Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar Tema larmkedjan Introduktion SFI är en grundläggande utbildning i svenska som andraspråk och en introduktion i det svenska samhället. Utbildningen vänder sig i första hand till vuxna nyanlända flyktingar och invandrare, men även till personer som vistats en längre tid i Sverige. Många elever har svåra upplevelser och en splittrad skolgång bakom sig. Många är analfabeter och har läs och skrivsvårigheter. Cirka 20% av ungdomarna i Sverige saknar föräldrar. Trots detta är det mycket intressant och lärorikt att arbeta med våra utbildningar till invandrare och flyktingar. Praktiskt taget allt om krishantering är ju obekant för de flesta! En uppskattad introduktion till våra utbildningar är att starta med larmkedjan. Larmnumret 112 och allt som det innebär blir en brygga att till vårt övriga kursutbud. Allemansrätten, allmän brandkunskap, första hjälpen, valda delar av vår sårbarhet och information om Sveriges totalförsvar är kunskaper som efterfrågas. Materialet om larmkedjan är producerat av specialpedagoger på uppdrag av SOS Alarm AB. Instruktören kan fritt välja ur innehållet. CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET B Gustafsson 26 maj 2008 1 (7)
Utbildningmaterialet för sfi-undervisning laddar du ner på www.112.se Innehåll: Lärarhandledning Faktablad om 112 på lätt svenska Bilder - för diskussion om vad som är en nödsituation Situationer - för diskussion om vad som är rätt att göra Samtal till 112 i dialogform Hörförståelseövningar Uttalsövningar Lucktexter om brand Sökning av viktiga hjälpnummer CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET B Gustafsson 26 maj 2008 2 (7)
Bra att veta om sfi Med flykting avses en person som beviljats uppehållstillstånd, mottagits i kommunen och som kommunen har rätt att erhålla ersättning för enligt statsbidragsbestämmelserna för mottagande av flyktingar i kommunen. Med tillståndssökande avses utländsk medborgare som sökt uppehållstillstånd för bosättning i Sverige och som ännu inte erhållit beslut. Med övriga invandrare avses elever i sfi som är flyktingar eller tillståndssökande. Arabiska är vanligaste modersmålet. Bland eleverna 2005/06 är arabiska det vanligaste modersmålet. 9316 elever har arabiska som modersmål. De därnäst vanligaste modersmålen är thailändska (3420 elever) och spanska (2989 elever). De därnäst vanligaste språken är somaliska, kurdiska nordkurdiska, bosniska, kroatiska, serbiska, engelska, polska, ryska, persiska, turkiska, sydkurdiska och albanska, alla med fler än 1500 elever. Nästan 70% av eleverna hade något av dessa språk som modersmål 2005/06. Bland resterande elever är 122 språk representerade. De flesta av dessa språk talas bara av enstaka elever. 109 språk talas bara av färre än 10 elever och nio språk talas bara av en elev vardera. Andelen kvinnor varierar också mellan språkgrupperna. Bland elever med thailändska som modersmål är andelen kvinnor drygt 95%. Bland elever med engelska som modersmål är andelen kvinnor knappt 40%. Vill du se de senaste statistikuppgifterna där uppgifterna är hämtade så hittar du dem på Skolverkets webbplats under statistik. Där finns Sveriges officiella statistik om sfi för läsåret 2005/06 på riks, - läns och kommunnivå. CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET B Gustafsson 26 maj 2008 3 (7)
Kort om Svensk flyktingpolitik Förenta Nationerna (FN) beräknar att det finns cirka 20 miljoner människor på flykt i världen idag. De flesta söker skydd i eller i närheten av sitt hemland. En del söker sig längre bort och kommer till Sverige eller andra länder i västvärlden. Anledningarna till att människor flyr är desamma idag som förr i tiden: att man vill söka en dräglig tillvaro och att man vill slippa krig, fattigdom och förtryck. Den svenska flyktingpolitiken omfattar inte bara flyktingmottagande i Sverige utan också: arbete inom FN och andra internationella organisationer för att motverka och lösa konflikter som kan leda till att människor drivs på flykt pengar till FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och andra organisationer som hjälper flyktingar runt om i världen arbete med att uppmuntra olika länder att ta ett gemensamt ansvar för världens flyktingproblem samarbete i flyktingfrågor inom Europeiska unionen (EU) hjälp till personer som frivilligt vill lämna Sverige för att bosätta sig i hemlandet eller något annat land stöd till bland annat länder i det forna Sovjetunionen för att dessa länder ska kunna utveckla en flyktingpolitik som överensstämmer med FN:s krav Sverige tillhör dessutom de länder som varje år erbjuder sig att ta emot ett visst antal flyktingar som behöver ett nytt säkert hemland. Uttagningen sker i regel i samarbete med FN:s flyktingkommissariat, UNHCR. Ofta kommer flyktingarna direkt från något flyktingläger. CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET B Gustafsson 26 maj 2008 4 (7)
Viktigt att veta om krigsupplevelser och tortyr Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD (Efter engelskans posttraumatic stress disorder) kan drabba den som varit med om något traumatiskt (svår händelse) som påverkar ens liv. Traumat kan vara misshandel, våldtäckt eller en olycka. Du kan ha upplevt krig, övergrepp eller andra allvarliga händelser. Posttraumatiskt stressyndrom orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grov kränkning av en persons fysiska integritet. Den utlösande faktorn kan vara rån, misshandel, sexuella övergrepp, olyckor, naturkatastrofer, traumatiska operationer eller förlossning, tortyr eller krigshändelser. Traumat kan vara personligt, som vid misshandel i hemmet, eller opersonligt som vid en olycka. Det centrala symtomet är att den traumatiska händelsen återupplevs, förknippat med skräck och vrede. Återupplevandet kan utlösas av yttre sinnesintryck eller händelser som påminner om traumat. Huvudsymtom vid posttraumatiskt stressyndrom: Återupplevande i form av återkommande, påträngande minnesbilder av den traumatiska händelsen. I vaket tillstånd eller i form av mardrömmar. Undvikande innebär att den drabbade försöker undvika allt som på något sätt påminner om traumat. Det kan leda till att personen isolerar sig från sin familj, vänner och arbetskamrater. Överdriven vaksamhet och minnesförlust. Den överdrivna vaksamheten innebär onormal lättskrämdhet, irritabilitet, omotiverade vredesutbrott, koncentrationssvårigheter och förvirring. Plågsamma minnesbilder, olika fysiska symtom, ångest och depression är exempel på symtom som förekommer.. CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET B Gustafsson 26 maj 2008 5 (7)
Att tänka på vid ett traumatiskt utbrott: Ta alltid tag i detta omedelbart! Se till att den drabbade inte lämnas ensam. Låt alltid den drabbades reaktioner ( gråt, ilska. kroppsrörelser ) få utlopp. Det är ett fullt normalt sätt att reagera så. Vänta till dess att reaktionerna lugnat ner sig, innan Du söker kontakt. När Du fått kontakt, kan Du genom en lugn kommunikation få reda på vad som orsakade utbrottet. Om den drabbade vill berätta så låt hon/han göra detta utan att avbryta. Tänk på att den bästa hjälpen Du kan ge, är att vara en lyssnande och närvarande medmänniska! CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET B Gustafsson 26 maj 2008 6 (7)
Kommentar Behöver jag en tolk för att få fram mitt budskap? Till nackdelarna med tolk hör att risken för missförstånd ökar. Dessutom är ju klasserna sammansatta av elever som har olika hemspråk. De bästa mötena med sfi eleverna får du om hela själen är med i lektionen. Då kommer kroppsspråket med automatik. Det är ju som alla vet ett språk som alla förstår. Tala tydligt och långsamt och använt white - boarden flitigt. Försök att vara glad och positiv. Du kommer ju trots allt att vara tillsammans med gruppens ordinarie lärare från början. Det kan kännas tryggt. Efter några lektioner klarar du uppgiften på egen hand. Pedagogiska hjälpmedel finns i överflöd. Använt fantasin. Om du inte redan har SOS Alarms utmärkta informationsfilm (på engelska och svenska) rekommenderas jag den varmt. Ett stort tack till Ingemar Byström som har författat några viktiga råd om hur du bemöter en medmänniska som drabbats av ett traumatiskt utbrott Lycka till Bengt Gustafsson Människors möte Om i ödslig skog ångest dig betog, kunde ett flyktigt möte vara befrielse nog Giva om vägen besked, därpå skiljas i fred: sådant var främlingars möte enligt uråldrig sed Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå. Alla människors möte borde vara så (Hjalmar Gullberg, Att övervinna världen) CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET B Gustafsson 26 maj 2008 7 (7)