Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)



Relevanta dokument
Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Regler för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

Klimatcertifiering för mat 2010:2. Regler för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel

Klimatcertifiering för mat 2010:3

Klimatcertifiering för mat 2012:1. Regler och verifieringskrav för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel och blommor

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Regler för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel

Datainsamling för djurgård

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatcertifiering för mat 2012:2. Regler och verifieringskrav för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel och blommor.

Klimatcertifiering för mat 2010:2. Regler för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Förändringar i IP SIGILL Nöt, tillvalsregler för klimatcertifiering

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Att beställa och genomföra energikartläggningar

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Bleka gård. Jämtland ENERGIFAKTA

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Klimatrapport IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Energieffektivisering i växtodling

Tolkning av mjölkgård

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Kort introduktion till

Dagordning

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Jordbrukets klimatpåverkan

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Verifieringsrapport. Klimatneutral fjärrvärme. Bureau Veritas. På uppdrag av: Fortum Värme Sverige

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

Jordbruk, biogas och klimat

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Information från Yara. Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård. Yara internationellt

Statens energimyndighets författningssamling

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Energihushållning i växtodling

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten

Jordbrukets klimatpåverkan

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

DISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

IP sigill kyckling. Standard för kvalitetssäkrad kycklingproduktion. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Innehåll

ADVANCING NET ZERO Svarsblankett för remissvar till remissversionen av certifieringsmanualen

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Klimatrapport IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

IP SIGILL SPANNMÅL & OLJEVÄXTER

spannmål & oljeväxter

Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Rådgivning för lantbruk och miljö

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Hållbarhet i svensk grisnäring på gårdsnivå Håkan Wahlstedt, Hidinge Gård

Anders Pousette Johan Lundberg Lagen om Energikartläggning i stora företag

Miljöledning i staten 2016

UPPDRAG. och ägg. Anna Aronsson, Magdalena Wallman och Maria Berglund. Maj 2012 SIK

Ny foderstrategi. -en lönsam historia

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Jonas Möller Nielsen. ä ö

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Rådgivning för lantbruk och miljö

Stödmaterial till regel 1.3 Bas (Ny regel 2011) En energikartläggning ska göras

Transkript:

Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning i företaget Rubrik: 1K Energianvändning i företaget och köldmedia 1.1 K En energikartläggning och en plan ska upprättas för hur mängden direkt energi som används per producerad enhet kan effektiviseras. : Företaget ska a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga direkta energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, samt ev. andra drivmedel och bränslen. för företagets verksamhet. Hushållsel eller privata transporter ska inte ingå i kartläggningen. Energianvändning i inlejda tjänster ska inkluderas medan legokörningar i annan verksamhet ska räknas bort. Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande b) kunna uppvisa en treårig daterad plan* för hur energianvändningen per producerad enhet kan effektiviseras. c) revidera kartläggningen vart femte år. d) kunna visa upp en förbättrad effektivitet i energianvändningen inom tre år efter inträde i certifieringen, där 10 % är ett riktvärde. Undantag från detta kan medges om omfattande energiåtgärder genomfördes strax innan energikartläggningen utfördes eller om yttre faktorer inträffat, som inte varit möjliga att påverka (t.ex. ökat uppvärmnings- eller torkbehov på grund av väderleken etc.). En energikartläggning ska upprättas för den certifierade produktionsanläggningen. : a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga direkta energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, biobränsle, som t ex halm, flis, pellets samt ev. andra drivmedel och bränslen. Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande REKOMMENDATION: b) genomföra en kartläggning av den indirekta energianvändningen, såsom exempelvis produktion av inköpta fodermedel och mineralgödsel. 1.2 K Nyckeltal för använd mängd energi ska finnas. Företaget ska kunna uppvisa följande nyckeltal: a) använd mängd direkt energi i relation till gårdens areal för växtodlingen (kwh per hektar) b) använd mängd energi i relation till mängd borttorkat vatten för spannmål och ev torkat foder (kwh per kg borttorkat vatten) c) använd mängd energi i relation till antalet djurenheter för djurhållningen (kwh per djurenhet) d) drivmedelsanvändning i växtodlingen (liter per hektar). Nyckeltal för årlig använd mängd energi ska finnas. Företaget ska kunna uppvisa följande nyckeltal: a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) c) använd mängd energi i relation till antalet djurenheter för djurhållningen (kwh per djurplats eller djurenhet) d) drivmedelsanvändning i växtodlingen (liter per hektar). 1.3K Mängden använd fossil energi inom företaget ska minskas. Mängden använd fossil energi inom företaget ska minskas.

a) göra en kartläggning av möjligheterna att ersätta fossila bränslen på gården med förnybara bränslen. I kartläggningen ska man visa att man har tagit hänsyn till möjliga lösningar för t.ex. fordon, uppvärmning, utgödsling, torkning m.m. b) kunna uppvisa dokumentation över detta. 1.4 K Den el som används av företaget ska till 100 % komma från förnybara energikällor, exempelvis miljömärkt el eller motsvarande. : a) åtgärda detta vid nytecknande av elavtal, dock senast 1 januari 2013 b) kunna uppvisa avtal, datum för tecknande och varaktighet för avtalet. a) göra en kartläggning av möjligheterna att ersätta fossila bränslen med förnybara bränslen. I kartläggningen ska man visa att man har tagit hänsyn till möjliga lösningar för t.ex. fordon, uppvärmning, utgödsling, torkning m.m. b) kunna uppvisa dokumentation över detta. c) vart femte år ska kartläggningen uppdateras Den el som används av företaget ska till 100 % komma från förnybara energikällor, exempelvis miljömärkt el eller motsvarande. a) åtgärda detta vid nytecknande av elavtal, dock senast ett år efter inträde i certifieringen. b) kunna uppvisa avtal, datum för tecknande och varaktighet för avtalet. 1.6 (Ny regel) Baserat på energikartlägggningen ska du upprätta en femårig plan över hur energianvändningen kan effektiviseras och visa att åtgärder i planen genomförs. : Företaget ska kunna uppvisa en plan som innehåller konkreta förslag till energieffektivisering för t ex gödsling, dieselanv., torkning, transporter och uppvärmning/kylning. Planen kan även innehålla förslag till ändrade rutiner och beteenden, t ex trimma och underhålla ventilation, belysning och transportplanering. Utfallet av de planerade aktiviterna ska följas upp i samband med revision och åtgärder som ingår i planen ska ha genomförts. Planen ska förnyas i femårsintervall. 1.7 (Ny regel) Anläggningar som innehåller mer än 10 kg syntetiskt köldmedium ska klara följande: Vid kyllagring får läckagen/utsläppen av syntetiska köldmedier under en 3-årsperiod inte överstiga 3 % årligen som ett medelvärde. Anläggningar som innehåller mer än 10 kg köldmedium ska dessutom visa upp följande dokument: Att årlig kontroll av läckage har utförts Total installerad köldmediemängd Sammanlagd påfylld köldmediemängd Sammanlagd omhändertagen köldmediemängd

Dokumentation av typ av köldmedia i kylanläggningar på gården 1.8 (Ny regel) Vid nyinvestering ska producenten kunna visa att man informerat sig om vilka alternativ som finns på marknaden som inte innehåller syntetiska köldmedier. Dokumentation som visar systemalternativ vid nyinvestering 2.1 K En plan för att utbilda samtliga förare som regelbundet arbetar inom verksamheten i sparsamt körsätt ska finnas. a) kunna uppvisa intyg från genomgången kurs senast 31 dec 2012. Utbildningen ska omfatta minst en hel dags kurs, där individuell och handledarledd praktik varvas med teori b) uppdatera utbildningen vart femte år c) kunna uppvisa en daterad utbildningsplan d) kunna uppvisa kravspecifikation vid anlitande av transportföretag. Då företag anlitas, t.ex. maskinsstationer, ska de ha en plan att utbilda samtliga förare i sparsamt körsätt En plan för att utbilda samtliga förare som regelbundet arbetar inom verksamheten i sparsamt körsätt ska finnas. a) kunna uppvisa intyg från genomgången kurs senast ett år efter inträde i certifieringen Utbildningen ska omfatta minst en hel dags kurs, där individuell och handledarledd praktik varvas med teori b) uppdatera utbildningen vart femte år c) kunna uppvisa en daterad utbildningsplan d) kunna uppvisa kravspecifikation vid anlitande av transportföretag. Då företag anlitas, t.ex. maskinstationer, ska de ha en plan att utbilda samtliga förare i sparsamt körsätt 3.2 K Nyckeltal för hela gårdens kväveutnyttjande ska finnas. Nyckeltalen ska följas upp över en femårsperiod. a) uppvisa dokumentation på förbättringsarbete som innebär att man har identifierat åtgärder för att minska mängden överskottskväve b) redovisa nyckeltalet som ett överskott av kg N per hektar (tillfört bortfört) samt som procentuell utnyttjandegrad (bortfört/tillfört x100). c) sammanställa nyckeltal för den senaste femårsperioden, med start vid inträde i certifieringen. 3.3 K Nyckeltal för företagets växtodling som reglerar tillförsel av nytt kväve (N) per ton skördad produkt ska årligen tas fram. Med nytt kväve avses kväve från Utifrån kvävebalansen ska du ta fram nyckeltal för den certifierade enhetens kväveutnyttjande i syfte att visa upp ett planerat förbättringsarbete för att effektivisera kväveanvändningen på gården. a) uppvisa dokumentation på förbättringsarbete som innebär att man har identifierat åtgärder för att minska mängden överskottskväve b) redovisa nyckeltalet som ett överskott av kg N per hektar (tillfört bortfört) samt som procentuell utnyttjandegrad (bortfört/tillfört x100). c) sammanställa nyckeltal för den senaste femårsperioden, med start vid inträde i certifieringen. d) nyckeltalen ska följas upp som ett medelvärde över en femårsperiod e) Om nyckeltalen inte visar på förbättring ska detta analyseras och en åtgärdsplan tas fram. Nyckeltal för företagets växtodling som reglerar tillförsel av nytt kväve (N) per ton skördad produkt ska årligen tas fram. Med nytt kväve avses kväve från

mineralgödsel och/eller kväve fixerat av kvävefixerande grödor. skrav a) kunna uppvisa daterad dokumentation på nyckeltal för nytt kväve för olika grödor uttryckt i kg nytt kväve per ton skördad produkt b) följa upp n.. Uppföljning ska göras minst vart femte år c) kunna uppvisa dok. 3.4 K Nyttjandegraden för kväve skiftesvis eller på grödnivå ska dokumenteras varje år, med förslag på åtgärder för att höja nyttjandegraden sett över ett treårsperspektiv. mineralgödsel och/eller kväve fixerat av kvävefixerande grödor. skrav a) kunna uppvisa daterad dokumentation på nyckeltal för nytt kväve för olika grödor uttryckt i kg nytt kväve per ton skördad produkt För ytterligare vägledning se stödmaterial. Regeln stryks helt. a) kunna uppvisa dokumentation på nyttjandegraden för kväve skiftesvis eller på grödnivå. Nyttjandegraden ska beräknas som bortförseln av kväve med skördeprodukter i procent av total kvävetillförsel. I beräkningen av kvävetillförsel ska inkluderas mineralgödsel, stallgödsel och andra organiska gödselmedel, utsäde, kvävedeposition och kvävefixering b) kunna uppvisa ett daterat åtgärdsförslag c) genomföra åtgärderna inom tre år 4.3 K Stallgödsel ska analyseras på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve varje år under tre år. a) låta analysera stallgödsel med avseende på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve för dimensionering av optimal giva. Analyser görs varje år under tre år. Om analyserna visar stabila värden ska förnyade analyser endast göras vid förändringar i foderstat, hanteringssystem eller annan väsentlig förändring i produktionen. b) ta proverna under omrörning i samband med spridning c) kunna uppvisa daterade analyser. Undantag från denna regel medges för fastgödsel och djupströbädd. Inget undantag medges för fjäderfägödsel. 4.5 K Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan ska väljas.* Företaget ska för den certifierade produktionen: a) från och med 1 juli 2011 köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 4 kg CO2- ekvivalenter per kg N. Det mineralgödsel som köpts in innan denna tidpunkt omfattas inte av denna regel. b) från 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som har orsakat mer utsläpp än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N. b) kunna uppvisa intyg att dessa kriterier uppfylls och en hänvisning till en öppet redovisad beräknings- Stallgödsel ska analyseras på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve varje år under tre år. a) låta analysera stallgödsel med avseende på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve för dimensionering av optimal giva. Analyser görs varje år under tre år. Om analyserna visar stabila värden ska förnyade analyser endast göras vid förändringar i foderstat, hanteringssystem eller annan väsentlig förändring i produktionen. Se stödmaterial för definition av stabila värden. b) ta proverna under omrörning i samband med spridning c) kunna uppvisa daterade analyser. Undantag från denna regel medges för fastgödsel och djupströbädd. Inget undantag medges för fjäderfägödsel. Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan ska väljas.* Företaget ska för den certifierade produktionen: a) från och med 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 3,6 kg CO2- ekvivalenter per kg N. Det mineralgödsel som köpts in innan denna tidpunkt omfattas inte av denna regel. b) kunna uppvisa intyg att dessa kriterier uppfylls och en hänvisning till en öppet redovisad beräkningsmodell av utsläppen från leverantören.

modell av utsläppen från leverantören. 5.1 K I vallar ska baljväxter ingå med minst 10 viktprocent av fröblandningen i insådd. I vallar ska baljväxter ingå med minst 10 viktprocent av fröblandningen i insådd. Undantag kan medges för vallar på mulljordar. 6.2 K Ny regel: Ingen etablering av nyodling på mulljordsmark. 7.2 MK Analys av näringsinnehållet i skördat grovfoder ska göras och en årlig uppföljning av utfodringen ska göras. a) uppvisa grovfoderanalys, minst ett analysresultat per skörd b) uppvisa dokumentation där andelen egenproducerat foder eller foder producerat på närliggande gårdar framgår c) göra en skriftlig uppföljning där foderåtgången ska jämföras i relation till den planerade åtgången i foderstaten. I uppföljningen ska ingå att visa upp en beräkning av andelen foder i foderstaten som producerats på den egna gården eller i samverkan med närliggande växtodlingsgårdar d) göra en åtgärdsplan för att komma tillrätta med eventuellt foderspill och överutfodring och genomföra åtgärderna e) uppvisa dokument som visar att uppföljning gjorts. Analys av näringsinnehållet i skördat grovfoder ska göras och en årlig uppföljning av utfodringen ska göras. a) uppvisa grovfoderanalys, minst ett analysresultat per skörd b) göra en skriftlig uppföljning där foderåtgången ska jämföras i relation till den planerade åtgången i foderstaten. c) göra en åtgärdsplan för att komma tillrätta med eventuellt foderspill och överutfodring och genomföra åtgärderna d) uppvisa dokument som visar att uppföljning gjorts. 7.4 MK Vid inköp av foderspannmål som är gödslad med mineralgödsel så bör den vara gödslad med n-mineralgödsel med låga produktionsutsläpp av klimatgaser. skrav Företaget bör: a) inte köpa in spannmål som har gödslats med mineralgödsel där tillverkningen har orsakat mer utsläpp än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N, enligt en öppet redovisad beräkningsmodell som tillhandahålls av leverantören b) från och med 1 januari 2012 inte köpa in spannmål som är gödslad med mineralgödsel där produktionsutsläppen är mer än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N. Vid inköp av foderspannmål som är gödslad med mineralgödsel så bör den vara gödslad med n-mineralgödsel med låga produktionsutsläpp av klimatgaser. skrav Företaget bör: a) inte köpa in spannmål som har gödslats med mineralgödsel där tillverkningen har orsakat mer utsläpp än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N, enligt en öppet redovisad beräkningsmodell som tillhandahålls av leverantören 7.6 MK Foder som produceras på den egna gården eller i samverkan med närliggande växtodlingsgårdar ska användas till mjölkkor och rekryteringsdjur Företaget ska uppfylla följande krav: - Andelen lokalproducerat foder ska vara minst 60 procent, och ett kontinuerligt förbättringsarbete ska kunna visas för att nå nivån 70 procent egen producerat foder. - Dokumentation av andelen foder som produceras på den egna gården jämfört med inköpt foder styrkt genom fakturor eller motsvarande ska finnas. Kontinuerligt förbätt- Foder som produceras på den egna gården eller i samverkan med närliggande växtodlingsgårdar ska användas till mjölkkor och rekryteringsdjur Företaget ska uppfylla följande krav: - Andelen lokalproducerat foder ska vara minst 60 procent, och du ska kunna visas upp ett kontinuerligt förbättringsarbete för att nå nivån 70 procent egenproducerat foder. - Dokumentation av andelen foder som produceras på den egna gården jämfört med inköpt foder styrkt genom fakturor eller

ringsarbete ska också finnasdokumenterat. - För stödområde F, 1-3, 4a samt 5a, medges undantag enligt fotnot.* motsvarande ska finnas. Kontinuerligt förbättringsarbete ska också finnasdokumenterat.