Basuppgifter m företaget 1. Anteckna era prduktinsinriktningar ch bruttinkmsterna från dem för 2011. 1. 2. 3. 4. 2. Om ni bedriver växtdling eller vattendling, ange vilka växt- eller djurarter det rör sig m ch bruttinkmsterna från de tre viktigaste av dem Odlad växt- eller djurart 1. 2. 3. Prduktinens värde 2011 (eur) Förhandlingsknstellatinen Besvara frågrna 3 12 bara m ni säljer era prdukter till dagligvaruhandeln (inkl. centralaffärer). 3. Beskriv de pris- ch andra förhandlingar ni fört med dagligvaruhandeln. 4. Ställer dagligvaruhandeln specialkrav vid inköps- eller srtimentsförhandlingarna eller krav sm tagits upp först efter att avtalet ingåtts? Vilka? Om ni har upplevt att dessa krav är rimliga, mtivera varför? Ensidiga prisändringar Förpliktelser m ensamförsäljning (får bara sälja till en enda köpare) Ändringar i avtalade vlymer Betalning av marknadsföringspengar Krav sm rör betalningstiderna Leveranssäkerhetssanktiner Ersättning för svinn eller krav på återköp Lgistiska krav Användning av bestämda förpackningsmaterial någt annat, vad Mtiveringar, exempel:
5. Anser ni att praxisarna utgör ett hinder för att etablera sig i branschen, stanna kvar i branschen eller utvidga verksamheten? Varför? 6. Påverkas villkren i de avtal sm ingås med er av grupperingarnas gemensamma inköp eller av centrala inköpsrganisatiners inköp, jämfört med en situatin där ni förhandlar med en enskild dagligvaruaffär? På vilket sätt? 7. Upplever ni att handeln lätt kan ersätta era prdukter med imprterade prdukter? Varför? Har detta förekmmit? 8. Prducerar ni Private Label-prdukter? Ja/Nej FILTER: Skiljer sig prduktinsavtalen för Private Labelprdukter, eller den allmänna praxisen t.ex. i fråga m leveranser, från andra avtal? På vilket sätt? 9. Upplever ni att er knkurrenspsitin är jämlik i förhållande till utländska prducenter? Om inte, varför? 10. Upplever ni att er knkurrenspsitin är jämlik i förhållande till inhemska prducenter på annat håll i landet? Om inte, varför? 11. Finns det i lagstiftningen/regleringen/myndighetsverksamheten kring primärprduktinen någt sm märkbart försvårar er verksamhet eller medför rimliga kstnader? Vad? 12. Upplever ni att era prdukter har en svagare knkurrenspsitin i förhållande till mtsvarande utländska prdukter särskilt på grund av finsk miljölagstiftning eller annan lagstiftning? Besvara frågrna 13 23 bara m ni säljer era prdukter till livsmedelsindustrin, direkt till vissa affärer eller t.ex. via servicegrssister. 13. Till vem säljer ni era prdukter för närvarande? 14. Har ni även använt andra alternativa försäljningskanaler? Vilka? Varför? 15. Hur upplever ni er egen ställning vid inköps- eller srtimentsförhandlingarna i förhållande till den inköpande parten? 16. Beskriv de pris- ch andra förhandlingar sm förts med livsmedelsindustrin:
17. Ställer man specialkrav på er vid inköpsförhandlingarna eller krav sm tagits upp först efter att avtalet ingåtts? Vilka? Om ni har upplevt att dessa krav är rimliga, mtivera varför? Ensidiga prisändringar Förpliktelser m ensamförsäljning (får bara sälja till en enda köpare) Ändringar i avtalade vlymer Betalning av marknadsföringspengar Krav sm rör betalningstiderna Leveranssäkerhetssanktiner Ersättning för svinn eller återköpskrav Lgistiska krav Användning av bestämda förpackningsmaterial någt annat, vad Exempel: 18. Anser ni att praxisarna utgör ett hinder för att etablera sig i branschen, stanna kvar i branschen eller utvidga verksamheten? Varför? 19. Upplever ni att era prdukter lätt kan ersättas med imprterade prdukter? Varför? Har detta hänt? 20. Upplever ni att er knkurrenspsitin är jämlik i förhållande till utländska prducenter? Om inte, varför? 21. Upplever ni att er knkurrenspsitin är jämlik i förhållande till inhemska prducenter på annat håll i landet? Om inte, varför? 22. Finns det i lagstiftningen/regleringen/myndighetsverksamheten kring primärprduktinen någt sm märkbart försvårar er verksamhet eller medför rimliga kstnader? 23. Upplever ni att era prdukter har en svagare knkurrenspsitin i förhållande till mtsvarande utländska prdukter särskilt på grund av finsk miljölagstiftning eller annan lagstiftning? Prissättningen 24. Hur strt är variatinsintervallet under året för de prducentpriser ni får? (i eur) 25. Hur mycket varierar er andel av knsumentpriset under året? (i prcent eller uppskattning, m exakt uppgift saknas) 26. Hur påverkas er affärsverksamhet av variatinen i prducentpriserna?
27. Syns prduktinskstnaderna ch förändringar i dem i prducentpriserna på prdukterna? inte alls en aning i viss mån rätt klart klart 28. För hur lång tid i taget avtalas det m priserna? 29. Är den här tiden för lång, för krt eller lagm? Varför? 30. Innehåller avtalen förbehåll för överraskande kstnadsförändringar under avtalsperiden? Om svaret är ja, beskriv villkren. Omläggning av prduktinen I följande frågr avses med mläggning av prduktinslinjen inledande av prduktin av en annan växt- eller djurart inm samma verksamhetsmråde/prduktinsinriktning (t.ex. vattendling, växthusdling, frilandsdling). Med mläggning av prduktinsinriktningen avses inledande av prduktin inm ett annat verksamhetsmråde (t.ex. övergång från nötköttsprduktin till frilandsdling eller från frilandsdling till växthusdling eller från specialväxtdling till frilandsdling). 31. Nämn de 1 3 nya arter/prduktinslinjer ch prduktinsinriktningar sm intresserar mest Den/de prduktinslinje/-linjer sm intresserar mest Den/de prduktinsinriktning/-inriktningar sm intresserar mest 1. 1. 2. 2. 3. 3. Besvara följande frågr gällande den prduktinslinje ch prduktinsinriktning sm intresserar mest, dvs. den sm ni angett sm nummer 1. 32. Hur snabbt skulle ert företag kunna lägga m sin prduktinslinje ch prduktinsinriktning? Kryssa för det alternativ sm stämmer bäst Mindre än 1 år Cirka 1 år 1-2 år Över 2 år Omläggning av prduktinslinjen Omläggning av prduktinsinriktningen
33. Vilka är de tre viktigaste hindren för mläggning av prduktinslinjen ch/eller prduktinsinriktningen (viktigast = 1,.., tredje viktigast = 3)? Kstnaderna för att lägga m prduktinslinjen Svårt/säkert att rdna med finansiering Det nuvarande byggnadsbeståndet ch maskinparken Inhämtande av de nödvändiga specialkunskaperna ch yrkeskunskaperna Sämre lönsamhetsprgns för den nya verksamheten Osäker efterfrågan Regleringen Omläggning av prduktinslinjen Omläggning av prduktinsinriktningen 34. Hur sannlikt anser ni det vara att ni lägger m prduktinslinjen ch/eller prduktinsinriktningen inm de närmaste tre åren? (1 = ytterst sannlikt, 2 = mycket sannlikt, 3 = vet inte, 4 = mycket sannlikt, 5 = ytterst sannlikt) Sannlikheten för mläggning av prduktinslinjen Sannlikheten för mläggning av prduktinsinriktningen Tillgång till infrmatin ch anpassning av prduktinen 35. I vilken utsträckning upplever ni att ni får infrmatin från era kunder eller andra källr m knsumentefterfrågan på er prdukt eller m efterfrågan i följande led i livsmedelskedjan? 1 = inte alls, 2 = dåligt, 3 = hyfsat, 4 = bra, 5 = mycket bra Centralaffärerna inm den inhemska dagligvaruhandeln (efterfrågan på förädlade prdukter) Den inhemska hreca-sektrn Den ffentliga sektrns inköp Exprt Trghandeln Fderindustrin
Branschrganisatinen Medierna 36. I vilken utsträckning upplever ni att ni får infrmatin från era kunder eller andra källr m hur priset på er prdukt eller de förädlade varr sm tillverkas av den fördelar sig mellan livsmedelskedjans lika delar? 1 = inte alls, 2 = dåligt, 3 = hyfsat, 4 = bra, 5 = mycket bra Centralaffärerna inm den inhemska dagligvaruhandeln Den inhemska hreca-sektrn Exprt Trghandeln Branschrganisatinerna Medierna 37. Inm vilket tidsspann kan ni anpassa era prduktinsvlymer till en förändrad efterfrågesituatin? 0 6 mån 6 mån 1 år 1 2 år över 2 år 38. Uppskattar ni att er nuvarande prduktin under de tre närmaste åren? ökar är förändrad minskar upphör 39. Om ni har tänkt lägga ner er prduktin, vilka är de tre viktigaste rsakerna till en eventuell nedläggning? (viktigast = 1,.., tredje viktigast = 3) Olönsam verksamhet Osäker efterfrågan Företagarens ålder eller hälsa
Insatsmarknaden Frågrna sm rör insatsmarknaden tar upp kstnadsfaktrerna inm redan inledd prduktin. 40. Vilka är de tre (3) viktigaste prduktinsinsatserna med avseende på de årliga kstnadseffekterna? Uppskatta dessa tre viktigaste prduktinsinsatsers prcentandel av de föränderliga kstnaderna (på årsnivå) i er verksamhet. Anskaffning av prduktinsdjur (grisar, dunungar, embryn etc.) Plantr ch/eller frön Arbetskraft Fder Gödningsmedel Bränslen (inkl. ljr) Energi Förebyggande av sjukdmar (inkl. växtskydd) ch bekämpning av gräs Miljölagstiftningen (inkl. miljötillstånd) Möjlighet till knkurrensutsättning: Ja/Dålig/Nej 41. Om ni i fråga 40 för någn prduktinsinsats del svarade att möjligheten till knkurrensutsättning är Dålig eller Nej : Vilken är rsaken? 42. Om ni valde miljölagstiftningen i fråga 40, vad avser ni speciellt med det? Marknadsstrukturen ch distributinskanalerna 43. Hur str andel (i medeltal) av ert företags prduktin säljs till: Den inhemska dagligvaruhandeln (centralaffärerna) Den inhemska hreca-sektrn Den ffentliga sektrns inköp Exprt Andra distributinskanaler (t.ex. trghandel)
44. Om ni säljer till dagligvaruhandeln, hur str prcentandel av er ttala försäljning uppskattar ni att ni i fjl sålde till nedannämnda affärsgrupperingar ch affärer sm hör till dem S-gruppen (inkl. Inex ch reginhandelslag) K-gruppen (inkl. Rukakesk ch enskilda köpmän inm gruppen) Sumen Lähikauppa (inkl. Tuk lgistics) Lidl Tkmanni M-gruppen Övrig dagligvaruhandel 45. Om ni säljer era prdukter uteslutande till en affärsgruppering (t.ex. S- eller K-gruppen), berr det på affärernas krav (dvs. kräver affären att ni ingår ett så kallat exklusivt avtal där ni förbinder er att enbart sälja era prdukter till den affärsgruppering sm är er avtalspart)? 46. Hur str prcentandel av er vannämnda försäljning till lika affärsgrupperingar ch affärer sm hör till dem bestd av affärens egna varumärken (Pirkka, Rainbw, e.d.)? S-gruppen (inkl. Inex ch reginhandelslagen) K-gruppen (inkl. Rukakesk ch enskilda köpmän inm gruppen) Sumen Lähikauppa (inkl. Tuk lgistics) Lidl Tkmanni M-gruppen Övrig dagligvaruhandel 47. Hur str betydelse anser ni att prdukternas inhemskhet tillmäts i de lika distributinskanalernas inköpsvillkr? 1 = ingen betydelse, 2 = liten betydelse, 3 = ganska str betydelse, 4 = str betydelse, 5 = mycket str betydelse Den inhemska dagligvaruhandeln (centralaffärerna) Den inhemska hreca-sektrn Den ffentliga sektrns inköp Exprt Andra distributinskanaler (t.ex. trghandel)
48. Hur str betydelse anser ni att prdukternas kvalitet tillmäts vid de lika distributinskanalernas inköpsbeslut? 1 = ingen betydelse, 2 = liten betydelse, 3 = ganska str betydelse, 4 = str betydelse, 5 = mycket str betydelse Den inhemska dagligvaruhandeln (centralaffärerna) Den inhemska hreca-sektrn Den ffentliga sektrns inköp Exprt Andra distributinskanaler (t.ex. trghandel) 49. Om försäljningen till dagligvaruhandeln inte förverkligas i planerad eller avtalad mfattning, hur lämpade är nedannämnda alternativ sm ersättande distributinskanaler? 1 = inte alls, 2 = dåligt, 3 = hyfsat, 4 = bra, 5 = mycket bra Den inhemska hreca-sektrn Den ffentliga sektrns inköp Exprt Andra distributinskanaler (t.ex. trghandel), några exempel Lgistik 50. Vem ansvarar för rdnandet av varutransprten vid försäljning till (köparen = 1, säljaren = 2, båda tillsammans = 3) Den inhemska dagligvaruhandeln (centralaffärerna) Den inhemska hreca-sektrn Den ffentliga sektrns inköp Exprt Någn annan köpare 51. Vem står för kstnaderna för transprten av prdukterna när de säljs till (köparen = 1, säljaren = 2, båda tillsammans = 3) Den inhemska dagligvaruhandeln (centralaffärerna)
Den inhemska hreca-sektrn Den ffentliga sektrns inköp Exprt Någn annan köpare 52. Anser ni att det lgistik- ch distributinssystem sm används vid försäljningen av era prdukter är det kstnadseffektivaste alternativet för er? Om inte, varför? 53. Anser ni att det sätt på vilket era transprter är rdnade begränsar försäljning via flera lika distributinskanaler / alternativa distributinskanaler? Om svaret är ja, på vilket sätt? Ja Nej 54. Är det lgistik- ch distributinssystem sm används vid försäljningen av era prdukter det bästa möjliga med tanke på prdukternas kvalitet? Om inte, hur skulle lgistiken kunna skötas bättre med tanke på prdukternas kvalitet? Till sist kan ni berätta m andra faktrer sm påverkar knkurrensen eller m prblematiska mständigheter på marknaden.