Förtydligande av lärandemål för Stadium III, Termin 10



Relevanta dokument
Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

NATIONELLA LÄRANDEMÅL I NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Core Curriculum. Neurologi. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I.

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Psykiatriska specialiteter

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser

Rehabiliteringskliniken

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Psykisk ohälsa hos äldre Bemötande och förhållningssätt Sara Oscarsson Hannuksela

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.

Medicinska Prioriteringar

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Psykisk ohälsa under graviditet

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Rekommendationer för Barn- och ungdomspsykiatri 2015

Underlag för psykiatrisk bedömning

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Rättspsykiatri LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom intyg.

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI?

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Validand och valideringshandledare

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Svensk författningssamling

Psykisk funktionsnedsättning

-Stöd för styrning och ledning

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Antagen av Samverkansnämnden

Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Bilkörning, vapen Öl Anna Tölli

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen. Vägledning för rättstillämpning

Utbildningsplan. Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård. 60 högskolepoäng

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer

Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Behandling vid samsjuklighet

Depression. 26 september 2013

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik, utredning och handläggning

Transkript:

1(5) för Stadium III, Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper Nivå 3: Vara väl förtrogen med och kunna hantera situationer avseende 2. Utvärdera vanliga behandlingsmetoder och relatera till evidensbaserad medicin B: Professionellt förhållningssätt Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna förmåga att 1. Anamnes vid känslomässigt laddade förhållanden 2. Kommunikation med patienter med neurologiska kommunikationsstörningar (afasi, begåvningshandikapp, minnesstörningar, autismspektrumstörning) 3. Samtal med barn, med föräldrar och med barn och föräldrar tillsammans 4. Anamnes inkl. anhöriganamnes vid medvetandepåverkad patient 5. Behandling och vård av patient med autonomiförlust, bemötande av patient vid tvångsvård 6. Meddela dödsfall till närstående 7. Informera om patient- och läkemedelsförsäkringen 8. Rådgivande samtal med par eller familj 9. Analys av etiska problem vid svår sjukdom 10. Arbetssätt med helhetssyn och multiprofessionellt omhändertagande 11. Enkel psykoterapi av typen stödjande pedagogiskt inriktat samtal 12. Självkännedom i en organisation, förståelse av gruppers dynamik och utveckling, självkännedom, förståelse för yrke och kompetens hos studenter från andra utbildningsprogram, förståelse för egen yrkesroll och kompetens i förhållande till andra yrkesgrupper, samverkan med studenter från andra utbildningsprogram 13. Agera som ledare/läkare i arbetslag 14. Epidemiologi avseende förekomst av narkotika- och läkemedelsmissbruk, strategier för att förebygga missbruk hos ungdomar och vuxna 15. Körkortsfrågor/författningar med tillämpning på sjukdom och läkemedel, läkares anmälningsskyldighet 16. Rehabilitering av patienter med kronisk sjukdom och samhällets stöd för dessa 17. Den psykosociala uppväxtmiljöns betydelse för barns utveckling och psykiska hälsa, begreppet "omsorgssvikt" 18. Enkelt ADL status 19. Förstå betydelsen av kommunikation och relation vid vård i livets slutskede 20. Godmanskap/förvaltare 21. Att avstå från möjlig behandling respektive att avsluta livsuppehållande behandling

2(5) Nivå 3: Vara förtrogen med och kunna hantera situationer avseende 22. Integrera samtalsfärdigheter med medicinska kunskaper/färdigheter i patientmöten 23. Arbetssätt för att uppnå samsyn och tillsammans med patienten utforma en åtgärdsplan, uppnå en god följsamhet till behandling 24. Den psykosociala uppväxtmiljöns betydelse för barns utveckling och psykiska hälsa, begreppet "omsorgssvikt" 25. Möta patienters behov oavsett patientens sexuella läggning samt möta de särskilda behov som kan uppstå relaterat till individens sexuell läggning 26. Planera vård för patient med komplexa vårdbehov tillsammans med multi-professionellt team och andra vårdgivare 27. Värdera psykisk störning enligt Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT), vårdintyg 28. Intyg för närståendepenning 29. Dödsbevis och dödsorsaksintyg 30. Stöd till närstående vid vård i livets slutskede 31. Psykiatrins och neurologins vårdorganisation och arbetssätt 32. Anamnes inklusive närståendeanamnes hos patient med kognitiv nedsättning C. Medicinsk vetenskap och klinik Nivå 1: Följa en handläggning 1. Förvirring och medvetandepåverkan 2. Gångsvårigheter 3. Blås- och/eller tarmstörningar vid neurologisk sjukdom 4. Begreppet hjärndöd 5. Tumörsjukdomar i hjärna och ryggmärg 7. Myopatier, myositer 8. Förhöjt intrakraniellt tryck 9. Avancerade degenerativa förändringar i ryggmärgen 10. Creutzfeld-Jakobs sjukdom 11. Narkolepsi, REM-sömns sjukdom 12. Rehabilitering vid ryggmärgsskada och hjärnskada 13. Locked-in syndrom, vegetativa tillstånd, coma Nivå 2: Kunna handlägga med handledning 14. Förändrat ätbeteende 15. Tvångstankar och tvångsmässiga handlingar 16. Stämningsförhöjning och -sänkning, överaktivitet, suicidtankar och suicidförsök. Uttryck för affektiv problematik hos barn och unga. 17. Psykotiska symptom 18. Personlighetsförändring, aggressivitet 19. Äldre med komplex symptomatologi eller multisjukdom 20. Koncentrationsstörning, minnesstörning

3(5) 21. Avvikelser i centrala nervsystemet som påverkar den normala psykiska utvecklingen hos barn och ungdomar 22. Förekomst, tecken på och betydelse av barnmisshandel (psykisk, fysisk, och sexuell) 23. Barnfamiljers situation i samhället och särskilt de speciella förhållanden som gäller för invandrarfamiljer i samhälle och sjukvård 24. Mental retardation 25. Rörelsestörning inkl. gångrubbningar och ataxi 26. Sexuell dysfunktion 27. Språk- och tal-rubbning, språkstörning hos barn 28. Nytillkomna fokalneurologiska bortfallssymptom 29. Motoriska och sensoriska symptom vid rotskador 30. Ansiktssmärta 31. Ljus- och ljudkänslighet 32. Anorexia/bulemianervosa 33. Bipolär sjukdom, schizofreni 34. Vanföreställningssyndrom, personlighetsstörningar, tvångssyndrom 35. Neuropsykiatriska tillstånd (ADHD, Autismspektrumtillstånd, Gilles de la Tourette) 36. Somatiseringssyndrom, patient med icke relevant sjukvårdskonsumtion 37. Missbruk av narkotika 38. Samsjuklighet vid psykiska och somatiska sjukdomar 39. Hypersomnier och parasomnier 40. Insomnier och deras behandling 41. Parkinsons sjukdom och spinocerebellär ataxi (SCA) 42. Polyneuropatier 43. Multipel Skleros 44. Trigeminusneuralgi 45. Olika former av epilepsi, status epilepticus 46. Stroke och transitorisk ischemisk attack (TIA) 47. Sinustrombos 48. Cerebrala kärlmissbildningar 49. Subarachnoidalblödning, intracerebrala hematom 50. Tumörsjukdom hos äldre 51. Ställningstagande till hjärtlungräddning hos svårt sjuka patienter 52. Brytpunktsbedömning och brytpunktssamtal i livets slutskede 53. Åldrandets fysiologi med särskild inriktning på endokrina system Nivå 3: Kunna handlägga självständigt 54. Ångest och oro, sorg 55. Sömnstörningar 56. Nedstämdhet, livsleda 57. Ogrundad rädsla för kroppslig sjukdom 58. Hallucinationer 59. Missbruk (läkemedel, alkohol) 60. Motoriska och sensoriska bortfallssymptom 61. Olika typer av huvudvärk 62. Medvetandestörning 63. Krampanfall 64. Yrsel av olika slag

4(5) 65. Minnesstörning 66. Trauma mot skalle och ryggmärg, resultat av likvorundersökning 67. Vanliga symtom hos äldre, inkl problem med defekation, miktion, sömn, oro, smärta och nutrition 68. Desorientering inkl. förvirringstillstånd hos äldre vid akut somatisk sjukdom 69. Droppbehandling i livets slutskede 70. Akuta psykotiska tillstånd 71. Akuta kristillstånd 72. Ångestsyndrom 73. Depressiva tillstånd, affektiv sjukdom 74. Borderlinetillstånd 75. Cerebrovaskulära sjukdomar, stroke 76. Farmakoterapi hos äldre 77. Lindra och förebygga vanliga symptom samt stödja patient i livets slutskede 78. Symptom och tecken på snar förestående död 79. Demenssjukdom hos äldre Praktiska färdigheter Nivå 1: Vara med/assistera vid 80. ECT 81. Kognitiva funktionstest utförda av psykolog och arbetsterapeut 82. Neuromotorisk utvecklingsbedömning av barn 83. Neuroradiologiska utredningar (MR, DT, SPECT, PET) 84. Identifiera relevanta neuroanatomiska strukturer och tydliga patologiska fynd i neuroradiologisk undersökning 85. Neurofysiologiska utredningar (EEG, EMG/elektroneurografi, magnetstimulering av motorisk hjärnbark, sensoriska evocerade potentialer) 86. Tapptest av likvor Nivå 2: Kunna utföra under handledning 87. Bedöma medvetandegrad enligt RLS 85-skalan, neurologisk undersökning av vakenhetssänkt patient med bedömning av anatomisk skadenivå 88. LP inkl. indikationer och kontraindikationer 89. Ögonbottenspegling med papillbedömning vid frågeställning intrakraniell tryckstegring Nivå 3: Kunna utföra självständigt 90. Vara föredragande i ronder samt handlägga in- och utskrivningar, inklusive patienter med komplexa vårdbehov. 91. Neurologiskt status 92. Göra psykiatrisk bedömning efter tagande av psykiatriskt status 93. Bedöma suicidrisk 94. Enkel testning av kognitiva funktioner med Mini-Mental Test (MMT) och clock test 95. Konstatera dödsfall

5(5) D. Samhälle och Folkhälsa Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna förmåga att 1. Förklara och förstå skillnader i sjukdomspanorama och vårdtillgång i ett globalt perspektiv 2. Förekomst av, och orsaker till, köns- och genderskillnader i hälsa (mortalitet, morbiditet och självskattad hälsa), 3. Förekomst av och orsaker till skillnader i vårdtillgång och vårdkvalitet med särskilt fokus på socioekonomisk situation och kön. 5. Invandrares och flyktingars vårdbehov, inkl sjukvårdens möjligheter att möta papperslösas särskilda behov 6. Kunskap om socialtjänstens arbete samt läkarens samverkan med densamma. Nivå 3: Vara förtrogen med och kunna hantera situationer avseende 7. Då patienten inte mår bra men doktorn inte finner någon sjukdom; begreppen psykosomatik, hypokondri resp. sårbar patient som kräver extra noggrann lyhördhet. 8. Det svåra intyget. Läkarens dubbla roll som myndighetsperson och vårdgivare t ex körkortsfrågor/författningar med tillämpning på sjukdom och läkemedel, läkares anmälningsskyldighet