Regeringsuppdrag att främja sparsam körning med arbetsmaskiner

Regeringsuppdrag att främja sparsam körning med arbetsmaskiner SA80A 2009:26935

Titel: Regeringsuppdrag att främja sparsam körning med arbetsmaskiner Datum: 2010-02-09 Beteckning: SA80A 2009:26935 Författare: Gugge Häglund och Magnus Lindgren, Vägverket, Olof Enghag och Camilla Lagerkvist Tolke, Jordbruksverket, Arne Öberg, Skogsstyrelsen samt konsulten Jarl Hammarqvist, WSP. Kontaktperson: Gugge Häglund och Magnus Lindgren, Vägverket, Olof Enghag och Camilla Lagerkvist Tolke, Jordbruksverket, Arne Öberg, Skogsstyrelsen. Foton omslag: Thomas Adolfsén, Bildarkivet.se

Sammanfattning I juni 2009 gav regeringen ett uppdrag åt Vägverket, Statens Jordbruksverk och Skogsstyrelsen att utarbeta en handlingsplan för att främja sparsam körning av större dieseldrivna arbetsmaskiner inom bygg- och anläggningsbranschen, jordbruket och skogsbruket. Arbetet har utförts av en arbetsgrupp med personer från varje myndighet. En referensgrupp bestående av utbildare i sparsam körning, maskintillverkare, entreprenadföretag, maskinringar, naturbruksgymnasium och forskare inom jordbruks-, skogsbruks-, entreprenad- samt bygg- och anläggningssektorn har bidragit med kunskaper och erfarenheter från sina respektive sektorer. Föreliggande rapport vill visa att arbetet med sparsam körning tydligt och målmedvetet präglas av systematik och att managementfrågorna måste in i verksamheten för att ge avkastning. Systematiken ska komma till uttryck i form av god resultatmätning, dokumenterad uppföljning och motivation av förare. Framgången i bränslebesparandet beror väl så mycket av ledarskapet i organisationen som av den kompetens förarna tillägnar sig. Med rätt motivation kan en förare med ganska enkla medel nå mycket goda resultat. Mot bakgrund av de fakta och erfarenheter som samlats in och de slutsatser som dragits föreslår Vägverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen följande åtgärder: Krav på sparsam körning vid upphandlingar. Arbetet ska ske i samråd med Miljöstyrningsrådet, SKL och branschföreträdare Förändring i undervisningsplan så att sparsam körning förs in som ett obligatoriskt moment i all maskinförarutbildning. Sparsam körning pekas ut som ett prioriterat mål i de FUD-insatser Vägverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har inflytande över. Myndighetssamverkan som ska omfatta utformningen av en kommunikationsstrategi för arbetet med sparsam körning i de olika sektorerna. I denna strategi tas prioriterade samarbetsområden upp. Med dessa åtgärder kan i den försiktiga bedömning som gjorts - den sammanlagda bränsleförbrukningen minska med 23 500 m 3, vilket motsvarar en direkt vinst för branschen på närmare 114 miljoner kronor. Reduktionen av koldioxid blir närmare 70 000 ton vilket motsvarar en samhällsnytta på 105 miljoner kronor. 3

Innehållsförteckning 1 Uppdraget från Regeringen... 6 1.1 Tolkning av uppdraget... 8 1.2 Arbetets genomförande... 8 2 Bakgrund... 10 2.1 Det började med personbilar... 10 2.2 Utbildning för tunga fordon... 10 2.3 Arbetsmaskiner det tredje steget... 11 2.4 Teoretisk och praktisk potential... 12 2.5 Internationell utblick... 14 2.6 Arbetsmaskiners klimatpåverkan... 15 2.7 Arbetsmaskinernas antal, användning och energianvändning... 15 2.8 Styrmedel och stimulansåtgärder... 18 3 Förutsättningar för förbättringar... 21 3.1 aktörer... 21 3.2 Jordbrukssektorn... 22 3.3 Skogsbrukssektorn... 23 3.4 Entreprenadsektorn... 24 4 Sammanfattade analys och åtgärdsförslag... 26 4.1 Förslag till åtgärder... 27 5 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 28 5.1 Krav vid vidupphandling... 28 5.2 Förändring i undervisningsplan... 29 5.3 Forskning, utveckling, demonstration... 30 5.4 Myndighetssamverkan... 33 6 Konsekvensanalys... 39 6.1 Effekt på CO2-emissionerna... 39 6.2 Samhällsekonomisk effekt... 42 4

Bilaga 1 Handlingsplan för maskinförare... 44 Bilaga 2 Generell handlingsplan för företagare... 46 Bilaga 3 Identifiering av arbetsmaskiner med stora utsläpp av koldioxid... 49 Bilaga 4 Sammanställning av enkätsvar... 52 Bilaga 5 Utformning av enkät... 56 5

1 Uppdraget från Regeringen Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Vägverket, Statens Jordbruksverk och Skogsstyrelsen att utarbeta en handlingsplan för att främja sparsam körning av större dieseldrivna arbetsmaskiner inom bygg- och anläggningssektorn, jordbruket och skogsbruket. Uppdraget ska genomföras efter samråd med företrädare för berörda näringar, trafikskolor, naturbruksgymnasier och tillverkare av arbetsmaskiner samt relevanta forskningsinstitut. Handlingsplanen ska innehålla förslag på möjliga åtgärder för att öka tillämpningen av sparsam körning inom berörda samhällssektorer. Handlingsplanen bör baseras på ett gemensamt förhållningssätt för sparsam körning som inkluderar råd och anvisningar för hur bränsleförbrukningen kan minskas. Även åtgärder utanför själva arbetsmaskinen som logistik och planering av arbeten bör inkluderas. Utöver dessa gemensamma förhållningssätt bör, i tillämpliga fall, koncept i sparsam körning skräddarsydda för specifika maskintyper inom respektive sektor tas fram. Samhällsekonomiska och finansiella konsekvenser, påverkan på näringarnas konkurrenskraft, miljöeffekter och andra konsekvenser av de åtgärder som föreslås ska analyseras. För förslag med statsfinansiella effekter ska finansiering i enlighet med gällande finansieringsprinciper föreslås. Vägverket ska samordna och redovisa arbetet samt bistå övriga myndigheter med kunskap om sparsam körning. Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet (Näringsdepartementet senast den 1 mars 2010). Skälen för regeringens beslut I proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi (2008/09:163) föreslår regeringen att ett gemensamt koncept för sparsam körning av arbetsmaskiner bör tas fram med skräddarsydda tillämpningar i berörda sektorer. Sparsam körning av arbetsmaskiner kan ge stora bränslebesparingar. Genom ett mer energieffektivt körsätt och bättre underhåll av motorer bedöms det finnas en potential att minska bränsleförbrukningen med uppemot 20 procent. Utsläppen av koldioxid från större dieseldrivna arbetsmaskiner var under 2006 cirka 2,8 miljoner ton (Källa SLUrapport 2007:3). Sparsam körning kan således ge ett betydelsefullt bidrag till uppsatta klimatmål samtidigt som företagen kan spara pengar genom lägre energikostnader. Arbetsmaskiner används i en rad olika samhällssektorer. Merparten finns inom byggoch anläggningsbranschen, jordbruket och skogsbruket. Exempel på maskintyper med stora utsläpp är hjullastare, grävmaskiner, truckar, jord- och skogsbrukstraktorer 6

samt skogsmaskiner. På senare år har intresset för sparsam körning av arbetsmaskiner vuxit, bl.a. finns det särskilda utbildningar i s.k. Working Eco Driving. Kunskaperna om hur arbetsmaskiner körs på ett sparsamt behöver dock öka och fler behöver få tillgång till denna kunskap, till nytta både för samhället och den enskilde företagaren. Vägverket ska inom ramen för sitt sektorsansvar för vägtransportsystemet vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. I denna roll har Vägverket under lång tid bl.a. verkat för att främja sparsam körning av vägfordon. Vägverket har också bedrivit pilotprojekt när det gäller sparsam körning av arbetsmaskiner. Vägverket bör mot denna bakgrund bistå övriga myndigheter med kunskap om sparsam körning. Vägverket bör också samordna uppdraget samt ansvara för de delar av handlingsplanen som handlar om att främja sparsam körning av arbetsmaskiner i bygg- och anläggningsbranschen. Statens Jordbruksverk bör ansvara för handlingsplanen som syftar till att främja sparsam körning av arbetsmaskiner i jordbruket och Skogsstyrelsen för de delar som rör skogsbruket. På regeringens vägnar Maud Olofsson Stefan Andersson 7

1.1 TOLKNING AV UPPDRAGET Att motverka utsläppen av CO 2 är en stor och viktig utmaning för hela samhället och en mängd samverkande insatser inom olika sektorer behövs för att klara målet. Arbetsmaskiner står för en betydande del av de svenska CO 2 -emissionerna och att finna åtgärder att minska denna har myndigheterna uppfattat som uppdragets kärna. Att uppdraget läggs på tre myndigheter understryker betoningen på att arbetsmaskiner förvisso finns i flera samhällssektorer. Men den bild av vad sparsam körning är, hur den praktiseras och vilka förutsättningar som krävs för att effektivt arbeta med bränsleminskningar måste vila på en gemensam grund. Detta talar för en fortsatt myndighetssamverkan inom detta område efter uppdragets genomförande. I uppdraget framhålls att framgångsrik tillämpning av sparsam körning även är företagsekonomiskt lönsam. Vi tolkar detta som en betoning av kostnadseffektiviteten i sparsam körning och att därmed även föreslagna åtgärder för att främja ett sparsamt körsätt ska ha kostnadseffektiviteten som utgångspunkt. Att uppdraget ska genomföras efter samråd med berörda näringar och andra intressenter ser vi som medel att åstadkomma just detta. Begreppet handlingsplan för att främja ett sparsamt körsätt läser vi som att det är den sparsamma körningens tillämpande som ska främjas och att kunskapen om hur detta ska gå till är ett av flera medel som finns för att nå resultat. Andra viktiga medel är motivation av föraren och goda och enkla uppföljningssystem för att kontrollera utfallet. Att samråd ska ske med trafikskolor och naturbruksgymnasier tolkar vi som en uppmaning att söka åtgärder för att göra sparsam körning till en naturlig del av utbildningen av nya förare och maskinoperatörer. 1.2 ARBETETS GENOMFÖRANDE Arbetsgruppen för regeringsuppdraget med sparsam körning av arbetsmaskiner har bestått av: Gugge Häglund, Vägverket Magnus Lindgren, Vägverket Olof Enghag, Jordbruksverket Camilla Lagerkvist Tolke, Jordbruksverket Arne Öberg, Skogsstyrelsen Arbetsgruppen har även knutit till sig konsulten Jarl Hammarqvist, WSP. Den 2 oktober 2009 genomförde arbetsgruppen ett uppstartsmöte och tolkade och planerade arbetet med uppdraget. 8

Den 15 oktober genomförde arbetsgruppen ett referensgruppsmöte i Stockholm. I referensgruppen fanns representanter för utbildare i sparsam körning, maskintillverkare, entreprenadföretag, maskinringar, naturbruksgymnasium och forskare inom jordbruks-, skogsbruks-, entreprenad- och byggsektorn. Under perioden november till december 2009 skickade arbetsgruppen ut en enkät, bilaga 4b, till utbildare inom sparsam körning med specifika frågor kring problem och möjligheter för ett sparsamt körsätt av arbetsmaskiner i respektive sektor. En sammanställning av enkäten finns redovisad i bilaga 4a. Ett första rapportutkast rörande tolkningen av uppdraget skickades som remiss till referensgruppen under december 2009. Som en komplettering till inkomna svar på enkäten och referensgruppens kommentarer på tolkningen av uppdraget har arbetsgruppen och konsulten haft löpande telefonkontakt med personer i referensgruppen samt ytterligare kontaktpersoner inom skogs-, jordbruks- och entreprenadbranschen. Fem utbildare har intervjuats för att få en bild av hur de utbildningar de facto ser ut som erbjuds i de tre berörda sektorerna. Arbetsgruppen har haft regelbundna möten under arbetets gång och har då diskuterat de många synpunkter som kommit in från referensgruppen. Dessa synpunkter har tillsammans med tidigare erfarenheter av satsningar på sparsam körning lagt grunden till uppdragets slutsatser och åtgärdsförslag. Parallellt med detta uppdrag har regeringsuppdraget Energikartläggning av de areella näringarna genomförts på Energimyndigheten (samordnande), Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket och Sametinget. En kontinuerlig dialog har förts mellan utredare för de båda uppdragen som bland annat har resulterat i vissa gemensamma åtgärdsförslag. På Jordbruksverket pågår även arbetet med en handlingsplan för minskade växtnäringsförluster och utsläpp av växthusgaser från jordbruket 2011-2016 med utblick mot 2020. Även gentemot detta uppdrag har en dialog förts så att avgränsningar gjorts. Vid beräkning av koldioxid per liter bränsle och samhällsnytta i kronor per kilo reducerade koldioxidutsläpp har LCA-värdet 2,98 kg CO 2 per liter bränsle (diesel) respektive SIKA:s kalkylvärde 1:50 kronor per kilo reducerad koldioxid använts. 9

2 Bakgrund Att förarens körsätt har stor betydelse för bränsleförbrukningen är ingen ny kunskap. Redan under oljekriserna på 1970-talet publicerades råd om hur man kommer längre på en tank, främst av bilistorganisationer. Först under nittiotalets andra hälft påbörjades i en rad länder ett mer systematiskt arbete med att utveckla utbildningar och marknadsföringsinsatser för att sprida kunskaperna om och främja tillämpningen av ett bränsleeffektivt körsätt. 2.1 DET BÖRJADE MED PERSONBILAR Sparsam körning kom till Sverige från Finland 1998, där ett genomarbetat koncept tagits fram. Med stöd från Vägverkets dåvarande Miljöenhet och Fordonsenheten i Borlänge påbörjade Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) arbetet med att ta fram ett nationellt svenskt koncept. I ett inledande skede medverkade Energimyndigheten, Volvo, Scania och Transportfackens Arbetsmiljönämnd (TYA). Det beslutades att STR skulle vara den part som skulle ansvara för utbildningen och att Vägverket skulle stötta STR, både finansiellt och med kompletterande kompetens. Det betonades att satsningen skulle kunna stå på egna ben i framtiden och Vägverket införde ett bedömningssystem som även gav andra företag och organisationer möjlighet att ordna utbildningar i sparsam körning. Sparsam körning skulle vara metodiken och idén om ett förändrat körsätt som en viktig faktor för minskad miljöpåverkan från vägtrafiken. Om drivkrafterna på 1970-talet framför allt var privatekonomin och att möjliggöra fortsatt bilkörning, så är det nu klimatargument och energifrågor som i första hand ligger bakom insatserna för sparsam körning. Betoningen på såväl privatekonomi som företags- och samhällsekonomi är dock mycket stark. Det kommunikativa budskapet har sedan 1990-talet bedrivits målmedvetet både internt och externt. Bra för plånboken, bra för miljön har följt med från början fram till dagens säljaktiviteter, insatser i media och informationsmaterial inkl. sidor på Internet. 2.2 UTBILDNING FÖR TUNGA FORDON Motsvarande utbildning för tunga fordon stod klar våren 2000 vilket var det andra steget i att sprida sparsam körning till olika målgrupper. Detta koncept hade ingen utländsk förlaga och riktade sig helt till yrkesförare, en målgrupp som dels kör mycket långa årliga sträckor, dels oftast kör tunga fordon med hög förbrukning per kilometer. Förutom STR erbjuder en rad företag i landet numera utbildningar i sparsam körning för tunga fordon. 10

Fram till idag har omkring 67 000 förare av personbil (ca 45 000) och tunga fordon (22 000) genomgått utbildning i sparsam körning enligt de koncept som erbjuds. Ett mål var tidigt att få in kunskaperna och främjandet av ett förändrat och energieffektivt körsätt i körkortsutbildningen. Målet har nåtts. Sparsam körning finns sedan december 2007 med i utbildningen samt i de teoretiska och praktiska proven för alla körkortsbehörigheter. Detta innebär att drygt 90 000 nya körkortstagare per år får kunskaper om ett sparsamt körsätt. 2.3 ARBETSMASKINER DET TREDJE STEGET År 2000 startade arbetet med ett tredje utbildningskoncept i sparsam körning. Nu för förare av arbetsmaskiner. Initiativet till det som idag heter Working Eco Driving togs av en chefsinstruktör inom STR som kontaktats av Värmlandsskog. Man behövde där hjälp med att få sina maskinförare att använda sina maskiner mer energieffektivt för att företaget skulle kunna nå uppsatta miljömål i sitt ISO-certifieringsarbete. Tidigt genomfördes också försök med Working Eco Driving på pistmaskiner i Åre. Försöken bekräftade antaganden om att ett förändrat körsätt gav möjligheter till betydande bränslebesparingar, sänkta bränslekostnader och reducerade koldioxidutsläpp även på detta område. Samma grundkoncept att minska bränsleförbrukningen och därmed utsläppen av främst koldioxid genom att anpassa och optimera sättet en maskin hanteras på har genom åren prövats, oftast med framgång, på olika arbetsmaskiner som t.ex. truckar, grävmaskiner, traktorer, skogsmaskiner och även järnvägslok och fartyg. Insikten om uppföljningens och motivationens stora betydelse färgade om än i begränsad omfattning - redan från början dessa satsningar. Utbildningar av förare, motivation, resultatmätning och grundlig genomgång med företagsledningen skulle utgöra de viktigaste komponenterna i ett koncept för systematisk bränslebesparing. Senare års samarbetsprojekt med ett par större entreprenörer har dock visat att det fortfarande brister i denna kedja men att det ändå finns en stark vilja från branschen att verka i rätt riktning De första chefsinstruktörerna i Working Eco Driving (WED) hölls 2005 och för närvarande finns 57 instruktörer i WED. Antalet utbildade maskinförare i Working Eco Driving och motsvarande koncept är i dagsläget (februari 2010) ca 2 800. Vägverket har genom åren genomfört en rad olika projekt för att ur ett klimatperspektiv bidra till att etablera sparsam körning för arbetsmaskiner. Försök att få flera myndigheter att sträva mot samma mål inleddes 2003, en avsiktsförklaring togs fram i januari 2006 i samråd mellan Vägverket och Banverket som genomfört 11

ett lyckat försök med sparsam körning för tåg på sträckan Hyltebruk-Halmstad. Avsiktsförklaringen lämnades utan vidare åtgärd men sporadiska kontakter har under åren hållits mellan ett par av de myndigheter som fanns med i det tidiga skedet. 2.3.1 Branschspecifika koncept Förutsättningarna är idag betydligt bättre än tidigare att åstadkomma förändringar och förbättringar. LRF och Hushållningssällskapet genomförde tidigt pilotprojekt i sparsam körning för främst traktorer, utbildningarna och kraven på systematik utvecklas successivt i samarbete med framför allt STR. Skogforsk har tagit fram ett koncept för sparsam körning utifrån ett systemperspektiv för skogsbruket, 20-talet instruktörer utbildades hösten 2009. Samtidigt har Swecon, ett dotterbolag till Volvo CE, utvecklat ett koncept för bygg- och anläggningsmaskiner. Även här tonar behoven och kraven på systematik fram tydligt. Ett fåtal företag inom entreprenadsektorn har också utbildat egna s.k. sparcoacher vars uppgift är att bidra till att företagen arbetar systematiskt med bränslefrågorna. Men relativt sett är området sparsam körning för arbetsmaskiner fortfarande i sin linda. Utmaningarna och möjligheterna är stora att minska bränsleförbrukningen och utsläppen av koldioxid samtidigt som branschens lönsamhet och konkurrenskraft kan stärkas. 2.4 TEORETISK OCH PRAKTISK POTENTIAL Här ges en översikt av alla faktorer som påverkar en maskins bränsleförbrukning, det vill säga även sådana som aldrig eller sällan räknas in i begreppet sparsam körning. Detta dels för att sätta in begreppet i en helhet dels för att kunna föra ett resonemang om hur begreppet och därmed även uppdraget, bör avgränsas. Detta är viktigt då begreppet av en del används som närmast synonymt med utbildning i sparsam körning, medan andra fokuserar på själva körsättet. Även inom körsättet räknas olika saker med och beroende på hur sparsam körning avgränsas är svaren olika på hur stor besparingen kan bli. Vi har därför försökt definiera begreppet och föreslår: Med sparsam körning av arbetsmaskiner avses ett konsekvent utnyttjande av de möjligheter till bränslebesparing som finns för förare och maskinägare i direkt anslutning till de uppdrag/arbetsuppgifter som ska genomföras. I uppdraget frågas även efter effekter av logistik och planering. Vi har valt att tolka detta som att endast de delar av dessa begrepp ingår som föraren och maskinägaren 12

kan påverka i direkt anslutning till det utförda arbetet. Detta förhållningssätt har valts för att fokusera på centrala frågor och brister inom begreppet sparsam körning: Växelval (Driftsmode) Körstil (gaspådrag) Bristande service Dålig kunskap om nya maskiners egenskaper och ny teknik Bristande hand over-utbildning Olämplig kombination av maskin och redskap Samt övriga faktorer som föraren har ett direkt inflytande över men som är mer kopplat till logistik och planering, t.ex. som: o Mikrologistik o Samverkan inom laget Andra åtgärder för att minska bränsleförbrukningen så som val av bruksmetoder, övergripande planering av arbetet, samordning och planering av transporter och transportvägar vid entreprenader inklusive makrologistik samt byggandet av skogsbilvägar inom skogsbruket eller minskad jordbearbetning inom jordbruket ingår inte. Dessa åtgärder, som i sig kan ge möjligheter till stora besparingar (t.ex. i planeringsoch projekteringsfasen), är förvisso mycket viktiga men ligger utanför de möjligheter som finns för förare och maskinägare i direkt anslutning till de uppdrag/arbetsuppgifter som ska genomföras. Även dessa åtgärder kommer dock att gynnas av ett systematiskt arbete med sparsam körning inom ett företag. Det är också viktigt att hålla isär det teoretiskt möjliga från det praktiskt möjliga. Vad som kan åstadkommas med körsättet är ett bra exempel på detta. Att man med ett konsekvent agerande vad gäller varvtal kan åstadkomma besparingar på 15 procent för en viss maskintyp är inte detsamma som det man förväntas nå genom en utbildning av förarna av dessa maskiner. 2.4.1 1 miljard i potten teoretiskt Utvärderingar som Vägverket gjort visar att bränsleförbrukningen genom tillämpningen av sparsam körning för arbetsmaskiner kan minskas med omkring 10 procent vilket teoretisk kan innebära en minskad bränsleförbrukning på ca 100 000 m3 diesel årligen motsvarande en ekonomisk besparing för branschen på 1 miljard kronor med ett bränslepris på 10 kronor/liter. Samtidigt skulle koldioxidutsläppen minska med ca 298 000 ton, samhällsnyttan av detta blir 447 miljoner kronor. 13

Sannolikheten att så höga resultat kan uppnås är emellertid mycket liten. Faktorer som att alla inte tar till sig kunskapen, att kunskapen av olika skäl inte används fullt ut etc. gör att det verkliga utfallet i det flesta fall blir betydligt lägre. Detsamma gäller för val av lämpligaste maskin och tillbehör för ett givet uppdrag. Mycket kan förvisso göras här men det faktiska valet styrs av tillgången på alternativ och kan därför som bäst bli ett optimalt val där bränsleförbrukningen spelar en stor roll i det totala ekonomiska övervägandet. 2.5 INTERNATIONELL UTBLICK Ett fåtal länder framträdde som pionjärer inom sparsam körning redan i slutet av 1990-talet med omfattande aktiviteter: Finland, Nederländerna, Schweiz, Tyskland och Sverige samt i viss mån Österrike. I samtliga dessa länder är utbildningar i sparsam körning väl etablerade för både lätta och tunga fordon och tiotusentals utbildningar har genomförts. Även i Storbritannien och Frankrike har under de senaste åren antalet utbildningar ökat kraftigt, mest inom yrkestrafiken. Marknadsföringsinsatser för sparsam körning förekommer i många länder, ofta i samband med EU-projekt. Det är dock endast i Nederländerna, Schweiz, Tyskland och i viss mån Sverige som sparsam körning har marknadsförts under en längre tid och som del av en långsiktig nationell strategi. Den mest omfattande satsningen finns i Nederländerna där cirka 30 miljoner kronor årligen satsas på information om och marknadsföring av sparsam körning under en tioårsperiod. Allt har varit, och är, inriktat på fordonstrafiken. När det gäller arbetsmaskiner är resultaten avsevärt mycket klenare. Inget land inom vare sig EU eller övriga västvärlden har hittills bedrivit något mer metodiskt arbete på detta område. I Schweiz påbörjades nyligen ett pilotförsök för arbetsmaskiner i samarbete mellan Quality Alliance Eco-Drive (http://www.ecodrive.ch/) och en maskinimportör. Holland har genomfört begränsade satsningar i sparsam körning för tåg och flodpråmar, i det senare fallet var dels att minska bränsleförbrukningen, dels och framför allt att begränsa partikelutsläppen. Vidare har Tyskland genomfört försök med sparsam körning för diesellok, i Österrike pågår motsvarande projekt. Ansatser har gjorts i USA för att etablera och tillämpa ett sparsamt körsätt i t.ex. den stora hamnen i Los Angeles. Dock utan resultat. 14

2.6 ARBETSMASKINERS KLIMATPÅVERKAN Klimatförändringen är ett av de största globala miljöproblemen som mänskligheten står inför under 2000-talet. Som ett led i arbetet med att minska utsläppen har regeringen föreslagit flera mål för 2020 som är vägledande för arbetet. 20 procent effektivare energianvändning 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser Under den senaste 10-årsperioden har utsläppen av klimatgaser i Sverige minskat med ca 10 procent, från drygt 73 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Utsläppen från förbränningsmotorer i framför allt vägfordon och arbetsmaskiner ökade dock under samma period. Det krävs ytterligare åtgärder inom samtliga samhällssektorer för att utsläppen av klimatgaser ska minska och att ovanstående mål ska kunna nås. Den enskilt största utsläppskällan är vägtrafiken som svarar för närmare 40 procent av koldioxidutsläppen i Sverige. Enligt Sveriges officiella rapportering till EU och FN:s Klimatkonvention (United Nations Framework Convention on Climate Change) var utsläppen av klimatgaser från arbetsmaskiner ca 3,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2008. Till detta räknas både arbetsmaskiner och redskap, oberoende av inom vilken sektor som maskinerna och redskapen använts. Om redskapen undantas släpper arbetsmaskinerna ut cirka 2,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter (varav 158 ton CH 4, 1 107 ton N 2 O). Utsläppen från arbetsmaskiner är i samma storleksordning som utsläppen från tunga godstransporter i fjärrtrafik eller cirka 5 procent av de totala utsläppen av koldioxid i Sverige. 2.7 ARBETSMASKINERNAS ANTAL, ANVÄNDNING OCH ENERGIANVÄNDNING I Sverige finns runt 300 000 större dieseldrivna arbetsmaskiner. De flesta, ca 200 000, är traktorer. Traktorn kan betraktas som en universell redskapsbärare vilken i princip återfinns inom samtliga samhällssektorer. Vanligast förekommande är dock traktorerna inom jordbruks- och hushållsektorn. Den svenska arbetsmaskinsparken har en förhållandevis hög medelålder, där mer än 40 procent av maskinerna är 25 år eller äldre. Dessa maskiner bedöms dock inte användas så frekvent utan representerar snarare en reservkraft eller till och med en grupp samlarföremål. I underlaget till Sveriges officiella rapportering till EU och FN:s Klimatkonvention delas utsläppen och därmed användningen av arbetsmaskiner in i fyra olika sektorer. Entreprenadsektorn Jordbruk 15

Skogsbruk Hushåll Entreprenadmaskiner, svarar för drygt 60 procent av utsläppen från samtliga arbetsmaskiner. Till entreprenadmaskiner räknas arbetsmaskiner verksamma inom bygg, anläggning och industri, i princip alla hjullastare, grävmaskiner dumprar etc. Jordbruket och skogsbruket följer med 19 respektive 14 procent. I tabell 1 redovisas förbrukning och utsläppen av koldioxidekvivalenter från respektive sektor ovan. Tabell 1. Utsläpp av koldioxidekvivalenter från arbetsmaskiner uppdelat på sektorer Sektor Diesel- Förbrukning (1000 m 3 ) Utsläpp av koldioxidekvivalenter (1000 ton) Procent av utsläpp från arbetsmaskiner Antal maskiner Entreprenad 657 1 891 64 79 500 Jordbruk 189 545 19 154 900 Skogsbruk 139 402 14 5 500 Hushåll 37 105 4 59 000 Totalt 1 022 2 943 298 900 Det förekommer stora skillnader i användningen av maskinerna inom entreprenadsektorn, jordbruket och skogsbruket. Inom skogsbruket, som karakteriseras av en hög andel stora företag, används maskinerna mycket intensivt. Det är inte ovanligt att en maskin kan gå mer än 3500 timmar per år. Däremot används maskinerna i regel inte längre än 7 år innan de antingen skrotas eller säljs till en andrahandsmarknad med betydligt färre driftstimmar. Antalet maskiner är ganska begränsat, men i och med den intensiva användningen av maskinerna i kombination med stora motoreffekter blir de totala utsläppen av koldioxid relativt stora. Jordbrukssektorn är i mycket den totala motsatsen till skogsbrukssektorn. Här finns ett mycket stort antal maskiner som används relativt lite. Jordbruket karakteriseras även av att maskinföraren oftast inte är maskinförare på heltid utan snarare en mångsysslare som ska uppfylla en rad olika sysslor samma dag. En ny traktor används i genomsnitt 600 timmar per år, dock är variationen stor. En del av traktorerna används även inom andra sektorer och då har utsläppen förts till den sektorn. Att utsläppen av koldioxid från jordbruket är större än från skogsbruket trots de låga drifttiderna förklaras av det stora antalet maskiner, främst traktorer men även skördetröskor. 16

Den sektor som har de högsta utsläppen av koldioxid inom gruppen arbetsmaskiner är entreprenadsektorn. I likhet med skogsbruket karakteriseras entreprenadsektorn av en hög grad av industrialisering, en förare av en entreprenadmaskin är i de flesta fall en yrkesförare. Trots att entreprenadmaskinerna motsvarar mindre än 30 procent av det totala antalet arbetsmaskiner släpper dessa maskiner ut mer än 60 procent av den totala mängden koldioxid från arbetsmaskinerna i Sverige. Inom respektive sektor kan ett antal olika maskintyper identifieras som extra intressanta ur deras potential för minskade utsläpp av koldioxid genom ett sparsamt körsätt. Detta urval kan göras genom en rad olika variabler så som: Stora utsläpp per maskinslag Stora utsläpp per maskin/förare Ägarförhållanden Företagarstruktur Befintliga kanaler för informationsspridning I bilaga 3 beskrivs detta närmare. Där redovisas utsläppen per maskinslag och per maskin och där finns även den analys som leder till nedanstående slutsats. De maskiner som har bedömts ha den högsta potentialen för besparingar är: Inom jordbruket jordbrukstraktorer Inom skogsbruket skotare skördare Inom entreprenadsektorn hjullastare bandgrävmaskin hjulgrävmaskin mobilkran Arbetsmaskinernas utsläpp återfinns i flera samhällssektorer. Sammantaget är deras utsläpp av klimatgaser 2,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år vilket är 5 procent av de samlade utsläppen i Sverige eller nästan 15 procent av utsläppen från motorer. 17

2.8 STYRMEDEL OCH STIMULANSÅTGÄRDER 2.8.1 Generella stimulansåtgärder och styrmedel 2.8.1.1 Energikartläggningscheckar Från och med 2010 finns statliga energikartläggningscheckar att söka för företag med en energiförbrukning om minst 0,5 GWh per år eller för jordbruksföretag med minst 100 djurenheter (förordning (2009:1557) om statligt stöd för energikartläggning). Kunskap om hur energianvändningen ser ut är grunden till all energieffektivisering. För företag inom bygg- anläggnings-, skogsbruks- och jordbrukssektorerna utgör användningen av arbetsmaskiner ofta en väsentlig del av energianvändningen. Därför är det troligt att företag som genomför energikartläggning genom statlig energikartläggningscheck ser sparsam körning av arbetsmaskiner som en viktig åtgärd för att minska sin energianvändning. 2.8.1.2 Skatt på diesel Idag är diesel beskattat med både koldioxidskatt och energiskatt. För arbetsmaskiner inom jord och skogsbruk är koldioxidskatten för diesel nedsatt till 21 procent av den allmänna koldioxidskatten. Det betyder att en jord- eller skogsbruksföretagare endast betalar 1,96 kr/liter i total skatt istället för 4,34 kr/l. Se tabell 2. Tabell 2. Energi- och miljöskatter för diesel från 1 jan 2009, exklusive moms Energiskatt CO2-skatt Total skatt Drivmedel kr/l kr/l kr/l Diesel, miljöklass 1 1,33 3,01 4,34 Diesel, miljöklass 1, för arbetsmaskiner inom jord och skogsbruk 1,33 0,63 1,96 För att öka incitamenten till minskad fossilbränsleanvändning planerar regeringen att minska subventionen på koldioxidskatt successivt. I budgetpropositionen för 2010 skriver regeringen att jord- och skogsbrukare som idag betalar 21 procent av koldioxidskatten, istället ska betala 70 procent av koldioxidskatten år 2015. Denna förändring ska ske i tre steg med start i januari 2011. Regeringen föreslår även att energiskatten ska höjas i två steg med sammanlagt 40 öre per liter till 2013. Enligt departementsskrivelsen (DS 2009:24 Effektivare skatter på energi- och klimatområdet ) bedöms koldioxidskatten ha störst betydelse för både jord- och skogsbruksföretagare. Störst betydelse kommer de ökade kostnaderna få för dieselintensiva företag som exempelvis växtodlingsföretag med specialgrödor. Minst 18

påverkan av skatteökningen märks för nötköttsföretag med extensiva grödor som betesvall och permanent betesmark. 2.8.2 Stimulansåtgärder och styrmedel inom Jordbrukssektorn och Skogssektorn 2.8.2.1 Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken och finansieras gemensamt av Sverige och EU. Det nuvarande landsbygdsprogrammet gäller från 2007 till och med 2013. Programmet innehåller satsningar i form av kompetensutveckling, stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Satsningar inom kompetensutveckling kan användas till att utbilda jordbrukets och skogsbrukets maskinförare inom sparsam körning. Insatser inom landsbygdsprogrammet kan genomföras på nationell nivå (då beslutar Jordbruksverket eller Skogsstyrelsen), på regional nivå (då beslutar Länsstyrelsen i aktuellt län eller Skogsstyrelsen) eller inom så kallade LEADER-områden. LEADER är en metod för landsbygdsutveckling inom ett geografiskt avgränsat område där människor från offentlig, privat och ideell sektor samlas i ett partnerskap och i en lokal utvecklingsgrupp. Jordbruksverket, Länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och de lokala LEADER-grupperna prioriterar hur vissa av pengarna inom landsbygdsprogrammet ska användas till olika åtgärder, varav en del alltså bör kunna användas till kompetensutvecklingsåtgärder inom sparsam körning av arbetsmaskiner på landsbygden. Idag bedrivs utbildningar inom sparsam körning av jordbrukets arbetsmaskiner i ett flertal län genom pengar från landsbygdsprogrammet. Vissa länsstyrelser har valt att subventionera kursen så att jordbrukaren bara betalar en del av kostnaden. Andra länsstyrelser har valt att låta kursen vara helt kostnadsfri för jordbrukaren. I Skåne län finansieras kurser i sparsam körning med omstruktureringspengar från sockerodlingsreformen. Under februari 2010 slutförs ett ettårigt nationellt projekt kring sparsam körning av arbetsmaskiner som LRF driver. Projektet har fått stöd från landsbygdsprogrammet, men också från återföring av pengar från mineralgödselskatten. Projektets huvudsyfte är att sammanställa ett komplett utbildningsmaterial inom sparsam körning för jordbrukets maskinförare genom att samla erfarenheter från flera utbildande organisationer. Projektet har även genomfört tre konceptutbildningar, samt utbildat tio instruktörer som kan leda utbildningar. Inom skogsbruket har Skogsstyrelsens beviljat stöd till ett kompetensutvecklingsprojekt där utbildning i sparsam körning är en del av projektidén. Projektidén i det projektet är att genomföra en serie utbildningar för maskinentreprenörer inom Norrskogs område i syfte att förbättra uppföljning av 19

miljöhänsyn och kvalitet, förbättra effektiviteten i uttag av GROT samt sänka bränsleförbrukningen vid avverkningar. 2.8.3 Stimulansåtgärder och styrmedel inom entreprenadsektorn Inom entreprenadsektorn fanns tidigare möjlighet att söka och få bidrag till kompetenshöjande åtgärder genom Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) som förvaltades av Naturvårdsverket och pågick 2003-2008. Något generellt program motsvarande det för jordbruket och skogsbruket finns inte, däremot ger EU:s. s.k. målpengar där tre prioriterade mål pekats ut möjlighet till ekonomiskt stöd för särskilda insatser. Ansökan med behovsanalys görs via regionala programkontor som lyder under länsstyrelsen och i några fall under regionala instanser som t.ex. region Dalarna och Region Skåne. En del företag inom entreprenadsektorn har genomfört utbildning i sparsam körning med stöd av EU:s Mål 1-3-medel. Det administrativa arbetet som krävs gör dock att många avstår från att söka stöd till utbildning den vägen. 20

3 Förutsättningar för förbättringar 3.1 AKTÖRER Det finns flera viktiga aktörer som behöver samverka för att få till en ökad tillämpning av ett sparsamt körsätt för arbetsmaskiner. Grovt kan dessa grupperas i nedanstående omvända hierarki. Det ser lite olika ut i de tre sektorena, där vissa nivåer ibland kan sammanfalla men principen är likväl ungefär densamma. 3.1.1 Föraren/operatören Det är föraren som är den kanske viktigaste framgångsfaktorn. Det är här bränsle förbrukas och här som de faktiska besparingarna kapitaliseras. För att göra rätt behöver föraren kunna och vilja och ges rimliga förutsättningar. Förutsättningarna ges av aktörerna nedan. En handlingsplan för förare ska fokusera på framförande/körsättet och detaljplanering (mikrologistik) men även på vad föraren kan kontrollera avseende de förutsättningar som ges. 3.1.2 Företaget Det är här vinsterna av det sparsamma körsättet kapitaliseras. Det är även här som initiativ måste tas för att utbilda och motivera föraren. Arbetet måste bedrivas systematiskt för att ge god avkastning och inte minst måste en effektiv uppföljning finnas på plats. En handledning för denna grupp måste ta fasta på systematiken i arbetet och de delar som ingår i företagarens roll. 3.1.3 Beställaren Här görs den klassiska logistiken som i sin tur, i ideala fall, optimerar körsträckor och arbetets upplägg med avseende på undvikande av onödig körning. Det är även här som krav kan ställas på maskinentreprenören att arbeta systematiskt med körsätt för att få ner bränsleförbrukningen. Detta arbete faller till stora delar utanför begreppet ett sparsamt körsätt. De delar som likväl ingår behandlas fortsättningsvis tillsammans med maskinentreprenadföretaget under det sammanfattande begreppet företaget. 3.1.4 Branschorganisationer och institut Erfarenheter måste samlas in, analyseras och metoder utvecklas och förbättras. Här har branschinstituten en viktig roll. Strategi för minskad energiförbrukning för respektive sektor är en sak för branschorganisationerna att ta fram tillsammans med andra aktörer. De har även en viktig roll i att tillhandahålla informationsmaterial och anordnandet av kampanjer då detta är påkallat. Branschen bör också spela en viktig roll för att tillhandahålla effektiva IT-lösningar som gagnar arbetet med bl.a. sparsam körning. Branschen bör också ha ett ansvar när 21

det gäller utformning av t.ex. hand over-utbildningar så att förare informeras på bästa tänkbara sätt om en ny maskins egenskaper. 3.1.5 Sektorsansvarig myndighet Det är här nationella sammanställningar av resultat måste göras. Det är även här som ansvaret för att följa den samlade utvecklingen måste ske. Brister (= potentialer) identifieras och utveckling initieras. En handlingsplan för sektorsansvariga myndigheter är därför egentligen en plan på nationell nivå för att utveckla ett sparsamt körsätt i vid mening. 3.1.6 Regering/Riksdag Sektorsmyndigheterna arbete kommer säkerligen att visa på behov av nationella beslut av regeringen själv eller av myndigheter utanför de tre här behandlade sektorerna. Det kan gälla ändringar i utbildningsplaner för gymnasieskolan, innehåll i regleringsbrev för ett antal myndigheter m.m. Detta beskrivs vidare i de åtgärdsförslag som presenteras i föreliggande rapport. 3.2 JORDBRUKSSEKTORN 3.2.1 Struktur och arbetsförhållanden Lantbrukaren utför många olika arbetsuppgifter och är inte specialiserad som förare. Eftersom lantbrukaren oftast äger och kör sin egen traktor, kommer vinsten av ett sparsamt körsätt lantbrukaren direkt tillgodo. Maskinkörandet är samtidigt endast en del av de samlade sysslorna vid ett lantbruk. Det medför naturligtvis att vinsten av ett förbättrat körsätt blir mindre för lantbrukaren än för en heltidsförare. Avskrivningstiden för utbildningskostnaden blir också längre eftersom utbildningskostnaden är densamma. På traktorn kopplas också en mängd olika redskap som var och ett måste väljas, justeras och rätt varvtal på traktorn måste ställas in. Att göra allt detta på ett energimässigt optimalt sätt är inte lätt. Lantbrukaren äger dessutom ofta andra arbetsmaskiner som körs mer sällan men ändå kräver speciella handhavanden för att fungera på ett energieffektivt sätt. Förutsättningarna skiljer sig dock mellan stora och små lantbruksenheter. På större gårdar finns anställda, större tillgång på nya maskiner och i övrigt andra förutsättningar, det vill säga föraren är inte alltid ägare av fordonen. Då krävs annan motivation för att tillämpa ett sparsamt körsätt. Anställda maskinförare innebär samtidigt en ökad specialisering i arbetsuppgifter och den ökade körtiden ger i motsvarande grad ökade besparingar om ett sparsamt körsätt tillämpas. 22

I mer utpräglade jordbruksregioner finns även maskincentraler och maskinringar. En trend är också att allt fler lantbrukare gör specialiserade jobb åt varandra. I de fall man hyr förare eller avtalar med lantbrukare på närliggande gårdar om uppdrag man gör åt varandra får man en mer utpräglad expert respektive blir själv en mer specialiserad maskinförare. I de fall man kör själv med lånad eller hyrd maskin inträffar det motsatta då lantbrukaren nu ska köra en maskin som han eller hon sällan använder. 3.2.2 Bedömning Kunskapen om hur bränsle kan sparas inom jordbrukssektorn finns. Metoder för att lära ut körsättet finns även det. Något behov av att ta fram ett nytt specifikt koncept föreligger alltså inte. Däremot finns behov av att utveckla metoder för att utveckla ett antal uppföljningssystem och motivationsmetoder som enkelt kan tillämpas för företag av olika storlek och olika slag inom jordbrukssektorn. 3.3 SKOGSBRUKSSEKTORN 3.3.1 Struktur och arbetsförhållanden Skogssektorn har en rad fördelar när det gäller att introducera och tillämpa ett sparsamt körsätt för arbetsmaskiner: Två maskinslag, skördare och skotare, dominerar så totalt att arbetet helt kan fokuseras på dessa. Dessa arbetar vanligen tillsammans i ett lag där man lätt kan se att resultatet beror inte bara på de enskilda insatserna utan i hög grad även på samarbetet. Det arbete som utförs är enhetligt vilket gör att bränsleförbrukningen kan ställas i direkt relation till mängden utfört verkligt arbete (=avverkade och utforslade kubikmeter virke). Detta ger fokus på den helhet som detta arbete utgör utan att fastna i detaljer som kan leda till suboptimering. Bränslekostnaden spelar en stor roll för arbetslagets ekonomiska resultat och en besparing innebär därmed en ökad lönsamhet. 3.3.2 Bedömning Arbetet med ett sparsamt körsätt inom skogssektorn präglas av att man verkligen tagit vara på de gynnsamma givna förutsättningarna och man kommer säkert att gå vidare i denna riktning. Befintliga brister inom motivation och uppföljning behöver inte få så stor betydelse för utfallet då det finns flera inneboende mekanismer som verkar i önskad riktning. Något behov av att utveckla ytterligare ett koncept finns inte. Däremot finns behov av att utveckla motivationsmaterialet något ytterligare. Störst behov av utveckling finns dock inom uppföljningsområdet och där tarvas främst följande: 23

Exempel på vad arbetslag tjänar in med ett systematiskt agerande. Detta behövs för att motivera fler arbetslag att göra samma sak. Metod för att sammanställa/uppskatta det samlade utfallet på nationell nivå. 3.4 ENTREPRENADSEKTORN 3.4.1 Struktur och arbetsförhållanden Entreprenadsektorn har likheter med både jordbrukssektorn och skogsbrukssektorn med avseende på ägarstruktur och förutsättningar för att metodiskt tillämpa ett sparsamt körsätt. Ägarstrukturerna uppvisar hela spektret från små företag med en eller ett fåtal förare och maskiner upp till stora nationella/multinationella företag med tusentals anställda och maskiner. Inom sektorn finns branschorganisationer med tusentals medlemmar från små och medelstora företag. Dessa branschorganisationer bedriver ett aktivt arbete för att öka lönsamheten och minska energianvändningen i entreprenaderna. De stora företagen bedriver liknande verksamhet men har egna resurser för detta. Sektorn karaktäriseras även av en tydlig struktur bestående av: Beställare Projektör Huvudentreprenör Underentreprenörer Maskinförare Denna kedja ger stora förutsättningar för ett systematiskt och metodiskt arbetssätt för att minska energianvändningen inom verksamheten, men medför samtidigt en risk för att ansvarsrollen blir otydlig. 3.4.2 Bedömning För entreprenadsektorn har utbildningar i sparsam körning funnits tillgängliga sedan några år. Efterfrågan på dessa har ökat bland annat beroende på att Vägverket och storstadskommunerna i det gemensamma dokumentet Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster används för att kräva att hela eller delar av förarna i en entreprenad genomgått en sådan utbildning. Kraven har i många fall dock inte omfattat just arbetsmaskiner, beställaren har nöjt sig med att utföraren/entreprenören kunnat uppvisa kunskaper och utbildning i sparsam körning för tunga fordon. Utfallet i termer av faktisk bränslebesparing i en entreprenad varierar mycket om detta utfall över huvud taget följts upp. Det förekommer brister i systematik i leden 24

ovanför föraren. Företagen saknar ofta både motivationsåtgärder och metoder för uppföljning. Man har emellertid lärt av erfarenheterna och då inte minst att utbildning i sig inte är allena saliggörande. Därför betonas numera hela kedjan; kompetens, motivation och uppföljning där flertalet utbildningsföretag har inledande kontakter med företagen. Organisationen Sparcoacherna Ek. förening bedriver också sedan några år tillbaka ett arbete för att sälja in det systematiska arbetssättet som en helhet med utbildningen som en del. Dock är sparsam körning fortfarande närmast synonymt med utbildning av förare på de flesta håll. Beställarnas möjligheter att ställa krav på ett systematiskt besparingsarbete och inte på genomgången utbildning har inte utnyttjats fullt ut. Då sådana krav förekommer gäller de normalt endast utbildning. 25

4 Sammanfattade analys och åtgärdsförslag Idag är sparsam körning inte bara ett sätt att hantera fordon och maskiner för att minska bränsleförbrukningen och utsläppen av koldioxid. Det ska också vara ett sätt att arbeta metodiskt med bränslefrågor, där utbildning kan vara en av flera lösningar för att åstadkomma förbättringar. Logistik och maskinoptimering är andra viktiga inslag. Detta synsätt börjar, om än sakta, sprida sig. Generellt sett har också de aktörer som arbetar systematiskt med bränslefrågorna bättre resultat än de som endast genomfört en utbildning. Detta visar på systematikens stora betydelse och att denna kommer till uttryck i form av god resultatmätning och motivation av förare. Man kan alltså säga att framgången i bränslebesparandet bero väl så mycket av ledarskapet i organisationen som av den kompetens förarna som tillägnar sig. I de långtidsuppföljningar som gjorts inom sparsam körning av lätta och tunga fordon kan man se att utfallet i praktiken är generellt sett betydligt lägre än vid utbildningstillfället Det är att notera att det är stora skillnader mellan olika uppföljningar i detta avseende. Vägverket räknar med en besparing på närmare 5 procent i det dagliga arbetet som ett genomsnittligt resultat av genomförda utbildningar på personbil och tunga vägfordon. Långtidsuppföljningar av arbetsmaskiner är få men det som gjorts pekar i samma riktning med möjlighet att nå kanske det dubbla resultatet och till och med betydligt mer med rätt systematik. Både när det gäller utbildningar och ett systematiskt arbetssätt kring sparsam körning för arbetsmaskiner har entreprenadsektorn längst erfarenhet. Jord- och skogsbruket har kommit i gång ganska nyligen. Men hittills har ändå en begränsad del av företagen och förarna nåtts inom entreprenadsektorn. Inom jord- och skogsbruk är verksamheten som sagt relativt ung och genomslaget därför än så länge blygsamt. Verksamma utbildare menar att många företag och förare verkar ha svårt att ta till sig att det finns stora pengar att spara. Man framhåller också att efterfrågan på endast utbildningar blir betydligt större på ställen där en dominerande kund kräver att entreprenören arbetar med sparsam körning. Vissa tycker inte att detta är odelat positivt då sådana krav gärna och i ganska många fall leder till att företagen låter utbilda personalen för att uppfylla beställarkraven men sedan inte gör så mycket mer. Åtgärder för att motivera förare och ständigt följa utfallet uteblir ofta. När man sedan jämför förbrukningen med året innan märks ingen skillnad. Den utlovade effekten av utbildningen kan då helt utebli vilket gör att nyttan av denna ifrågasätts. Sparsam körning har helt enkelt inte tillämpats i egentlig mening. 26

Slutsatser: Det är angeläget att fler långtidsuppföljningar görs för alla tre sektorerna och att resultaten utvärderas och analyseras. Att dessa resultat sedan sprids och beaktas av nya aktörer är en förutsättning för att utfallet ska bli ännu bättre i det praktiska arbetet. Arbetet med sparsam körning måste i än högre grad präglas av systematik och managementfrågorna måste in i verksamheten på ett mycket tydligare sätt. Krav från upphandlare på sparsam körning behövs för att ge verksamheten bättre fart i alla tre sektorerna. Dessa krav måste dock ställas avseende systematik och faktiskt resultat. Krav endast på genomgången utbildning kan resultera i att inget sker i den dagliga körningen vilket innebär att själva syftet med sparsam körning inte uppnås. Sådana krav bör undvikas. För framgång i implementering av ett sparsamt körsätt krävs Kunskap och Motivation hos föraren och för att kunna kontrollera och motivera krävs dokumenterad Uppföljning. Detta innebär att den av dessa tre faktorer som brister i det konkreta fallet måste åtgärdas i första hand, vilket kräver att det första som görs är en Analys för att klargöra detta. 4.1 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Utifrån detta föreslår Vägverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen följande åtgärder. Krav på sparsam körning vid upphandlingar. Arbetet ska ske i samråd med Miljöstyrningsrådet, SKL och branschföreträdare Förändring i undervisningsplan så att sparsam körning förs in som ett obligatoriskt moment i all maskinförarutbildning. Sparsam körning för arbetsmaskiner pekas ut som prioriterat mål för de FUD-insatser Vägverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har inflytande över. Myndighetssamverkan som ska omfatta utformningen av en kommunikationsstrategi för samarbetet kring sparsam körning i berörda sektorer. I denna strategi tas förslag upp på prioriterade områden enligt följande exempel: o o o Gemensam informationssatsning Generella råd till maskinförare och företag Omvärldsbevakning och upphandlingspolicy för teknikstöd 27