Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014



Relevanta dokument
Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Helsingfors

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

En välmående skola från nationella grunder till en lokal läroplan

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Gun Oker-Blom 1

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

Finlands nya läroplan och IKT kompetenser. Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

MUSIK. Läroämnets uppdrag

LP 2016 Läroämnen i samverkan

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A2. LP2016: Att skapa en digital verksamhetsmiljö hur och varför. Utvecklingsdagarna Christina Anderssén Kristian Smedlund

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Kompetens som målet anknyter till

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

Öppna i webbläsaren /8

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Bildkonst årskurserna 7 9

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

KAPITEL 4 VERKSAMHETSKULTUREN I EN ENHETLIG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

Engelska A2 årskurs 7-9

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen

Utveckling av bedömningskulturen. Direktör Gun Oker-Blom Undervisningsrådet Maj-Len Engelholm 2017

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

KEMI. Läroämnets uppdrag

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom

Eleverna sätter sig in i kolets kretslopp och dess betydelse för liv. Eleverna övar sig att tolka kemiska symboler och enkla reaktionsformler.

Revidering av grundskolans läroplan. När, hur och varför. En presentation om arbetssätt, utmaningar och tidsram för revideringsprocessen.

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE. 6.1 Bedömningens syften och bedömningskultur som stödjer lärande

RELIGION. Läroämnets uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

Lahden kaupunki

Lärare kan totta kai!

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

RELIGION. Läroämnets uppdrag

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

EXPEDITION OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.

DEL II. Referensram för den pedagogiska verksamheten. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Omgivningslära årskurs 3-6

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

FYSIK. Läroämnets uppdrag

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

3. Bedömningen i A-finska och mofi. Lärare kan totta kai! Vasa Ingelisa Wikholm

OMGIVNINGSLÄRA. Läroämnets uppdrag

Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Transkript:

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Åbo 24.9.2014

Dagens program 9.00-9.10 Välkommen, Camilla Forsberg, CLL 9.10-11.30 Inledning och tillbakablick Frågor som avgörs på lokalnivå Annika Lassus och Tommy Nordman, Vasa övningsskola 11.30-12.30 Lunch (på egen bekostnad) 12.30-14.00 Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Undervisningsråd Kristian Smedlund, UBS 14.00-14.45 Reflektioner kring bedömning, Vasa övningsskola 14.45-15.00 Härifrån och framåt, Camilla Forsberg, CLL

Material www.ops-tyokalupakki.fi Twitter #LP2016

Utbildningens deltagare daghemspersonal klasslärare speciallärare ämneslärare ämneslärare lektorer rektorer skoladministratörer tjänstemän

Tillbakablick Modul 1 Framtidens skola och kärnan i revideringsprocessen Modul 2 Framtidens kompetenser och mångsidiga lärmiljöer Modul 3 Lärarrollen i förändring och det mångprofessionella samarbetet Modul 4 Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning

Mål för dagens utbildning Ge utrymme för diskussioner och nätverkande Uppmärksamma och analysera förändringar i läroämnen Diskutera upplägg och genomförande av mångvetenskapliga lärområden Inspirera varandra Aktualisera vikten av mångsidig bedömning

Diskutera på PADLET Reflektera och anteckna visioner och ideér kring mångvetenskapliga lärområden och bedömning som du sprider idag och under hela veckan på den digitala anslagstavlan «PADLET» med digitala post-it-lappar. Logga in med lösenordet: lpstod2016

Skolan bygger framtiden Vad förändras i läroplanen - vad är nytt? Vad ska vi lära oss i skolan? Radioprogrammet Familjeliv visionerar kring framtidens skola med rektorn Anders Vikström, läraren Maarit Korhonen, professor Alf Rehn och professor Esko Valtaoja.

Vad förändras i läroplanerna? Undervisningen i relation till den förändrade omvärlden värdegrund, uppdrag och mål, undervisningsinnehåll Definition av lärande och kunnande syn på lärande, pedagogik, bedömning av lärande, mångsidig kompetens och hur de framkommer i läroämnen Sätt att agera och handla verksamhetskultur, praktiskt arrangemang av skolarbetet, undervisning av elever med olika språk och kulturbakgrund Helhetsskapande undervisning enhetlig lärostig i förskolan och grundläggande utbildning verksamhetskultur som stöder samverkan lärandehelheter, årskurshelheter Irmeli Halinen, UBS

Fyra viktiga nycklar i läroplansreformen Elevrollen förändras - samverkan, delaktighet - undersökande och kreativt arbete Undervisningen förändras - synen på lärande - samarbete och helhetsskapande Skolan som lärmiljö Världen förändras - miljö, globalisering, ekonomi, arbetsliv, teknologi, mångfacetterat samhälle Synen på bildning och kunnande förändras - mångsidig kompetens, etik, hållbarhet - lärandestrategier, informationsbehandling och växelverkan Irmeli Halinen, UBS

Diskutera med din bordsgranne Vi befinner oss i gränslandet mellan LP 2004 och LP 2016. Hur synliggör och arbetar vi med läroplansreformens fyra viktiga nyckelområden för att utveckla skolan som lärmiljö? Världen förändras Elevrollen förändras Undervisningen förändras Synen på bildning och kunnande förändras Anteckningar görs på konkreta post-it-lappar som publiceras på Verktygsbacken.

Läroämnen i samverkan Vad styr undervisningen av läroämnena?

Värdegrunden Humanitet, bildning och demokrati Nödvändigheten av en hållbar livsstil Alla elever är unika och har rätt till god undervisning Kulturell mångfald är en rikedom Modul 1

Synen på lärande Eleven har en aktiv roll. Positiva upplevelser, glädje i lärandet och nyskapande sporrar lärandet. Lärandet sker genom växelverkan. Färdigheter att lära sig har betydelse för lärprocessen. Reflektion över egen inlärningsprocess främjar livslångt lärande. Målformulering, planering av eget arbete och utvärdering stöder lärandet. Mångsidig och realistisk respons stärker elevens tro på sig själv. Modul 2

Kompetensområden Mål för den grundläggande utbildningen och mångsidig kompetens - kunskap - färdighet - värden - attityd - vilja 7. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid 1. Förmåga att tänka och lära sig 6. Arbetslivskompetens och entreprenörskap Att växa som människa och medborgare 5. Digital kompetens 2. Kulturell och kommunikativ kompetens 3. Vardagskompetens 4.Multilitteracitet Kompetenser syns i läroämnesmål Modul 2

Lärmiljöer och arbetssätt Mål och synen på lärande som utgångspunkt Främja mångsidig kompetens Stärka motivationen Differentiera och genomföra helhetsskapande undervisning Stödja kollaborativt lärande Använd IKT mångsidigt Färdigheter: hämta, behandla, analysera, presentera, tillämpa, kombinera, bedöma och skapa information Modul 3-4

Mångvetenskapliga lärområden (ML) Planera lokalt enligt en mångsidig verksamhetskultur (nyttja lokala resurser och möjligheter) Främja utveckling av mångsidig kompetens Genomför minst ett mångvetenskapligt lärområde per läsår/elev Avgör lärområdets namn, mål och innehåll lokalt Utgå från elevperspektiv Ge eleven möjligheter att undersöka och upptäcka samband mellan olika fenomen Stärk elevens förmåga att förstå att det de lär sig i skolan har betydelse för det egna livet. Modul 4

Ma ngvetenskapliga la roa mnen (ML) a r studieperioder som ger ett helhetsperspektiv pa undervisningen och grundar sig pa samarbete mellan la roa mnena. Grund för arbetet Arbetssätt Mål MA L Fra mja elevernas utveckling och skapa grund fo r allma nbildning Spegla skolans va rden och syn pa la rande Utveckla verksamhetskulturen och ma ngsidig kompetens Modul 4

Beskrivning av läroämnena Läroämnets uppdrag Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet Handledning och stöd i läroämnet Bedömning av elevens lärande i läroämnet Kriterier för goda kunskaper Modul 4

Läroämnets uppdrag Ge kunskap om mångsidig hälsa hälsokunskap - fysiska, psykiska och sociala faktorer Granskning av hälsorelaterade frågor Ge vägledning i att förstå hälsan som en resurs i vardagen, livsmiljön och samhället Stöda både individuell och kollektivt sökande av kunskap samt bedömning och tillämpning av den Ge färdigheter att göra ändamålsenliga val och beslut gällande hälsa samt kunna motivera dessa Stöda utveckling av färdigheter som hör ihop med trygghet, socialkompetens och känna igen och reglera känslor

CENTRALT INNEHÅLL som anknyter till målen för hälsokunskap (M) Tillväxt och utveckling som stöder hälsan (M1-M5) Faktorer som stöder och tär på hälsan och förebyggande av sjukdomar (M6-M10) Hälsa, samfund, samhälle och kultur (M11-M15)

Struktur i läroämnena

Lärmiljöer och arbetssätt hälsokunskap Problemlösning Ställa frågor och söka svar Strukturera information Dra slutsatser och motivera slutsatser Samarbete Drama Naturliga situationer och miljöer Digitala miljöer

Samverkan hälsokunskap I undervisningen utnyttjas olika möjligheter att observera och undersöka fenomen med anknytning till hälsa och trygghet i den egna livs- och lärmiljön och att samarbeta med andra läroämnen samt att öva på och tillämpa kunnandet i praktiken

Hur syns värdegrunden? hälsokunskap I undervisningen behandlas levnadsloppets, tillväxtens och utvecklingens allmänna särdrag, mångfald och individualitet I innehållen beaktas kulturens hälsofrämjande effekt, ansvarsfull konsumtion, hållbar livsstil, medborgarnas lika värde och respekt för mänskliga rättigheter

Handledning och stöd hälsokunskap Beakta elevernas specialbehov med anknytning till elevernas utveckling, livsssituation och kultur Vägled eleverna till att förstå och respektera var och ens integritet och rätt till en privat sfär i frågor som gäller den egna hälsan och sjukdomar

Bedömning av elevens lärande hälsokunskap Bedömningen sker utgående från hälsokunnandets olika delområden Elverna ges möjlighet att visa sitt kunnande på ett mångsidigt sätt Självbedömning och respons från andra elever Bedömningen riktas inte mot elevens värderingar, attityder, hälsobeteende, social kompetens, temperament eller övriga personliga egenskaper Vid mål som anknyter till etiskt övervägande och självkännedom beaktus hur eleven motiverar det aktuella ämnet ur ett hälsoperspektiv

Kriterier för slutbedömning hälsokunskap Slutbedömningen infaller det läsår som studierna i läroämnet som ett gemensamt läroämne avslutas Slutvitsordet ska bildas genom att elevens kunskapsnivå ställs i relation till de nationella kriterierna för slutbedömningen som fastställts för läroämnet Alla nationella kriterier för slutbedömningen ska beaktas då slutvitsordet bildas, oberoende av för vilken årskurs målet har ställts upp i den lokala läroplanen En elev får vitsordet åtta (8), om han eller hon i genomsnitt uppvisar sådana kunskaper som fastställs i kriterierna Svagare kunskaper inom något område kan kompenseras med kunskaper som överstiger nivån för vitsordet åtta inom andra delområden Kriterier för goda kunskaper (vitsord 8) i slutbedömningen av läroämnet när lärokursen är slut och kompletterande beskrivningar av dem

Gemensam diskussion

Frågor som avgörs på lokal nivå Diskutera innovativt! Skolan bygger framtiden Hur främjas helhetsskapande undervisning i praktiken? Hur planeras och genomförs innehållet i de mångvetenskapliga lärområdena? Genom vilka arrangemang och åtgärder stöder och följer man upp målen för mångsidig kompetens i undervisningsarbetet?

Diskutera innovativt! Skolan bygger framtiden 1. Diskutera de tre frågeställningarna i 5 personers grupper. (15 min) 2. Ge varje deltagare ett nummer mellan 1-5. 3. Bilda nya grupper bestående av deltagare med samma nummer. 4. Återge diskussionerna från hemgrupperna för varandra (3 min/deltagare, totalt 15 min)

Lunch

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Undervisningsråd Kristian Smedlund

Rättvis bedömning? Inspiration: Klapptävling IRL

Bedömningskultur som stöder Kännetecknas av uppmuntran elevernas delaktighet lärande arbetssätt som synliggör elevens framsteg under hela inlärningsprocessen rättvisa och etik mångsidighet

Bedömningsprinciper Bedömning utgående från mål och kriterier Mångsidiga bedömningsmetoder och beaktande av elevernas ålder och förutsättningar Utveckling av förutsättningar för självvärdering

Föremål för bedömning Lärandet Arbetet Uppförandet

Är Blooms reviderade taxonomi på väg tillbaka?

Mål för dagens utbildning Ge utrymme för diskussioner och nätverkande Uppmärksamma och analysera förändringar i läroämnen Diskutera upplägg och genomförande av mångvetenskapliga lärområden Inspirera varandra Aktualisera vikten av mångsidig bedömning

Tack, vi ses på Padlet!