ARBETSTERAPINS FRAMTID

Relevanta dokument
Arbetsterapins framtid

Arbetsgivarpolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 94

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

Verksamhetsinriktning

Personalpolitiskt Program

Ronneby kommuns personalpolitik

Chefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad

FSAstuds verksamhetsplan för verksamhetsåret 2015

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Personalpolitiskt program

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Personalpolitiskt program

Stockholms stads personalpolicy

1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Med Tyresöborna i centrum

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Personalpolicy. Laholms kommun

Medarbetare i Norrköpings kommun

Personalpolicy. för Karlsborgs kommun

Linköpings personalpolitiska program

Stockholms stads personalpolicy

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

vad du behöver veta om fsastud

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Personalpolitiskt program

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vi är Vision! Juni 2016

Personalpolicy för Laholms kommun

Riktlinjer. Lönekriterier

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

STRATEGISK AGENDA

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne

Stockholms läns landstings Personalpolicy

DELAKTIGHET STUDIER LEGITIMATION KOMPETENS BEDÖMNING UTREDA FRITID LEK AKTIVITET MILJÖ ARBETE BALANS. Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Ledamot i avdelningsstyrelse

Linköpings personalpolitiska program

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen

Medarbetarpolicy. Eskilstuna kommunkoncern

Karlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun

Chefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad

Stockholms stads Personalpolicy

Personalpolitiskt program

Plan för gemensamma aktiviteter Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Personalidé Arvika kommun

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Proposition om villkorspolicy

Vårt. personalpolitiska. program

Med tillit växer handlingsutrymmet- tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn (SOU 2018:47)

HR-strategi. HR-strategi

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Hållbar stad öppen för världen

Personalpolitiskt program

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

Äldrenämndens. inriktningsmål

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser

Vision, strategier och fokusområden

Sätt agendan bli facklig företrädare

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Personalpolicy för Sollentuna kommun.

Medarbetar- och ledarskapsprogram

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete.

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

Transkript:

ARBETSTERAPINS FRAMTID Strategisk agenda 2009 2015 Strategisk plan 2013 2015 FULLMÄKTIGE 2012

FSAs vision Arbetsterapeuter ska medverka till att ge människor ett bättre liv och bidra till att uppfylla WHOs mål för hälsa. 1 Arbetsterapeuter ska verka för att alla har tillgång till individ- och/eller miljöinriktade åtgärder utifrån individens behov och önskemål. Vi vill därför satsa på professionsutveckling och forskning för att möta denna efterfrågan och medverka till ett samhälle som ger alla en likvärdig möjlighet att förverkliga sina livsmål. FSAs agenda och strategier för 2009 2015 Omvärldskarta och process Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har under lång tid arbetat mål- och processinriktat. Förbundets strategiska arbete för åren 2011 2015 har sina utgångspunkter i den omvärldskarta som identifierar och dokumenterar de samhällsförändringar vi förutser på makronivå och som speglar de viktigaste drivkrafterna som anses påverka arbetsterapi, arbetsterapeuter och därmed FSA. Medlemmars, förtroendevaldas, förbundsstyrelsens och kansliets engagemang och delaktighet har varit en förutsättning för att kunna formulera omvärldskartan. De tre första strategierna är resultatet av den konsekvensanalys som gjorts utifrån omvärldskartan och FSAs möjligheter och styrkor i förhållande till den. En förutsättning för måluppfyllelse av förbundets strategiska agenda är de två strategierna kring FSAs styrka och service. Fullmäktige 2008 fastställde den strategiska agendan för perioden 2009 2016. Förbundsstyrelsen föreslår nu ändrad fullmäktigeperiod varför agendan är tänkt att gälla fram till år 2015. Inom ramen för agendan har förbundsstyrelsen utarbetat en strategisk plan för den kommande fullmäktigeperioden 2013 2015. 1 i enlighet med Ottawadeklarationen 1986 Övergripande strategi för FSAs strategiska agenda 2009 2015 utveckla arbetsterapeuternas professionella roll, arbetsmarknad, arbetsformer och livsinkomst genom fokusering på patienters/klienters behov och efterfrågan. Detta ska ske genom aktiva medlemmar i en kompetent och effektiv medlemsorganisation med stor servicekänsla. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2012 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-62-9 2

Strategisk agenda 2009 2015 Strategisk plan 2013 2015 Strategisk agenda 2009 2015 Strategisk plan 2013 2015 Den strategiska agendan innehåller en övergripande strategi som sedan uttrycks i fem strategiområden för FSA under perioden 2009 2015. Den processorienterade strategiska planen utgår från visionen och den strategiska agendan. Planen uttrycker vad prioritera i sitt strategiska arbete under fullmäktigeperioden. Basverksamheten beskrivs sällan i planen men utgör plattform för en framgångsrik verksamhet. Graden av aktivitet kopplas till den budget förbundet har. Strategiområde 2 - om professionella tjänster Strategiområde 1 - om behov och efterfrågan aktivt och kontinuerligt utveckla arbetsterapins professionella tjänster. I ökad utsträckning handlar detta om fördjupningar, breddningar, aktualiseringar av kärnkompetensen men också av nya kunskaper från andra områden som krävs när samhället blir alltmer komplicerat och gränsöverskridande. utifrån behov och efterfrågan som finns på individ-, grupp- och samhällsnivå bidra till ständigt bättre lösningar med ökad kvalitet. därför systematiskt och på ett hållbart sätt analysera patientens/klientens ändrade behov av arbetsterapeutisk kompetens så att ökad delaktighet och valfrihet i samhället uppnås. Det vill säga kvaliteten på de arbetsterapeutiska insatserna måste kontinuerligt utvecklas för att möta de nya behoven. Omvärldens attityder måste påverkas så att kompetensen alltid efterfrågas där den gör störst nytta, vilket kan vara på individ-, grupp- och/eller samhällsnivå. Detta kräver ett innovativt och framtidsorienterat arbete med en tydlig kundorientering och insatser av hög kvalitet. Insatserna ska kontinuerligt utvärderas och omvärderas utifrån nyttan för patienten/klienten. bidra med stöd och hjälp till personer som behöver information om professionens kompetens och dess möjligheter påvisa värdet av arbetsterapi med fokus på hälsoekonomi och evidensbaserad praxis aktivt arbeta för att samhället tillvaratar arbetsterapeuters unika kompetens om aktivitet och hälsa både ur ett hälsofrämjande och ett rehabiliterande perspektiv använda sociala medier för att öka samhällets kunskap om arbetsterapi samarbeta med brukarorganisationer och intresseföreningar som anknyter till arbetsterapeuters verksamhetsområden påvisa professionens kompetens i arbetet med nationella riktlinjer fördjupa professionens kompetens gällande etiska frågor tydliggöra betydelsen av en jämlik arbetsterapi. därför aktivt arbeta med utbildnings- och forskningsfrågor så att arbetsterapeuter kan möta framtida förändringar. Nya arbetsområden kommer att utvecklas, kontinuerlig kompetensutveckling kommer att krävas och nya kunskaper och förändringar i praxis blir nödvändiga. Det vill säga att arbetsterapeuten måste ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling och även vara medveten om det egna ansvaret i denna process. Eftersom många patienter/klienter idag ställer nya krav på arbetsterapeuten måste utbildning och forskning i arbetsterapi återspegla såväl den nya aktiva omvärldsorienterade patienten/klienten som den med nedsatt autonomi. Den teknologiska utvecklingen kommer i ökad omfattning skapa nya möjligheter för patienter/klienter och arbetsterapeuter. Arbetsterapeutens unika bemötande, som har sin utgångspunkt i patientens/klientens vardagssituation, kommer att få större betydelse då fria vårdval är allt vanligare. arbeta för att utbildningen till arbetsterapeut utvecklas så att den motsvarar samhällets behov och de krav personen har arbeta för att potentiella verksamhetsområden efterfrågar och tillvaratar arbetsterapeutens kompetens tydliggöra värdet av arbetsterapeuters kontinuerliga kompetensutveckling tillhandahålla efterfrågad kompetensutveckling och initiera nya kompetensutvecklingsområden följa utvecklingen av ny teknik och sociala medier för vidare implementering i den arbetsterapeutiska verksamheten medverka till att nya forskningsresultat kommer till användning i vardagsarbetet så att kvaliteten i verksamheten fortlöpande utvecklas förse medlemmarna med verktyg som syftar till att öka beredskapen för att möta framtidens yrkesutövning på individ-, grupp- och samhällsnivå. utveckla och tydliggöra professionens delaktighet i strävan mot en hållbar utveckling. 10 3

OMVÄRLDSKARTA ÖVER ARBETSTERAPINS FRAMTID Samhälle och kultur Vård och omsorg kommer i allt högre utsträckning styras av nationella riktlinjer och internationella överenskommelser. Den svenska politiska makten minskar relativt sett och samverkan inom EU blir allt viktigare. Samhällsfinansiering via skatter, sociala försäkringssystem med mera minskar till förmån för en grundtrygghet som kompletteras av avgifter. Brukarorganisationer blir allt starkare. Villkoren inom vård och omsorg påverkas allt mer av opinionsbildningen i massmedia. Etiska och moraliska frågor kräver en bättre utvecklad humanistisk helhetssyn. Influenser från andra kulturer ökar mångfalden och påverka de sociala normerna och samspelet att bli mer mångfacetterat. Delaktighet i betydelsen av tillgänglighet till samhällslivet och den fysiska omgivningen blir allt viktigare i samhällsplaneringen. Traditionella medlemskap i organisationer minskar till förmån för lösare anknytning som i nätverk. Detta påverkar såväl fackliga, professionella, politiska och andra samhällsorganisationer. Arbetsterapins framtid Patienter / klienter Patienten/klienten ställer krav på delaktighet, valfrihet, jämlikhet och tillgänglighet men patient/klient med låg autonomi riskerar att ställas utanför. Patientens/klientens ökade kunskap om tillgång på relevant information om behandling/åtgärd ställer större krav på individinriktade interventioner. Förändringar av sjukdomspanoramat medför ökade behov av olika vårdinsatser och rehabilitering. Befolkningen blir allt äldre och kräver ökade insatser för prevention, vård och omsorg. Öppenheten för komplementära metoder ökar. Vårdkedjan kring patienten/klienten organiseras allt oftare i nätverk över huvudmannaskapsgränser. Patienten/klienten får tillgång till nya teknologiska landvinningar som ger möjlighet till ökad delaktighet, valfrihet och tillgänglighet. Möten mellan patienten/klienten och arbetsterapeuten får allt större betydelse. Behovet av stöd till närstående ökar. Ekonomi och politik Ekonomin driver fram rationaliseringar och nya organisationsformer. Professionen måste kunna påvisa nyttan och effekten av olika insatser i samhällsekonomiska termer. Patienten/klienten och patient-/brukarorganisationer blir allt viktigare aktörer vid fördelningen av vårdresurser. Nya producenter ger andra konkurrensvillkor på vård- och omsorgsmarknaden. Vårdgivare får ökat ansvar för prioriteringar och resultat i produktionen. Utbildning och forskning Implementering av FoU får allt större betydelse för kvaliteten i yrkesutövandet. Krav på kvalitet får allt större betydelse. Nya arbetsområden tillkommer och för ändrar utbildningskraven. Nya teknologiska landvinningar ger ökade krav på utbildning och forskning för professionen. Ökade krav på delaktighet och tillgänglighet påverkar innehållet i utbildning och forskning. Etiskt förhållningssätt och gott bemötande blir en avgörande faktor för respekt för professionen. Estetiska och kulturella dimensioner som design och funktionsanpassning ökar i betydelse. Arbetsliv Den lokala lönebildningen ökar i betydelse och politikens inflytande minskar. Central detaljstyrning av arbetslivsvillkoren minskar till förmån för lokala lösningar. Arbetsorganisation och arbetsmiljö med fokus på individen kommer att prioriteras. Anställningsformerna blir mer flexibla. Jämlikhet och mångfald ökar i betydelse. Ledarskap får allt större betydelse. Demografin kräver olika typer av organisation. Kompetens kommer att efterfrågas före en viss yrkestitel. 6 7

Strategisk agenda 2009 2015 Strategisk plan 2013 2015 Strategisk agenda 2009 2015 Strategisk plan 2013 2015 Strategiområde 3 - om ökad arbetstillfredsställelse vidareutveckla arbetsterapins organisations- och leveranssystem för att skapa bättre kvalitet, ökad effektivitet, bättre arbetsmiljö, bättre lön och anställningsvillkor och därmed ökad arbetstillfredsställelse. Strategiområde 4 - om FSAs styrka FSAs styrka är att så gott som alla examinerade arbetsterapeuter och arbetsterapeutstudenter är medlemmar i förbundet. FSAs styrka bygger också på medlemmarnas känsla av samhörighet, aktiva engagemang och delaktighet i förbundets verksamhet. kännetecknas av en kompetent och effektiv förtroende- och tjänstemannaorganisation. därför lägga ökat fokus på hur de professionella tjänsterna kommer till nytta för patienter/ klienten och på hur kvaliteten och effektiviteten i arbetsterapins resurser ska stärkas. Det vill säga dagens organisations- och leveranssystem har skapats på grundval av gamla traditioner. Här finns stora möjligheter att frigöra och omfördela resurser vilket ger ökad motivation och effektivitet för arbetsterapeuterna. Det kan också leda till ökat ansvarstagande för de professionella grupperna som har den direkta patientkontakten. Detta leder i sin tur till möjlighet att direkt påverka arbetslivets villkor och arbetsmiljö. bevaka organisationsförändringar i svensk hälsooch sjukvård och andra för arbetsterapeuter relevanta verksamhetsområden som är kopplade till övergripande nationella och internationella riktlinjer och strategier initiera och implementera utvecklingsmöjligheter för professionen utifrån nationella och internationella riktlinjer arbeta för att tydliggöra professionens kvalitets- och effektivitetsförbättringar i verksamheten så att de kommer professionen tillgodo i form av förbättrade villkor i arbetslivet, exempelvis högre lön proaktivt bemöta nya organisationsformer och nya potentiella arbetsgivare till gagn för arbetsterapeuter stödja det egna företagandet bland medlemmarna då friare etableringsrätt och större frihet att välja vårdgivare ökar möjligheten att starta egen verksamhet samarbeta över yrkesgränserna till förmån för nya former av team och nätverk till gagn för patienten/ klienten uppmuntra medlemmar att se eget chef- och ledarskap som en karriärväg utbilda i chef- och ledarskapsfrågor för att förstärka arbetsterapeutens inflytande i arbetslivet stärka och förbereda medlemmen kring frågor som rör lön och karriär arbeta för att kvalitetsindikatorer ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv tillförs lämpliga kvalitetsregister inspirera till lokala arbetsplatsnära utvecklingsplaner kring ett hållbart arbetsliv arbeta för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. därför upprätthålla sin höga representativitet och uppfattas som ett starkt förbund. också inspirera och motivera medlemmar att aktivt delta i förbundets verksamhet. Medlemmar ska känna att man kan bidra till förbundets fortsatta utveckling, både vad gäller arbetslivsfrågor som professionsfrågor. ha företrädare som uppfattas som kompetenta och engagerade. Det vill säga att ett medlemskap i vara självklart för en arbetsterapeut och en arbetsterapeutstudent. Medlemskapet ska vara en naturlig del i arbetsterapeutprofessionen. Den lokala organisationen ska fortsättningsvis vara navet i FSAs verksamhet. Med stöd från förbundsstyrelse, centrala råd, utskott, grupper och kansliets personal kommer en aktiv lokal verksamhet med kunniga, engagerade medlemmar och förtroendevalda ge stora framgångar för arbetsterapeuter. Detta kräver en effektiv information och kommunikation. arbeta för att alla medlemmar, oavsett tjänstebenämning, anställningsform eller verksamhetsområde finner en naturlig hemvist och ett stöd i förbundet tillhandahålla hållbara argument och verktyg som förbundsföreträdare kan använda i sitt rekryteringsarbete ge aktivt stöd till FSAstud för en fortsatt stark och engagerad studentorganisation, samt tillvarata och uppmuntra studenternas delaktighet i förbundets verksamhet. kommunicera förbundets insatser inom olika strategiområden för att skapa en större kännedom och delaktighet bland medlemmarna tillse att kunskapsutveckling av centrala och lokala företrädare sker kontinuerligt för att proaktivt bemöta kommande förändringar i arbetsterapeuternas arbetsliv och professionsutövande förmedla kunskap till medlemmar och förtroendevalda om vad som händer i omvärld och invärld i det som berör arbetsterapeutens profession och arbetsliv verka för en jämlik organisation, där likheter och olikheter är av lika värde. 4 9

Strategisk agenda 2009 2015 Strategisk plan 2013 2015 Strategiområde 5 - om FSAs service upplevas som en öppen och tillgänglig organisation. Medlemmar i FSA ska känna nytta av sitt medlemskap och uppleva god individuell service med hög kvalitet. därför se till att central och lokal organisation har stor samverkan samt att informations- och kommunikationskanalerna upplevs som tillgängliga och värdefulla. Den enskilde medlemmen ska uppleva att det är nära till FSAs företrädare och att den information som ges är kunskapsrelevant och att man får ett bra bemötande. Det vill säga en öppen och tillgänglig organisation innebär att medlemmarna vet vem som är deras företrädare och hur man får kontakt. Medlemmens fackliga företrädare ska ha den kunskap som krävs för att vägleda och ge handlingsalternativ utifrån medlemmens behov på ett kompetent, engagerat och respektfullt sätt. verka för en transparent organisation som tydligt hänger ihop från central nivå till lokal nivå vidareutveckla och stödja den lokala kretsorganisationen så att den är relevant, effektiv och medlemsnära arbeta för god tillgänglighet och gott bemötande både på central och lokal nivå stimulera medlemmar att delta i olika professionella nätverk och fackliga mötesplatser. Dessa kan vara lokala, regionala, nationella och/eller internationella påvisa webbplatsen som en naturlig hemvist för kunskapsutveckling i både fackliga och professionsrelaterade frågor. Detta avser såväl central webbplats som de lokala hemsidorna. dra nytta av sociala medier i kommunikationen med medlemmar och i opinionsbildning. Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka, 08-466 24 40, www.fsa.se 8 9