Mobil Närvård Skaraborg

Mobil Närvård Skaraborg Projektplan 2014-11-07 1

Innehållsförteckning 1.0 Inledning 4 1.1 Projektinformation 4 1.2 Bakgrund: 4 2.0 Syfte 5 3.0 Målbeskrivning 7 3.1 Arbetsmål 7 3.2 Effektmål 9 3.3 Prioritering Behöver kompletteras under hösten när vi vet budgetförutsättningar. 9 4.0 Riskbedömning 10 5.0 Organisation 12 5.1 Organisationsplan 12 5.2 Resurser 12 5.3 Rollbeskrivning 13 6.0 Rutiner 14 6.1 Dokumentstyrning 14 6.2 Rapportering 14 6.3 Kvalitetshantering 14 6.4 Möten 14 7.0 Planer 15 7.1 Tidsplan 15 7.2 Aktivitetsplan 15 7.3 Kvalitetsplan 15 7.4 Mötesplan 2015 15 7.5 Kommunikationsplan 16 Kvar att beskriva 18 Referenser: 19 2

Versionshistorik Datum Version Utfärdare Förändringsorsak 2014-11-07 1 3

1.0 Inledning 1.1 Projektinformation Projektägare: Vårdsamverkan Skaraborg Projektbeställare: PSS Politisk Samverkan Skaraborg Projektledare: Marianne Alärd Sammanhållande, Mia Gustavsson, Jeanette Andersson och Vanja Arrias Projektperiod: 2014-09-01-2016-12-31 1.2 Bakgrund: Närvård Skaraborg är en systeminnovation av vården till de individer som har omfattande vård och omsorgsbehov, i en generell utveckling mot en alltmer ökande vård- och omsorgskonsumtion. I Västra Götalandsregionen har ett långsiktigt samarbete mellan sex kommuner (Lidköping, Götene, Skara, Vara, Grästorp och Essunga) samt primärvården och Skaraborgs sjukhus (SkaS) resulterat i konceptet Närvård västra Skaraborg. Samarbetet har pågått sedan år 2001. En viktig beståndsdel i konceptet är etablerandet av en ny vårdmodell. Modellen består av tre olika delar Specialistteam från slutenvården, Mobil Hemsjukvårdsläkare och den kommunala vård och omsorgen. Syftet med modellen är att erbjuda de mest sjuka (målgruppen), huvudsakligen äldre, bättre vård och omsorg i hemmet och att minska undvikbar sjukhusvård. De tre delarna i vårdmodellen kan ses som separata microsystem som lyckats utveckla en sömlös samverkan med sina vårdpartners, varje microsystem är ett multiprofessionellt sjukvårdsteam i en sjukvårdsorganisation, som erbjuder vård för en selekterad patientgrupp och som till förfogande har informationsstöd, utrustning och lokaler anpassade för ändamålet. Välfungerade och integrerade microsystem är en förutsättning för en sammanhållen vård utifrån patientperspektivet (1, 2). Bild 1 Beskriver vårdmodellen Mobil Närvård Skaraborg Konceptet bygger på att kommunen står för basverksamheten och dygnet runt funktionen tillsammans med specialistteam och hemsjukvårdsläkare som arbetar tätt tillsammans (3). Arbetssättet förutsätter ett väl fungerande lokalt samarbete mellan kommun och primärvård och bygger på mobilitet och närhet. 4

Vården grundar sig i en personcentrerad vård vilket innebär: - Patienter som medaktörer i vården - Respekt för patienters individuella behov, preferenser och värderingar - Samordning och kontinuitet såväl inom som mellan vård och omsorg - Helhetssyn på patienter som människor med både medicinska och ickemedicinska (ex. sociala, emotionella och andliga) behov - Involvering av familj och närstående i vården enligt patienters önskemål (4). Vi kommer att använda begreppen individ och/eller patient/person vilket för oss har samma innebörd. 1.3 Problem i nuvarande vård- och omsorgssystem: Personer med omfattande vård- och omsorgsbehov är en särskilt utsatt grupp där vården uppvisar flera brister. Individer med två eller fler sjukdomar har ett större sjukvårdsbehov och träffar fler vårdgivare. Samordningen brister också mellan vårdgivarna och det finns risk att individen faller mellan stolarna och att ingen vårdgivare tar ett helhetsansvar (4). De problem som återfinns idag gäller gränser mellan huvudmännen, flera olika finansieringar, parallella lednings- och styrsystem som innebär bristande resursutnyttjande där det ofta blir någons annans ansvar. Det är ett system som baseras på insatser och utgår från flera skilda organisationer och budgetar. Hur kan vi ersätta ett horisontellt koncept och finna en solidarisk ersättning där alla parter har ansvar? Vi vill förenkla hela processen och utnyttja resurserna på ett optimalt sätt och finna ett ersättningssystem som stöder individen och modellen. I vårdsamverkans organisation saknas idag saknas en operativ ledning och styrning med kort snabb beslutsväg, analys och uppföljning av lokala mål och skapa förutsättningar för en sammansatt vård och omsorg. 2.0 Syfte Öka individens upplevelse av trygghet och nöjdhet. Genom att skapa ett arbetsätt som går ifrån ett traditionellt insats- och sjukhusbundet perspektiv mot en individuellt utformad och hembaserad närvård, skapar vi en personcentrerad vård som ger ökad upplevd kvalitet ur individens perspektiv. Att frångå ett diagnosorienterat arbetsätt (stuprör) till ett arbetsätt som är symtom- och situationsorienterat, främjar individer med sammansatta vård- och omsorgsbehov. Angreppssättet kan också beskrivas som en innovation och paradigmskifte från insatsfokus till individfokus. Effektivisera resurser utifrån ett samhällsperspektiv. Genom att använda våra gemensamma resurser effektivare skapas också möjligheter till ökade kvalitetsvinster. Målsättningen för Närvård Skaraborg är att ytterligare utveckla och sprida nya såväl som beprövade vårdformer som är teambaserade, mobila och situationsanpassade, utifrån målgruppens skiftande förutsättningar och behov. Detta innebär att en ny 5

typ av förmedlingslogik krävs som kontrasterar mot etablerade former av separata insatser från olika utförarorganisationer som exempelvis kliniker och vårdcentraler, hemsjukvård och omsorg. Med detta skapas möjligheter till betydande kvalitets- och resursvinster. Mobiliteten av vården bidrar till att förmedla vården på rätt vårdnivå. Arbetssättet minskar onödiga besök och inläggningar på sjukhus. (5) Utveckla delägarskap och gemensam syn och förståelse för vårdsamverkan/närvården och det nya arbetssättet med en gemensam målbild. En viktig grund för att lyckas med vårdmodellen handlar om att skapa en gemensam operativ ledning och styrning i vårdsamverkan. (5) Öka kvaliteten på utförd Vård- och omsorg - en ökad samordning av vården bidrar till en ökad kontinuitet och skapar också en kunskapsspridning mellan specialistvård, allmänläkaren och den kommunala hälso- och sjukvården. En ökad kontinuitet minskar risk för fel i vårdens övergångar. Kontinuitet är en förutsättning för individens upplevelse av trygghet. 2.1 Vision Individen känner trygghet, nöjdhet och upplever inga gränser mellan vårdgivare. Vården är koordinerad och integrerad för att tillfredsställa individens sammansatta behov. Individen är medaktör, vilket innebär att han/hon är med i utformandet av vården (i den mån han/hon kan) och stöds i sin förmåga att utveckla sin inneboende hälsopotential. För att uppnå visionen är vi övertygande om att vi behöver etablera ett kunskapscentrum för en fortsatt transformation av nuvarande system. Kunskapsutveckling/forskning sker nära den praktiska verksamheten i samverkan mellan forskare, vårdgivare samt vårdtagare. Man ska kunna använda och agera utifrån evidens och erfarenhet. Ett kunskapscentrum kommer på sikt att främja kompetensutveckling och underlätta rekrytering. För att möjliggöra en sammanhållen vård och omsorg för individer med omfattande vård och omsorgsbehov behöver nya ersättningsformer skapas. Dessa ska stödja både vårdmodellen och individen. Vi ser att vårdmodellen i framtiden kan inkludera andra områden som psykiatri och rehabilitering 6

3.0 Målbeskrivning Implementering och vidareutveckling av Mobil närvård i hela Skaraborg Struktur Process Resultat Politisk Samverkan Skaraborg Etablera närsjukvårdsteam Öka Individens upplevelse av trygghet och nöjdhet Vårdsamverkan Etablera hemsjukvårdsläkare Minska undvikbar slutenvård Projektledning Mobil närvård Skaraborg Vidareutveckla palliativa team Förbereda Kommunala vård- och omsorgen Etablera en gemensam operativ ledning och styrning Förslag till ersättningsmodell Minska totala behovet av vård och omsorg Utveckla vårdmodellen Bild 2. Beskriver projektet i struktur - process- resultat 3.1 Arbetsmål 3.1:1 Implementera Mobil närvård i Skaraborg 3.1:2 Skapa en gemensam operativ styrning och ledning 3.1:3 Ta fram förslag till ersättningsmodell 3.1:4 Utveckla vårdmodellen 3.1:1 Implementera Mobil närvård i Skaraborg Starta upp arbetsätt med mobila hemsjukvårdsläkare Information och stöd till vårdcentralschefer Nulägesmätning av vårdcentralens insatser i den kommunala hälso- och sjukvården Hitta och definiera uppföljningsparametrar. Rekrytera mobila hemsjukvårdsläkare Hitta samarbetsformer mellan VåC och över kommungränser Starta upp mobila närsjukvårdsteam Handlingsplan för start och utvärdering av närsjukvårdsteam Rekrytera lämplig bemanning 7

Information till aktuella enheter på sjukhus, primärvård och kommun om närsjukvårdsarbetet. Vidareutveckla Palliativa team Den Palliativa verksamheten är för närvarande under vidareutveckling på Skaraborgs Sjukhus. Idag finns palliativa team som arbetar mot kommunerna inom Närsjukvårdsområdena. Inom område söder och norr behöver samarbetsformer för en sömlös vård utarbetas inom ramen för närsjukvårdsamverkan och samfasas med de mobila närsjukvårdsteamen som kommer att starta. En förstärkning av teamens resurser behövs för det utökade uppdraget. Förbereda den kommunala hemsjukvården Skapa förutsättningar för att öka en mer specialiserad vård i hemmet Utveckla vård- och omsorgsplaner där en tydlig planering finns för individens behov Utveckla beslutsstöd inför en akut bedömningssituation som ett verktyg för sjuksköterskan. Bereda möjlighet för åtgärdsplatser i kommunen. Skapa Lärplattform För att kunna nå målen enligt ovanstående bör lärplattformar skapas. Detta innebär att utveckla en gemensam arena för lärande, reflektion och spridning, där nya idéer och aktiviteter hela tiden uppmuntras och tas tillvara. Det blir en bas för reflektion kring-, och spridning av, nyvunna erfarenheter/ny kunskap från den lokala kunskapsutvecklingen mellan teamen. 3.1:2 Skapa en gemensam operativ ledning och styrning Starta upp närvårdsområde söder och norr Utse operativ ledningsgrupp i norr och söder, hösten -14 Skapa en gemensam målbild för operativ ledningsgrupp Uppstartsdag för operativ ledningsgrupp, våren -15 Förståelseseminarium för medarbetare, våren -15 Struktur för ledningsgrupper i närvårdsområde Gruppmedlemmar: Kommun; Socialchef/vård- och omsorgschef SkaS; Verksamhetschef Primärvården; Verksamhetschef från offentlig och privat aktör. Koordinatorer Projektledare 3.1:3 Ta fram förslag till ersättningsmodell Hur kan vi ersätta ett horisontellt koncept och finna en solidarisk ersättning där alla parter har ansvar? Vi vill förenkla hela processen och utnyttja resurserna på ett optimalt sätt och finna ett ersättningssystem som stöder individen och modellen. En ny ersättningsmodell ska möjliggöra ett skifte från ett, i huvudsak, ensidigt insatsbaserat ersättningssystem inom vård och omsorg, som dessutom utgår från skilda ansvarsorganisationer och budgetar, till en ersättning som följer individen. Denna styr- och ersättningsmodell ska utgå från ett helhetsåtagande och uppmuntra till samverkande team med gemensamt synsätt inom sjukhusvård, primärvård och kommunal sjukvård och omsorg. 8

Dessutom ska ersättningssystemet möjliggöra att proaktiva insatser i större omfattning utförs innan skada har skett. Detta innebär att ersättningssystemet behöver anpassas och stödja de tjänster som ger allra bäst resultat för målgrupperna. HSS (Hälso- och sjukvårdsstyrelsen) har ansvar för ersättningsmodeller. Arbetet kommer att beskrivas i en särskild handlingsplan och drivas tillsammans regionen. 3.1:4 Utveckla vårdmodellen Tydliggöra ingångarna och utgångarna av patientflödet i vårdmodellen, dvs. inskrivnings- och utskrivningskriterier. Analys mobil hemsjukvårdsläkare, hösten -14 Analys mobilt palliativa team, hösten -14 Analys av kostnader och konsekvenser för kommunens vård och omsorg, våren -15 Ta fram mätområden för vårdmodellen Identifiera brister/problem/orsaker inom och mellan enheterna samt övriga vård- omsorgssystemet Använda och sprida de kvalitetsmått på individnivå som Närsjukvårdsteamet utvecklat. Komplettera mätområden tillsammans med indikatorerna i den regionala handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Arbeta mer proaktivt för att på bättre sätt underhålla det friska hos dessa individer och investera i åtgärder som leder till en bättre resursanvändning längre fram. 3.2 Effektmål 3.2:1 Öka individens upplevelse av trygghet och nöjdhet 3.2:2 Minska undvikbar slutenvård 3.2:3 Minska det totala behovet av vård- och omsorg Öka individens upplevelse av trygghet, minimering av vårdkontakter ger förutsättningar för bättre livskvalitet. Totalt mindre kostnader genom förändringar från slutenvård till öppenvård och mobilitet. Relationen mellan ett vårddygn i slutenvården och öppenvården specialist är ca 1:3, ett hembesök av en läkare från primärvården, ca 1:6, för en sjuksköterska i hemsjukvården ca 1:10 (6). Detta illustrerar möjligheterna att få ut mer vård och med vårdformer som passar individer med stora vård- och omsorgsbehov Vi har tydliga flöden där vi använder våra resurser gemensamt. 3.3 Prioritering Behöver kompletteras under hösten när vi vet budgetförutsättningar. Vad är viktigast när det gäller projektet och projektets resultat? Gör en viktning mellan tid, kostnad och kvalitet. Vid prioriteringar av projektets inriktning kan viktningen utgöra ett stöd. 9

4.0 Riskbedömning Vi använder en tvådimensionell riskanalys. Gradering av konsekvenser 1-3 Gradering av sannolikheten 1-3. Risktalet är produkten av konsekvens och sannolikhet. Risk 1: Otillräcklig förankring i samband med spridning Konsekvenser: 3. Risken finns eftersom grunderna i projektet bygger på en idé som utvecklats av en grupp individer inom en särskild organisatorisk enhet (Närvård västra Skaraborg) som visserligen omsluter många men som utgör ca en tredjedel av Skaraborg. Detta skulle då innebära att övriga menar att detta fungerar inte här för här råder andra förhållanden. Sannolikhet: 3 Risktal: 9. Åtgärd: Det finns ett stort intresse för denna nya vårdform regionalt och nationellt. Strategin är att det inte är en färdig produkt som ska implementeras utan en idé som ska utvecklas i samarbete. Beslut är taget i Vårdsamverkan Skaraborg. Risk 2: Samverkan fungerar inte Konsekvenser: 3. Erfarenheter från andra projekt har visat att trots att fungerande förutsättningar finns, så förändras inte de arbetssätt som är i fokus. Detta är tydligt i samspel mellan landstingsvård, kommunal vård och omsorg och privata aktörer. Arbetskulturer kan exempelvis innebära att olika professionsgrupper inte samverkar. Sannolikhet: 2 Risktal: 6 Åtgärd: Kunskap och kommunikation som bemöter utmaningar i arbetskulturer måste hanteras med stor energi. Den vision och målbild som kommuniceras är tilltalande och kommer att vara i fokus under hela projekttiden som ett åtgärdsverktyg. Risk 3: Nödvändiga förändringar kan inte uppnås pga. skilda huvudmän och lagstiftning. Konsekvenser: 3 Projektsatsningar över huvudmannagränser faller ofta pga. olika styrande utgångspunkter för resursfördelning och ekonomistyrning samt svårigheter att dela patientdokumentation och registeruppgifter. Skilda lagstiftningar för huvudmännen och biståndsbedömningens arbetssätt kan skapa begränsningar. Sannolikhet: 2 Risktal:6 Åtgärd: Närvård västra Skaraborgs pilotförsök visar att ovanstående risk kan hanteras och lösas. Pilotförsöket har övergått i permanentad verksamhet sedan flera år. De begränsningar för att utveckla gemensamma och personcentrerade arbetssätt som kan komma att lyftas fram, kan bemötas med såväl FoU-resultat som praktikerfarenhet Risk 4: Projektledarens personliga nyckelroll Konsekvenser: 2 Det finns en risk att projektet blir beroende av en projektledares särskilda inblick och relationer och att arbetet stannar upp vid exempelvis sjukdomsfall eller avhopp. Sannolikhet: 2 Risktal: 4 Åtgärd: Fyra projektledare är utsedda i Skaraborg. 10

Risk 5 : Risk på grund av bristande läkarförsörjning i primärvården. Otillräcklig bemanning på läkarsidan på ett flertal vårdcentraler i Skaraborg kan göra det svårt att friställa den funktion från tidboken, som den mobile hemsjukvårds läkares funktion innebär. Konsekvens: 3 Risk att inte kunna genomföra projektet om det inte finns tillgång till läkare. Sannolikhet: 1 Då det inte handlar om att öka antalet patienter utan om ett sätt att bättre ta hand om de patienter man redan har ansvar för i Primärvården, tror vi att risken är låg för genomförandet av projektet. Men att det de facto föreligger en brist på läkare generellt i primärvården, gör att det finns en medelhög risk att det försvårar införandet av projektet. Risktal 3 Åtgärd: Är hemsjukvårdsläkaren ifråga uppbunden av tidboken försvinner mobiliteten, vilken är den stora framgångsfaktorn. Vi tror att införandet av funktionen mobil hemsjukvårds läkare kan vara en positiv rekryteringsfaktor där man flyttar fokus från administrativa uppgifter till ett individcentrerat arbetssätt. 11

5.0 Organisation 5.1 Organisationsplan Se bilaga 1. 5.2 Resurser Verksamhetschefer: Ökad medverkan av verksamhetschefer i operativa ledningsgrupper Projektadministratör 20 % Stöd med framtagande av informationsmaterial broschyrer, hemsida och nyhetsbrev Analysstöd Statistiker Uppföljning och analysenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen VG HCM Health Care Management Forskning och utvecklingsstöd Chalmers, Svante Lifvergren utvecklingschef vid SkaS och forskare CHI, Chalmers (intern) samt Andreas Hellström, universitetslektor, CHI Chalmers (extern). Stöd till projektledningsgrupp, projektledare Medverka i implementeringsarbetet Stöd i fortsatt utveckling och förädling av vårdmodellerna Forskningsinsatserna kommer att vara inspirerade av ett aktionsforskningsperspektiv. Aktionsforskning kännetecknas av en nära samverkan mellan praktiker och forskare i forskningssamarbetet för det gemensamma utvecklandet av actionable knowledge, dvs. kunskap av relevans och värde för att ta itu med problem och utvecklingsmöjligheter i den lokala praktiken. Det innebär i sin tur att kunskapsutveckling sker i samverkan mellan forskare och praktiskt verksamma samt patienter. I syfte att skapa ett långsiktigt system för utveckling, kunskapsspridning och ömsesidigt lärande. Det övergripande syftet är att accelerera utvecklingen av närvårdens värdeskapande förmåga för individer och närstående. Så långt som möjligt ska också patienter och närstående involveras i utvecklingsarbetet. Forskning och utvecklingen förutsätter en finansiering av regionala medel VGR. Kostnadsberäknas till ca 1 miljon/år. Högskolan Skövde. FoU-u. Skaraborg Medicinsk forskning. Ulla Andin, med.dr. geriatrik. Ev. doktorand. IT-stöd Framtidens vårdinformations miljö (VG i samverkan med region Skåne och Stockholm) HCM Stöd till framförallt projektledare och projektledningsgrupp. På grund av projektets komplexitet och flera huvudmän önskar vi en fortsatt kontakt med Rolf Bowin, HCM (Health Care Management). 12

5.3 Rollbeskrivning Ordförande i samverkansgrupp Geriatrik, demens och palliativ vård och projektledningsgrupp/au: Per-Ola Hedberg Projektledare Marianne Alärd 50 % Skaraborg 50 % VG Samordningsansvar Mia Gustavsson SkaS Vanja Arrias Primärvård Jeanette Andersson Skaraborgs Kommuner Styrgrupp Vårdsamverkan Skaraborg är Projektägare. Ansvarar för att ge information till den politiska samverkansgruppen (PSS). Projektledningsgrupp Samverkan geriatrik, demens och palliativ vård har ett nära samarbete med styrgruppen. Dels genom att ordföranden i projektledningsgruppen deltar i styrgruppen och dels genom att medlemmar i projektledningsgruppen, sitter med i Vårdsamverkans beredningsgrupp. Arbetsutskott Per-Ola Hedberg, Susanne Liden och Carina Karlsson. Från varje huvudman tillsammans med projektledare utgör gruppen ett arbetsutskott från Samverkan geriatrik, demens och palliativ vård och projektledningsgruppen. Referensgrupp. Expert och stödgrupp till projektledningsgruppen. Respresentation från varje huvudman, analysenheten VG och från brukarorganisation. Projektledarna kommer från de tre berörda verksamhetsområdena kommun, sjukhus, primärvård (Närhälsan alt privat vårdcentral). Projektledarna får en nyckelroll för genomförandet. Närvårdskoordinatorer Tre-fyra i varje genomförande/ledningsgrupp. Medverkar i genomförandegrupp/ledningsgrupp i det operativa genomförandearbetet lokalt. Medverka för att stödja implementeringen av vårdmodellen Visa resultat från aktuella indikatorer, mätvärden Delta och vara med i planeringen av utbildningsdagar, förståelseseminarier och planeringsdagar. 13

6.0 Rutiner 6.1 Dokumentstyrning Projektplan: Genomförandeplan, aktivitetsplan och kommunikationsplan från varje organisation utifrån arbetsmål och effektmål i projektplanen. Projektledare ansvarar för respektive genomförandeplan och aktivitetsplan. Projektmedlemmar kommer att använda projektstödet Alfresco där medlemmar i projektledning och referensgrupp har tillträde. Aktuell version av projektplan ska finnas tillgänglig på Vårdsamverkans hemsida. Aktuell version av respektive organisations genomförandeplan/aktivitetsplan och kommunkationsplan ska finnas tillgänglig från Alfresco. 6.2 Rapportering Ska förtydligas Beskriv hur rapportering och uppföljning ska ske både vad gäller projektledaren till styrgruppen och projektdeltagare till projektledaren. Rapporteringen kan avse tidrapporter, fakturarutiner, statusinformation och lägesrapporter. Beskriv också när rapportering ska göras t ex vid styrgruppmöten, milstolpar och andra händelser. 6.3 Kvalitetshantering Ska förtydligas Beskriv vad som kommer att göras för att följa upp och säkra kvaliteten i projektet samt kontrollera kvaliteten hos projektets resultat, t ex lägesrapportering, granskningar, checklistor, revisioner och tester. Se vidare i Kvalitetsplan om vem som ska utföra kvalitetssäkringar och när. 6.4 Möten Samverkansmöten med Geriatrik, demens och palliativ vård planeras två gånger/termin. Vid dessa tillfällen planeras projektledningsmöte del av mötestiden. Dagordning skickas ut av utvecklingsledare eller projektledare. Mötesanteckning förs av projektledare. Projektledningsgruppen bör under uppstartsfasen träffas en gång i månaden. Mötesanteckningar förs och läggs ut i Alfresco. Operativ ledningsgrupp träffas två-tre gånger/termin. Minnesanteckningar förs. Projektledare träffas varannan vecka. Mötesanteckningar förs och läggs ut i Alfresco. Svante Lifvergren medverkar vid projektledningsmöten och vid vartannat tillfälle när projektledare träffas. Referensgrupp bjuds in en gång/termin till projektledningsgrupp. 14

7.0 Planer 7.1 Tidsplan 7.2 Aktivitetsplan Beskriv aktiviteter med tidsåtgång och sluttidpunkt. Id Aktivitet Tid Färdigt Upparb 1 1.1 1.2 2 2.1 2.2 Aktivitet 1 Beskriv aktiviteten och hur den ska genomföras 7.3 Kvalitetsplan Kvalitetsgranskningar Beskriv vilka kvalitetsgranskningar som ska göras. Objekt Tidpunkter Granskare/ansvarig Kriterier 7.4 Mötesplan 2015 Da- PSS Vårdsam- Samverkan Område/ Projektle- Koordinato- tum verkan Geriatrik/ genomfö- dare rer Projektlednings- rande grupp 15

7.5 Kommunikationsplan Beskriv spridning och hantering av information i projektet. Befattning Namn För åtgärd För information 16

8.0 Budget: Aktivitet 2014 2015 2016 Projektledare x3 heltider 500 000 1 800 000 1 800 000 Administration (OH-kostn, resor) 150 000 150 000 Expertstöd HCM Projektadministratör/Kommunikatör 20 % 100 000 100 000 Koordinatorer 9 st. 20 % 1 250 000 Uppstart Specialistteam 2 200 000 5 000 000 4 000 000 Konferens/uppstart/planeringsdagar 350 000 350 000 Forskning och utveckling: Forskning och utvecklingsstöd Finansiering regionala medel Finansiering regionala medel Kommunikation/It/teknik 20 % 150 000 150 000 Analys och kartläggning: Kontinuerlig analys och uppföljning: 300 000 300 000 Utvärdering mobila palliativa teamet och mobil hemsjukvårdsläkare 280 000 Utvärdering av kommunens resurser 150 000 2014 2015 2016 Totalkostnad: 2 980 000 8 000 000 8 100 000 17

Kvar att beskriva: Krav på arbetsresultat Beskriv de krav som finns på det som projektet ska leverera. Vilka egenskaper ska projektets resultat inneha? Eventuellt kan denna beskrivning utgöra en mer utarbetad kravspecifikation. Förutsättningar Beskriv rådande förhållanden som styr projektet och som inte går att påverka och som är utanför projektets kontroll. Beskriv eventuella policys, lagar och regler som styr projektet. Beskriv vilka typer av tillstånd som kan behövas och vem som ska ansöka om dessa. Beskriv rådande standarder i den tekniska miljön. Beskriv rådande förhållanden som styr projektet och som inte är förhandlingsbara. Viktigare förändring verksamhetsfallet Kommer projektet innebära en minskning, utvidgning, sammanslagning eller annan förändring av verksamheten? Leveransplan Beskriv leveranserna och vad varje leverans omfattar, innehåller och när leveranser ska ske. Beskriv också om leveranserna är kopplade till viktiga milstolpar. Leveransgodkännande Beskriv hur godkännandet av leveranserna ska ske. Ska godkännandet föregås av t ex tester, granskning eller annan utvärdering? Här kan också beskrivas hur produkten ska levereras och i vilken form samt vilka kontroller som ska genomföras innan leverans. 18

Referenser: 1. Lifvergren, S., Andin, U., Huzzard, T. and Hellström, A. (2012) The path to sustainability in healthcare Exploring the role of learning microsystems. In: S. Moreman & A.B. Shani, Organizing for sustainability, Volume 2. Bingley, UK: Emerald. 2. Lifvergren, S (2013) Quality Improvement in Healthcare - Experiences from two longitudinal case studies using an action research approach. Dissertation, Chalmers University of Technology, Gothenburg. 3. Patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård - en extern utvärdering. Rapport 2012:5. Vårdanalys. 2013. 4. VIP i Vården Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom. Rapport 2014:2. Myndighet för vårdanalys. 2014. 5. Närvården i västra Skaraborg. Utvärdering och ekonomisk analys av Närsjukvårdsteamet, Mobila palliativa teamet och Mobil hemsjukvårdsläkare. Slutrapport till Sveriges Kommuner och Landsting. HCM Health Care management. 2013 6. Bättre liv för sjuka äldre En kvalitativ uppföljning. Sveriges Kommuner och landsting. 2012 19