Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset



Relevanta dokument
Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Världsdiabetesdagen 14/ : Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Kunskapsstyrning exempel Diabetes

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Din rätt att må bra vid diabetes

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet

Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Återföringsdagen 27/ Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.

Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning

Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

Diabetes i Kronoberg. Nytt om läkemedel, insuliner och mätare Riktlinjer Maria Thunander

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning Preliminär version

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. För en jämlik och kunskapsbaserad

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljande granskning av diabetesvården. Region Gävleborg

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för diabetesvården Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer

Sunderbyn 28/ Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus

Implementering. - Nationella riktlinjer måste implementeras för att göra någon skillnad! Tony Holm

Verksamhetsberättelse 2017

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Verksamhetsberättelse 2016

Politisk viljeinriktning diabetes

Programråd Palliativ vård. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

[ ] Kriterier för god specialistvård för diabetes. Bakgrund

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Världsdiabetesdagen : Nya riktlinjer och rekommendationer hur speglar de mångfalden i diabetesvården?

Minnesanteckningar vid möte med Dalarnas diabetesråd

Revisionsrapport Diabetesvården

Deltagare Borlänge: 76 personer. Deltagare Mora: 51 personer. Deltagare från kommuner, landstinget och privata aktörer.

Projektplan - Diabetes

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Framgångar, hinder och innovation

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar från 1 januari!

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan

BLÅBOK. för bättre diabetesvård

BLÅBOK. för bättre diabetesvård

Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt i diabetesvården

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

BLÅBOK för bättre diabetesvård

BLÅBOK för bättre diabetesvård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Enkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård

Nya na&onella riktlinjer 2015

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017

Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 1- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR PATIENTER MED TYP 1-DIABETES

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Regionala diabetesrådet (RDR)

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes

Utredningsuppdrag 16/16 - En översyn av medicinsk fotvård

Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Redovisning av 2017 års verksamhet

KLOKA LISTAN Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Producentobunden läkemedelsinfo

Typ 2-diabetes behandling

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL

Diabetes i primärvården 2013

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Inledning

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Diabetesvård i Västerbotten

Transkript:

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl Hellman, öl, Akademiska sjukhuset 09.45 10.15 Kaffe 10.15 11.00 Diabetes och munhälsa samband och behandlingsstrategier Pia Gabre, cheftandläkare, docent, Folktandvården Uppsala 11.00 12.00 Öppna jämförelser: hur jobbar ni med dessa? Grupper 12.00 13.00 Lunch på Blå Korset 13.00 14.00 Hur uppnår vi en för patienten likvärdig vård inom länets primärvård? 14.00 14.45 Hur kan NDR-data och öppna jämförelser hjälpa oss att skapa en likvärdig vård? 14.45-15.00 Kaffe 15.00 15.20 Är FreeStyleLIBRE något för primärvården? 15.20-15.50 Direktöverföring av NDR-data, Maria Söderberg Enköpings lasarett 15.50 16.00 Sammanfattning

Uppsala län har startat ett PROGRAMRÅD DIABETES Programrådet består av representanter från kommun, primär-och slutenvård samt patientorganisationen

Ledamöter Jarl Hellman, Akademiska sjukhuset, ordförande Krister Gustafsson, Lasarettet i Enköping, samordnande diabetessköterska Elisabeth Sörman, Bålsta vårdcentral, samordnande diabetessköterska Anja Vidmark, Akademiska sjukhuset, diabetessköterska Britt-Inger Bergström, Akademiska sjukhuset, diabetessköterska Birgitta Mogård, Hälsa-och habilitering, samordnare Hans-Erik Johansson, Primärvården, distriktsläkare Anna Wåhlén, Primärvården, diabetessköterska Pia Algotsson, Kåbohälsan, distriktsläkare Jan Eriksson, professor, Uppsala universitet Per-Ola Karlsson, professor, Uppsala universitet Linda Bejersten, Enköpings kommun, bitrmedicinsk ansvarig sjuksköterska Monica Brundin, Uppsala kommun, medicinsk ansvarig sjuksköterska Agneta Roos, ledningskontoret, tandläkare, enheten för kunskapsstöd Henrik Toss, ledningskontoret, ordfi läkemedelskommittén Agneta Eklund, ledningskontoret, chef enheten för kunskapsstöd Marianne Sandberg, fotvårdsspecialist Nina Olofsson, dietist Patientföreträdare, Anita Andersson

Programrådets uppdrag Det övergripande målet är en god diabetesvård i hela länet Att samverka med diabetesråd inom övriga landsting i Uppsala- Örebroregionen och verka för god och jämlik vård diabetesvård i hela regionen I uppdraget ligger att hantera de resultat inom diabetesormrådetsom presenteras i öppna jämförelser speciellt de indikatorer där en stor förbättringspotential finns

Inom programrådet har man under 2015 inrättat ett projekt med två Diabetessamordnare på vardera 50 %

Diabetessamordnarnas uppdrag består bl.a. av att; Samordna diabetesvården i Uppsala län och bygga vårdkedjor Utveckla samverkan mellan primärvård, slutenvård och kommunal verksamhet

Forma ett lokalt vårdprogram utifrån de nya Nationella Riktlinjerna tillsammans med rådet Vara ett praktiskt stöd för vårdcentralerna och de kommunala enheterna Initiera nätverksträffar och samordna fortbildningar Stödja arbetet för en utökad registrering och användandet av NDR data

Hemsidan http://www.lul.se/programrad_diabetes Arbetsrum Diabetesvårdens utveckling!

Framgångsfaktorer i diabetesvården -Inspiration för utveckling av diabetesvården

Vårdenhetens arbete 1) Fokus på patientens målvärden 2) Riktade insatser till patienter med sämre värden (tillgång till diabetessjuksköterska & arbete i team 3) Enhetens resultat är ständigt på agendan

Huvudmannens arbete 4) Tillgänglig kunskap & tydliga förväntningar 5) Uppföljning & återkoppling av resultat 6) Området prioriteras med långsiktigt förbättringsarbete 7) Ägarskap för resultat & fokus på prevention

Uppdrag för nationella programrådet diabetes Det nationella programrådet för diabetes etablerades med uppgift att identifiera variationer i praxis och ta fram förslag till åtgärder, exempelvis gemensamma kunskapsunderlag och nationella vårdprogram. Landstingens resurser kunde samutnyttjas och användas mer kostnadseffektivt. Till exempel genom att omsätta Nationella riktlinjer till gemensamma vårdprogram för ökad implementering av bästa tillgängliga kunskap och därmed förbättra möjligheterna till en mer jämlik vård.

Nationella Programrådet Behandlingsstrategi Typ 2-diabetes

Behandlingsstrategi Typ 1-diabetes

Vårdprogram - äldre och diabetes

Grupputbildning Typ 2-diabetes Faktaguide

Grupputbildning Typ 2-diabetes Handledarmanual

Diplomerad Webbutbildning för omvårdnadspersonal vård av äldre med diabetes Du som omvårdnadspersonal i kommunal omsorg, hemsjukvård och vårdboende har möjlighet att öka din kompetens genom en kostnadsfri webbutbildning om äldre med diabetes. Lättillgänglig och flexibel utbildning Kostnadsfria utbildning

Nationella Diabetesteamet * Diabetesförbundet * Svensk Förening för Diabetologi * Barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes * Svensk Förening för sjuksköterskor i Diabetesvård * Dietisternas Riksförbund

10 punkter som Nationella Diabetesteamet lyfter fram Stöd för barn, ungdomar och närstående Övergång från barn- till vuxenmottagning Samarbete mellan sjukvård och andra insatser i samhället Satsningar på olika grupper Certifiering av vårdgivare

forts Tillgång till nya läkemedel Tillgång till tvärprofessionell vård Kompetens i omvårdnad Tillgång till tekniska hjälpmedel Preventiva insatser

Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer 2015

Centrala rekommendationer områden Att förebygga typ 2-diabetes. Att förebygga diabeteskomplikationer. Patientutbildning. Att följa och kontrollera blodglukosnivån. Allvarliga fotproblem. 2015-02-17

Nationella riktlinjer Så tas de fram och används: Riktlinjerna tas fram i en stegvis process i samarbete med experter inom aktuellt område. De ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Rekommendationerna utgår från skalan 1 10, där 1 är bäst och 10 är sämst. 2015-02-17

Att förebygga typ 2-diabetes Stöd till förändrade levnadsvanor och systematisk uppföljning efter graviditetsdiabetes Att förebygga diabeteskomplikationer Behandling med lipidsänkande läkemedel

Att förebygga diabeteskomplikationer Behandling vid högt blodtryck Att förebygga diabeteskomplikationer Rökstopp Att förebygga diabeteskomplikationer Fysisk aktivitet (typ 2) (typ 1)

Att förebygga diabeteskomplikationer Intensivbehandling för att sänka HbA 1c Typ 1 1c -nydebuterad typ 2-diabetes utan känd hjärt-kärlsjukdom Att förebygga diabeteskomplikationer Årlig undersökning av albumin i urinen Att förebygga diabeteskomplikationer Ögonbottenundersökning Hälso-och sjukvården bör erbjuda ögonbotten-fotografering vart tredje år vid typ 2-diabetes utan ögonbottensjukdom.

Att förebygga diabeteskomplikationer Fetmakirurgi med strukturerad uppföljning Hälso-och sjukvården bör erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2-diabetes med svår fetma (BMI över 40 kg/m 2 ) erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2-diabetes med fetma (BMI 35 till 40 kg/m 2 ) och svårigheter att uppnå glukos-och riskfaktorkontroll.

Patientutbildning Patientutbildning i grupp Hälso-och sjukvården bör erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 2- diabetesmed stöd av personer med både ämneskompetens och pedagogisk kompetens. erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 1- diabetesmed stöd av personer med både ämneskompetens och pedagogisk kompetens. erbjuda patientutbildning i grupp som tar hänsyn till kulturell bakgrundtill personer med diabetes.

Att följa och kontrollera blodglukosnivån Egenmätning av blodglukos Hälso-och sjukvården bör erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med typ 1- eller typ 2- diabetes som behandlas med insulin erbjuda riktad egenmätning av blodglukos till personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin vid specifika situationer, såsom vid förändringar i behandling, akut svängande blodglukos eller i pedagogiskt syfte. Hälso- och sjukvården kan erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin.

Att följa och kontrollera blodglukosnivån Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med typ 2-diabetes metformin som monoterapi om det inte finns intolerans eller kontraindikationer erbjuda personer med typ 2-diabetes insulin som tillägg till metformin erbjuda personer med typ 2-diabetes insulin, repaglinideller sulfonureidersom monoterapi. erbjuda personer med typ 2-diabetes repaglinideller sulfonureidersom tillägg till metformin.

Att följa och kontrollera blodglukosnivån Insulinbehandling vid typ 2-diabetes Hälso- och sjukvården bör erbjuda NPH-insulin, kombinationsinsulin eller måltidsinsulin (med eller utan NPH-insulin) till personer med typ 2-diabetes och otillräcklig glukoskontroll av peroral behandling och utan problem med nattlig hypoglykemi. erbjuda insulin detemir eller insulin glargin till personer med typ 2- diabetes, om behandling med NPH-insulin ger upprepade nattliga hypoglykemier.

Att följa och kontrollera blodglukosnivån Munhälsa Hälso-och sjukvården bör hänvisa personer med diabetes med ökad risk för försämrad munhälsa eller pågående tandlossningssjukdom till tandvården för ställningstagande till förebyggande åtgärder eller behandling mot karies och parodontit.

Allvarliga fotproblem Multidisciplinärt fotteam Hälso-och sjukvården bör erbjuda behandling och diagnostik hos ett multidisciplinärt fotteammed specialistvård, primärvård och hemsjukvård i samverkan till personer med allvarliga komplikationer i fötterna, såsom svårläkta fotsår, infektioner och fotdeformiteter

www.ndr.nu

SDSU Sällskapet Diabetesintresserade sjuksköterskor i Uppsala län

Nästa heldagsutbildning för DAL och DAS kommer ske den 1/10-2015! Boka av redan nu!