IHF FAMILJEBEHANDLING



Relevanta dokument
FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Allmänna färdigheter. Behöver utvecklas. Uppnått

VÄLKOMNA! IHF utbildning. Samordnarrollen

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

Familjeinriktade insatser; Parterapi.

FFT FÖR YNGRE BARN Grundutbildning i FFT. Certifierade terapeuter. Tilläggsutbildning VI SOM ARBETAR MED FFT YNGRE BARN

Lösningsfokuserad terapi

MST Vetenskapsteori och etik

LÖSNINGSFOKUSERAT LEDARSKAP INOM LSS FÖR EN BÄTTRE BOENDEMILJÖ FÖR ALLA

INTENSIV KONTEXTUELL BEHANDLING AV SJÄLVSKADA En integrerad. Målstyrd och fasindelad. behandlingsmodell

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem

KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad

25 ÅR MED ANKNYTNINGSBASERAD FÖRÄLDRARÅDGIVNING TILLSAMMANS MED FÖRSKOLA OCH SKOLA

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar

De små gesternas betydelse

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel

Behöver vi checklistor och instrument?

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Familjeinterventioner i ungdomsvården. SiS ungdomshem Folåsa Familjearbete familjer

Bedömning inför psykoterapi

Familjeinriktade insatser Familjeprogram

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil

ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI

Så gör vi familjeterapi nyklassicism, vetenskap och beprövad erfarenhet. Avslutningsplenum vid SFFT:s konferens i Växjö, augusti 2015 Magnus Ringborg

Ungefär50% av. spricker

Ledarskap i klassrummet

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

FFT-cannabis. FFT accommodation. Om bakgrunden till FFT cannabis. Nationell kongress. Knivsta 22 september 2017.

Samarbete för Trygghet. Kompetensutvecklingsprogram för socialtjänstens barnskyddsarbete

Nära relationers betydelse för hälsan. 1

Diplomerad Behandlingsassistentutbildning

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?

Så stärker du barnets självkänsla

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Evidens = Bevis Bengt-Åke Armelius

Leda Birgitta Bisholt Karlstads universitet

KBT vid missbruksbehandling

FUNKTIONELL FAMILJETERAPI FFT

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Krishantering Motiverande Samtal Lågaffektivt bemötande

Professionella pedagogiska samtal

SMART Utbildningscentrum. SMART Utbildningscentrum SMART. Dissonans. SMART Utbildningscentrum. Motivational Interviewing

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum SMART SMART. MI-utbildning. Grundutbildning. Dissonans. Att hantera dissonans. Motiational Interviewing

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget?

SMART Utbildningscentrum

På Kullabygdens DBT hem

Lösningsfokuserad samtalsmetodik i arbetslivet

Grundkurs IPT. Quizz!!! Manualen i korthet. Bedömning/ IPT-specifikt Bedömning/ Urval av patient för Korttidsterapi

Organisation Individ och grupp

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Att vara sin egen fiende

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Kommunikationsanalys

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

More to life-caféer. Projekt Unga vuxna år

Parcer AB. Förstärkt familjehemsvård. Behandling i förstärkt familjehem

Respekt och relationer

NLP PRACTITIONER. Med ditt personliga ledarskap och din utveckling i fokus

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

Sociala berättelser och seriesamtal

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

KURSPLAN. Familjeterapeutisk kurs på systemisk/interakationistisk grund (steg 1).

Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut Unga vuxnadagarna, 2016

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Familjeterapeutisk verksamhetshandledning. Plenum SFF Ystad 18 oktober

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv

Råd & Stöddagarna november 2009

Feedback Oriented Dialogical Family Therapy

Invändningar mot anknytningsteorin

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors Grankulla

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Vad är bra familjeterapi? 27 / KJELL HANSSON

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Insikt & Utveckling Renée Ohlson

Välkommen. Why take the long run when there is a short-cut. Agneta Castenberg

Tema: Beröm och belöningar, kärlek och mutor

Neuropsykiatriska funktionshinder

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD

Transkript:

IHF FAMILJEBEHANDLING Utbildning i Lund Tisdagen den 15:e oktober 2013

Carina Hedenborg, specialpedagog Specialpedagog 1-årig grundkurs lösningsfokuserat arbetssätt Marte Meo terapeut Certifierad Föräldrautbildare DOÅ Familjeterapeut steg 1 Marte Meo handledare Behandlingschef och behandlare på Familjeforum sedan 2000

Teoretiska utgångspunkter Strategisk familjeterapi Haley och Bateson Strukturell familjeterapi Minuchin Systemisk(kommunikation) familjeterapi Milanogruppen Palazzoli Narrativ familjeterapi Michael White Lösningsfokuserad terapi Steve de Shazer, Insoo Kim Berg Parterapi ( EFT & Gottmans teorier) Föräldrautbildning (IYS) Caroline Webster Stratton Funktionell familjeterapi (FFT) Jim Alexander Multisystemiskterapi (MST) Scott Hengeler Social inlärningsteori Patricia Chamberland John Reed

Principer om familjebehandling Familjen är nyckeln till långsiktiga resultat Det mest effektiva sättet att hjälpa ungdomar / barn på är genom att hjälpa deras familjer Föräldrarna myndigörs och accepteras som likvärdig samarbetspartner. Behandlarna tar inte på sig uppgifter som familjen själv kan utföra. Familjen formulerar behandlingsmål Alla familjemedlemmars önskan om förändring ingår i behandlingen

Rollspel Arbeta två och två, en intervjuar och skriver om den andres familj byt efter ca 10 min Gör er egen eller en klients genogram/ familjekarta, tre generationer Avslut i helgrupp med att beskriva hur det var att rita varandras genogram

Engagemangs och Undersökningsfasen Samtalet ska vara till någon nytta Skapa allians med familjen Familjen ska känna sig trygg Kaffe och kaka Matchning Sammanhangsmarkering Positiva omformuleringar Inge hopp Självavslöjande

Rollspel Familjen Asta Familjebehandlaren träffar familjen och har ett Familjesamtal i Undersökningsfasen Sammanhangsmarkering presentation av varandra och syftet med dagens träff samt gör en livslinje

Att jobba som familjeterapeut i IHF kräver att man kan: Jobba i team Ta upp andra teammedlemmars teman i terapirummet Jobba med insyn i terapirummet Jobba efter manual Jobba med utbildande inslag Jobba aktivt i rummet Ha helhetssyn på familjen, men avgränsa interventionerna Har tät kontakt med familjen, flera tillfällen i veckan. Jobba både styrande och relationistiskt Vara en god rollmodell

Styrande/strukturerande förmåga Styr diskussion, processen Ger direktiv Centrum för interaktionen Översätter och för vidare kommunikation Verbal Ger inte upp Klar i kommunikationen Vara precis Klara bilder av familjen Ger klara bilder av kontext Självförtroende Uppfylla familjens förväntningar av duglighet Ger optimistiska budskap Backar inte för utmaningar Relationistisk förmåga Öka medvetandet, Koppla känsla handling Hur känner du? Vad upplever du när han gör så? Icke dömande Värme Humor Avslöja sig själv Visa medmäskliga sidor

Beteendeförändringsfasen Minska stressen Öka funktionella kommunikationsstilar Hjälp till självhjälp Skillnader Allians

Rollspel Familjesamtal med Familjen Asta i början av Beteendeförändringsfasen Styrande och strukturerande Tänk utifrån en Ringblomma som familjebehandlare Minska kritiska kommentarer Var o en uttrycker sig i jagform Matchning

Behandlingen skall inriktas på beteende och kognition i första hand BETEENDEFAS START Kognition Emotion Allians Beteende Relationen Då Nu Framtid TID

TIME OUT Använd sparsamt! KONSEKVENSER IGNORERA GRÄNSER BERÖM Använd mycket! SAMVARO Använd mycket!

KONSEKVENSER TIME OUT Aggression IGNORERA GRÄNSER BERÖM SAMVARO Föräldrastrategier Störande beteenden Ansvarsfullhet Förutsägbarhet Lydnad Sociala färdigheter Motivation Självförtroende Samarbete Problemlösning Självkänsla Anknytning Fördelar för barnen

Rollspel Familjen Asta Familjebehandlaren träffar föräldrarna själva och jobbar med edukativa inslag. Föräldrarna har som mål att kunna sätta gemensamma gränser för Asta. Familjebehandlaren använder sig av föräldrapyramiden

ESKALERINGSKURVAN

Positiv förändring: en balans mellan uppmuntran och gränssättning Uppmuntran Uppmuntran Uppmuntran Uppmuntran Uppmuntran Gränssättning/ Kritik Kjell Hansson

BEHANDLINGENS INRIKTNING SENARE BETEENDEFAS Kognition Emotion Allians Beteende Relationen Då Nu Framtid TID

Kommunikations teori: Expressed Emotion Försvarsinställd kommunikation Stödjande kommunikation Kritik/klander Kontroll Överlägsenhet Likgiltighet Genuint informativt Sökande/givande Spontan problemlösning Empati Igenkännande likhet

Rollspel Familjesamtal med Familjen Asta i slutet av Beteendeförändringsfasen Rollspel i 20 min om hur det känns för Asta att komma hem en kväll efter ett biobesök Avsluta i helgrupp med att beskriva skillnaderna mellan de andra rollspelen och detta rollspel.

BEHANDLINGENS INRIKTNING SISTA DELEN AV BEHANDLINGERN Kognition Emotion Allians Beteende Relationen Då Nu Framtid TID

Generaliseringsfasen En inventering av måluppfyllelse och strategier En inventering av ej uppnådda mål samt hinder för måluppfyllelse En analys av generaliseringar av framgångsrika strategier Analys av riskbeteende och risksituationer, lösningar samt nätverksstöd Handlingsplan vid eventuellt återfall.

Rollspel Avslutningsmötet med familjen Asta Hur såg det ut i familjen när vi kom in Vad är skillnaderna På vilket sätt har det påverkat dem som familj Vilket stöd har de nu Massor av positiv förstärkning och bekräftelse Ge hopp om en positiv framtid

Anknytningsmönster Trygg Undvikande Ambivalent Desorganiserad Omvårdnads mönster Lyhört o förutsägbart Ej lyhört o förutsägbart Oförutsägbart lyhört Hotfullt/ skrämmande

Kärlek och Hälsa Det finns omfattande evidens för att nära och intima relationer påverkar hälsan i större utsträckning än andra relationer (Levenson et al 1993, Gottman & Notarius 2000, Kiecolt-Glaser & Newton 2001)

Parlivets cirkel Par Triaden Små barn Äldre barn Utflugna barn Par Mor o farföräldrar

7 regler för att bevara äktenskapet 1. Förfina era kärlekskartor. Bli förtrogna med varandras tillvaro. Komma ihåg detaljer i varandras liv 2. Stärka de ömma känslorna och den ömsesidiga respekten 3. Sök er till varandra. Korta ordbyten under dagen 4. Fatta beslut i samråd med partnern 5. Lös de problem som går att lösa 6. Bryta dödläget 7. Gemensamma grundsyn