Interoperabilitet för en sammanhållen förvaltning. Karl Wessbrandt KommITS konferens i Göteborg den 11 maj 2006

Relevanta dokument
Svenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status. Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen

SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén

SPF - samordnad planerings-, fastighetsbildningsoch genomförandeprocess

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard) Förvaltningsgemensamma specifikationer. 11 juni 2013

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Begreppsmodell över StandIN:s ramverk

Vad pågår inom området bastjänster

Om E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget

Informationsteknisk plattform för Stockholms stad. Ärende 6 FÖRSLAG TILL SLUTRAPPORT. Dnr: /2001 STADSLEDNINGSKONTORET

Ny elektronisk tjänst Förfrågan företagsuppgifter. Kvalitet vid offentlig upphandling mm

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Länsstyrelsernas gemensamma e-tjänster

Arkitektur och ramverk för interoperabilitet förstudie 2006

Beteckning

Standarder källa till kunskap och utveckling. Arkivarien i den digitala kommunikationen

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Öppna standarder & dokumentformat. 13 Mars 2007 Stefan Görling,

Tillämpningsanvisningar

Geodata utvecklar e-förvaltningen

Kommits vårkonferens 2009

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning

2008:12. Slutrapport om säkert elektroniskt informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar

Slutrapport om säkert elektroniskt informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar

Nya grunder för IT-bas erad verks amhetsutveckling. M agnus E nzell. Finans departementet

Remissyttrande över betänkandet av E-hälsokommittén Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:20)

EXPERTFORUM. Thérèse Nordenvall. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Svenskt Lantmäteri. En viktig grund för det goda samhällsbygget. Foto: Lantmäteriverket Gävle I 2006/2443

Seminarierapport av RESONANS SEMINARIERAPPORT AV RAPPORTEN RESONANS FREDRIK OGRAHN

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

En uppgift en gång. Några tankar kring informationsförsörjning inom och med offentlig sektor

E-program för Jönköpings kommun

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Nytta med arketyper i journalsystem

Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e. Caspar Almalander

communication En produkt från ida infront - a part of Addnode

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr

Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006

Referensarkitektur för Grunddata & Katalog. Marcus Claus, projektledare Inera

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) Jan Aspenfjäll & Tomas Wallin

NI 2015:1 Kort introduktion

RPA - en robotiserad spade

Verksamhetsutveckling och samarbete kring sammanhållen e-förvaltning. ger kostnadseffektivare offentlig service

Samarbete och harmonisering ska ge snabbare bygglov

Arkivkrav vid införande av nytt IT-system

Europeana Data Model vad, varför och hur

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur

Styrdokument. IKT-STRATEGI FÖR SVENLJUNGA KOMMUN (IKT står för Informations- och kommunikationsteknik) 1 (8)

e-förvaltningsdagsläget

Process för terminologiarbete

Sambruks höstmöte Ny upphandling av Vervas ramavtal kan kommunerna påverka innehållet?

Sammanfattning. 1. Inledning

Arkitektur för ansökan/anmälan (utkast)

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin

Strukturerad offentlig information som förutsättning för vidareutnyttjande

STANDARDER FÖR DOKUMENTHANTERING RECORDS MANAGEMENT STANDARDEN BESKRIVER. 1: Dokumentation Dokumenthantering(Records Management) Del 1: Allmänt

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Datavärdsträff 2-3 dec Johan Westman Naturvårdsverket

Gemensam definitionsgrund

Långsiktig teknisk målbild Socialtjänsten

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

FÖRÄNDRINGSPRINCIPER FÖR SMART MILJÖINFORMATION VERSION Naturvårdsverket

Införande av digital mellanarkivering, e-arkiv, i Knivsta kommun KS-2014/29

Norrbottens e-nämnd. Verksamhetsplan 2016

eard Projektet Karin Bredenberg /

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

PRAKTIKFALL: Vinnaren av ediamond Award 2014! Data kan flyttas utan att information går förlorad

Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink

Informationsmodellering och e-infrastrukturer

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det?

Nya grunder för IT-baserad verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning

Ärendehantering Urban Johansson Liselott Ringborg

Samverkansplan 2019 Version 1.0, Samverkansplan mellan DIGG och esam

Nationell kraftsamling för kommunernas digitalisering. Sofie Zetterström, vice vd

Nationell geodatastrategi

E-strategi för Strömstads kommun

Principer för digital samverkan i Stockholms län PRINCIPER FÖR DIGITAL SAMVERKAN

archive En produkt från Ida Infront - a part of Addnode Group

Remissvar betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård

Vägledning för digital samverkan

Arbeidet med e-arkiv i Sverige, på statleg, landsting og kommunalt nivå. 3 december 2013

Behöver vi metoder för utveckling av e-tjänster?

Erfarenheter av XBRL för ekonomiinformation Eva Ringman, Martin Forsberg, Peter Norén, Sofia Ståhl

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas pågående och planerade åtgärder inom e-förvaltningsområdet under perioden

PM 2008:234 RI (Dnr /2008)

KG Nerander, Carelink

Kom-och-fika Öppna system & E-tjänster.

Transkript:

Interoperabilitet för en sammanhållen förvaltning Karl Wessbrandt KommITS konferens i Göteborg den 11 maj 2006

juni 2001, Regeringens 24-timmarsuppdrag: All information och service som kan tillhandahållas elektroniskt skall tillhandahållas elektroniskt förutsatt att det är kostnadseffektivt

Medborgaren skall själv kunna välja hur hon vill möta den offentliga tjänsten - på plats, på papper, på telefon, på internet

Effektiva e-förvaltningsprocesser förutsätter aktivt samarbete mellan olika ansvarsområden, inom och mellan berörda organisationer: 1. Ansvariga för berörda verksamhetsprocesser 2. Ansvariga för IT-strategi och -utveckling 3. Ansvariga för registratur och myndighetsarkiv 4. Ansvariga för regelverket

Informationsutbyte i dag: Många till många på många olika sätt

Informationsutbyte i morgon: Mellan alla som behöver via standardmeddelanden

För att få fungerande helhetslösningar krävs samverkan på flera interoperabilitetsnivåer. EU-kommissionens IDABC-program bygger sitt European Interoperability Framework på tre nivåer: Organisatorisk interoperabilitet handlar om verksamhetsrutiner och ansvarsfördelning. Processer, inom och mellan organisationer, skall medge en transparent helhetssyn som grund för att samordna eller omfördela uppgifter Semantisk interoperabilitet handlar om att säkerställa att information som förmedlas från ett system kan förstås av andra system, även om de inte har skräddarsytts för detta specifika informationsutbyte Teknisk interoperabilitet handlar om att ha tillgång till fysiska nätverk och överenskomna protokoll och gränssnitt som medger säker datakommunikation

Vad innebär semantisk interoperabilitet? Semantisk interoperabilitet handlar om att säkerställa att den precisa innebörden i information som förmedlas kan förstås av andra, även om berörda system inte har skräddarsytts för detta specifika informationsutbyte. BOK Semantisk interoperabilitet gör det möjligt att kombinera information från olika system med andra informationsresurser och behandla dessa på ett meningsfullt sätt. BOK

Vägen mot semantisk interoperabilitet Begreppsanalys och terminologiarbete Informationsmodellering Datamodellering och schemadesign Samverkan, ansvar och befogenheter: distribuerat informationsansvar med en överenskommen standardiseringsprocess för att godkänna och fastställa gemensamma informationsmodeller

Exempel på arbetsmodell från en analys av begreppet person

Ex: Socialstyrelsens termbank http://app.socialstyrelsen.se/termbank/

Några slutsatser Olika angreppssätt - Top down vs. Bottom up Eller från mitten och uppåt / nedåt? I praktiken En mix av att standardisera harmonisera sektorisera bygga bryggor (Gateways) Behov av styrning och förvaltning Projekt på gräsrotsnivå är visserligen nyttiga för den närmaste omgivningen, men risken är stor att resultaten inte får spridning och att effekten snart går förlorad. Konkreta uppdrag behövs som pekar ut vilken organisation som har vilket ansvar En gemensam plattform för metoder och processer, för erfarenhetsutbyte och informationsspridning efterfrågas.

Vilket stöd finns för samordnad utveckling av verksamhetsprocesser och IT-lösningar? - standarder - riktlinjer och vägledningar - ramavtal för produkter och tjänster

Funktionsmodell för informationsförsörjning organisationsportal diarieföring e-post Office Övriga befintliga system e-id SHS infratjänst ärendehantering/workflow/process management Indata: e-blanketter scanning/ tolkning sökmotorer document-/content mgmt records management/e-arkivering Modellerings-verktyg XML- och integrationsverktyg Utdata: publicering/ presentation/ export e-id SHS infratjänst

Pågående planerings- och prioriteringsfrågor: Vad skall göras? Hur skall det göras? Vem skall göra det? Arkitektur efterfrågas!

Arkitektur för en sammanhållen e-förvaltning Användarbehov och -efterfrågan Verksamhetssystem Verksamhetssystem Gemensamma förgrundsfunktioner Gemensamma strukturer och resurser Verksamhetssystem Gemensamma grundfunktioner nationell topp-domän sverige.se e-id SHS SGSI Söktjänst rapporter Rättsinformationssystemet Infratjänst Medborgarkonton Rikstermbank Verva plattform för samverkan Ramavtal Standarder Metoder Processer Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar

Interoperabilitet för en sammanhållen förvaltning Karl Wessbrandt KommITS konferens i Göteborg den 11 maj 2006