MEDIER OCH MISSNÖJDA MEDBORGARE: FALLET LANDSKRONA OCH DEN POLITISKA SCENFÖRÄNDRINGEN Tobias Olsson och Dino Viscovi
2 2002 fick Sverigedemokraterna 1322 röster i valet till kommunfullmäktige i Landskrona. Fyra år senare, valet 2006, röstade 5250 kommuninvånare på partiet, vilket i det närmaste innebar en fyrdubbling av det tidigare resultatet och att drygt var femte väljare, 22 procent, stödde Sverigedemokraterna. Partiets starka frammarsch väckte en omfattande debatt, framförallt i medierna men också i den akademiska världen, dels för att framgångarna i Landskrona var unika, dels för att de samtidigt var typiska: även i 29 andra svenska kommuner blev Sverigedemokraterna representerade, om än inte i lika stor omfattning. Landskrona framstår sålunda som det kanske tydligaste exemplet på att s.k. RHP-partier (RHP = radikala högerpopulistiska) kan komma att omgestalta den politiska scenen, inte bara lokalt, utan även regionalt och nationellt. Forskningen om högerpopulistiska partier är omfattande; i en översikt från Integrationsverket framhålls tre för expansionen centrala och samverkande förklaringsfaktorer: Ekonomiska och strukturella förändringar i det post-industriella och globaliserade samhället som skapar en klass av förlorare. Värderingsförändringar, försvagning av traditionella normer och vanor, mångkulturalism och fokus på kultur och identiteter istället för klass. Minskat klassröstande. (Ekström von Essen 2006 s 45.) De här generella förhållandena får naturligtvis olika genomslag i olika kontexter, menar man. Kommuner med låg utbildningsnivå och som fått känna av den industriella strukturomvandlingen i form av nedläggningar, liksom kommuner med en hög andel invandrare, tycks särskilt utsatta (a.a. s 155 ff), vilket fallet Landskrona illustrerar. Vad som däremot sällan framhålls i analyserna är mediesituationen, i vilka avseenden nyhetsmedierna eventuellt bidrar till eller motverkar uppkomsten av högerpopulistiska opinioner något som påkallar vår uppmärksamhet. Framförallt vill vi framhålla lokaltidningens opinionsbildande betydelse. På många sätt utgör den centrum i den svenska medierade offentligheten, både beträffande sin stora upplaga och det breda genomslaget. En genomsnittlig dag läser drygt 70 procent av befolkningen minst en morgontidning. Läsarandelen är hög i snart sagt alla sociala kategorier, både bland män och kvinnor, unga och gamla, arbetare och tjänstemän (Mediebarometer 2006), om än inte lika hög bland invandrade svenskar som hos infödda (Andersson 2005). Mot den här bakgrunden blir det viktigt att studera två olika och i hög utsträckning lästa (Tidningsutgivarna 2007) men relaterade delar av offentligheten. Dels den lokala nyhetsrapporteringen om Landskrona, dels medborgarnas egna bidrag till formandet av mediebilden av staden, så som de manifesteras på insändarsidorna i lokaltidningen. Hur talar lokalnyheterna om Landskrona? Hur talar invånarna själva om staden? Och hur samspelar rösterna med varandra? Det är alltså inte rapporteringen om Sverigedemokraterna som hamnar i centrum eller olika politiska debatter. Studien tar snarare sin utgångspunkt i den dagliga rutinbevakningen: alla vardagens små händelser som gestaltas i artiklar och notiser (Tuchman 1978). Sådant vi vanligtvis läser och snabbt glömmer men trots detta blir betydelsefullt för vårt meningsskapande. Den partikulära och för sig taget oansenliga händelsen, fogas i större förståelsescheman, berättelser och myter. Vardagsrapporteringen tjänstgör, menar Bird och Dardenne (1997), som vital myth-repairing narratives a.a. s 340.
3 Ett exempel förtydligar. Betrakta följande autentiska rubriker från svenska nyhetsmedier: Dagis och skola tvingas spara 30 miljoner, Vårdbolag anklagas för vanvård, Ovärdiga vårdköer, Rekordbeslag av smuggelsprit, Man nerslagen efter uttag i bankomat, Få brott klaras upp, Rektor polisanmälde elev, Antisemitism utbredd i skolorna, Fler äldre fattiga, Väntar på utredning nekas ersättning, Flyktingströmmen fortsätter, Astra Zeneca flyttar jobb utomlands Även om vi tagit del av just dessa, minns vi dem knappast. Men vi har läst mängder av liknande, för de är samtliga exempel på några välkända teman inom nyhetsjournalistiken: pengarna räcker inte i den offentliga sektorn, vårdköerna, vanvården, ökande kriminalitet, ineffektiv brottsbekämpning, kaoset i skolan, utsatta gamla, flyktingivnadringen osv. Lite förenklat kan man säga att de i sin tur är viktiga beståndsdelar i två större berättelser eller metanarrativer: det eroderande folkhemmet eller välfärdsstaten och globaliseringen. Insändarsidor tar upp liknande teman. Men där är det publiken, inte journalistiken, som formulerar sig och mera explicit försöker ge mening åt skeendet och artikulera större berättelser. Studien av nyhetsrapporteringen i lokaltidningen kommer att inkludera Helsingborgs Dagblad/ Landskrona Postens nyheter om och från Landskrona under perioden 1 september 2005 fram till och med valet i september 2006. Det empiriska syftet är att kartlägga bilden av Landskrona i rapporteringen: Vilka händelser och skeenden blir lokalnyheter? Hur gestaltas Landskrona i lokaljournalistiken? I vilken utsträckning fokuserar nyheterna de problem som tillskrivs staden? Denna del av studien utformas som ett bidrag till medieforskningens väletablerade tradition av studier av lokaljournalistik (Asp, Johansson, Larsson 1997; Johansson 1998; Nygren 2005). Det rör sig alltså om en kvantitativ innehållsanalys där innehållet mäts i kända kategorier sjukvård, äldrevård, skola, socialförsäkringar osv. och dessutom behandlas med balansmått. Utöver detta görs en textteoretiskt mera utvecklad diskursanalys (jfr Viscovi 2006). Insändarstudien har därtill nyskapande ambitioner. Inom medieforskningen har begreppet offentlighet använts som utgångspunkt för olika typer av studier, av såväl radio som tv och tidningar (Dahlgren 1995; Thompson 2001; Butsch 2007; Olsson ). Under det senaste decenniet har dock framförallt de nya, interaktiva medierna kommit att inspirera till analyser och här har man tagit fasta på deras förmåga att uppmuntra medborgare till deltagande och diskussion online (Poster 1997; Slevin 2000; Chadwick 2006; Dahlgren & Olsson 2007). Det nyskapande i att studera insändarsidorna ur ett offentlighetsteoretiskt perspektiv är, att det är en forskningsmässigt förbisedd del av den svenska offentligheten. Samtidigt är det en del av den traditionella medieverkligheten som har många av de egenskaper som den samtida forskningen identifierar och harangerar när det gäller den digitala medieoffentligheten, som folkligt deltagande och mer vardaglig opinionsformering. I empiriska termer kommer denna studie att utgöra en tidsmässig parallell till studien av lokalnyheterna, och metodiskt är angreppssättet i många avseenden likartat: kvantitativ innehållsanalys och diskursanalys. Hur gestaltade medborgarna själva Landskrona på insändarsidan under perioden september 2005 till och med valet 2006? Den övergripande frågan kan brytas ned i mindre delfrågor: Vilka teman var särskilt frekventa i debatten? Vilka var det som kom till tals i insändaroffentligheten? Slutligen och kanske viktigast hur såg samspelet ut mellan debatten på insändarsidan och den lokala nyhetsrapporteringen? Och allra sist: understöder eller motverkar de högerpopulistiska opinioner? Preliminär tidsplan I grova drag kommer de båda delstudierna att kräva ungefär tre månaders heltidsarbete vardera. En månad för litteraturöversikt och inledande materialinventering, en månad för materialinsamling och
4 databearbetning och en månad för analys samt författande av rapport sammanlagt sex månaders arbete på heltid. Härutöver tillkommer tid för författande av ansökan till RJ och/eller VR (ca en månad). Denna ansökan kommer med största sannolikhet att inrikta sig på insändarspåret. Månad Delstudie Innehåll Personal Prel. realtid 1 Nyhetsrapporteringen i HD/Landskrona Posten a) Litteratursökning samt författande av översikt b) Inledande materialinventering c) Specificering av dem empiriska studiens utformning September 2 Nyhetsrapporteringen i HD/Landskrona Posten a) Materialinsamling b) Databearbetning 3 Nyhetsrapporteringen i a) Analys HD/Landskrona Posten b) Författande av delrapport 4 Insändarsidorna a) Litteratursökning samt författande av översikt b) Inledande materialinventering c) Specificering av dem empiriska studiens utformning 5 Insändarsidorna a) Materialinsamling b) Databearbetning 6 Insändarsidorna a) Analys b) Författande av delrapport 7 Båda delstudierna a) Syntetiserande analys b) Författande av ansökan till forskningsråd Lektor 100 % Oktober November December Januari 2009 Lektor 100 % Februari 2009 Lektor 100 % Mars 2009 Referenser Andersson, Ulrika (2005) Nya svenskar och svenska medier. Göteborgs universitet: Inst för journalistik och masskommunikation. Asp, Kent; Johansson, Bengt; Larsson, Larsåke (1997) Nära nyheter. Studier om kommunaljournalistik. Göteborgs universitet: Inst för journalistik och masskommunikation. Bird, Elizabet S.; Dardenne, Robert W (1997) Myth, Chronicle and Story. Berkowitz red. Social Meanings of News. A Text-Reader. Thousand Oaks: Sage. Butsch, Richard red. (2007) Media and Public Spheres. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
5 Chadwick, Andrew (2006) Internet Politics: State, Citizens and New Communication Technologies. New York: Oxford University Press. Dahlgren, Peter (1995) Television and the Public Sphere: Citizenship, Democracy and the Media. London: Sage. Dahlgren, Peter och Olsson, Tobias (2007b) From public sphere to civic culture: Young citizens internet use. I R. Butsch red. Media and Public Spheres. Basingstoke: Palgrave Macmillan. Ekström von Essen, Ulla (2006) Sverigedemokraterna i de svenska kommunerna 2002-2006. En studie av politisk aktivitet, strategi och mobilisering. Norrköping: Integrationsverket. Johansson, Bengt (1998) Nyheter mitt ibland oss. Kommunala nyheter, personlig erfarenhet och lokal opinionsbildning. Göteborgs universitet: Inst för journalistik och masskommunikation. Nordicom-Sverige (2007) Mediebarometer 2006. Medienotiser från Nordicom-Sverige. Nygren, Gunnar (2005) Skilda medievärldar. Lokal offentlighet och lokala medier i Stockholm. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion. Olsson, Tobias () Offentlighet. I P. Berglez och U. Olausson red. Medier och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Kommande. Poster, Mark (1997) Cyberdemocracy: internet and the public sphere. I D. Porter red. Internet Culture. New York: Routledge. Slevin, James (2000) The Internet and Society. Cambridge: Polity Press. Svensk dagspress 2007. Fakta om marknad och medier. TidningsUtgivarna. Thompson, John B. (2001) Medierna och moderniteten. Övers. Sven-Erik Torhell. Göteborg: Daidalos. Tidningsutgivarna (2007) Svensk dagspress 2007. Fakta om marknad och medier. Tuchman, Gaye (1978) Making News. A Study in the Construction of reality. New York: The Free Press. Viscovi, Dino (2006) Marknaden som mönster och monster. Ekonomiska experter och nyheter om ekonomi i rapport 1978-1998. Göteborgs universitet: Inst för journalistik och masskommunikation.