Vännäs kommun. Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017



Relevanta dokument
Budget 2014 Verksamhetsplan

Vännäs kommun. Budget 2012 Verksamhetsplan Foto: Erik Åström

Strategiska planen

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden

Budgetrapport

Granskning av delårsrapport 2014

Budget 2016 Plan

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Budget och verksamhetsplan

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2008

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisorernas bedömning av delårsrapport

EKONOMISTYRNING. Antaget av kommunfullmäktige POLICY FÖR

Granskning av delårsrapport 2014

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

Vännäs kommun. Granskning av kommunens styrmodell för ekonomi och verksamhet. Revisionsrapport. KPMG AB September 2015 Antal sidor: 10

Budget och verksamhetsplan Budget , plan 2021

Finansiell analys kommunen

Budget 2017 Plan

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Vännäs kommun. DELÅRSRAPPORT Tertial 2 Januari till och med augusti

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Granskning av delårsrapport

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Granskning av delårsrapport 2016

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2017

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport

Delårsrapport 2 per augusti år 2017 för Norrtälje kommun, Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, Tiohundra AB samt Norrtälje kommunhus AB

Granskning av delårsrapport

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR

Granskning av delårsrapport

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Granskning av delårsrapport 2016

Riktlinjer för budget och redovisning

Bilaga 2 Regler och riktlinjer för budget och uppföljning

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper

Bokslutsprognos

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Internbudget Barn- och utbildningsnämnden

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014

bokslutskommuniké 2013

Granskning av delårsrapport

Introduktion ny mandatperiod

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2014

UTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun

Budget och verksamhetsplan , plan 2022

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti Avesta kommun. Oktober Robert Heed

Delårsrapport

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårsrapport

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Rapport avseende granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2016

Välj typ av styrdokument» Styr -och ledningssystem Munkedal Bilaga 1. Ekonomistyrning

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2016

3. Budget för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

Budget 2015 och plan

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Delårsrapport 31 augusti 2011

Finansiell analys kommunen

Bokslutsprognos

bokslutskommuniké 2012

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Budget 2018 och plan

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Budgetuppföljning 1:a tertialet med helårsprognos

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Policy för god ekonomisk hushållning

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Granskning av delårsrapport 2016

Verksamhetsplan

Granskning av delårsrapport 2014

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Budget Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Översiktlig granskning av delårsrapport Falkenbergs kommun

Årets resultat och budgetavvikelser

Transkript:

Vännäs kommun Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017

Innehåll BUDGETENS INNEHÅLL OCH UPPDRAG...3 ALLMÄNT... 3 BUDGET 2015... 3 PRELIMINÄRA RAMAR 2016-2017... 3 SÄRSKILDA UPPDRAG OCH DIREKTIV TILL KOMMUNENS NÄMNDER... 3 VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 VISIONEN OM DET UPPLEVELSENÄRA VÄNNÄS... 4 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 PERSPEKTIV: EKONOMI... 4 PERSPEKTIV: MEDBORGARE... 5 PERSPEKTIV: MEDARBETARE... 5 PERSPEKTIV: SAMHÄLLSUTVECKLING... 5 NÄMNDERNAS MÅL... 5 MÅLUPPFÖLJNING... 6 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 7 UTVECKLING AV DEN SVENSKA OCH INTERNATIONELLA EKONOMIN... 7 BEFOLKNINGSPROGNOS 2012-2033... 10 VÄNNÄS KOMMUNS EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 13 Ekonomi i balans... 13 KOMMUNENS SKATTEINTÄKTER... 13 Löneökningar.... 14 JUSTERING FÖR KAPITALKOSTNAD... 14 Osäkerhetsfaktorer... 14 EKONOMISTYRNINGSPRINCIPER... 15 BUDGETUPPFÖLJNING... 15 HANTERING AV ÖVERSKOTT OCH UNDERSKOTT VID ÅRSBOKSLUT... 15 Nämndernas över-/underskott... 15 INVESTERINGAR... 16 FINANSIELLA PRINCIPER... 16 SOLIDITET... 16 LIKVIDITET... 16 NÄMNDERNAS RAMAR... 20 KOMMUNSTYRELSEN... 21 SÄRSKILDA DIREKTIV OCH UPPDRAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 2015 2017... 21 PLAN- OCH MILJÖNÄMNDEN... 21 SÄRSKILDA DIREKTIV OCH UPPDRAG TILL PLAN- OCH MILJÖNÄMNDEN 2015 2017... 22 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 22 SÄRSKILDA DIREKTIV OCH UPPDRAG TILL BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2015 2017... 22 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN... 22 LILJASKOLANS STYRELSE... 23 LILJASKOLANS DIREKTIV OCH UPPDRAG TILL LILJASKOLANS STYRELSE 2015-2017... 23 BILAGA 1... 24 2

Budgetens innehåll och uppdrag Allmänt Följande dokument innehåller budget och budgetramar 2015 samt ekonomisk plan 2016-2017. Budgetdokumentet innehåller också avsnitt om budgetförutsättningar med kortare omvärldsanalys, ekonomistyrningsprinciper samt uppdrag till nämnderna. Budgeten består av följande delar; Driftbudget 2015 Investeringsbudget 2015 Preliminära drift- och investeringsramar 2016-2017 Kommunövergripande målsättningar Särskilda direktiv och uppdrag till nämnderna Budget 2015 Budgetberedningen, som består av kommunstyrelsens arbetsutskott, förstärkt med fyra personer för att ge alla partier möjlighet att delta, startade upp budgetarbetet under november 2013. En grundlig genomgång i utfall, kostnader och intäkter har gjorts för varje nämnd som en del av underlaget för budgetberedningen. Andra material har varit verksamhetsberättelser och bedömningar av volymförändringar. Kommunfullmäktige överlämnar en rambudget till nämnderna som därefter förfogar över sin ram. Kommunfullmäktiges beslut om denna verksamhetsplan samt ramar innebär att beslut om budget 2015 (drift och investering) och ekonomisk plan för 2016-2017. Budgetramar framställs netto per nämnd inkluderande kostnader och intäkter, exklusive löneökningar och inklusive kapitalkostnader. Återredovisning ska ske enligt bruttoredovisning. Denna plan utgår från fakta som är kända per 2014-10-16. Speciellt gäller det de prognoser om skatter och utjämningsbidrag som redovisas i resultaträkningen. De förändringar och direktiv som beslutas i denna budget ska genomföras av respektive nämnd. För övriga större förändringar och för principiella och genomgripande förändringar krävs samråd med kommunstyrelsen, som kan föra ärendet vidare till kommunfullmäktige för beslut. Kommunfullmäktige ska informeras om styrelsens och nämnderna fördelning av ramarna senast vid sammanträdet i december 2014. Preliminära ramar 2016-2017 De budgetramar för 2016-2017 som ingår i detta dokument är preliminära och kommer att omprövas utifrån resultat, volymförändringar och tvingande yttre omständigheter ex. lagkrav. Särskilda uppdrag och direktiv till kommunens nämnder Kommunfullmäktige ger i detta budgetdokument ett antal uppdrag och direktiv till nämnderna. De uppdrag som lämnats i tidigare verksamhetsplan är fortfarande aktuella om de ej tidssatts. Uppdragen 3

stäms av i samband med årsredovisningen. Delrapport lämnas till kommunfullmäktige i samband med delårsbokslut. Uppdragen och direktiven ska genomföras av respektive nämnd inom den givna ramen. Vision och övergripande mål Visionen om Det Upplevelsenära Vännäs Visionen om Det Upplevelsenära Vännäs fastställdes 2006 och är den övergripande långsiktiga målbilden för hela Vännäs kommun. De tre hörnstenarna som visionen består av är: Välkomnande Vännäs Livfulla Vännäs Nytänkande Vännäs Visionen har tre funktioner. Den första är att vara den långsiktiga målbilden för hela Vännäs kommun och beskriva det önskade framtida läget och därmed även beskriva den önskade utvecklingen av kommunen. Den andra är, att i samband med processen för att utarbeta mål och budget, utgöra utgångspunkten för de övergripande målen som fastställs av kommunfullmäktige. Utifrån dessa mål arbetar sedan nämnderna fram konkreta mål och åtaganden. Den tredje funktionen är att visionen utgör en gemensam kontaktyta för både Vännäs kommun som organisation och Vännäs kommun som geografisk yta. Under visionen kan kommunen som organisation möta andra aktörer som exempelvis föreningsliv, och därmed skapa en gemensam grund för samsyn kring utveckling och åtgärder. Under våren 2014 har kommunstyrelsen arbetat med att konkretisera innebörden av visionen. Ett förslag har tagits fram som nu ska kommuniceras med medarbetare, näringsliv, medborgare m.fl. Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunstyrelsen har fastställt fjorton övergripande mål uppdelade i fyra perspektiv. Dessa mål är de övergripande målen som kommunstyrelsen och nämnderna har att utveckla sina mål utifrån. Målen utgår från visionen, d.v.s. utgör inriktningen för hur kommunstyrelse och nämnder ska arbeta för att uppnå visionen om det upplevelsenära Vännäs. Den strategiska planen utgör den långsiktiga politiska inriktningen och utgör basen för de övergripande målsättningarna. Strategiska planen är antagen i september 2011. Målen fastställs i samband med att budget och verksamhetsplan antas, d.v.s. årligen. De är dock utformade för att gälla under en längre period. De fyra perspektiven är: Ekonomi Medborgare Medarbetar Samhällsutveckling Perspektiv: Ekonomi En fortsatt god ekonomisk hushållning ska skapa förutsättningar för att klara åtaganden, framtida behov av välfärdsinsatser, samt nya satsningar. God ekonomisk hushållning med 4

kommunens resurser ska prägla samtliga perspektiv och målsättningar. Utifrån detta har kommunfullmäktige beslutat om följande målsättningar inom perspektivet ekonomi: Nämnderna har ekonomi i balans Årets resultat ska uppgå till 2 % av skatter och bidrag. Detta mål beräknas inte kunna nås under planperioden. Soliditeten ska under perioden i genomsnitt vara bättre än 29 %. Kassalikviditeten ska under perioden i genomsnitt vara bättre än 39 %. Perspektiv: Medborgare Alla kommunens verksamheter vänder sig på ett eller annat sätt till medborgarna. Det är viktigt att tillvarata medborgarnas uppfattning om kvaliteten på de välfärdstjänster och service som kommunen bedriver. Utifrån detta gäller följande målsättningar inom perspektivet medborgare: Medborgarna trivs i Vännäs kommun Medborgarna är delaktiga i kommunens utveckling, ges ett bra bemötande, en bra service och tillgängligheten till Vännäs kommuns verksamheter är god. Perspektiv: Medarbetare Kommunen är den största arbetsgivaren i Vännäs kommun. Personalen är den viktigaste resursen för att kommunen ska leverera välfärd och tjänster av god kvalitet. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. Med kommande pensionsavgångar blir kompetensförsörjningen allt viktigare, därför är det viktigt att kommunen driver en aktiv och öppen personalpolitik med inriktning på medarbetarskap, hälsa, jämställdhet, ledarskap och god arbetsmiljö. Utifrån detta har kommunfullmäktige beslutat om följande målsättningar inom perspektivet medarbetare: Medarbetarna trivs. Vännäs kommun har bra ledare med ett gott ledarskap. Vännäs har jämställda arbetsplatser. Minst 65 % av kommunens tillsvidareanställda kvinnor ska ha en heltidsanställning. Sjukfrånvaron är högst 5 %. Delade turer ska avvecklas under perioden 2015-2017 Perspektiv: Samhällsutveckling Vännäs kommun ska åstadkomma så bra verksamheter som möjligt och trygghet i livets olika skeden. Barn och unga ska ges en bra start i livet och äldre trygghet i åldrandet. Fler ska upptäcka det upplevelsenära Vännäs som en plats att bo och leva i. Utifrån detta gäller följande målsättningar inom perspektivet samhällsutveckling: Vännäs kommuns verksamheter är av god kvalitet Hela Vännäs har ett utvecklat näringsliv oh företagande Fler kooperativ och sociala företag skapas Nämndernas mål I verksamhetsplanerna redovisar nämnderna sina mål med 5

utgångspunkt från de övergripande målen. De övergripande målen inom perspektiven ekonomi och medarbetare ska inte brytas ner till delmål i nämnderna. Dessa mål ska vara desamma i nämnderna. Nämndernas mål, inklusive verksamhetsplaner, redovisas för kommunfullmäktige varje höst. Nämndernas verksamhetsplaner och mål ska fastställas av respektive nämnd. Hur nämnderna utformar sina målsättningar bör ske i dialog med kommunstyrelsen, så att uppföljning och värdering av uppsatta mål ska underlättas. Fullmäktiges intentioner är att målen, i så hög grad som möjligt, ska spegla god ekonomisk hushållning d.v.s. belysa effektivitet utifrån kvalitet och ekonomi. Måluppföljning Målen följs upp i årsredovisningen. I samband med delårsbokslut ges en preliminär bedömning om målen kommer uppnås eller inte. Om bedömningen är att målet inte kommer att uppnås ska det i delårsbokslutet även ingå en beskrivning av vilka insatser som kommer att genomföras för att målet ska uppnås. Kommunstyrelsen utreder möjligheten att övergå till tertialrapportering. Detta bedöms kunna införas under 2015. 6

Budgetförutsättningar Utveckling av den svenska och internationella ekonomin Under det senaste året har den svenska ekonomin utvecklats ryckigt. Året 2013 avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Därmed skrivs prognosen för årets BNP-tillväxt ned från 3.0 procent till 2,1 procent. År 2015 beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent. Trots relativ svag tillväxt har sysselsättningen utvecklats bra. Antalet personer i arbetskraften har fortsatt att växa. Arbetslösheten ligger runt 8 procent och beräknas minska under 2015. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medför att hushållens reella inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger på hög nivå. Hushållens konsumtionsutgifter förvänts framöver öka i allt snabbare takt och därmed minskar sparandet. Detta kommer att bidra till ökad tillväxt i den svenska ekonomin. Under 2015 och 2016 förväntas skatteunderlaget att accelerera tack vare att konjunkturåterhämtningen leder till stark utveckling av arbetade timmar, tilltagande löneökningstakt och stigande pensionsinkomster. Därefter avtar skatteunderlagstillväxten som följd av att arbetade timmar inte ökar lika mycket när arbetsmarknaden åter är i balans. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del förklaras av inhemsk efterfrågan såväl konsumtion som investeringar växer. Viss återhämtning kommer även att ske internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. 7

Befolkningen i Vännäs kommun Vännäs kommun fortsätter att växa. Mellan 2012 och 2013 ökade kommunen sin befolkning med 57 personer och mellan 2013 och 2014 med 61 personer. För 2014 har kommunen till augusti ökat med 23 personer. Ur ett kommunalt perspektiv är det intressant att dela upp befolkningen i tre åldersgrupper, 0-19 år, 20-65 år samt 65 år och äldre. Anledningen till att denna gruppering är att en stor del av den kommunala verksamheten konsumeras av brukare i den yngsta och äldsta åldersgruppen, medan utvecklingen i mellersta åldersgruppen kan visa hur framtida skatteunderlag kommer att utvecklas. Befolkningsförändring 2004-2014 8650 8600 8550 8500 8450 8400 8350 8300 8250 8200 8525 8412 8436 8351 8357 8357 8414 8465 8522 8583 8606 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 aug 8

Befolkningsfördelning Vännäs kommun, augusti 2014 Antal 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 0 år 1-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år Män 36 282 232 178 159 151 604 472 1406 488 281 95 16-18 år Kvinnor 23 251 190 168 144 152 534 447 1353 482 301 177 Totalt 59 533 422 346 303 303 1138 919 2759 970 582 272 19-29 år 30-39 år 40-64 år 65-74 år 75-84 år 85- år 9

Befolkningsprognos 2012-2033 Befolkningsprognosen fram till 2033 bedömer att Vännäs kommun kommer att fortsätta att växa under prognosperioden. Prognosen grundar sig bland annat på senaste årens trender i inflyttning/ utflyttning men också på mortalitet, fertilitet, immigration/emigration mm. Tabellen till vänster visar hur stor folkökningen bedöms vara under prognosperioden. Under den aktuella planperioden 2015-2017 kommer antalet personer att öka snabbt för att efter 2019 minska något. 10

Elevprognoser 520 Prognos placerade barn i förskola 500 480 460 440 420 400 Vt 2010 Ht 2010 Vt 2011 Ht 2011 Vt 2012 Ht 2012 Vt 2013 Ht 2013 Vt 2014 Ht 2014 Vt 2015 Ht 2015 Vt 2016 Ht 2016 Vt 2017 11

12

Vännäs kommuns ekonomiska förutsättningar Ekonomi i balans Kommunallagen kräver att kommunens ekonomi ska vara i balans. Den lägsta gränsen för att ha en ekonomi är att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Fullmäktiges ambition är att standardkostnaderna ska vara vägledande för framtida målsättningar. Med begreppet standardkostnader avses de jämförelsekostnader som Vännäs kommun använder. Kommunens skatteintäkter Fr.o.m. 1 januari 2015 är kommunens skattesats 23.60. Den används för beskattning av kommunens eget skatteunderlag. Skatteunderlaget består av kommunmedborgarnas löneinkomster, övrig inkomst av tjänst, pensioner, inkomst av näringsverksamhet och övriga sociala ersättningar. Tillväxten av underlaget beror på löneökningar, höjda pensioner eller att antalet arbetade timmar ökar. I budgetpropositionen fastställs skatteunderlagets tillväxttal som ska gälla för innevarande och nästkommande år. Är dessa för högt prognostiserade kommer de preliminära skatteintäkterna att justeras med en negativ slutavräkning. Om det redan vid budgetbeslutet framgår att tillväxttalet är för högt ska en negativ slutavräkning budgeteras. Om tillväxten av kommunens skatteunderlag skiljer sig från den genomsnittliga tillväxten i riket, justeras det via inkomstutjämningen. Inkomstutjämningens justering sker också i skatteavräkningen. I klartext betyder det att under en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet påverkas utfallet negativt även om inte arbetslösheten ökar inom den egna kommunen. Vännäs kommun använder sig av SKL:s prognoser vad gäller skatteunderlagets tillväxt. Justering har skett för skattehöjning till 23,60kr. Kommunens skatteintäkter periodiseras så att preliminära intäkter kommer in i kommunkassan det år som de avser. I själva verket är skatteintäkterna preliminära fram till dess taxeringen är slutgranskad i december påföljande år. Därefter spelar prognoser över skatteunderlagets tillväxt stor roll för planering och preliminära utbetalningar. 13

enligt SKLs prognos 2014-10-02 Löneökningar En pott för löneökningar, ca 10 Mkr10 läggs centralt vid sidan om förvaltningarnas ramar under 2015 2017. Kommunstyrelsen beviljar därefter anslag ur potten efter det verkliga utfallet. Resultatenheternas löneökningar kompenseras inte. Internhyressystemet och internräntan Internräntan uppgår till 3,0 % och internhyran uppgår till 3,5 %. Differensen används till att stärka fastighetsunderhållet. Kompensation för prisökningar För beräkning av inflation har Prisindex för Kommunal Verksamhet (PKV) nyttjats. Justering för kapitalkostnad I budget 2015, budgetram 2016 2017, budgeteras och avsätts centralt kostnader för avskrivningar och internräntor för nya investeringar som ska tas i drift under perioden. När investeringen är slutförd och objektet driftsätts, tillförs kapitaltjänstkostnader till verksamheten som ska bruka objektet. Osäkerhetsfaktorer Vid antagande för drift och investering 2015 samt verksamhetsplan 2016 och 2017 föreligger flera osäkerhetsfaktorer som kan få påverkan på budgetläget 2015. Med anledning av detta kan det finnas skäl för kommunfullmäktige att göra justeringar i budget 2015 vid sammanträde hösten 2015. 14

Ekonomistyrningsprinciper Budgetuppföljning För att nå en sund ekonomi i långsiktig balans ska gällande budgetramar hållas. Inom den givna budgetramen ska verksamheten präglas av ett effektivt resursnyttjande. Kommunfullmäktige har fastställt rutiner för ekonomisk uppföljning: Nämnderna och förvaltningarna ska varje månad, på ett standardiserat sätt, rapportera det ekonomiska läget till kommunstyrelsens arbetsutskott. Där anges redovisat utfall vid senaste månadsskiftet, budget för perioden, eventuell budgetavvikelse och prognostiserat årsutfall. Kommentarer till avvikelser ska göras och förslag till åtgärder ska lämnas. Kommunstyrelsens arbetsutskott protokollför åtgärder som nämnderna och förvaltningarna förvänts genomföra, med anledning av den månatliga rapporten och det förväntade utfallet. - De månatliga rapporterna sammanställs och delges kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, inklusive förslag till beslut om åtgärder. Nämnderna ska utifrån den givna ramen ta ett självständigt ansvar för ekonomi. Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budgeten. Nämnderna ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och utveckla former för att se över befintlig verksamhet, samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. För att klara ett utfall i balans, som är ett av kommunfullmäktiges övergripande mål, måste nämnderna ha full kontroll över den ekonomiska utvecklingen över året. Det betyder att nämnderna måste skaffa sig och upprätthålla goda rutiner när det gäller budgetuppföljningen. Vid befarat överskridande ska nämnden omedelbart utarbeta förslag till åtgärder som ska rapporteras till kommunstyrelsen vid en månatlig uppföljning. Kommunstyrelsen har, med hänvisning till kommunallagen 6 kap, uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet. Styrelsen har också rätt att inhämta yttranden och upplysningar från nämnder och anställda, som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sitt ledningsuppdrag. Uppsiktsplikten gäller även för det helägda kommunala bolaget. Hantering av överskott och underskott vid årsbokslut Nämndernas över-/underskott Återställandet av ett underskott kan delas upp på 1 3 år i en återbetalningsplan, som fastställs av kommunstyrelsen. Överskott kvittas 15

mot tidigare underskott. För intraprenader gäller särskilda regler. Intraprenadernas anställd ska kunna påverka det egna arbetet. Särskilt avtal ska tecknas mellan intraprenaden och den aktuella nämnden. För intraprenader gäller att uppkomna påverkbara överskott får överföras till kommande år. Därav får högs 25 procentenheter användas för individuell premiering. Underskott tas med i sin helhet. Resultatenheten Liljaskolan har sina ekonomiska villkor reglerade i ett avtal. Investeringar I samband med tilläggsbudget ska nämnd till kommunstyrelsen göra begäran om överförande av medel för pågående men ej fullföljda och slutredovisade budgeterade investeringar till nytt verksamhetsår. Kommunfullmäktige tar ställning till om varje enskild begäran ska föras över eller inte. Det är fullmäktiges vilja att investeringar ska planeras och genomföras det år som medel har anvisats. effekter och kvalitet. Det krävs också en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål, samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om resultatet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat om. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långfristiga finansiella utrymme och visar på hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Soliditeten under perioden beräknas i genomsnitt till 29%. Likviditet Likviditet är ett mått på kommunens betalningsförmåga på kort sikt. Kassalikviditeten under perioden beräknas i genomsnitt till 39%. Slutkostnadsredovisningen ska redovisas när investeringen är genomförd, dock senast året efter medel till investering har anslagits i investeringsbudgeten. Finansiella principer Enligt lagen om God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ska kommunen formulera både finansiella och strategiska verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. I propositionen framhålls att det måste finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat, 16

17

18

19

Nämndernas ramar 20

Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska organ med ansvar för kommunens utveckling och ekonomisk ställning. Detta innebär att kommunstyrelsen samordnar planering och uppföljning av verksamheter och ekonomi, för såväl nämnder som det helägda bolaget. Under kommunstyrelsen finns två förvaltningar: kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommunledningskontoret arbetar i huvudsak med intern service till förvaltningar och medborgare, samt ungdoms-, föreningslivs-, utvecklings-, integrations-, arbetsmarknads- och näringslivsfrågor. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar bland annat med drift och underhåll av gator och fritidsanläggningar/grönytor, gatubelysning, vatten- och renhållning och fastighetsservice. Särskilda direktiv och uppdrag till kommunstyrelsen 2015 2017 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som kommunstyrelsen har enligt reglemente m.m. ska kommunstyrelsen under planperioden 2015 2017 arbeta med: 1. Att stärka fritidsområdet vid Vännäs bad och camping som mötesplats för föreningsliv, medborgare och besökare. 2. Att satsa på och underlätta ett ökat bostadsbyggande i såväl tätorter som landsbygd. Nya attraktiva bostadsområden ska tillskapas och boende och boendeetableringar underlättas genom dialog med landsbygdens företrädare och markägare. 3. Att satsa på investeringar som minskar kommunens driftkostnader uppmuntras. Speciellt ska energifrågorna uppmärksammas. De kostnadsminskningar som görs genom större satsningar på energieffektivisering ska redovisas årligen och komma hela kommunbudgeten tillgodo. 4. Att renhållningstaxan ska innehålla avsättning (1 Mkr/år) för sluttäckning av deponin med beräknat slutdatum 2040. 5. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas under perioden. Plan- och miljönämnden Plan- och miljönämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och miljö- och hälsoskyddsområdet, samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom dessa områden. Förutom de ovan nämnda arbetsuppgifterna fullgör nämnden även de trafikuppgifter som avses i 1 lagen(1978:244) om nämnder för vissa trafikfrågor. Planoch miljönämnden svarar också för räddningstjänsten och de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden som svarar för räddningstjänsten. Nämnden saknar egen förvaltning. Organisatoriskt tillhör avdelningarna plan- och bygg, miljö, och räddningstjänst samhällsbyggnadsförvaltningen. 21

Särskilda direktiv och uppdrag till plan- och miljönämnden 2015 2017 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som plan- och miljönämnden har enligt reglemente m.m. ska nämnden under planperioden särskilt arbeta med: 1. Att satsa på och underlätta ett ökat bostadsbyggande i såväl tätorter som landsbygd. Nya attraktiva bostadsområden ska tillskapas och boende och boendeetableringar underlättas genom dialog med landsbygdens företrädare och markägare. 2. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas vid beslut under perioden. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommunens verksamheter inom bl.a. förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Uppgifterna omfattar förskoleklass och grundskola. I nämnden ingår även ansvaret är den kommunala musikskolan samt biblioteksverksamheten och förverkligandet av kommunens kulturpolitiska mål. planperioden 2015-2017 särskilt arbeta med: 1. Jämställdhet ska särskilt belysas under perioden. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som sägs i lag om socialnämnd, förutom ansvar för förskole- och fritidshemsverksamheten. Vård- och omsorgsnämnden utövar också ledningen för den kommunala hälso- och sjukvården samt ledningen för verksamheten med stöd och service enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vård- och omsorgsnämnden fullgör även kommunens uppgifter enligt lag om riksfärdtjänst, lag om färdtjänst och fastställer regler för den kommunala riksfärdtjänsten. Särskilda direktiv och uppdrag till vård- och omsorgsnämnden 2015 2017 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som vård- och omsorgsnämnden har enligt reglemente m.m. ska nämnden under planperioden 2015-2017 särskilt arbeta med: 1. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas vid beslut under perioden. Särskilda direktiv och uppdrag till barn- och utbildningsnämnden 2015 2017 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som barn- och utbildningsnämnden har enligt reglemente m.m. ska nämnden under 22

Liljaskolans styrelse Styrelsen svarar för ledning, samordning och utveckling av Liljaskolans verksamhet. Liljaskolan är Vännäs kommuns gymnasieskola. Den bedriver också vuxenutbildning och konferensverksamhet. Liljaskolans direktiv och uppdrag till Liljaskolans styrelse 2015-2017 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som Liljaskolans styrelse har enligt reglemente m.m. ska styrelsen under planperioden 2015 2017 särskilt arbeta med: 1. Att utreda Liljaskolans framtida storlek och inriktning i syfte att få fram en rimlig storlek på skolan, dess utveckling och flexibilitet gällande kommande utbildningar. 2. Jämställdhet ska särskilt belysas vid beslut under perioden. 23

Bilaga 1 Bilaga 1 24