Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 1/19

Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 1/19

Innehåll Energi Energiomvandlingar Solcellens effektivitet Läges- och rörelseenergi Astronomi Upptäck vårt solsystem Även solen har fläckar Solspektrum Jupiters massa Mekanik Kastförsök med katapult Centralrörelse Optik Upptäck ljus: linser, färger Upptäck ljus: ljusets hastighet, vandring i Lasergrottan Akustik Undersök toner, vandring i Lasergrottan Kärnfysik Radioaktivitet Strålning, radonmätning Strålning, cesium i svamp Modern fysik Ljusets hastighet Fotoelektrisk effekt Väg elektroner Franck-Hertz och Balmerserien Vätespektrum Elektrondiffraktion Supraledning Kombinationsprogram Inspiration: Lasergrottan, kupolen, supraledning Strålning: Kupolen, demo radioaktivitet, dimkammare Modern fysik: Lasergrottan, demo partikeldetektorer Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 2/19

Energi Energiomvandlingar (miljö) Undersök och jämför olika energiomvandlingar. Kör olika ångmaskiner, bränslecellsbil, solcellsbil eller stirlingmotor. Generera egen ström och undersök elektriska kretsar. Grund. åk 6-9 1,5 tim 32 Förkunskaper: Eleven ska ha kunskap om energiomvandlingar, och bör vara bekant med enklare elektriska kopplingar. Gymn. Fy A, Nk A,B 1,5 tim 32 Förkunskaper: Eleven ska ha kunskap om energiomvandlingar, och känna till begreppen arbete, effekt och verkningsgrad. Eleven bör vara bekant med enklare elektriska kopplingar. Teori: Vi studerar olika kedjor av energiomvandlingar och diskuterar energikällor, energibärare och energianvändning. Vi tittar på framdrivning av fordon och vilka metoder som är effektiva. Vi diskuterar energiförluster och evighetsmaskiner. Laboration: Eleverna provar på att köra ångmaskiner, bränslecellsbil, solcellsbil eller stirlingmotor. Eleverna får konstruera en egen "energikedja" med så många energiomvandlingar som möjligt. Solcellens effektivitet (miljö) Laboration med solceller för att öka förståelsen för begrepp som effekt och energiomvandling, med fokus på det vetenskapliga arbetssättet. Grund. åk 8-9 1,5 tim 16 Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 3/19

Förkunskaper: Kreativitet och fantasi. Eleven bör vara bekant med enklare elektriska kopplingar, och känna till begreppen arbete och effekt. Gymn. Fy A, Nk A,B 1,5 tim 16 Förkunskaper: Kreativitet och fantasi. Känna till begrepp som hypotes och kontrollerade experiment. Eleven bör vara bekant med enklare elektriska kopplingar, och känna till begreppen arbete, effekt och verkningsgrad. Teori: Vi diskuterar några egenskaper hos solcellen. Vi tar upp begreppen ström, spänning, effekt, energi och samband dem emellan. Hur mäter vi ström och spänning? (multimeter). Vad menas med att arbeta vetenskapligt? Laboration: Vi tittar på solcellers användning. Eleverna gör en fri laboration där de får undersöka solcellers egenskaper och effektivitet, de får formulera egna frågeställningar och hypoteser. Läges- och rörelseenergi Studera sambandet mellan läges- och rörelseenergi med hjälp av kastapparat. Grund. Åk8-9 1,5 tim 16 Gymn. Fy A, Nk A, B 1,5 tim 16 Förkunskaper: Eleven ska känna till energiprincipen och kunna beräkna läges- och rörelseenergi. Teori: Vi diskuterar energiprincipen i samband med kaströrelsen. Laboration: Eleverna får med hjälp av en kastapparat skjuta en kula rakt upp i luften, utgångshastighet och stighöjd mäts. Energiprincipen kan då testas. Energiprincipen tillämpas vid olika utskjutsvinklar. Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 4/19

Astronomi Upptäck vårt solsystem, grundskolan Studera vårt solsystem, årstider, mån- och solförmörkelse med tydliga modeller. Grund. åk 6-9 1,5 tim 16 Förkunskaper: Eleven bör känna till solsystemets olika delar. Teori: Vi pratar om rörelser i solsystemet, dag och natt, årstider, månens faser och förmörkelser. Laboration: Eleven får studera vårt solsystem, årstider, mån- och solförmörkelse med tydliga modeller. Vid fint väder tittar vi på solen med solvagga. Vi besöker kupolen vid Albanova och tittar på teleskopet. Även solen har fläckar Vi diskuterar vår närmaste stjärna solen, vi studerar solfläckar och protuberanser. Grund. åk 8-9 1,5 tim 32 Förkunskaper: Eleven ska känna till solsystemets olika delar. Gymn. Nk A, B 1,5 tim 32 Förkunskaper: Eleven ska känna till solsystemets olika delar. Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 5/19

Teori: Lyssna till ett kort föredrag om solens liv och utveckling för att väcka intresse och sätta igång tankarna. Vi tar upp allt från solen och planeterna till olika stjärnors utveckling och hela tiden uppmuntrar vi till frågor och diskussioner. Laboration: Vid fint väder observerar vi solens yta med hjälp av en solvagga. Med hjälp av ett datorprogram analyserar vi bilder av solytan och mäter storleken på protuberanser. Solspektrum, gymnasiet Vi studerar ljus från vår närmaste stjärna solen och bestämmer dess sammansättning och temperatur. Gymn. Fy B 1,5 tim 16 Förkunskaper: Eleven ska känna till svartkroppsstrålning och emissions- och absorptionsspektra. Teori: Vi diskuterar hur man bestämmer temperatur ur svartkroppsstrålning med hjälp av Wiens förskjutningslag. Vi diskuterar uppkomst av absorptionsspektra. Laboration: Eleverna får mäta temperaturen hos en glödtråd. De observerar solen med CCD-spektrometer och bestämmer solens temperatur och atmosfärens sammansättning utifrån det observerade spektrumet. Övrigt: Kan med fördel kombineras med laborationen Vätespektrum, men går ej att köra parallellt. Jupiters massa, gymnasiet I den här laborationen får eleven beräkna och dra slutsatser om Jupiters massa utifrån astronomiska observationer av planetens månar. Gymn. fysik B 1,5 tim 32 Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 6/19

Förkunskaper: Eleven ska känna till Newtons gravitationslag, centralrörelse och kunna beräkna centripetalacceleration. Bra kunskaper i trigonometri är önskvärt. Teori: Vi diskuterar hur man kan beräkna massa för en himlakropp utifrån rörelsen hos mindre kroppar bundna av den större kroppens gravitation. Laboration: I den här laborationen får eleven beräkna och dra slutsatser om Jupiters massa utifrån astronomiska observationer av planetens månar. I programmet "Hands on Universe" kan vi studera en serie med bilder av Jupiter och dess månar tagna med en timmes mellanrum. Med hjälp av programmets inbyggda verktyg och lite trigonometri kan vi finna månarnas banradie och omloppsperiod och detta är i sin tur allt som krävs för att beräkna planetens massa. Alla mätningar och beräkningar utförs av eleven som dessutom måste fundera över vilken måne i bildserien som lämpar sig bäst för beräkningar. Mekanik Kastförsök med katapult, gymnasiet Laborationen kan göras på nivå 1: som inledning till kastparabeln eller nivå 2: som tillämpning av kastparabeln. Gymn. Fy B 1,5 tim 16 Förkunskaper: Nivå 1:Eleven ska vara bekant med sträckformlerna för konstant hastighet samt konstant acceleration. Nivå 2: Eleven ska vara bekant med kastparabeln och trigonometri. Teori: Nivå 1: Diskussion av kaströrelsen vid horisontell utskjutning. Nivå 2: Sambandet mellan kastvinkel och kastlängd diskuteras och beräknas. Laboration: Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 7/19

Nivå 1: Sambandet mellan utgångshastighet och kastlängd undersöks. Eleven får experimentellt komma fram till vilken vinkel som ger längst kastlängd. Nivå 2: Eleven får experimentellt komma fram till vilken vinkel som ger längst kastvidd och får visa det analytiskt. Sedan får de ett givet mål på ett fast avstånd som de måste träffa genom att beräkna en lämplig vinkel för skottet. Centralrörelse, gymnasiet Mätning av centripetalacceleration med hjälp av rotationsapparat. Gymn. Fy B 1,5 tim 16 Förkunskaper: Eleverna ska kunna lösa jämviktsproblem och beräkna tyngdkraft på massor. Teori: Vi diskuterar rotationsrörelse. Vi diskuterar även skillnaden mellan centripetalkraft och centifugalkraft. Laboration: Laboration med centralrörelse med rotationsapparat. I den här labben studerar vi formeln för centripetalkraft och verifierar/upptäcker den experimentellt. Vi mäter krafterna som råder på en kropp som rör sig i en cirkulär bana och jämför resultaten med värden beräknade från formeln för centripetalkraft, alt. låter vi eleverna empiriskt upptäcka formeln. Eleven får utföra alla delar av experimentet själv och fundera över noggrannhet och felkällor. Övrigt: Kombineras med fördel med laborationen Jupiters massa. Optik Upptäck ljus: linser, färger Studera brytning, reflektion, strålgångar och fokusering av vitt ljus. Färgblandning studeras. Grund. åk 7-9 1,5 tim 16 Förkunskaper: Kan användas både som introduktion eller avslutning till optiken. Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 8/19

Teori. Strålgångar, brytning reflektion samt färgblandning. Laboration: Vi studerar optikens grunder med hjälp av lampor, speglar, linser, prismor och färgfilter och tittar närmare på strålgångar, fokusering av ljus, brytning, reflektion av ljus samt blandning av färger. Vi diskuterar även om det finns fler färger som vi inte kan se och svarar på frågor som hur 3D-film fungerar var regnbågar kommer ifrån. Övrigt: Laborationen går att kombinera med Ljusets egenskaper del 2 Upptäck ljus: ljusets hastighet, vandring i Lasergrottan Bestämning av ljusets hastighet och ett besök i lasergrottan. Grund. åk 7-9 1,5 tim 8+8 Förkunskaper: Eleven ska kunna beräkna hastighet utifrån sträcka och tid. Kan användas både som introduktion eller avslutning till optiken. Teori: Vi går igenom hur man kan beräkna ljusets hastighet Laboration: Tiden det tar för ljuset att tillryggalägga en viss sträcka mäts, och utifrån uppmätta värden beräknas ljusets hastighet c. En ljuspuls delas i två delar som får gå olika vägar. Den ena pulsen leds rakt in i detektorn och används som kontrollpuls medan den andra reflekteras bort mot en avlägsen spegel och tillbaka innan den går in i detektorn. Hastigheten får vi enkelt genom att dela sträckan med tiden. Skillnaden i sträcka kan vi mäta med ett måttband och skillnaden i tid mellan pulserna får vi via oscilloskopet. Eleven uppmuntras att göra flera försök, att fundera över vilka felkällor som råder och hur experimentet kan förbättras. Är det möjligt att mäta ljusets hastighet med 100% noggrannhet? Vi besöker även lasergrottan där vi tittar på olika ljusfenomen, laserteknik, hologram mm. Övrigt: Laborationen går att kombinera med Ljusets egenskaper del 1 Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 9/19

Akustik Undersök toner, vandring i Lasergrottan Vi undersöker ljudet från rösten och musikaliska instrument och besöker lasergrottan. Grund. åk 8,9 1,5 tim 16 Gymn. Nk A,B 1,5 tim 16 Förkunskaper: Känna till begreppen våglängd och frekvens. Teori: Vi går igenom hur man analyserar ljud med en dator. Laboration: Kan du spela något instrument eller sjunga? I den här labben undersöker vi ljudet från rösten och musikaliska instrument. Med hjälp av en mikrofon kopplad till en dator kan vi analysera ljud från ett instrument eller stämbanden. Vi studerar de toner som bygger upp ljudets grundton och klangfärg. Men vad menas med rena och falska toner och vad har egentligen matematik med musik att göra? Vi besöker även lasergrottan där vi tittar på olika ljusfenomen, laserteknik, hologram mm. Övrigt: Laborationen går att kombinera med Ljusets egenskaper del 1 Kärnfysik Radioaktivitet Vi bestämmer halveringstid och absorption av strålning i olika material. Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 10/19

Grund. åk 8-9 1,5 tim 16 Förkunskaper: Känna till begreppet halveringstid. Ha hört talas om alfa-, beta- och gammastrålning Teori: Vi diskuterar hur sönderfall kan mätas och hur man kan bestämma halveringstid. Vi diskuterar vad olika strålningstyper består av och dess egenskaper avseende påverkan på biologiska system. Gymn. Fy B 1,5 tim 16 Förkunskaper: Kunna beskriva sönderfall matematiskt. Ha kunskap om alfa-, beta- och gammastrålning. Teori: Vi diskuterar hur sönderfall kan mätas och hur man kan bestämma halveringstid. Vi diskuterar sönderfallslagen. Vi diskuterar vad olika strålningstyper består av och dess egenskaper avseende påverkan på biologiska system. Laboration: Halveringstiden för Pa-234 uppmäts med hjälp av GM-rör. Absorptionen av olika strålningstyper för olika material undersöks och analyseras. Övrigt: Kan med fördel kombineras med radonmätning för gymnasiet. Strålning, radonmätning (miljö) Mät radonhalt i luft (inkl. provtagning, t.ex. i hemmet). Gymn. Fy B, Nk B 1,5 tim 16 Förkunskaper: Eleven ska ha kunskaper om isotoper och olika strålningstyper. Eleven ska känna till radon och dess uppkomst, samt dess inverkan på vår hälsa och miljö. Teori: Vi diskuterar radonförekomst och dess betydelse för vår hälsa och miljö. Vi diskuterar hur man kan identifiera och kvantifiera förekomst av olika radioaktiva ämnen med hjälp av en gammaspektrometer. Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 11/19

Laboration: Med hjälp av gammaspektrometer får eleverna identifiera olika radioaktiva ämnen. De mäter radonhalt med hjälp av koldosor. Radonuppsamlingen kan ha gjorts vid VH eller på valfri annan plats. Övrigt: Innan besöket kan läraren om så önskas hämta ett antal koldosor för radonmätning från Vetenskapens Hus att placera ut hemma eller i skolan. Strålning, cesium i svamp (miljö) Mät cesiumhalten i torkad svamp plockad i Vallentuna senaste året. Vi undersöker även hur olika strålningstyper absorberas av material. Gymn. Fy B, Nk B 1,5 tim 16 Förkunskaper: Eleven ska känna till Tjernobylolyckan och ha kunskaper om isotoper och olika strålningstyper. Teori: Vi diskuterar cesiumförekomst och dess betydelse för vår hälsa och miljö. Vi diskuterar hur man kan identifiera och kvantifiera förekomst av olika radioaktiva ämnen med hjälp av en gammaspektrometer. Vi pratar om olika hur olika strålningstyper växelverkar med omgivningen. Laboration: Med hjälp av gammaspektrometer får eleverna identifiera olika radioaktiva ämnen. De kalibrerar utrustningen med prover av renavkok, samt mäter cesiumhalt i nyplockad svamp. Absorptionen av olika strålningstyper för olika material undersöks och analyseras. Övrigt: Egen svamp eller andra prover kan förstås medtagas. Modern fysik Ljusets hastighet Vi mäter ljusets hastighet med hjälp av laserdioder och oscilloskop på två olika sätt. Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 12/19

Gymn. Fy B 1,5 tim 8 + 8 Förkunskaper: Ska kunna hastighetsberäkningar. Känna till begreppen våglängd, frekvens, våghastighet och sambandet dem emellan. Teori: Vi diskuterar hur ljusets hastighet kan mätas med två olika metoder (med oscilloskop/fasförskjutning). Laboration: Ljusets hastighet med oscilloskop: Tiden det tar för ljuset att tillryggalägga en viss sträcka mäts med hjälp av oscilloskop, och utifrån uppmätta värden beräknas ljusets hastighet c. Hastigheten får vi enkelt genom att dela sträckan med tiden. Skillnaden i sträcka kan vi mäta med ett måttband och skillnaden i tid mellan pulserna får vi via oscilloskopet. Eleven uppmuntras att göra flera försök, att fundera över vilka felkällor som råder och hur experimentet kan förbättras. Är det möjligt att mäta ljusets hastighet med 100 % noggrannhet? Ljusets hastighet med fasförskjutning: Även denna metod använder sig av ett oscilloskop för att mäta ljusets hastighet. En modulerad ljusstråle sänds mot en spegel, denna spegel förflyttas så att ljusets fas förskjuts. Längdförflyttningen och fasförskjutningen kan relateras till varandra via formeln för våghastighet och därmed kan ljushastigheten beräknas. Fotoelektrisk effekt, gymnasiet Laboration handlar om den fotoelektriska effekten och den tolkning av den som gav Einstein nobelpriset 1921. Vi berör frågan; vad är ljus, är det partiklar? Gymn. Fy B 1,5 tim 16 Förkunskaper: Kännedom om elektriska fält, rörelseenergi. Teori: Vi diskuterar två hypoteser om ljuset och ser hur vi kan testa dem i praktiken. Efter att i ett experiment falsifiera den ena hypotesen, så diskuterar vi hur vi kan mäta energin hos fotoner med hjälp av fotoelektrisk effekt. Därmed kan vi uppmäta Plancks konstant. Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 13/19

Laboration: Eleverna utför två experiment. I det första undersöks om energin hos elektroner utslagna från en UV-belyst metallyta beror på UV-ljusets intensitet. Med en kvicksilverlampa, ett filter och en fotodiod kopplad till en dator testas hypotesen. Därefter diskuteras resultaten gemensamt och en ny teori presenteras: elektronernas energi beror på ljusets färg, eller frekvens. Detta testas med samma uppställning, med kvicksilverljusets olika färger. Genom att mäta stoppspänningen över fotodioden för olika färger kan Plancks konstant beräknas. Resultatet diskuteras och en gemensam slutsats tas fram. Laborationen är bra för att förklara ljusets partikelnatur, den ger en inblick i kvantmekaniken och låter eleverna öva sig i laborerande på ett mycket bra sätt. Övrigt: Kan med fördel kombineras med laborationen elektrondiffraktion. Väg elektroner, gymnasiet Vi bestämmer kvoten mellan elektronens laddning och massa med hjälp av Helmholtzspolar. Gymn. Fy B 1,5 tim 16 Förkunskaper: Kunskap om rotationsrörelse, centripetalacceleration. Kännedom om magnetiska fält och krafter på laddade partiklar i rörelse. Teori Vi diskuterar hur den cirkulära rörelsen hos elektroner i ett homogent magnetfält kan användas för att mäta förhållandet mellan elektronens laddning och dess massa. Laboration: Med hjälp av Helmholtzspolar accelereras elektroner genom ett magnetfält så att de länkas av i en cirkulär bana. Elektronernas rörelseenergi och banradie uppmäts. Utifrån mätdata och kunskap om magnetfältets styrka och centralrörelse kan e/m beräknas. Franck-Hertz experiment och Balmerserien, gymnasiet Vi gör två klassiska experiment där vi testar hypotesen att energitillstånden i atomer är kvantiserade. Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 14/19

Gymn. Fy B 1,5 tim 16 Förkunskaper: Eleven ska vara bekant med Bohrs atommodell, excitation av atomer, samt ha kännedom om elektriska fält, rörelseenergi och energienheten ev. Teori: Vi diskuterar Bohrs atommodell och hur hypotesen att energinivåerna är kvantiserade kan testas. Laboration: Eleverna utför ett experiment som är en förenklad version av det som James Franck och Gustav Hertz utförde år 1914 och som sedan ledde till att de erhöll Nobelpriset i fysik 1925. Experimentuppställningen består av ett rör fyllt med neongas. Elektroner accelereras genom gasen och strömmen genom röret mäts. Genom att variera accelerationsspänningen och mäta strömmen genom röret kan eleverna bestämma energiskillnaden mellan nivåer i neonatomen. Eleverna studerar vätets Balmerserie i ett emissionsspektrum med CCD-spektrometer, Rydbergs konstant bestäms eventuellt. Övrigt: Laborationen passar bra att kombinera med laborationen Plancks konstant eller Elektrondiffraktion. Vätespektrum, gymnasiet En laboration om emissionsspektra, speciellt vätespektrum. Gymn. Fy B 1,5 tim 16 Förkunskaper: Eleven ska känna till samband mellan energinivåer och emissionsspektra. Eleven bör känna till enheten ev. Teori: Fysiken kring emissionsspektrum diskuteras. Bohrs energiformel för väte presenteras och dess samband med spektrallinjer diskuteras. Laboration: Eleverna studerar vätets Balmerserie i ett emissionsspektrum med CCDspektrometer, Rydbergs konstant bestäms. Även andra ljuskällors emissionsspektrum studeras. Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 15/19

Övrigt: Kombineras med fördel med laborationen solspektrum. Men kan ej göras parallellt. Elektrondiffraktion, gymnasiet Vi utgår från frågan; vad är partiklar, kan de bete sig som vågor? Vi tittar på interferensmönster från elektroner. Gymn. Fy B 1,5 tim 16 Förkunskaper: Bekantskap med vågrörelselära, interferens gitterformeln. Elektriska fält, acceleration av elektroner. Teori: Vi utgår ifrån att eftersom ljus som är en vågrörelse kan beskrivas som partiklar så kanske det omvända gäller; dvs att partiklar, ex elektroner kan beskrivas som en vågrörelse. Vi tar fram de Broglies formel genom analogin med ljusets beskrivning som vågrörelse och fotoner. Laboration: Hypotesen ovan testas genom att en elektronstråle passerar en kolfolie och sedan projiceras mot en fluorescerande skärm. De små avstånden mellan kolets atomer fungerar som ett gitter och elektronstrålen bildar ett interferensmönster. Med hjälp av detta kan vi beräkna elektronens våglängd på två olika sätt, dels med hjälp av gitterformeln, dels med hjälp av de Broglies formel. Övrigt: Kombineras med fördel med laborationen Plancks konstant. Supraledning Vi tittar på hur supraledare kan få magneter att sväva och använder detta för att mäta den kritiska temperaturen för en supraledare. Gymn. Fy A, B, Nk B 1,5 tim 16 Förkunskaper: Grundläggande kunskaper om magneter och elektrisk ström. Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 16/19

Teori: Vi diskuterar egenskaper hos högtemperatursupraledare, vi berör att vi ännu idag inte helt kan förklara fenomenet teoretiskt. Vi pratar också om flytande kväve. Laboration: Meissnereffekten demonstreras och den kritiska temperaturen för ett par olika supraledare uppmäts. Om man placerar en magnet ovanför en supraledare så kommer den att sväva och detta fenomen kan vi använda för att mäta den kritiska temperaturen. Kombineras med rundvandring i AlbaNova där vi först besöker kupolen och sedan hämtar flytande kväve till laborationen. Kombinationsprogram Inspiration: Lasergrottan, kupolen, supraledning Grundskola åk 6-9, gymn. 1,5 tim 16 Innehåll Vandring i Lasergrottan Vi vandrar runt i en interaktiv utställning på ca 60 kvm. Här finner vi 30 olika experiment i mörkret, som ska visa på ljusets egenskaper och användningsområden. Hur skapar man ett hologram?. Led en laserstråle genom olika linsformer, Uv-ljus i praktiken är några av temana. Teleskopet i kupolen Rundvandring till AlbaNovas kupol för att titta på teleskopet samt hämta flytande kväve. Supraledning Meissnereffekten demonstreras. Vad är en supraledare och varför behöver vi flytande kväve för att den ska fungera? I den här demonstrationen studerar vi supraledare under extrem nedkylning och den så kallade meissner effekten. Om man placerar en magnet ovanför en supraledare så kommer den att sväva. Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 17/19

Strålning: Kupolen, demo radioaktivitet, dimkammare Grundskola åk 9, gymn. 1,5 tim 16 Innehåll Teleskopet i kupolen Rundvandring till AlbaNovas kupol för att titta på teleskopet Strålning Demonstration av strålningsmätning av bl a cesium och radon. Vi visar hur en gammaspektrometer fungerar och används. Vi mäter på renavkok och radondosor. Demonstration av dimkammaren Demonstration av en stor dimkammare där man kan se spår efter radioaktivitet och kosmisk strålning. Vilka sorters strålning finns det, var kommer den ifrån och är den farlig? Med hjälp av vår dimkammare försöker vi besvara dessa frågor och ta en närmre titt på den subatomära världen. I dimkammaren kan vi se spåren av laddade partiklar på riktigt, helt utan hjälp av datorer och bildskärmar. Vi diskuterar strålningens uppkomst, vad som menas med bakgrundsstrålning och farorna med radon men även varför vi till exempel inte kan se strålningen från en mobiltelefon. Modern fysik: Lasergrottan, demo partikeldetektorer Gymn. Fy B, Nk B 1,5 tim 16 Innehåll Vandring i Lasergrottan Vi vandrar runt i en interaktiv utställning på ca 60 kvm. Här finner vi 30 olika experiment i mörkret, som ska visa på ljusets egenskaper och användningsområden. Hur skapar man ett hologram?. Led en laserstråle genom olika linsformer, Uv-ljus i praktiken är några av temana. Demonstration av dimkammaren Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 18/19

Demonstration av en stor dimkammare där man kan se spår efter radioaktivitet och kosmisk strålning. Vilka sorters strålning finns det, var kommer den ifrån och är den farlig? Med hjälp av vår dimkammare försöker vi besvara dessa frågor och ta en närmre titt på den subatomära världen. I dimkammaren kan vi se spåren av laddade partiklar på riktigt, helt utan hjälp av datorer och bildskärmar. Vi diskuterar strålningens uppkomst, vad som menas med bakgrundsstrålning och farorna med radon men även varför vi till exempel inte kan se strålningen från en mobiltelefon. Demonstration av myondetektorn Vi visar hur man kan detektera myoner från kosmisk strålning. Vi diskuterar hur myoner uppstår i atmosfären och hur deras existens vid jordytan stöder relativitetsteorin. Demonstration av PET-kameran Vad är en PET-kamera och hur fungerar den? Med hjälp av vår fullt fungerande modell kan vi se principen för hur en liten mängd antimateria kan hjälpa oss att se in i människokroppen. Vi diskuterar även varför PET-kameran är lämplig till att studera sjukdomar i hjärnan som cancer och stroke. Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 19/19