Tillgänglighetsplan 2006 för trafiknät inm Härnösands kmmuns centrala delar Samhällsförvaltningen
Innehållsförteckning Inledning... 4 Uppdrag ch syfte... 5 Tillgänglig stad... 5 Syfte... 5 Enkelt avhjälpta hinder... 6 Vad menas med enkelt avhjälpta hinder?... 6 Vem ansvarar för att enkelt avhjälpta hinder blir åtgärdade?... 6 Begreppsförklaringar... 7 Inventerade primära stråk i Härnösands centrala delar... 8 Karta över inventerade primära stråk... 9 Inkmna synpunkter från handikapprganisatinerna... 10 Sammanställning av inventeringsresultat... 12 Busshållplatser... 12 Karta över busshållplatser... 13 Infrmatinstavla/Tidtabell... 14 Karta över tidtabeller... 15 Gångpassager... 16 Karta över gångpassager... 17 Handikapparkeringar... 18 Karta över handikapparkeringar... 19 Sittplatser... 20 Karta över sittplatser... 21 Trappr... 22 Karta över trappr... 23 Hinder... 24 Karta över hinder... 26 2
Åtgärdsförslag... 27 Busshållplatser... 27 Infrmatin/tidtabeller... 27 Gångpassager, markerade... 27 Gångpassager, markerade... 27 Handikapparkeringar... 28 Hinder... 28 Fasta hinder...28 Rörliga hinder... 29 Sittplatser... 29 Trappr... 29 Drift ch underhåll... 30 Pririterat åtgärdsprgram... 30 3
Inledning I Tillgänglighetsplan för trafiknät inm Härnösands kmmuns centrala delar följs den metd sm Sveriges kmmuner ch Landsting beskriver i sin handbk Tillgänglig Stad. Handbken är en idéskrift m mål, strategi ch arbetssätt. Tillgänglighetsplanen ger ett underlag för de åtgärder sm behöver göras för att tätrten ska bli tillgänglig ch användbar för alla. Ansvaret för framtagandet av planen har legat på Stadsbyggnadskntret. Prjektledare Lars Lundgren Prjektgrupp Referenser Lars Lundgren, gatuchef Mna Ritzén, prjektanställd Lena Östman, GIS samrdnare Claes Rgander, stadsbyggnadschef Anita Öberg, handikappknsulent Lars Erik Höiland, Vägverket Martin Larb, SWECO Samråd under arbetets gång har skett med berörda rganisatiner sm förestår persner med funktinshinder samt kmmunala handikapprådet. Det pågår hela tiden utveckling inm de mråden sm planen tar upp. Nya erfarenheter ch lösningar tas fram ch därför är det viktigt att riktlinjerna utvecklas ch revideras kntinuerligt. 4
Uppdrag ch syfte Tillgänglig stad Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2005-03-23 att en tillgänglighetsplan skulle göras enligt Sv. Kmmuner ch Landstings idéskrift Tillgänglig stad. Enligt upprättat samarbetsavtal levererades Tillgänglighetsplanen, framtagen med idéskriften sm underlag, till Vägverket. Tillgänglighetsinventeringen var ett första steg i prcessen mt upprättande av en tillgänglighetsplan. Senast sista april 2006 skulle arbetet vara klart. Inventering har gjrts på allmän plats inm Härnösands tätrt ch bl.a inm följande mråden ch kategrier; Gångstråk/trttarer ytmaterial, bredd, belysning, trafikflöde Gångpassager/övergångsställen ramp, refug, bredd, höjd, signal Olika typer av hinder möblering, skyltar, kantsten, ränndal mm Hållplatser tidtabell, bredd, sittplats, väderskydd Sittplatser sittyta, ryggstöd, armstöd, friyta Handikapp parkeringar yta, lutning, kantsten Trappr bredd, antal steg ch höjd, ledstång Synpunkter från lika handikapprganisatiner har tagits in eftersm de besitter både sakkunskap ch lkalkännedm, vilket har varit värdefullt vid bedömning, priritering ch förslag till åtgärder. När allt inhämtat/inventerat material analyserats ch sammanställts har Tillgänglighetsplanen upprättats. Åtgärdsplan med föreslagna åtgärder arbetas därefter in i kmmunens flerårsbudget. Målsättning är att enkelt avhjälpta hinder bör vara åtgärdade före utgången av 2010 på befintliga allmänna platser ch att hitta standardlösningar sm ger gd ch enhetlig utfrmning. Syfte -att ge en övergripande bild av stadens tillgänglighet ch användbarhet i de centralt belägna delarna -att utgöra underlag för de åtgärdsprgram ch särskilda satsningar sm behövs för att förbättra tillgängligheten ch användbarheten för persner med funktinshinder. -att ta med tillgänglighetsaspekten sm en förutsättning vid all fysisk planering ch vid upphandling 5
Enkelt avhjälpta hinder Vad menas med enkelt avhjälpta hinder? Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder sm med hänsyn till nyttan av åtgärden ch förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De eknmiska knsekvenserna får inte bli rimligt betungande för fastighetshållaren, lkalhållaren eller näringsidkaren. En ny paragraf i Plan- ch Bygglagen (PBL) m enkelt avhjälpta hinder, trädde i kraft den 1 juli 2001 (17 kap 21a PBL). Detta medför att lkaler ch platser dit allmänheten har tillträde, skall göras tillgängliga i den utsträckning sm föreskrifterna till lagen anger. Bverket har utarbetat föreskrifter ch allmänna råd till lagen (BFS 2003:19 HIN 1). Föreskrifterna har kmmit till för att öka tillgängligheten för persner med nedsatt rörelse- ch rienteringsförmåga till ch i befintliga publika lkaler ch platser dit allmänheten har tillträde. Dkumenten finns på Bverkets webbplats, www.bverket.se Publik lkal Begreppet publik lkal mfattar affärslkaler ch andra lkaler avsedda att betjäna eller användas av allmänheten. Receptiner eller mtsvarande lkaler hs en statlig eller kmmunal myndighet är på samma sätt att betrakta sm allmän lkal. Lkaler sm enbart är avsedda för persnal, andra rendlade arbetsplatser eller bstäder mfattas inte av lagen m enkelt avhjälpta hinder. Allmän plats Merparten av landets allmänna platsmark ägs av kmmunerna. I de fall tillgänglighetsskapande åtgärder behöver göras t ex för entréer i gränsen mellan allmän platsmark ch tmtmark kan även privata ch andra ägare beröras av åtgärden. En förutsättning för att mark ska vara allmän plats är att marken redvisas sm sådan i en detaljplan eller mrådesbestämmelse. (Undantag: Allmän mark sm benämns kvartersmark i en detaljplan mfattas inte av reglerna i HIN). Några exempel på befintlig allmän plats dit allmänheten äger tillträde; Gatr, trg, trttarer, gångvägar, busshållplatser, övergångsställen, biluppställningsplatser, lekplatser. Vem ansvarar för att enkelt avhjälpta hinder blir åtgärdade? Publika lkaler I det inledande skedet är det ftast lkalens ägare sm är ansvarig för att lagen efterlevs ch sm ckså bär kstnaderna för åtgärderna. I nästa led kan kstnaderna kmma att fördelas mellan ägaren till lkalen (nrmalt fastighetsägaren) ch/eller dennes hyresgäster. På allmänna platser I nrmalfall är det ägaren till marken sm bär ansvaret för att åtgärden genmförs ch ckså får stå för kstnaderna. Platsmark ägs i huvudsak av kmmunerna, men även privata ch andra ägare kan beröras av förbättringskravet. Tillgänglighetsskapande åtgärder behöver ftast göras i gränsen mellan allmän platsmark ch tmtmark. 6
Begreppsförklaringar Enkelt avhjälpta hinder Funktinsnedsättning Gångpassage Handikapp Kntrastmarkering PBL Ränndal Tillgänglighet ch användbarhet Taktila ytr Visuell Sådana hinder sm med hänsyn till nyttan av åtgärden ch förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. Samlingsbegrepp för fysisk eller intellektuell skada, medfött tillstånd eller sjukdm, sm kan vara av bestående eller övergående natur. De platser där gående krsar körbana i samma plan. De kan vara markerade eller markerade. Övergångsställe har vägmarkering ch vägmärke, de kan vara bevakade eller bevakade med signaler. Uppstår då persner med funktinshinder möter för dem tillgängliga miljöer. Handikapp är således ingen egenskap, utan betecknar förhållandet mellan individen ch mgivningen. Detta innebär att ju mer samhället blir utfrmat efter de funktinshindrades behv, dest färre människr blir/upplever sig handikappade. Kan uppnås med avvikande material eller färgskillnad sm ger en ljushetskntrast på minst 0.40 enligt NCS. (Natural Clur System) Många synsvaga kan då uppfatta markeringen. Plan- ch bygglagen, innehåller regler m planläggning av mark, vatten samt byggande. Sedan 1966 innehåller lagen bestämmelser m tillgänglighet för persner med funktinshinder. Avrinning för dagvatten med försänkt utfrmning i t.ex gångyta. Tillgänglighet anger möjligheterna att självständigt ta sig fram i sin mgivning, nå målpunkter i samhället. Användbarhet anger m man med viss angiven funktinsförmåga kan använda miljön till det den är avsedd för. Ytr med mönster sm är kännbara med händer, fötter eller med den vita käppen. En för ögat synlig markering eller företeelse. Bra kntrast t.ex underlättar för synsvaga att rientera sig ch upptäcka hinder. 7
Inventerade primära stråk i Härnösands centrala delar 1. Murbergsvägen från krsningen Th. Hellmansväg till krsningen N. Ringvägen 2. Järnvägsgatan från Spiran till rndellen vid Järnvägsstatin 3. Statinsgatan vid Flktandvården via rndellen Järnvägsstatin, hela Nybrgatan till krsningen Kastellgatan 4. Köpmangatan från krsningen Bergsgatan över Nybrgatan ch Trget till V.Kyrkgatan 5. Strgatan från krsningen N. Nygränd till krsningen Nybrgatan 6. N. Kyrkgatan från krsningen N. Nygränd till krsningen Nybrgatan 7. Brunnshusgatan från krsningen Jhan Nybergsväg till krsningen Nybrgatan 8. Kastellgatan från krsningen Marinvägen vid Brännasklan, till krsningen Nybrgatan 9. Gånsviksvägen från rndellen krsningen Brännavägen till krsningen Nybrgatan 10. GC-väg från Spiran ch Vägverkets hus till anslutning GC-väg Strgatan 11. GC-vägen från delning/krsning av GC-väg vid Vägverkets hus, via sjöbdarna till anslutning GC-väg Nybrgatan. 12. E4 från Sjukhuset, krsningen S. Strömsbrgsgatan, till krsningen Strgatan/Tullprtsgatan 13. Tullprtsgatan från krsningen S. Strömsbrgsgatan till E4/Strgatan 14. Strgatan från krsningen E4 via Mellanhlmen, centrum ch gågatan till krsningen Nybrgatan 15. Brunnshusgatan från krsningen Nybrgatan, via rndellen Hvsgatan, Brunnshusleden, krsningen Strgatan, Ö. Kanalgatan fram till krsningen V.Kyrkgatan 16. Hvsgatan från krsningen Brännavägen till rndellen krsningen Brunnshusgatan 17. Skeppsbrn från krsningen Nybrgatan via Trget, Trädgårdsgatan fram till Sambibliteket 18. Infarten från Strgatan vid Teatern via GC-väg ch br till Ö. Kanalgatan 8
Karta över inventerade primära stråk 9
Inkmna synpunkter från handikapprganisatinerna Trget är i strt sett bra, men gatsten ch liknande beläggningar känns i händer ch rygg. Ett annat prblem är ränndalarna av galler. Smala hjul fastnar ch det har på många ställen uppkmmit nivåskillnad p.g.a sättningar. Även små nivåskillnader kan innebära prblem. Kmmentar; Sättningar ses över ch åtgärdas vid särskilda underhållsarbeten. Handikapparkeringen vid Knsthallen ligger placerad så att brant backe måste frceras för att nå centrum. Den bör helst flyttas till plats med mindre lutning. Kmmentar; Parkeringen flyttas till lämplig plats. Antalet handikapparkeringar nära trget ch Hjärt- ch lungsjukas hus bör utökas. Kmmentar; Ska ses över. Handikapparkeringen på N. Kyrkgatan ligger i backe sm är brant. Detta gör i- ch urlastning prblematiskt. Den bör helst flyttas till plats med mindre lutning. Kmmentar; Parkeringen flyttas till lämplig plats. Se över bredd ch längd på samtliga handikapparkeringar. Ny standard finns. Kmmentar; Ska ses över, se åtgärdsplan Saknas avfasade trttarer vid Infteket ch H&M. Kmmentar; Ska ses över, se åtgärdsplan Uteserveringen vid Rutiga Duken tvingar rullstlsbundna ut i gatan p.g.a att rampen förbi serveringen är för smal ch brant. Kmmentar; Ombyggd 2005, restaurangägaren kntaktas Uteserveringen, vid Restaurang Mycns på Strgatan, ger för trång passage på trttaren för rullstlar. Man tvingas ut i gatan, ch trttarkanten är så hög att detta blir svårt ch farligt. Kmmentar; Verksamheten har upphört, tillsvidare ingen åtgärd På Strgatan, vid Big By ch Lust & Fägring, har trttaren både för str sidlutning ch nödigt branta partier med berg dalbana karaktär. Kmmentar; Rampen tillhör fastigheten ch eventuella åtgärder görs i samråd med fastighetsägaren. Övergångsställen (Mellanhlmen, Centrum, Östanbäcken ch vid kanalen) måste ses över då det gäller avfasning, ramper, kanter, avsaknad av kanter ch jämnheter i beläggningen. Se över vilken praxis sm ska gälla i hela staden. Kmmentar; Ska ses över, se åtgärdsplan Signalreglerade övergångsställen har för krta tidsintervaller med grön gubbe. Vi hinner inte över på ett säkert sätt, det känns riskabelt ch stressande. Ljudsignalerna vid flera övergångsställen är för svaga ch överröstas lätt av trafiken. Detta skapar säkerhet för synskadade ch utgör en trafikfara. Kmmentar; Ska ses över i samråd med Vägverket ch Trafiksignalpersnal. Vid mbyggnad ch lagning av samtliga ytr, bör man vara nga så att det inte skapas nya hinder p.g.a skarpa kanter ch grpar i den nya beläggningen. Kmmentar; Kmmunens entreprenör infrmeras. Smala trttarer är ett prblem, det måste ses över. Det måste vara möjligt att mötas på ett bra sätt. Kmmentar; Vid m- ch nybyggnad ska detta beaktas Se över alla ränndalar. Smala, djupa ränndalar gör att rullstlens hjul fastnar. Det går lättare vid breda, låga ränndalar. Kmmentar; Ska ses över, se åtgärdsplan Sidlutning på trttarerna är ett prblem på många ställen, se över ch bygg brt överdriven lutning. Standard? Kmmentar; 2% sidlutning eftersträvas. Vid mch nybyggnad ska detta beaktas. 10
Det behövs ffentliga taletter sm är öppna dygnet runt ch sm är så stra att även en medhjälpare kan få plats. Kmmentar; Kmmunledning infrmeras m detta Älandsbr ch övriga lkalrter bör bli tillgängliga ur handikappsynpunkt. Kmmentar; Tillgänglighetsplan för yttermråden ej aktuellt för närvarande Snöröjningen ch sandningen i centrum måste bli bättre. Dåligt skttade trttarer tvingar rullstlsbundna (ch även andra) ut i gatan. Snömdd på några centimeter gör att framkmligheten med rullstl begränsas kraftigt. Kmmentar; Kmmunens entreprenör infrmeras m detta. Fr..m år 2006 är reglerna för snöröjning ändrade så att snöröjning sker vid mindre snödjup ch gångbana i centrum ska pririteras. Tillgängligheten till affärer, restauranger ch andra lkaler dit allmänheten har tillträde är inte den bästa. Avsaknad av ramper, höga trösklar ch smala dörröppningar är några exempel på hinder. Hela Strgatan, utm centrala centrum, har många sådana hinder. Plis, Apteket, Landstingsfullmäktigehuset ch Bigrafen är andra publika lkaler där det är prblem med tillgängligheten. Kmmentar; Fastighetsägarna är ansvariga för åtgärder i fastigheten. Ska vara åtgärdat före utgången av år 2010. Kanten på övergångsställen ch gångpassager ska vara vinkelrät mt gångriktningen för att synskadade ska kunna ta ut riktningen. Kmmentar; Ska ses över, se åtgärdsplan Efter de ändringar sm planeras på Krnhlmen kmmer med all säkerhet trafiken att öka kraftigt på Terminalgatan ch i rndellen. Det blir med andra rd prblem för gående att passera övergångsstället närmast rndellen på Terminalgatan, på ett säkert sätt. Det föreslås därför en signalreglering där eller att den utfrmas med hastighetssänkande åtgärd. Kmmentar; Etableringen Lidl innebär att det ska göras en ttal överyn av trafiksituatinen i mrådet. Även gångpassager ses över. 11
Sammanställning av inventeringsresultat Busshållplatser Inventeringen har mfattat 44 busshållplatser, varav 7 med väderskydd. 42 hållplatser saknar taktila plattr, 41 saknar visuella 37 hållplatser saknar väderskydd 13 hållplatser saknar tidtabell, 1 saknar H-skylt Vid 9 hållplatser måste cykelbana passeras vid av/påstigning Samtliga hållplatser saknar taktil eller akustisk infrmatin 42 plattfrmar / väntytr har kantstenshöjd på 13 cm eller lägre 6 plattfrmar / väntytr har ytmaterial sm är jämnt, varav 2 mycket jämnt Hållplats på Murbergsvägen med både visuella ch taktila plattr. Utfrmning sm kmmer att fungera sm mall för resterande hållplatser. Hållplats på Kastellgatan där både skylt ch tidtabell skyms av växtligheten. Blir svårt för både resenär ch chaufför att hitta. Väntytan till denna hållplats på Hvsgatan är igenvuxen till hälften av gräs. Detta ger en klart försämrad framkmlighet för resenären. 12
Karta över busshållplatser 13
Infrmatinstavla/Tidtabell Inventeringen har mfattat 31 infrmatinstavlr, samtliga busstidtabeller. 12 tidtabeller saknar tillfredsställande belysning 8 tidtabeller sitter högre än 1.60 m, någn så högt sm 1.95 m 3 tidtabeller sitter långt från väntytan, en så långt sm 1.20 m Samtliga tabeller saknar taktil eller akustisk infrmatin Samtliga tabeller är kntrasterande med minst 40% Samtliga tabeller har relativt liten strlek på texten, ca 3-5 mm Den vanligaste utfrmningen av tidtabell. Det är relativt vanligt med någn frm av sabtage av skyddsplasten. Tabellen gulnar med åren, vilket ger sämre läsbarhet. En infrmatinstavla med tidtabeller för flera busslinjer kmpletterad med karta. Överskådlig, utförlig ch på lämplig höjd. Här står stlpen med tidtabellen väldigt långt från själva väntytan, vilket innebär att alla inte når fram. 14
Karta över tidtabeller 15
Gångpassager Inventeringen har mfattat 68 gångpassager, samtliga markerade övergångsställen 11 gångpassager är signalreglerade men 11 gångpassager saknar upplysningsmärke Endast 1 av passagerna har någn typ av hastighetssäkring, vägbula i detta fall 9 gångpassager saknar tillfredställande belysning, 3 saknar tydlig målning 34 gångpassager saknar refug, 18 av refugerna har djup sm understiger 1.5 m Samtliga gångpassager saknar riktningsgivare, signalyta ch ledning till GP Vid 13 gångpassager måste cykelbana passeras för att kmma till övergångsstället 20 gångpassager saknar ramp på sida A, 21 saknar ramp på sida B 20 gångpassager har en kantstenshöjd >5 cm på båda sidr, 48 passager har en kantstenshöjd mellan 0-4 cm Denna gångpassage har tydlig målning ch saknar både riktningsgivare ch signalyta. Passagen ligger i kurva ch det saknas helt kantsten, vilket innebär att det är svårt att rientera sig. Läget är lite lämpligt på denna passage. Den är snett dragen ch ligger i kurva, vilket försvårar rienteringen. Målningen är mgjrd ch blev då tydlig. 16 Tydlig målning, ramp för cykel ch ramp med kantsten finns i denna gångpassage. Refugen har bra djup. Det sm saknas är riktningsgivare ch signalyta.
Karta över gångpassager 17
Handikapparkeringar Inventeringen har mfattat 29 parkeringsplatser, 15 längsgående ch 14 vinkelparkeringar Samtliga längsgående platser saknar ramp mellan gångyta ch parkering Samtliga parkeringsplatser har en bredd sm understiger 5.0 m, 7 platser är inte bredare än 2.0 m 6 parkeringar har svag ch tydlig målning/markering, 3 saknar helt målning 1 parkering ligger i backe med för str lutning 1 parkering har ett läge sm innebär att en brant backe måste passeras för att nå målpunkten 6 platser har jämnt ytmaterial, varav 2 mycket jämnt Parkeringsplats på Trädgårdsgatan sm saknar tydlig målning, ramp mellan gångyta ch parkering saknas ch den är bara 2m bred. Här på N.Kyrkgatan är lutningen på gatan för str. Detta innebär svårigheter för de handikappade vid i ch urlastning. Här saknas ckså ramp till gångytan. Vid Badhusets parkering saknas målning helt. Antal platser framgår ej. Ytmaterialet är mycket jämnt. Vinkelparkering sm understiger 5.0 m, men där det ändå finns utrymme på sidan för lastning. 18
Karta över handikapparkeringar 19
Sittplatser Inventeringen har mfattat 56 sittplatser, både sffr ch bänkar 7 sittplatser har inte hrisntellt utfrmad sittyta 20 sittplatser saknar ryggstöd eller tillfredställande utfrmning av ryggstöd 24 sittplatser saknar armstöd Vid 9 platser saknas hårdgjrd yta mellan sittyta ch intilliggande gångyta 9 sittplatser har tvärslå i linje med bänkens främre ben 2 sittplatser lutar kraftigt bakåt ch 1 sitter löst 2 sittplatser har en sitthöjd > 55 cm ch 32 sittplatser har en sitthöjd < 45 cm Sittytan bör vara ca 50 cm hög. Sittplatsen saknar armstöd. Underlaget är jömnt ch lutande,vilket gör sffan stadig ch sned. Det saknas hårdgjrd yta intill ch framför platsen. Denna sittplats på Mellanhlmen lutar kraftigt bakåt vilket gör det svårt att både sätta sig ch kmma upp. Det saknas hårdgjrd yta intill ch framför platsen. Den vanligaste typen av sittplats vid hållplatser med väderskydd. Här saknas både ryggstöd ch armstöd. 20 Ett exempel på en sittplats med bra utfrmning. Här finns ckså hårdgjrd yta både bredvid ch framför platsen.
Karta över sittplatser 21
Trappr Inventeringen har mfattat 17 trappr Samtliga trappr saknar kntrastmarkering av första ch sista steget 7 trappr saknar ramp sm alternativ 4 trappr har inte tillfredsställande belysning 8 av trapprna har inte likfrmiga steg 9 trappr saknar helt ledstång, 4 trappr har bara ledstång på en sida Nästan ingen av ledstängerna är förlängda med 30 cm vid början eller slut Trappan vid Teatern saknar ledstång på vänster sida samt vid barnvagnsrampen. Ramp sm alternativ ch kntrastmålning saknas. På andra sidan Teatern finns denna trappa sm helt saknar ledstång. Ramp sm alternativ finns ej, vilket innebär att bl.a rullstlar måste ut på gatan. Här förekmmer lika steghöjd, steglängd ch antal trappsteg. Bredden på trappan ändras halvvägs ch det saknas både ledstång ch kntrastmarkering. Det går att kmbinera trappa ch ramp på ett bra sätt, sm här på Köpmangatan. Här saknas dck förlängning av ledstång med 30 cm. 22
Karta över trappr 23
Hinder Vid inventeringen påträffades 240 hinder av varierande slag, fasta, rörliga ch växtlighet, fta i kmbinatin med varandra på platsen 64 hinder på gångytr har jämnheter större än 2 cm. 31 hinder är en typ av ränndalar 13 hinder är brunnar ch på 24 platser ger jämn ch trasig beläggning grpar eller bulr. De flesta hinder saknar kntrastmarkering ch markering i marknivå Vid 87 platser är kantstenen i gångstråkens riktning högre än 2 cm, 26 kantstenar är 7 cm eller högre. Ramp/avfasning saknas. Vid 8 platser i gångstråkens riktning är kantstenen för låg på för str del av gångpassagen, vilket gör det svårt för synskadade att rientera sig. Fri höjd understiger 2.20 m vid 10 av de inverterade bjekten. 9 av dessa är växtlighet. Stlpen är lämpligt placerad mitt i gångbanan på Östra Kanalgatan, ch den är inte markerad i marknivå. Uteservering på Strgatan sm ger trång passage. Trttarens sidlutning ch skyltens placering tvingar rörelsehindrade ut i gatan (t.ex rullatrn på bilden) De parkerade bilarna tar upp str del av den redan smala trttaren. Beläggningen är bitvis jämn vilket försvårar framkmligheten ytterligare. 24
Fri bredd understiger 1.20 m vid 39 inventerade hinder. Trasig ch jämn beläggning utgör 22 av dessa, 10 är växtlighet. Av 162 länkar (delsträckr) är 61 sträckr jämna men 7 anses sm mycket jämna, vilket bör ses sm ett hinder. Bredden på 14 sträckr understiger 1.50 m. Detta i kmbinatin med jämn beläggning skapar en frm av hinder Trttaren i Tullprtsbacken är mycket jämn ch trasig, bilarna står parkerade på själva gångytan ch växter täcker stra delar av den. Beläggningen är jämn, gångytan mycket smal ch lutande. Denna sträcka på N.Kyrkgatan har ett antal hinder vilket tvingar rörelsehindrade ut i gatan. Ett exempel på hindrande gatumöblering på Strgatan. Klädsnurrr, skyltar, bänkar ch blmsterarrangemang gör passagen smal ch svårrienterad. 25
Karta över hinder 26
Åtgärdsförslag Busshållplatser Utfrma busshållplatsernas väntytr efter en mdell framtagen i samarbete med Handikapprganisatinerna i Härnösand. Visuella ch taktila plattr läggs efter viss princip ch kantstenen höjs till 16 cm vid på/avstigningsplatsen. Tillräckligt med utrymme bör finnas så att persner med ch utan funktinshinder kan stiga på ch av bussen utan prblem. Översyn av väntytrnas jämnhetsgrad. Väderskydd på platser där behvet anses strt ch m möjligt öka antalet hållplatser med tidtabell, detta görs i samarbete med kmmunens bussentreprenör. Gd allmänbelysning bör eftersträvas. Infrmatin/tidtabeller Om möjligt åtgärda bristande belysning vid busstidtabellerna. I samarbete med kmmunens bussentreprenör se över tidtabellens placering, avståndet från väntyta, tidtabellens höjd ch textens strlek. Gångpassager, markerade Där det är möjligt utfrmas de markerade gångpassagerna efter en mdell sm är framtagen i samarbete med Härnösands Handikapprganisatiner. Passagen får bl.a lika delar ramp ch kantsten i anpassad höjd, signalyta i kntrasterande färg ch taktil yta. På särskilt utsatta passager bör riktningsgivare eller liknande placeras. Refuger bör, m utrymme finns, ha ett djup på minst 2.0 m. Se över behvet av refuger på andra platser där möjlighet ch utrymme finns. Upplysningsmärken, målning ch belysning inventeras ch kmpletteras vid behv. Beläggningen på gångpassager bör vara jämn, detta beaktas vid underhållsarbeten Gångpassager, markerade Utfrma markerade gångpassager med sänkt kantsten eller ramp på del av passagen. Ta fram en fungerande mdell för detta. 27
Handikapparkeringar Se över parkeringarnas utfrmning, markering ch läge. Förbättra vid behv målning ch utmärkning. Utfrmas, i den utsträckning det är möjligt, enligt ny standard ch efter önskemål från Handikapprganisatinerna. Vinkelparkering bör vara 5.0 m bred, längsgående parkering bör ha fritt utrymme bakm markerad parkeringsyta med ramp/avfasning mellan gångyta ch parkering. Parkeringarna vid Knsthallen ch vid N. Kyrkgatan flyttas till andra lämpliga platser inm samma mråde, på grund av för str lutning. Hinder Efter översyn ch priritering åtgärdas hinder i den utsträckning det är möjligt. Målsättningen är att samtliga hinder ska vara åtgärdade innan utgången av år 2010. För rörliga hinder ch hindrande möblering ska Kmmunens villkr för utplacering av Skyltar, Trttarpratare, Blmsterarrangemang, Klädställningar i Härnösands tätrt följas. Fasta hinder Ränndalar; Olämpligt utfrmade ränndalar byts mt en typ sm ger bättre framkmlighet. Kantsten; I de krsningar där övergångsställe saknas upplever funktinshindrade att kantsten i gångstråkets riktning är ett hinder. Avsaknad av kantsten på längre sträcka upplevs istället av synsvaga sm ett hinder. Utfrma därför markerade gångpassager med både kantsten ch ramp på del av passagen. Ta fram en fungerande mdell för detta. Uteserveringar; Se över framkmligheten vid uteserveringar. Passagens bredd bör vara minst 1.20 m ch rampens lutning inte för str. Infrmera fastighetsägaren ch restauranginnehavare m gällande regler ch riktlinjer. Växtlighet; I samråd med kmmunens entreprenör, sm ansvarar för grönytrna, se till att nrmer för hur växtligheten sköts ckså följs. Infrmera fastighetsägare m gällande regler ch riktlinjer angående deras skyldighet att beskära vegetatin sm hänger över gångytr eller skymmer sikt. Ojämnheter; Grpar ch förhöjningar utjämnas, trasig beläggning åtgärdas ch brunnar läggs i nivå med mkringliggande yta. Stlpe / skylt; Placering ses över ch åtgärdas där så är möjligt. Stlpar i utsatta lägen förses med kntrastmarkering. 28
Rörliga hinder Parkerade bilar; Där parkerade bilar inkräktar på gångyta bör lämplig åtgärd vidtas. Skyltar, Gatupratare, Blmsterarrangemang, Klädställningar; Placeras enligt gällande bestämmelser Kmmunens villkr för utplacering av skyltar, trttarpratare, blmsterarrangemang, klädställningar i Härnösands tätrt Infrmera fastighetsägare ch affärsinnehavare m gällande regler ch riktlinjer. Sittplatser Se över beståndet av bänkar ch sffr ch på sikt åtgärda eller byta ut där så behövs. Undersöka m antalet sffr bör öka vid gångstråk med str eller lång lutning ch på de mest trafikerade stråken. Hrisntell sittyta i bra höjd, armstöd ch tillfredsställande ryggstöd kännetecknar en bra utfrmad sittplats. Sittplatsen ska vara stadig. Hårdgjrd yta mellan sffa ch gångyta samt friyta intill är önskvärt ch skapas där så är möjligt. Trappr Samtliga trappr förses med kntrastmarkering på första ch sista steget samt bra utfrmade ledstänger på båda sidr. Ledstång förlängs med 30 cm vid trappans början ch slut där så är möjligt. Se över belysningen. Gd belysning eftersträvas. Kmplettera trappan med ramp där behv ch möjlighet finns. 29
Drift ch underhåll Hur snöröjning ch halkbekämpning skall utföras finns beskrivet i de regler sm kmmunens entreprenör har att följa. I lkala rdningsstadgan föreskrivs särskilt hur gångbaneutrymmen skall skötas. Vid kmmunens gatuarbeten skall särskild hänsyn tas till persner med funktinsnedsättningar vid avstängningar mm. Avstängningar på allmän plats skall göras enligt gällande regler ch regelbundet meddelas till taltidningen så att planerade åtgärder når ut till persner med funktinshinder. Hur siktskymmande träd skall hanteras finns intagna i de regler sm kmmunens entreprenör har att följa. Regler för hur gatupratare får användas finns utarbetade av kmmunen. Angående Trghandel gäller antagen Trghandelsstadga. Mallar för utfrmning ch checklistr för utförande skall finnas till hands för drift ch underhållspersnal. Pririterat åtgärdsprgram Vissa åtgärder får göras inm ramen för fastställda m- ch nybyggnader av gatr mm, annars pririteras åtgärder inm det inventerade mrådet enligt nedan. Pririterad grupp År Beräknad kstnad/år - Hinder, Gångpassager, Handikapparkeringar 2006-2007 300 000 kr /år - Hinder, Busshållplatser, Trappr 2008-2009 300 000 kr /år - Hinder, Sittplatser, resterande åtgärder 2010 300 000 kr /år 30
31 Samhällsförvaltningen