Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping



Relevanta dokument
Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3

Resultat från Krondroppsnätet

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Syra till gödsel sparar kväve

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Rådgivning för lantbruk och miljö

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström,

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

SV Förenade i mångfalden SV A8-0249/139. Ändringsförslag. Jens Gieseke för PPE-gruppen Jens Rohde med flera

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Lagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun

Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

Förslag till RÅDETS BESLUT

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

U 69/2016 rd. Statsrådets skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag till rådets beslut (godtagande av ändringen av Göteborgsprotokollet)

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Byggplanering (30C) Planeringsförutsättningar Ca 13 dikor med kalvar. Energibesparing

Ekonomi i miljöåtgärder

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

RAPPORT. Kvävedepositionen till Sverige. Jämförelse av depositionsdata från Krondroppsnätet, Luft- och nederbördskemiska nätet samt EMEP

Växtnäring i stallgödseln

Bilaga: Beräkningsunderlag

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Johan Ahlström

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Antalet hästar ökar stadigt i Stockholmsområdet. Olika informationsinsatser har tidigare vänt sig till hästägare, gällande den miljöpåverkan som

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Nedfall av kväve och svavel år 2001

Ammoniakförluster till jordbruket

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län

Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober Hans Hedström Hushållningssällskapet

Miljömål och indikatorer

Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Rådgivning för lantbruk och miljö

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?

Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Information för dig som lagrar, för bort eller tar emot stallgödsel

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Växthusgasförluster vid lagring och spridning av stallgödsel

Vatten och luft. Åk

Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde

Industriutsläppsverksamheter intensiv uppfödning av gris och fjäderfä

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål rapport 6557 MARS 2013

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov


5 Stora. försök att minska övergödningen

Manual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12)

Transkript:

Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Växtnäringsförluster

Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag Grundvatten (brunnar m.m.) Biologisk mångfald Klimatsmart att hushålla med kvävet! Goodwill Internationella överenskommelser/krav Undvika tvingande regler

Kväve ett svårfångat näringsämne Försvinner i form av: NH 3 (ammoniak) NO - 3 (nitrat) NO x (kväveoxider) N 2 O (lustgas) N 2 (kvävgas) Bidrar till: Övergödning, försurning, indirekt lustgasavgång Övergödning, (hav, grundvatten) Försurning, övergödning Växthuseffekten Ofarlig (78 % i atmosfären)

Vad händer i atmosfären? Utsläpp: Reagerar med: Omvandlas till: NH 3 H 2 O NH + 4 + OH - NO x O 2, H 2 O HNO 3 H + + NO - 3 SO 2 O 2, H 2 O H 2 SO 4 2H + + SO 2-4 Nedfall i form av: Torrdeposition (partiklar) Våtdeposition (löst i vatten) NH 4 NO 3, (NH 4 ) 2 SO 4 I marken: NH 4 + +2O 2 NO 3 - + 2H + + H 2 O (nitrifikation)

Kvävenedfall i Sverige Total våtdeposition av kväve (NOx-N och NHx-N) per hektar 2011. Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.nu Årligt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog, medelvärden 2003-2007 baserat på mätningar i krondroppsnätet. Källa: IVL, rapport B1980 (2011)

Mätning av kvävenedfall Mätningar inom Krondroppsnätet Mätnät för luftföroreningar: IM (Integrerad monitoring), Mätningar inom Krondroppsnätet EMEP, LNKN (Luft- och nederbördskemiska nätet) och Källa: www.krondroppsnatet.ivl.se KD-nätet (Krondroppsnätet). Källa: IVL, rapport B2030 (2012)

Ammoniakavgången i siffror Totalt 48 330 ton i Sverige 2009 enligt SCB (NV anger en något högre siffra, knappt 52 000 ton 2011) Jordbruket står för nästan 88 % (42 310 ton) Djurhållningen svarar för 83 % av de totala utsläppen och 95 % av utsläppen från jordbruket Mellan 1995 och 2009 minskade ammoniakavgången från jordbruket med 25 % (övriga sektorer ökade med 8 %)

Det innebär att 30 % av totalkvävet i gödseln går förlorat som ammoniak Sveriges bönder förlorar kväve för 383 Mkr per år (räknat på kvävepriset 11 kr/kg) På gårdsnivå: 18 kr per ton stallgödsel 455 kr per ha stallgödslad åkermark

Ammoniakavgång källor och trender Källa: SCB

EU:s takdirektiv (NECD) Sveriges åtaganden Förorening Utsläppstak 2010, tusen ton Utsläpp 2011, tusen ton Ungefärlig utsläppsminskning 1990 2011, % Svaveldioxid, SO 2 67 30 71 Kväveoxider, NOX 148 146 46 Ammoniak, NH 3 57 52 5 Flyktiga organiska ämnen, NMVOC 241 177 51 Källa: Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se

Ammoniakavgång var sker utsläppen? Utsläpp av ammoniak till luft 2011 fördelning mellan olika län. Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.nu

Vad kan man göra för att minska ammoniakavgången? Anpassa fodret till djurens behov Ändra gödselns egenskaper Surgörning (sänkt ph genom syratillsats) Spädning med vatten Separering Bättre stallgödselhantering Stall Urinavskiljning Val av strömedel (mängd, typ) Temperatur (sänkt stalltemperatur, kylning av gödseln) Gödselyta (vid ny- eller ombyggnad) Lager Täckning av lagringsbehållare Behållarens utformning Val av strömedel Spridning Tidpunkt (lämplig väderlek) Myllning av flytgödsel och urin Snabb nedbrukning Reningsanläggningar Rening av frånluft från djurstallar

Investeringskalkyl, täckning av lagringsbehållare 2 000 m 3 Nötflytgödsel (90 kor, 12 mån) Svinflytgödsel (1000 slaktsvinspl) Nöturin (150 kor, 12 mån) Spänntak (15 år) Värdet av sparat kväve 8 045 8 375 20 790 Minskad spridningskostnad 3 300 3 300 3 300 Summa besparing, kr/år 11 345 11 675 24 090 Investeringsutrymme, kr 126 000 130 000 267 500 Flytande plastduk (10 år) Värdet av sparat kväve 8 045 8 375 20 790 Ökad spridningskostnad -1 650-1 650-1 650 Summa besparing, kr/år 6 395 6 725 19 140 Investeringsutrymme, kr 52 000 55 000 155 500 (4 m djup behållare, N-pris 11 kr/kg, ränta 4 %, spridningskostnad 22 kr/m 3 )

7 tips för minskad ammoniakavgång 1. Anpassa fodret till djurens behov 2. Vid ny-, till- och ombyggnad välj i första hand flytgödselsystem 3. Rensa urindräneringen regelbundet 4. Sänk temperaturen i stallet 5. Använd gärna torv som strö, särskilt i fastgödsel- och djupströsystem 6. Täck urinbehållaren 7. Mylla eller bruka ned stallgödsel och andra organiska gödselmedel snabbt där det är möjligt