Åtgärder vid fall av hepatit A och förebyggande av hepatit A-epidemier



Relevanta dokument
Veronica Woxén Hepatit A

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen REKOMMENDATION

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Riktlinjer vid exposition av mässling

TBE-vaccinationskampanjen på Åland fortsätter under åren

Användning av TBE-vaccin på Åland under åren Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006

Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

Anvisning om bekämpningsåtgärder i samband med ett fall av påssjuka

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

Grupp 5 - Hepatit A, Hepatit B (Gammaglobulin)

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Rekommendation om förebyggande läkemedelsbehandling. vaccin vid meningokockfall REKOMMENDATION

Behandling och förebyggande av influensa

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version

Anvisning om bekämpningsåtgärder. av mässling REKOMMENDATION. Uppdaterad

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Rekommendation om pneumokockvaccinering. hör till medicinska riskgrupper REKOMMENDATION

Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig

HEPATITENS. för säkerhets skull

Hepatiter och blodsmitta

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Hepatit C Statistik

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Det bästa sättet att skydda sig mot infektion av hepatit A och B är genom vaccination. Det finns också flera saker du kan tänka på avseende sexuellt ö

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?

Smittspårnings-aspekter på Hepatit A och B

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Hepatit inledning Grundkurs 2018

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Sticktillbud Höstmötet 2016

Rekommendation för vaccination mot pandemi (H1N1 2009)

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

Tillhör du en riskgrupp?

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Mässling PM för handläggning och smittspårning vid utbrott

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Åtgärdsanvisning: Bekämpningsåtgärder i samband med kikhostefall

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014

Anvisning om bekämpningsåtgärder i samband med fall av mässling

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på

Markku Kuusi Katri Jalava Anja Siitonen Petri Ruutu. Åtgärdsanvisning för att förhindra salmonellasmitta

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

Vaccination mot influensa

Innehåll. Förbättrad kvalitet vid rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar via Internet

Barnvaccinationsprogrammet. Hepatit B. Folkhälsomyndigheten. Peter Iveroth Smittskyddsläkare. Utbildningsdag i Jönköping

Hepatit B och C. Smittspårningsutbildning 10 november 2011 Staffan Sylvan. Smittskyddsenheten

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition

Smittspårningskurs mars 2018

Vaccination mot influensa

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare

15. Hiv och hepatiter

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.

Hepatit grundkurs nov 2017

Influensavaccinationen Vem? Varför? När? Hur?

Influensa A och B samt RS-virus

Mässling Säkerställande av immunitet hos hälso- och sjukvårdspersonal i Norrbotten

Handläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling

Influensavaccinationen 2011

Hepatit B Statistik

Mässling och Kikhosta Finns de?

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Vaccination mot influensa

Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Magsjuka och influensa Säsongen Helena Palmgren Johan Hedlund Smittskyddsenheten Region Uppsala

Vaccination mot influensa

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C

Hiv och hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Ulrica Sand-Höglund Ordförande i Terapigrupp Vaccin i VG och vårdcentralschef Närhälsan Olskroken vårdcentral

HEPATIT. Personalföreläsning Lars Goyeryd

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden

Kikhosta- smittspårning

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Smittskyddets Kontaktsjukskötersketräff! Gällivare Luleå

Myter att krossa om influensa och influensavaccination. Fritt efter 4 Influenza Myths Debunked. Medscape. Mar 10, 2017 (Talbot & Talbot).

GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella

Transkript:

HANDLEDNING Åtgärder vid fall av hepatit A och förebyggande av hepatit A-epidemier Institutet för hälsa och välfärd PL 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Tel: 029 524 6000 www.thl.fi 6 2015

HANDLEDNING 6/2015 Eeva Pekkanen, Kirsi Valtonen, Irja Davidkin, Tuija Leino, Markku Kuusi, Outi Lyytikäinen Åtgärder vid fall av hepatit A och förebyggande av hepatit A-epidemier Åtgärdsanvisning Svensk översättning av originalversion publicerad år 2012

Författaren och Institutet för hälsa och välfärd ISBN 978-952-302-499-1 (nätpublikation) ISSN 2323-4172 (nätpublikation) http://urn:fi/urn:isbn:978-952-302-499-1 Helsingfors, 2015

Innehåll Syftet med anvisningen... 5 Smittspridning och smittsamhet vid hepatit A-infektioner... 5 Laboratoriediagnostik... 5 Definitioner... 6 Verifierat fall av hepatit A...6 Person som utsatts för exponering...6 Personer som riskerar att exponeras...6 Åtgärder när en hepatit A-infektion konstaterats... 6 Fastställa smittkällan...6 Utlandsresenärer...6 Hepatit A-infektioner eller symtom som är förenliga med hepatit A i närmiljön...6 Risklivsmedel...7 Bristfällig hygien (t.ex. på grund av drogmissbruk, social utslagning)...7 Förhindra smittspridning och skydda personer som utsatts för exponering...7 Handhygien...7 Vaccination mot hepatit A...7 Immunoglobulin...7 Målgrupper för immunoglobulin och vaccin...8 Specialgrupper...8 Åtgärder vid hepatit A-epidemier (mer än ett fall)... 9 Epidemier på daghem...9 Epidemier i skolor, på sjukhus, institutioner eller arbetsplatser...9 Epidemier inom särskilda riskgrupper...9 Kostnader för behandling och förebyggande åtgärder samt anmälan av fall... 10 Kontaktuppgifter... 10 Anvisningar i andra länder... 10 Bilaga 1. Skydd av personer som varit i nära kontakt med patienter med akut hepatit A... 11 THL - Handledning 6/2015 Åtgärder vid fall av hepatit A och förebyggande av hepatit A-epidemier 3

4 Åtgärder vid fall av hepatit A och förebyggande av hepatit A-epidemier THL - Handledning 6/2015

Syftet med anvisningen Anvisningen ger information om bekämpningsåtgärder för att förebygga spridning av hepatit A- smitta. Anvisningen är i första hand avsedd för hälsovårdscentralspersonal med ansvar för smittsamma sjukdomar och för enheter som ansvarar för smittbekämpning på regional nivå. Anvisningen innehåller inte råd om förebyggande av hepatit A-infektioner hos utlandsresenärer. Smittspridning och smittsamhet vid hepatit A -infektioner Hepatit A-virus smittar oftast via vatten eller livsmedel som kontaminerats med avföring. Viruset kan också smitta från person till person: personerna har då vanligen varit i nära kontakt med varandra (t.ex. familjemedlemmar, dagvård). Bristfällig handhygien ökar smittrisken. Inkubationstiden är i medeltal fyra veckor (28 dygn, variation mellan 15 och 50 dygn). De första symtomen är bl.a. lätt feber, aptitlöshet och illamående. Gulaktighet (ikterus) uppträder cirka en vecka efter de första symtomen. Avföringen blir ofta grå och urinen mörk. Utsöndringen av virus i avföringen (smittsam fas börjar vanligen redan en vecka (7 dygn) före de första symtomen (två veckor före ikterusdebuten) och upphör en vecka (7 dygn) efter ikterusdebuten eller två veckor (14 dygn) efter att de första symtomen började. Av vuxna med hepatit A uppvisar 50 70 procent symtom. Merparten av infekterade barn under fem år är däremot symtomfria eller har lindriga symtom, men kan lätt smitta sina närkontakter (t.ex. personer som sköter blöjbarn). Symtomfria personer är inte längre smittbärare när det har gått två veckor (14 dygn) efter att de har fått en positiv laboratoriediagnos (S-HAV-IgM). Hepatit A-virus orsakar inte kronisk infektion eller långvarigt bärarskap. En infektion ger livslång immunitet. Uppgifter om antal hepatit A-infektioner som har anmälts i Finland www3.ktl.fi/stat. Laboratoriediagnostik Som diagnostiskt test för akut hepatit A-infektion används bestämning av HAV-IgM-antikroppar i serum (S-HAV-IgM). Totalnivån av hepatit A-antikroppar (S-HAV-Ab) är ett känsligt och snabbt screeningtest, som dock inte skiljer mellan nya och gamla infektioner. Om screeningtestet är S-HAV-Ab -positivt och laboratoriet inte automatiskt gör en S-HAV-IgM-antikroppsbestämning för att utreda om det är fråga om en ny infektion, bör man be laboratoriet att utföra en sådan bestämning. Om S-HAV-Ab är positivt, men S-HAV-IgM negativt, har patienten ingen färsk infektion och är inte smittsam. Vid misstanke om epidemi kan man från misstänkta hepatit A-fall också ta avförings- och serumprover för PCR-analys. När det gäller dessa prover bör man diskutera saken på förhand med Institutet för hälsa och välfärd (se kontaktuppgifterna i slutet av anvisningen). THL - Handledning 6/2015 Åtgärder vid fall av hepatit A och förebyggande av hepatit A-epidemier 5

Definitioner Verifierat fall av hepatit A Symtomgivande eller symtomfri infektion som fastställts med hjälp av S-HAV-IgM-antikroppsbestämning Person som utsatts för exponering En person som inte har haft en laboratorieverifierad hepatit A-infektion eller fått sammanlagt två vaccindoser, alternativt en vaccindos under de senaste sex månaderna och som ANTINGEN kan ha smittats av ett verifierat fall i smittsam fas dvs. oo en vecka (7 dygn) före de första symtomen hos det verifierade fallet och två veckor (14 dygn) efter det oo två veckor (14 dygn) före ikterusdebuten hos det verifierade fallet och en vecka (7 dygn) efter det oo två veckor (14 dygn) från laboratoriediagnosen av ett symtomfritt fall ELLER som misstänks ha ätit mat eller druckit vatten kontaminerat med hepatit A-virus. Personer som riskerar att exponeras personer som bor i samma hushåll eller hör till samma dagvårdsgrupp eller vid flera tillfällen ätit tillsammans med eller använt samma toalett som ett verifierat fall i smittsamma fas (se ovan) vårdpersonal inom dagvård eller på inrättning som har skött ett verifierat fall i smittsam fas, t.ex. genom att byta blöjor eller assistera vid toalettbesök personer som haft sexuell kontakt med ett verifierat fall i smittsam fas Åtgärder när en hepatit A-infektion konstaterats Fastställa smittkällan Följande omständigheter ska fastställas för de sju veckorna (50 dygnen) innan de första symtomen började: Utlandsresenärer det verifierade fallets utlandsresor utlandsresor som gjorts av andra i samma hushåll under de 14 veckorna (100 dygnen) innan det verifierade fallet insjuknade Hepatit A-infektioner eller symtom som är förenliga med hepatit A i närmiljön familjemedlemmar och andra som bor i samma hushåll som det verifierade fallet dagvården sexkontakter andra personer som det verifierade fallet varit i nära kontakt med 6 Åtgärder vid fall av hepatit A och förebyggande av hepatit A-epidemier THL - Handledning 6/2015

Risklivsmedel råa ostron, dåligt tillredda musslor och andra livsmedel som med avvikelse från normalförfarandet har ätits utan tillredning livsmedel som inhandlats utomlands och ätits utan tillredning Bristfällig hygien (t.ex. på grund av drogmissbruk, social utslagning) Förhindra smittspridning och skydda personer som utsatts för exponering Handhygien Såväl i verifierade fall som när någon utsatts för exponering är det viktigt att inskärpa betydelsen av noggrann handhygien i synnerhet vid blöjbyte, toalettbesök och matlagning. Vaccination mot hepatit A Som skydd för personer som utsatts för exponering används i första hand vaccin (Epaxal eller Havrix). Vaccinet bör ges senast två veckor efter exponeringen. Efter den första dosen av hepatit A-vaccin kan en skyddande antikroppsnivå konstateras hos mer än 80 procent efter två veckor och hos mer än 90 procent efter en månad. Det finns också direkta belägg för att vaccinet förhindrar cirka 80 procent av fallen, om det ges inom två veckor från exponeringen. Två doser ger vanligen ett skydd som varar i 20 år, och kan enligt prognosmodellerna ge ett livslångt skydd. För skydd av närkontakter och i epidemisituationer bör tidigare ovaccinerade personer ges en dos vaccin. För ett långvarigt skydd rekommenderas en boosterdos 6 12 månader senare. Barn under ett år behöver inte skyddas genom vaccination eller med immunoglobulin, eftersom de mycket sällan drabbas av symtomgivande infektioner. Men eftersom de kan överföra smittan till andra, bör man skydda deras närkontakter (familj, dagvård) genom vaccination för att förhindra tertiärfall (se punkt c under Specialgrupper). Graviditet och amning utgör inte kontraindikationer för vaccination mot hepatit A. Vaccinet innehåller inga levande smittämnen, och trots att det har gjorts begränsat med vaccinationsstudier på gravida, finns det inte ens en teoretisk risk för att vaccinet skulle kunna skada fostret eller mamman. Det bör också påpekas att hepatit A kan vara en mycket allvarlig sjukdom för gravida. Kontraindikationerna för vaccination finns beskrivna i Vaccinatörens handbok i avsnittet Vacciner mot hepatit A (www.ktl.fi/portal/8935). Om vaccination är kontraindicerad (se ovan), ges i stället immunoglobulin. Immunoglobulin Immunoglobulin (GAMMAQUIN 160 mg/ml inj.) innehåller antikroppar mot hepatit A. Immunoglobulin som ges inom två veckor från det förmodade smittotillfället förebygger symtomgivande sjukdom hos cirka 85 procent av de exponerade. Också immunoglobulin som ges senare kan lindra sjukdomens svårighetsgrad, om det har gått högst fyra veckor (28 dygn) från smittotillfället. För barn är dosen 0,02 0,04 ml/kg och för vuxna 2 ml intramuskulärt. Barn under ett år behöver inte skyddas (se ovan). Graviditet eller amning utgör inte kontraindikationer för behandling med immunoglobulin. Administrering av immunoglobulin påverkar inte den serologiska infektionsdiagnostiken (IgM) av hepatit A i ett senare skede. Immunoglobulin skyddar mot hepatit A- infektioner i 2 4 månader. En eventuell tidigare behandling med immunoglobulin är inget hinder för vaccination. THL - Handledning 6/2015 Åtgärder vid fall av hepatit A och förebyggande av hepatit A-epidemier 7

Målgrupper för immunoglobulin och vaccin Hos vissa grupper utvecklas vaccinskyddet långsammare än normalt. Dessutom kan en hepatit A-infektion vara livshotande t.ex. för en person med kronisk leversjukdom. Därför rekommenderas både immunoglobulin och vaccin till de riskgrupper som anges i nästa stycke. När det gäller patienter med kronisk leversjukdom är det viktigt att man försöker förhindra att sjukdomen bryter ut tills det har gått 28 dygn från exponeringen. I fråga om övriga grupper som anges i nästa stycke bör man försöka förhindra ett insjuknande, om det har gått högst 14 dygn från exponeringen. -- patienter med kronisk leversjukdom (medräknat kronisk hepatit B- och C-infektion) -- patienter med nedsatt immunförsvar till följd av sjukdom eller medicinering (se Vaccinatörens handbok > Vaccinering av specialgrupper > Vaccinering av personer med immunbrist (www.ktl.fi/portal/8831) -- hivpositiva -- personer över 50 år (i första hand ges vaccin, men om exponeringstillfällena varit intensiva och långvariga kan man dessutom ge immunoglobulin) Specialgrupper a) Livsmedelsarbetare (som hanterar livsmedel som serveras utan tillredning), vårdper sonal på daghem, familjedagvårdare och andra som i sitt arbete tar hand om små barn Vid symtom som tyder på hepatit A bör arbetstagarna instrueras att omedelbart utebli från arbetet fram till det att diagnosen har verifierats. Arbetstagarna kan återgå till arbetet en vecka (7 dygn) efter ikterusdebuten eller, om de inte utvecklat ikterus, två veckor (14 dygn) efter de första symtomen (i symtomfria fall två veckor efter laboratoriediagnosen). Frågan om när och på vilka villkor exponerade arbetstagare kan återgå till arbetet och när det krävs provtagning för identifiering av symtomfria fall bör avgöras genom konsultation av smittskyddsenheten vid Institutet för hälsa och välfärd. I stället för att rutinmässigt avstänga smittade arbetstagare från arbetet, bör man överväga om det är möjligt att tilldela dem andra uppgifter som medför mindre risk för smittspridning. Det är viktigt att framhålla betydelsen av god handhygien. En daghemsanställd som insjuknat i hepatit A kan återgå till arbetet så snart hälsan tillåter, förutsatt att personalen och barnen har fått vaccin eller immunoglobulin mot hepatit A. b) Hälso- och sjukvårdspersonal Risken för överföring av hepatit A från infekterad sjukvårdspersonal till patienter eller annan personal är liten, om man iakttar god handhygien. Sjukvårdsanställda kan återgå till normalt patientarbete en vecka (7 dygn) efter ikterusdebuten eller, om de inte utvecklat ikterus, två veckor (14 dygn) efter de första symtomen (i symtomfria fall två veckor efter laboratoriediagnosen). Om hälsan tillåter, kan den anställda redan tidigare åta sig andra uppgifter på sjukhuset. Samma regler kan tillämpas också på personalen inom långvarig slutenvård (som vårdar t.ex. åldringar och personer med utvecklingsstörning). c) Dagvårdsbarn Barn som insjuknat i hepatit A kan återvända till dagvården en vecka (7 dygn) efter ikterusdebuten eller, om de inte utvecklat ikterus, två veckor (14 dygn) efter de första symtomen. 8 Åtgärder vid fall av hepatit A och förebyggande av hepatit A-epidemier THL - Handledning 6/2015

Symtomfria laboratorieverifierade fall kan återvända till dagvården två veckor (14 dygn) efter laboratoriediagnosen. Barn som inte varit i dagvård under sin smittsamma fas ska hållas hemma en vecka (7 dygn) efter ikterusdebuten, eller två veckor (14 dygn) efter de första symtomen (i symtomfria fall två veckor efter laboratoriediagnosen). De övriga barnen i dagvårdsgruppen behöver inte skyddas. Om barnet varit i dagvård under sin smittsamma fas, ska man skydda de barn i dagvårdsgruppen som har fyllt ett år, hela personalen och familjemedlemmarna till de barn som är yngre än ett år. Om man vidtagit dessa åtgärder, kan barnet återvända till dagvården så snart dess hälsa tillåter det. Exponerade barn under ett år ska hållas borta från dagvården under inkubations- och smittsamhetsfasen. Om ett exponerat barn under skolåldern har varit i dagvård under 15 50 dygn efter exponeringen, kan man göra en bestämning av HAV-antikroppar för att utesluta en eventuell symtomfri HAV-infektion. d) Annan personal och skolelever Om hepatit A konstateras hos personer som arbetar i andra yrken än de som nämns ovan eller hos skolelever, kan dessa återgå till sina normala aktiviteter genast när hälsan tillåter det och med iakttagande av god handhygien. Åtgärder vid hepatit A-epidemier (mer än ett fall) Epidemier på daghem Med daghemsepidemi avses minst två verifierade fall, alternativt ett verifierat fall och minst ett annat fall av ikterus. Vaccin ska ges till alla daghemsbarn som fyllt ett år, till hela vårdpersonalen och till alla de medlemmar i barnens familjer som fyllt ett år. Det är vanligen nödvändigt med expertkonsultation redan på ett tidigt stadium (sjukvårdsdistriktets infektionsläkare, smittskyddsenheten vid Institutet för hälsa och välfärd, se kontaktuppgifter i slutet av anvisningen). Epidemier i skolor, på sjukhus, institutioner eller arbetsplatser Behovet av att ge immunoglobulin eller vaccination och behovet av att undersöka dem som utsatts för exponering, (t.ex. livsmedelsarbetare) avgörs från fall till fall. En tidig expertkonsultation (sjukvårdsdistriktets infektionsläkare, smittskyddsenheten vid Institutet för hälsa och välfärd) är nödvändig för att fastställa målgruppen och begränsa den misstänkta epidemin. Epidemier inom särskilda riskgrupper Hepatit A-epidemier kan uppträda inom riskgrupper, till exempel bland drogmissbrukare och socialt utslagna. Också i sådana fall är det motiverat med expertkonsultation på ett tidigt stadium(se ovan). Det är viktigt att informera riskgrupperna om riskerna med hepatit A och om hur viruset sprids. Om möjligt vaccineras alla i den aktuella gruppen. Hepatit A-vaccination av missbrukare som injicerar droger ingår i det nationella vaccinationsprogrammet också när det inte pågår någon epidemi. Förutom de vaccinationer som ges vid epidemier bör man försöka ge boosterdoser efter 6 12 månader för att förebygga nya epidemier i framtiden. THL - Handledning 6/2015 Åtgärder vid fall av hepatit A och förebyggande av hepatit A-epidemier 9

Kostnader för behandling och förebyggande åtgärder samt anmälan av fall Hepatit A är en allmänfarlig smittsam sjukdom. Läkare och mikrobiologiska laboratorier är skyldiga att anmäla laboratorieverifierade fall av smittsamma sjukdomar. Den läkare som diagnostiserat sjukdomen ska utan dröjsmål ta kontakt med den smittskyddsansvarige läkaren på patientens hemort och med sjukvårdsdistriktets infektionsläkare. Om det finns misstankar om att epidemin är livsmedels- eller vattenburen ska kommunens epidemiutredningsgrupp göra en anmälan till Institutet för hälsa och välfärd på en blankett för anmälan om epidemimisstankar, se www.thl.fi/ infektionssjukdomar >Livsmedels- och vattenburna epidemier (www.ktl.fi/portal/16987). Patientens hemkommun svarar för kostnaderna för undersökning, behandling och åtgärder för bekämpning av sjukdomen (gratis för patienten). Kontaktuppgifter Misstänkta och verifierade epidemier: Smittskyddsenheten vid Institutet för hälsa och välfärd, tfn 029 524 8557 (smittskyddsläkaren). De laboratorieprover som ska tas vid epidemiutredningar för HAV-PCR-testning vid Institutet för hälsa och välfärd bör diskuteras med institutets enhet för virologi, tfn 029 524 8366 eller 029 524 8365. Anvisningar i andra länder United Kingdom, HPA (Health Protection Agency): Guidelines for the prevention and control of hepatitis A infection (Nov 2009) www.hpa.org.uk/webc/hpawebfile/hpaweb_c/1259152095231 USA, ACIP (Recommendations of the Advisory Committee on Immunization Practices): Prevention of Hepatitis A After Exposure to Hepatitis A Virus and in International Travelers (Oct 2007) www.cdc.gov/mmwr/preview/mmwrhtml/mm5641a3.htm Prevention of Hepatitis A Through Active or Passive Immunization (May 2006). www.cdc.gov/mmwr/preview/mmwrhtml/rr5507a1.htm 10 Åtgärder vid fall av hepatit A och förebyggande av hepatit A-epidemier THL - Handledning 6/2015

Bilaga 1. Skydd av personer som varit i nära kontakt med patienter med akut hepatit A De närkontakter till patienter med hepatit A som inte har vaccinerats mot hepatit A eller haft en laboratorieverifierad hepatit A-infektion 14 dygn från exponering > 14 dygn från exponering Kronisk leversjukdom, hiv eller nedsatt immunförsvar Tidigare frisk (ingen kronisk leversjukdom, hiv eller nedsatt immunförsvar) Kronisk leversjukdom Tidigare frisk (ingen kronisk leversjukdom) Hepatit A-vaccin och immunoglobulin Barnets familjemedlemmar och andra vårdare ska vaccineras och barnet ska stanna hemma från dagvården under inkubations- och smittsamhetsfasen < 1 år 1 50 år Hepatit A- vaccin > 50 år Hepatit A-vaccin och vid behov immunoglobulin Hepatit A-vaccin och vid behov immunoglobulin om det gått 4 veckor (28 dygn) från exponeringen Arbetar inte med livsmedel Bara hygienanvisningar Arbetar med livsmedel Riskbedömning THL - Handledning 6/2015 Åtgärder vid fall av hepatit A och förebyggande av hepatit A-epidemier 11