Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.



Relevanta dokument
Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering

Validand och valideringshandledare

Studiehandledning till. Psykiatri 2, Sanoma Utbildning. Författare: Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström

Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning

Bonnier Utbildning, Box 3159, Stockholm Tel Fax

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Psykiatri 2 Samhällsbaserad psykiatri

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

PSYKIATRI. Ämnets syfte

Validand och valideringshandledare

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Studiehandledningen får kopieras.

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning kring samverkan

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Elevens namn:... Kurs/klass:... År: Veckor. Lärare i kursen:... Tel.nr.. Praktikplats:... Handledare:... Tel.nr.

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Psykisk funktionsnedsättning

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning.

Centralt innehåll i kursen Psykiatri 2

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

Framtid utan kaos För människor som ingen vill se

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Vad kan psykiatrin göra?

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Regelverk/lagstiftning och organisation. Hur styrs insatser, vård och samverkan av lagstiftningen?

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

APL (ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE)

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Om psykiska sjukdomar

REMISSYTTRANDE 1 (5) AdmD S2011/4504/FST. Socialdepartementet Stockholm

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Underlag för psykiatrisk bedömning

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Statens institutionsstyrelse. plats för förändring. PRF Alwa Nilsson

Kursplanen är fastställd av Programnämnden för rehabilitering att gälla från och med , höstterminen 2018.

Lagstiftning och samverkan

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Att arbeta inom Stöd och service

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

APL-plats: Kurser: Psykiatri 1 & Vård- och omsorgsarbete 2. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom. 3 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Validand och valideringshandledare

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården -

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

KS /2012 Remiss av Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

Riktlinjer för utredning, dokumentation m.m. inom stadens socialpsykiatri

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne

uidenpsykiatriguidenp

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum:

Validering i Sörmland

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Studiehandledningen får kopieras. Studiehandledning till Social Omsorg av Anita Kangas Fyhr, Bonnier Utbildning

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende

Transkript:

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen genom förslag till uppgifter. Bearbetning av uppgifterna sker både individuellt och i grupp. -Innehåll ger en kort inledning till varje avsnitt. -Nyckelord finns i varje studieenhet. -Studiearbete beskriver övningsuppgifter och hur de ska redovisas. Börja med att läsa igenom de aktuella kapitlen inom studieenheten. Fortsätt sedan med studiearbetet. Studiehandledningen består av sju studieenheter: - Psykiska störningar och behandlingsmetoder (1A, 1B). - Kommunikation med människor som har psykisk störning (2). - Psykiatrisk vård, behandling och rehabilitering (3). - Psykiatrisk verksamhet och samspel mellan omgivning, närstående, vårdare och den enskilda människan (4). - Lagstiftning (5). Mål för kursen Kursen skall ge erfarenhet av psykiatrisk vård och fördjupad kunskap om psykiska störningar och behandlingsmetoder samt psykiatrisk omvårdnad utifrån aktuella teorier inom området. Vidare skall kursen ge förståelse av samband mellan samhällsutveckling och psykiatrisk verksamhet. Kursen skall även ge kunskap om det samspel som råder mellan den enskilda människan och hennes miljö i relation till närstående och vårdare samt allmänhet. Efter avslutad kurs skall eleven: - ha kunskap om psykiska störningar och behandlingsmetoder, - kunna uppfatta och förstå samt kommunicera med människor som har psykisk störning, - kunna medverka i psykiatrisk vård samt behandling och rehabilitering utifrån olika perspektiv, - ha kunskap om hur samhällsutveckling påverkar idéer om psykiatrisk verksamhet, - ha kunskap om hur omgivningen samspelar med närstående och vårdare samt den enskilda människan, - ha kunskap om aktuell och relevant lagstiftning inom området. (SKOLFS 2000) 1

Studieenhet 1A Psykiska störningar och behandlingsmetoder Mål Efter denna studieenhet ska du: -ha kunskap om psykiska störningar och behandlingsmetoder. Kurslitteratur Andersson Höglund/Hedman Ahlström (2006) Psykiatri.Bonnier Utbildning. Kap. 5, 6, 8 och 10. Innehåll Ångest, tvångssyndrom och fobier Ångesten är själens smärta och en personlig upplevelse. Någon får hjärtklappning, en annan berättar om andfåddhet. Personer med fobi upplever ångest i skiftande styrka i olika situationer. Läs om ångest, tvångssyndrom och fobier s. 85-100. Ätstörningar Inom gruppen ätproblem finns anorexi och bulimi. En person med anorexi har en störd kroppsuppfattning och ser inte hur mager hon är. En person med bulimi som hetsäter sätter i sig mängder som sedan kräks upp. Läs om ätstörningar s. 101-111. Personlighetsstörningar Personlighetstörningen leder till svårigheter med samspelet mellan människor och i relationer. Läs om personlighetsstörningar s. 131-148. Beroende och missbruk Beroende av en drog innebär att den används på ett skadligt sätt vilket leder till funktionsnedsättning och lidande för personen. Läs om beroende och missbruk s. 172-193. Nyckelord Ångest Tvång Försvarsmekanismer Ätstörning Kultur Personlighetsstörning Gränser Beroende Missbruk 2

Studiearbete Definiera nyckelorden. Diskutera dem med dina studiekamrater. Ångest, tvångssyndrom och fobier 1. Arbeta i grupp och diskutera följande om Hanna s. 86. -Vad fick Hanna att drabbas av panikångest? -Vilka försvarsmekanismer använde hon? -Beskriv hennes primära och sekundära vinst! -Vilka olika behandlingsmetoder finns för Hanna? 2. Lös uppgifterna på s. 99. Ätstörningar 1. Redogör för vilka faktorer som medverkade till att Saras ätstörning utvecklades s. 102. 2. Vilka behandlingsmetoder finns? Diskutera i grupp. 3. Lös uppgifterna på s. 110. Personlighetsstörningar 1. Vilka tänkbara orsaker finns till Jennys personlighetsströning s. 132? 2. Ta reda på vilka behandlingsmetoder som finns för individer med personlighetsstörningar. 3. Lös uppgifterna 1-12 på s. 147. Beroende och missbruk 1. Vilka tänkbara orsaker finns till att Ulla började använda alkohol och till att hon inte kan sluta s. 173. 2. Lös uppgifterna på s. 192 och 193. 3

Studieenhet 1B Psykiska störningar och behandlingsmetoder Mål Efter denna studieenhet ska du: -ha kunskap om psykiska störningar och behandlingsmetoder. Kurslitteratur Andersson Höglund/Hedman Ahlström (2006) Psykiatri Bonnier Utbildning. Kap. 4, 7, 9 och 12. Innehåll Psykiska störningar hos barn och ungdomar Psykisk ohälsa hos barn uppstår nästan alltid i ett samspel där barnets aktuella situation, minne, föreställningar från tidigare erfarenheter i livet och ärftliga faktorer ingår. Läs om psykiska störningar hos barn och ungdomar s. 67-84. Affektiva störningar Depressionssjukdomar ligger bakom en stor del av ohälsan i världen. Depressioner kan ha olika symtombild och helt olika förlopp. En person kan växla mellan att ibland ha depression och ibland mani eller hypomani, så kallad bipolär sjukdom. Läs om affektiva störningar s. 112-130. Psykoser En psykotisk person har en störd verklighetsuppfattning. Det innebär att personen ser och uppfattar omvärlden på ett annorlunda och ibland svårförståeligt sätt. Läs om psykoser s. 149-171. Posttraumatiskt stressyndrom Vid en mycket svår händelse som inte går att fly undan ifrån eller som drabbar utan förvarning finns en stor risk att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom. Läs om posttraumatiskt stressyndrom s. 203-219. 4

Nyckelord Barnpsykiatri Neuropsykiatriska tillstånd Nedstämdhet Uppskruvat stämningsläge Verklighetsuppfattning Jaguppfattning Traumatisering Stress Studiearbete Definiera nyckelorden. Diskutera dem med dina studiekamrater. Psykiska störningar hos barn och ungdomar 1. Hur kan man förstå Rickards sätt att vara i skolan s. 68? 2. Intervjua en skolsköterska och ställ följande frågor: -Om en elev kommer till henne och klagar över huvudvärk eller magont, vad gör hon då? -Om hon märker att en elev har en besvärlig hemsituation, hur agerar hon då? -Hur arbetar man med en hel familj? 3. Lös uppgifterna på s. 99. Affektiva störningar 1. Läs om Susanne s. 113. Arbeta i grupp och diskutera följande: -Vilka faktorer påverkade Susannes depression? -Fanns det något som tyder på att Susanne har en bipolär sjukdom? -Diskutera Susannes behandling. Finns det ytterligare behandlingar som kan hjälpa henne? 2. Lös uppgifter på s. 129. Psykoser 1. Vilka utlösande orsaker kan finnas bakom Nils agerande s. 150? 2. Lös uppgifterna på s. 170 och 171. Posttraumatiskt stressyndrom 1. Vad kan ha hänt Fatima (s. 204) och hur kan man förstå hennes reaktioner? 2. Lös uppgifterna på s. 218. 5

Studieenhet 2 Kommunikation med människor som har psykisk störning Mål Efter denna studieenhet ska du: -kunna uppfatta och förstå samt kommunicera med människor som har psykisk störning. Kurslitteratur Andersson Höglund/Hedman Ahlström (2006) Psykiatri Bonnier Utbildning. Kap. 3 och 14. Innehåll Självmord och kriser De tankar som driver en människa till självmord har alltid varit fängslande och skrämmande. Den som försöker begå självmord känner sig ofta missförstådd, ensam och hjälplös. De flesta kommer någon gång i livet att råka ut för stora påfrestningar och befinna sig kris. Läs om självmord och kriser s. 49-66. Yrkeskompetens Vårdarens bemötande är ofta avgörande för hur kontakten med en person som har psykisk störning utvecklas. Läs om yrkeskompetens s. 238-249. Nyckelord Självmord Kris Människosyn Värdegrund Självreflektion Empati Samtalsformer Kommunikationshinder 6

Studiearbete Definiera nyckelorden. Diskutera dem med dina studiekamrater. Självmord och kriser 1. Läs om Petra, Gunnel och Örjan på s. 50. - Diskutera tänkbara omständigheter kring Petras självmord. - Hur kan ett svårt besked ges så bra som möjligt? 2. Lös uppgifterna på s. 65 och 66. Yrkeskompetens 1. Vad är målet med ett professionellt samtal i din yrkesroll? Läs om samtal och kommunikation s. 243-247. 2. Vad innebär ett professionellt förhållningssätt? Läs professionellt förhållningssätt s. 243. 3. Lös uppgifterna på s. 249. 7

Studieenhet 3 Psykiatrisk vård, behandling och rehabilitering Mål Efter denna studieenhet ska du: -kunna medverka i psykiatrisk vård samt behandling och rehabilitering utifrån olika perspektiv. Kurslitteratur Andersson Höglund/Hedman Ahlström (2006) Psykiatri Bonnier Utbildning. Kap. 1, 2 och 13. Innehåll Psykiatri Psykiatri är en del av den medicinska vetenskapen som handlar om att diagnostisera och behandla psykisk ohälsa. Läs om psykiatri s. 11-33. Psykiatrisk omvårdnad Psykiatrisk omvårdnad utgår från personens beskrivning av sina problem. Den som arbetar med omvårdnad har ett stort personligt ansvar att förmedla det som uppfattas som ohälsa och tecken på sjukdom. Läs om psykiatrisk omvårdnad s. 34-46. Rehabilitering Med rehabilitering menas att en person ska få tillbaka de funktioner denne hade innan sjukdomen och hantera vardagen. Läs om rehabilitering s. 220-235. Nyckelord Synsätt Vård Behandling Allmän omvårdnad Specifik omvårdnad Omvårdnadsprocessen Rehabilitering Återhämtning 8

Psykiatri 1. Diskutera stress-sårbarhetsmodellen och psykiska störningar. 2. Diskutera återhämtning i förhållande till behandling och rehabilitering. 3. Lös uppgifterna 3-11 på s. 32. Psykiatrisk omvårdnad 1. Av vem och när ges omvårdnad, omsorg och rehabilitering? 2. Lös uppgifterna på s. 47. Rehabilitering 1. Lös uppgifterna 1 till och med 12 på s. 236. 9

Studieenhet 4 Psykiatrisk verksamhet och samspel mellan omgivning, närstående, vårdare och den enskilda människan Mål Efter denna studieenhet ska du: -ha kunskap om hur samhällsutveckling påverkar idéer om psykiatrisk verksamhet. -ha kunskap om hur omgivningen samspelar med närstående och vårdare samt den enskilda människan. Kurslitteratur Andersson Höglund/Hedman Ahlström (2006) Psykiatri Bonnier Utbildning. Kap. 1, 11 och 13 Innehåll Historik i kap 1 I början på 1800-talet fanns de sinnessjuka på slutna anstalter. Behandlingen utgick från metoder som vi idag skulle beskriva som tortyr. Läs om psykiatrins utveckling s.8-10. Psykiatrireformen och handikappbegreppet i kap 1 Tidigare saknades en gemensam grundsyn i de verksamheter som riktade sig till psykiskt störda. Psykiatrireformen lyfter fram mål för personer med psykisk störning. Läs om psykiatrireformen s. 11-15. Rättspsykistri Syftet med den rättspsykiatriska vården är att behandla personer som har en allvarlig psykisk störning och har begått brott. Läs om rättspsykiatri s.194-202. Socialpsykiatriskt arbetssätt och samverkan i kap 13 För att vårdtagaren ska nå psykisk hälsa innebär det att han ska vara delaktig i vården och därigenom kunna påverka sin livssituation. Läs om socialpsykiatriskt arbetssätt och samverkan s. 222-224 och 230-235. 10

Nationell psykiatrisamordnare A Milton Läs ett eller flera kapitel i SOU 2006:100, "Ambiton och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psyiska sjukdomar och funktionshinder". 1. Diskutera förslagets ambitioner och mål samt vad som sägs om ansvar med dina kurskamrater 2. Jämför med hur personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder får stöd och insatser i din kommun. Nyckelord Mentalsjukvård Psykiatrireformen Funktionshinder Allvarlig psykisk störning Närhetsprincipen Normalisering Självbestämmande Samverkan Studiearbete Definiera nyckelorden. Diskutera med dina studiekamrater. Historik 1. Diskutera hur du tror att psykiatrins historia ser ut om10 år. 2. Ta reda på, diskutera och reflektera över frågorna 1 och 2 på s. 32. Psykiatrireformen och handikappbegreppet 1. Diskutera vilken påverkan psykiatrireformen haft på dagens psykiatriska vård och omsorg? 2. Diskutera likheter och skillnader i rollen som sjuk och rollen som funktionshindrad. Rättspsykiatri 1. Lös uppgifterna på s. 202. Socialpsykiatriskt arbetssätt och samverkan 1. Diskutera likheter och skillnader mellan att arbeta socialpsykiatriskt med kommunal verksamhet eller att arbeta medicinskt-biologiskt på en akutpsykiatrisk vårdavdelning. Diskutera likheter och skillnader mellan begreppet brukare och patient. 2. Läs om modellen Samverkan på olika nivåer på s. 231. Tänk dig en person med psykiskt funktionshinder i centrum. Fundera ut vilka som ska samverka kring brukaren på de olika nivåerna. 11

Studieenhet 5 Lagstiftning Mål Efter denna studieenhet ska du ha: -kunskap om aktuell och relevant lagstiftning inom området. Kurslitteratur Andersson Höglund/Hedman Ahlström (2006). Psykiatri Bonnier Utbildning. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL s. 35 Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU s. 82 Lag om psykiatrisk tvångsvård, LPT s. 163 Lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM s. 183 Lag om rättpsykiatrisk vård, LRV s. 200 Socialtjänstlagen, SoL s. 224 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, s. LSS 226 Innehåll Lagar Det är viktigt att vara medveten om vilka lagar som styr verksamheter i stort samt arbetet inom psykiatrisk vård och omsorg. Det handlar om både rättigheter och skyldigheter för den enskilde. Nyckelord Frivillighet Skyldighet Ansvar Tvång Indikationer 12

Studiearbete Definiera nyckelorden. Diskutera dem med dina studiekamrater. Lagar 1. Läs fallbeskrivningarna i kap 3 till och med 12. Diskutera med dina studiekamrater hur de olika lagarna kan användas för att hjälpa brukaren på bästa sätt. 2. Diskutera brukarens rättigheter och skyldigheter enligt gällande lagstiftning. 3. Diskutera personalens skyldigheter utifrån lagstiftningen. 4. Om du upptäcker att lagarna inte följs, hur gör du då? 13

För mer information kontakta: gertrud.lanestrand@bonnierutbildning.se anja.aronsson@bonnierutbildning.se barbro.modin-svensson@bonnierutbildning.se Bonnier Utbildning Box 3159 103 63 Stockholm www.bonnierutbildning.se Tel. 08-696 86 00 Fax: 08-696 86 10 Studiehandledningen får kopieras. 14