationsbeskrivningar
Arkitektur baserad på standarder Relevanta semantiska standarder ska användas i analyser av olika verksamhetsaspekter Den konkreta arkitekturen utgör grunden för realiseringar / implementationer och baseras på referensarkitekturen Arkitekturellabeskrivningar tar hänsyn till sammanhanget inom realiseringen och resulterar i implementationsbeskrivningar
Standarder Arkitektur Referensarkitektur Generell klinisk process In Process - värdeförädling Ut Konkret arkitektur Diabetesprocessen In Process - värdeförädling Ut Roll 1 Roll 2 Process samverkan Roll 3 Implementation Beskrivning för realisering av diabetesprocessen i verksamhet X Roll 1 Roll 2 Roll 3 Process samverkan
Standardbaserad arkitektur för hälso- och sjukvården Vilka semantiska standarder som ska användas och på vilket sätt i analyser av olika verksamhets aspekter? ISO 12967 Service Architecture (HISA) motsvarar svensk standard, SS EN ISO 12967 Tjänstearkitektur ISO 13940:2015, System of concepts to support continuity of care (Contsys) motsvarar svensk standard, SS-EN ISO 13940:2016 - Begreppssystem som stöd för kontinuitet i vården ISO 13606, Electronic Health Record Communication
SS EN ISO 12967 Tjänstearkitektur (HISA) En metodik, ett ramverk och en referensmodell som inkluderar baskrav och tjänster som är relevanta för hälso- och sjukvård och omfattar inte socialtjänsten Beskriver arkitekturen i olika vyer (viewpoits) Del 1 - Enterprise view (verksamhetsvy) vilka verksamhetskrav som bör ställas på informationssystemet och vilka komponenter ingår i verksamhetsarkitektur Del 2 - Information view (informationsvy) en informationsmodell med krav på informationsbehov i verksamhetsprocesserna som hanteras i vården och vilka komponenter ingår i informationsarkitektur Del 3 - Computational view (Bearbetningsvy) beskriver interaktioner mellan komponenter och gränssnitt Revideringsarbete pågår
Revideringsmål Ska bidra till spårbarhet mellan verksamhets-, informationsarkitektur och teknisk arkitektur Anpassas till Contsys Harmoniserar med ISO 13606 Tittar på andra arbete som gäller service arkitektur som HL7 FHIR och Continua, HL 7 v.2.x, HL7 v.3 Alla tre delar ligger i olika faser i arbete
ISO 13940:2015, System of concepts to support continuity of care (Contsys) är grund för verksamhetsarkitektur Det finns inte många standarder som omfattar verksamhetsarkitektur inom hälso-och sjukvård eller omsorg Omfattar bara hälso-och sjukvård och inkluderar inte omsorg En modell för en generell klinisk process som beskriver ett sammanhållet kliniskt sammanhang En begreppsmodell för begrepp som förekommer i denna process Bör användas som grund för framtagandet av referensarkitektur för kliniska processer Kan användas för olika syften men huvudinriktning är utgångspunkt för innehåll i modeller som är underlag för verksamhetsutveckling utveckling av informationsförsörjning kravställning av informations- och kommunikationsteknik (IKT)
Contsys Vissa begrepp relevanta även för omsorg och socialtjänsten eftersom en del av informationen överförs mellan dessa sektorer Vid utveckling av olika tjänster för omsorgen bör man ha kunskap om vissa begrepp: vad de betyder och hur de relaterar till varandra Begreppsmodell innehåller generella begrepp med termer för dessa, synonymer, begreppsdefinition och regelverk För varje begrepp finns det en vy som beskriver begreppet och alla relationer till närliggande begrepp Begreppen i Constys:s begreppsmodell är på typnivå och utgör basen i referensarkitekturen
ISO 13940:2015 System of concepts to support continuity of care Referens arkitektur Begrepp A In Process - värdeförädling Ut Begrepp B Begrepp C Begrepp D Begrepp E Processmodell för generell klinisk process Konkretisering Begreppsmodell som omfattar begrepp i den generella kliniska processen genom specialisering Konkret arkitektur Roll 1 Roll 2 Process - samverkan Begrepp B Begrepp A Begrepp C Roll 3 Begrepp D Begrepp E Modellen beskriver processer som hanterar olika hälsoproblem Modeller beskriver begrepp i dessa processer
Standardbaserad informationsarkitektur Utgå ifrån beskrivet informationsbehov i processer Strukturerad information kan vara representerad i olika format som ex. informationsmodeller, byggblock, arketyper, XML mm Informationsstrukturer bör baseras på begrepp som är beskrivna i begreppsmodellen för att uppnå spårbarhet och samma förståelse av innehållet Informationsstruktur är beskriven på en logisk nivå, avspeglar verksamhetsregler och tar ingen hänsyn till tekniska förutsättningar i den framtida implementationen
ISO 13606, Electronic Health Record Communication Övergripande målet är att definiera en stabil informationsarkitektur för att kommunicera en del eller hela EHR (Electronic Health Record) som gäller en patient en grupp av patienter vars information kan behöva kommuniceras i en helhet som, till exempel, information om en familj Omfattar hälso- och sjukvård men även de som arbetar med utveckling av tjänster för omsorg kan ha nytta av standarden Består av fem delar och hanterar olika aspekter vid kommunikation av information i en elektronisk patientjournal
ISO 13606 består av Del 1 handlar om en Referensmodell, representerad i UML format, som kan användas för att kommunicera innehåll och sammanhang för hälso- och sjukvårdsinformation elektroniskt. Referensmodell består av ett antal klasser som skapar en generisk struktur och ingår som byggblock i EHR. Del 2 hanterar en kommunikationsspecifikation för arketyper och består av en informationsmodell i UML format och beskrivning av krav för representation av kliniska modeller. Dessa modeller specificerar hur information inom olika hälso- och sjukvårdsområden ska representeras baserad på Referensmodellen i del 1. Del 3 innehåller referensarketyper och termlistor. Referensarketyper är en uppsättning av arketypmönster (pattern) och används som bas för att utveckla specifika arketyper. De täcker vanliga behov inom hälso- och sjukvård och demografisk information. En uppsättning av termlistor för att representera egenskaper hos olika informationsmängder ingår också i denna del. Del 4 belyser säkerhetsaspekter. Ett ramverk för terminologi och en detaljerad generisk representation av policy för behörigheter vid access av innehåll i informationen som kommuniceras ingår i denna del. Den innehåller dessutom en specifikation för audit logg som kan ge kännedom till patienten om vem som har tillgång till hens vårdinformation. Del 5 beskriver specifikation för informationsutbyte, hur överföringsprotokoll ska designas och dess egenskaper.
ISO 13606 består av Del 1 handlar om en Referensmodell, representerad i UML format, som kan användas för att kommunicera innehåll och sammanhang för hälso- och sjukvårdsinformation elektroniskt. Referensmodell består av ett antal klasser som skapar en generisk struktur och ingår som byggblock i EHR. Del 2 hanterar en kommunikationsspecifikation för arketyper och består av en informationsmodell i UML format och beskrivning av krav för representation av kliniska modeller. Dessa modeller specificerar hur information inom olika hälso- och sjukvårdsområden ska representeras baserad på Referensmodellen i del 1. Del 3 innehåller referensarketyper och termlistor. Referensarketyper är en uppsättning av arketypmönster (pattern) och används som bas för att utveckla specifika arketyper. De täcker vanliga behov inom hälso- och sjukvård och demografisk information. En uppsättning av termlistor för att representera egenskaper hos olika informationsmängder ingår också i denna del. Del 4 belyser säkerhetsaspekter. Ett ramverk för terminologi och en detaljerad generisk representation av policy för behörigheter vid access av innehåll i informationen som kommuniceras ingår i denna del. Den innehåller dessutom en specifikation för audit logg som kan ge kännedom till patienten om vem som har tillgång till hens vårdinformation. Del 5 beskriver specifikation för informationsutbyte, hur överföringsprotokoll ska designas och dess egenskaper.
Revidering av ISO 13606 Förenkla Referensinformationsmodell i del 1 Harmonisera med Contsys Ta fram ett antal referensarketyper som hanterar fundamentala områden demografisk information klinisk information information om läkemedel Dessa strukturer baseras på olika standarder och kan användas som referens för framtagande av informationsstrukturer för en konkret verksamhetsdomän Arketyper är harmoniserade med Contsys och delvis med HL7 FHIR
Vad är en arketyp? Benämns också som en klinisk modell, specificerar ett mönster (pattern) för representation av olika aspekter i klinisk dokumentation i en elektronisk patientjournal Definierar både strukturella och semantiska relationer mellan olika informationsmängder och dess regelverk Referensarketyper kan användas som utgångpunkt och grundmönster i arbete med framtagande av konkreta sammanhangsberoende informationsstrukturer Innehåll och struktur kan återanvändas även om man skapar modellerna i ett annat format Referensarketyper ska ses som komponenter i en referensarkitektur och bör specialiseras i en konkret arkitektur
Referensarketyp: Person
ISO 13606 del 3 Referensarkitektur Begrepp B Begrepp A Begrepp C Begrepp E Begrepp D Harmonisering Begreppsmodell i Contsys Konkretisering genom specialisering Referensarketyper Konkret arkitektur Roll 1 Process - samverkan Patient * xyz 1 * abc 0..1 Hälsoärende * xyz 1 * abc 0..1 Aktivitet * xyz 1 * abc 0..1 Aktivitetsplan * xyz 1 * abc 0..1 Tillstånd * xyz 1 * abc 0..1 Roll 2 Roll 3 Prof aktör * xyz 1 * abc 0..1 Enhet * xyz 1 * abc 0..1 En specifik klinisk process Informationsstruktur som stödjer informationsbehov i processen
Clinical Information Modeling Initiative (CIMI ) En arbetsgrupp under HL7 med deltagare på frivillig basis från USA, Europa och Asien Strategisk mål - att kunna dela data, applikationer, rapporter, varningar, protokoll och beslutsstödsmoduler med vem som helst i världen; att ha kompatibilitet mellan "plug-n-play" Försöker lösa ett antal frågor kring semantisk interoperabilitet som openehr, 13606, HL7 DCM, HL7 FHIR Informationsstrukturer som står för kliniska begrepp ska ses som sammanhängande block av information som kan överföras mellan olika organisationer och IKT med möjligheten att processa information maskinellt https://www.opencimi.org/
Realisering/implemetation För att kunna realisera logiska informationsstrukturer i specifika tekniska lösningar behöver man ta fram tekniska specifikationer som beskriver hur information är strukturerad i ett visst tekniskt format Dessa specifikationer används oftast för informationsöverföring mellan olika IKT (interoperabilitet) Hur information bör vara strukturerad internt i systemet (intraoperabilitet) för att optimalt kunna automatisera informationshanteringen i systemet
Förhållandet mellan branschramverk och tillämpade beskrivningar Genom att använda arkitekturkomponenter som är kongruenta med branschramverket uppnås en spårbarhet mellan olika organisationer Verksamhetsbeskrivningar kan jämföras med varandra Verksamhetsbeskrivning som utgår från branschramverket kan dessutom återanvändas för att underlätta analyser av närliggande verksamheter Verksamhetsbeskrivningar kan i sin tur vara en källa för vidareutveckling av branschramverket
I fokus för verksamhetsanalysen: VIA-metoden Beskrivning av verksamheten och dess informationsbehov
VIA-metoden Branschramverk/ Standarder Branschramverk Standarder underlag för Beskrivning av verksamheten och dess informationsbehov
I fokus för verksamhetsanalysen: Branschramverk Standarder VIA-metoden återanvändbar underlag för vidareutveckling spårbarhet Beskrivning av verksamheten och dess informationsbehov
Från det abstrakta till det konkreta inom informationshantering ur ett IT-perspektiv
FRÅGOR?
Sammanfattning I denna utbildningen har jag gått genom viktiga grundläggande begrepp som standard, öppen standard, de facto standard, branschramverk, semantisk interoperabilitet, olika typer av verksamhetsaspekter, referens- och konkret arkitektur Syftet var att ge den övergripande förståelse över varför man ska använda semantiska standarder och hur man ska tänka i kravställningsarbete och vid framtagandet av arkitekturer Målet var att du ska bättre förstå grundläggande begreppen, varför man ska använda semantiska standarder och få bättre förståelse om hur man ska applicera standarder i kravställnings- och arkitekturfaser