Engagerat En tidning om vård och behandling juni 2011 Jubileumsspecial! Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende www.gryning.se 1
Ett lyckat jubileum Detta nummer av Engagerat handlar reportage. Isabellas och Christers framträdanden skapade en stark och positiv känsla om Grynings 10-årsjubileum. Man kan tycka att ett jubileum är en som smittade av sig på hela dagen. intern fråga men Gryning har alltid verkat i Många verksamheter berättade om sitt nära samarbete med kommunerna. Därför arbete i olika seminarier och alla Grynings var det en självklarhet för oss att bjuda in enheter hade förberett utställningar. Att alla samarbetspartners till vår stora dag. få delge sina erfarenheter för andra, både Jubileet hölls den 4 maj på Liseberg. Den internt och externt, skänker en stolthet som vackra vårdagen gjorde sitt för att skapa en kompenserar det stora arbete som ligger förväntansfull stämning. Vi var cirka 800 bakom. Utbytet mellan Grynings enheter personer varav nära hälften kom utifrån. skapar en samhörighet och en kunskapsöverföring som ger kraft framåt. Det var roligt att så många valt att tillbringa en dag med oss i Gryning under vårens Konferensen avslutades med att Lars Marianne Forslund hektiska tid. Roslund, som var Grynings förste styrelseordförande, och Åke Jacobsson, som har den rollen idag, Dagen inleddes av nittonåriga Isabella Bozdemir som på ett gripande sätt höll ett tal om sin dröm om reflekterade över Grynings utveckling. Det gav tyngd åt Göteborg. Hon utgick från Martin Luther Kings tal dagen och uppskattades av Grynings anställda, för vilka men ämnet var ändå högaktuellt för vår tid och vårt styrelsen kan vara litet anonym. Bland annat tryckte Lars land. Sedan tog Christer Olsson vid. Hans föreläsning och Åke på vikten av att Gryning skall utgöra ett starkt var outstanding och ni kan läsa mer om det i ett särskilt offentligägt alternativ i en mycket privatiserad bransch. Innehåll Christer Olsson...4 Ett lyckat möte det har du i din hand...6 MST vinner på hemmaplan...9 Familjen i Centrum... 10 Familjebehandling 2020... 11 Barn med uppgivenhetssymptom... 12 Redaktion ENGAGERAT ges ut av Gryning vård AB Adress: Box 5154, 402 26 Göteborg Besöksadress: Gårdavägen 2, Göteborg Tel: 031-703 39 50 Webbplats: www.gryning.se Redaktör: Annika Strid, 031-703 73 48 Ansvarig utgivare: Marianne Forslund, 031-703 73 40 Redaktionskommitté: Alf Bengtsson, Marie-Anne Ervér, Inge Olofsson, Maija-Riitta Ottemo Produktion: Infogruppen GR/Sandstens Foto: Om ej annat anges är fotografierna tagna av personer inom Gryning eller redaktionen. 2
På kvällen hade vi en fest för Grynings anställda. Att ordna så att alla 450 anställda kan träffas kräver årslånga förberedelser i en organisation som bedriver dygnetruntverksamhet på mer än 35 ställen i länet. Det blev ett välförtjänt avbrott i vardagen och under kvällen hördes många glada skratt. Men efter all uppladdning, vare sig det är ett jubileum eller en stor fest, kommer ofta en mental baksmälla en slags tomhet. Vad kommer att hända nu och vart är vi på väg? Vad finns det för fortsatta utmaningar och utvecklingsmöjligheter för bolaget och för enskilda medarbetare? Hur skall vi möta konkurrensen utifrån och hur stort kan bolaget bli utan att förlora sin själ? Inga träd växer till himlen. Gryning är idag en välskött organisation med gott rykte, men vi måste hela tiden sikta framåt. Under ett år startar Gryning fyra nya asylenheter och vi bollar även andra verksamhetsidéer med varandra och styrelsen. Vi måste därför kontinuerligt se över vår organisation, så att vi kan ge bästa möjliga vård till våra klienter och en god service till våra kunder. Även stabsfunktioner behöver förstärkas för att ge optimalt stöd till chefer och medarbetare. Detta kommer att vara de viktigaste frågorna under det kommande året. Jag önskar er alla medarbetare, kunder och samarbetspartners en skön sommarledighet med en optimal blandning av vila, upplevelser och trevlig samvaro med familj och vänner. Marianne Forslund VD Gryning Vård AB 3
Vart är du på väg och vill du dit? Christer Olsson höll en fängslande föreläsning på Grynings 10-årsjubileum som den entusiasmerande och karismatiska föreläsare han är. Christer gjorde nedslag i det som handlar om att vara människa, i personlig utveckling och samverkan. Hans ambition var att så tankefrön till åhörarna. Detta lyckades han med jag har sällan hört så många citera en före läsare som jag hört efter Christers föreläsning! 4 Christer Olsson är ingenjör och ekonom. Han har studerat psykologi och beteendevetenskap. Han är idag en av nordens mest eftertraktade föreläsare inom området organisationens samspel med individen och omvärlden. Christer beskriver sig som en handelsresande i sunt bondförnuft, trots att han är fiskarpojke från Öckerö. Föreläsningen började med att sambandet tankehandling problematiserades. Christer menar att en tanke utan handling är en dagdröm som inte påverkar eller utvecklar något. För att en tanke ska göra skillnad så måste den följas av en handling. Som en konsekvens av detta är utveckling att man gör något annorlunda i morgon i förhållande till idag. När Christer Olsson föreläser så håller han ingen rak linje eller följer någon röd tråd. Denna artikel är skriven efter samma devis som Christers föreläsningsstil. Nästa ämne som berördes var behovet av att vara behövd, det basala, emotionella behovet av att vara behövd. Ensam är inte stark ensam är död, som det tillspetsat utrycktes. Trots detta har individualiseringen gått väldigt långt, detta tillsammans med profaniseringen. Individualiseringen har på något paradoxalt vis följts av en likriktning; allt fler människor upplever allt mer varor och tjänster allt mer lika. För att kunna välja i den här likriktigheten så söker vi oss till människor vi tycker om. Urvalsprocessen går till enligt följande: Vi tycker om att ha att göra med människor vi tycker om. Vi tycker om de människor vi tror tycker om oss. Ju mer komplex tillvaron är desto subjektivare blir man. Vi letar efter någon vi tror kan, någon som känns kompetent. Vi bedömer inte tjänsten eller varan, vi bedömer människan som representerar densamma och de vi tror tycker om oss, tycker vi om, och handlar av! Nästa område som diskuterades var sätt att göra saker på och att det inte finns några felaktiga sätt, bara ditt sätt. Det gäller vid rekrytering att hitta de lämpligaste, inte de bästa. Sedan var det personlig utveckling som var på tapeten. Personlig utveckling handlar om att veckla ut sig och inte vara så invecklad som man kan vara. Här kommer artikelns rubrik väl till pass: Var är du på väg och vill du dit? Christer tog exempel från sitt eget liv och det visade sig att när han ställde sig frågorna inte alls kände att han var på rätt väg, utan gjorde markanta kursändringar. En grundsten i personlig utveckling är att göra mer eller mindre av något man redan gör. Det är egentligen så lite som skiljer de som får till det och de som misslyckas, man
tror ofta att det är mycket mer. I regel är man ganska bra som man är. Erich Fromm citerades: En överdriven styrka blir en svaghet. Som exempel gavs flexibilitet som i sin extrem blir vårdslöshet och noggrannhet som i sin extrema form blir pedanteri. Detta är naturliga uttryck som skenat. Den musikaliska skillnaden mellan Streaplers och Madonna är marginell men resultateffekten är markant!, avslutades resonemanget. Sedan var det acceptans, såväl i yrkesliv som i privatliv. För att leva tillsammans krävs acceptans för partnerns egenheter som man kanske inte fullt ut älskar. Christer formulerade detta, om sin relation till hustrun på följande sätt: Jag älskar dig till 80 procent, resten accepterar jag! Livet är ett tillsammans-projekt där utveckling eller avveckling gäller. Behålla -strategier är här farliga eftersom de inte tillför någon energi, ungefär: Älskar du mig, nej men jag tänker behålla dig!. Ett sådant förhållande har troligen passerat bäst-före-datum för länge sedan. Nästa punkt var Vi-helvetet, Christer tror inte på vi-ansvar. Detta är ett icke-ansvar som bara gillas av de styr och slipper ta ansvar för detta. Det krävs ett personligt ansvar, exempel gavs från operationssalen där nog ingen ville bli kirurgiskt behandlad om det var otydligt vem som var kirurg. Ett annat exempel var att flyga med ett plan där det inte var klart definierat vem som var pilot och vem som inte var det. Personligheten är i regel ganska färdig i sena tonåren. Vi är på en skala introverta eller extroverta, på en annan skala är vi i olika utsträckning flexibla. Detta är stabila personlighetsdrag som inte går att förändra i någon större utsträckning. Trösterikt är då att anamma Christers devis att det inte behövs speciellt mycket förändring och att man är bra som man är och att acceptans är en av livsglädjens mest kraftfulla rötter. Christer avslutade sin uppskattade föreläsning under massiva applåd-åskor. Alf Bengtsson, alf.bengtsson@gryning.se 5
Ett lyckat möte det har du i din egen hand! Vid jubileumsdagens seminarium med denna titel ville jag hjälpa till att skapa framgångsrika möten. Idén var att låta handens fem fingrar att påminna om var sin tumregel i skapandet av goda förutsättningar för ett lyckat möte. Tummen utgjorde tumregeln om vikten av att skapa kontext. Pekfingret påminde om språkets möjligheter. Långfingret stod för betydelsen av att skapa tillsammans. Ringfingret symboliserade den kraft som ligger i att byta position till önskat resultatläge. Lillfingrets viktiga budskap blev att komma ihåg att reflektera och bestämma de fortsatta stegen. Tumme Skapa sammanhanget Kontexten Pekfinger Välj positivt språk Bekräfta Långfinger Skapa tillsammans 6 Före mötet: Väck intresse och ge klarhet i kallelse eller inbjudan Syfte. Tänk på hur du vill det ska vara när mötet är slut Plats. Lämplig lokal, utrustning, vägbeskrivning Tid. Tid på dagen Rollerna. Funktionerna Agenda I början på mötet: Markera sammanhanget Beskriv syftet. Vad ska vi åstadkomma? Tidfördelning. Betona viktig tid för reflektion i slutet Gemensam kontext för mötet. Vi ska väva tillsammans. Ha förståelse för olika ingångsläge Presentera deltagarna. Definiera rollerna och relationerna på just detta möte. Vem skriver anteckningar? Klargör rättigheter och skyldigheter. Telefon. Etik t.ex. konfidentiellt Ordens makt. Vi skapar våra verkligheter i vårt språk. Använd möjlighet till att välja positivt språk o skapa positiva verkligheter Nämn problem som ni vill lämna Belys framgångar och goda resultat istället för problem och tillkortakommanden. Bekräfta Skapa meningsfullhet. Visa samband Använd positiva mentala bilder. Metaforer Var nyfiken. Öppna frågor ökar kreativiteten. Humor kan förlösa Aktivera alla. Väva tillsammans. Skapa en känsla av delaktighet och ansvar - det bidrar till tillit mellan deltagarna Brainstorming, workshops, bikupor, dialog Ta vara på allas resurser Visa respekt. Hantera olikheter som rikedom Dokumentera!
Ringfinger Visionera Lillfinger Reflektera Ha framtidstänk: Utgå från önskat resultat Bryt ner till delresultat Flytta positionerna till Målet-i-sikte. Visualisera Skapa berättelser att leva upp till Skapa aktiviteterna stegvis fram till dagens datum. Jobba baklänges från ett framtidsscenario Beskriv strukturen. Handlingsplan Dokumentera! Reservera mötestid till reflektion av resultatet Inta helikopterperspektiv: Vad har vi dokumenterat åstadkommit? Vad tar vi med oss härifrån? Klargör ansvarsfördelning framåt: Uppmana varje mötesdeltagare till individuellt ansvar och beslut om hur ta sitt nästa steg! Lärande metaperspektiv: Reflektera även över det genomförda mötet Lyft upp positiva bilder att ta med: Vad var det bästa med mötet? Hur kan vi göra det lika bra eller ännu bättre nästa gång? High five! Låt handen tala! Maija-Riitta Ottemo, maija-riitta.ottermo@gryning.se Vilka förväntningar har du inför den här dagen? Jenny Johansson, Boda familjecentrum, Borås Jag förväntar mig att få träffa många av våra kunder och få en dialog med dem. Vi vill också passa på och bjuda in till ett framtidsseminarium i samband med att Boda familjecentrum fyller 15 år i år. Viveca Nordberg, Sparregården, Vänersborg Jag ser fram emot att få träffa kollegor och samarbetspartners; att vi ska få visa upp oss. Men det är också spännande att få se hela Gryning som organisation. Grynings verksamheter är geografiskt spridda inom hela Västra Götaland. Jubileumsdagen gav tillfälle för personalen att möta kollegor och ta del av deras kunskaper och erfarenheter samt att träffa sina samarbetspartners ute i kommunerna. Mikael Bergengren, Vilgot akut- och utredningshem Jag ser fram emot många spännande möten med både kollegor och kunder. Jag hoppas att det blir en rolig dag och ser även fram emot en spännande föreläsning med Christer Ohlsson. Margareta Lindqvist, Familjecentrum, Göteborg Jag ser fram emot att riktigt många ska komma till vår monter och få inblick i hur vi jobbar och våra metoder. Det ska också bli kul att frottera sig på den här mötesytan som denna dagen innebär. 7
Grynings jubileumsdag besöktes av drygt 300 inbjudna gäster från kommuner, region, högskolor, m.m. Många av besökarna känner till Gryning sen tidigare och har följt bolagets utveckling under de 10 år som gått sedan starten, medan andra fick en möjlighet att få lära känna Grynings verksamheter. Vad ser ni fram emot under dagen? Markus Bozdemir, studerande, Ibrahim Bozdemir, pappa, Naila Bozdemir, mamma och Isabella Bozdemir, studerande. Isabella ska öppna dagen med ett tal. Jag hoppas också på att få se vad Gryning vård jobbar med, säger Naila. Peter Håkansson, chef för Hisingens familjehemsverksamhet, Lisbeth Alveren, familjehemssekreterare Det är ett intressant program. Som före detta anställda inom gamla Bohuslandstinget som fanns före Gryning så känner jag mig halvt hemma i Gryning, säger Peter. Annette Larsson, Socialstyrelsen, Marita Lager, Stadsförvaltningen Angered. Jag var på femårsjubileumet och det ska bli spännande att få se vad som hänt efter ytterligare fem år, säger Marita. Det är spännande att få se hela spektrat av deras verksamheter som är så vid. Jag är väldigt glad över att få höra Christer Olsson föreläsa, säger Annette. Cecilia Wik, Bente Nilsen, Sofia Rastman och Sofia Bosson, alla Familjebehandlare från Tjörn. Att lyssna på intressanta föreläsningar. Det är många olika som skapar inspiration. 8
MST vinner på hemmaplan Om inte Mohammed kommer till berget så får berget komma till Mohammed. Ungefär så fungerar MST. Och resultaten verkar överträffa alla förväntningar. Emma Ulfsdotter, som är ansvarig konsult för MST-Sverige, visade på positiva siffror under Grynings jubileumsdag. Emma Ulfsdotter började som MST-terapeut i Gryning 2003 men är sedan några år anställd som konsult för MST Sverige. Hon berättade vid Grynings jubileum om hur MST startade och hur metoden har fungerat i Sverige. Ett större forskarteam i USA hade förberett en grupp unga kriminella och missbrukare för att delta i en studie i början av 90-talet och nu satt de och väntade på att ungdomarna skulle dyka upp på kliniken. De kom inte. Där växte en idé fram hos Scott Henggeler om att insatser snarare borde ske i ungdomarnas vardagsmiljö istället för hos forskare eller socialarbetare. Först där blir de meningsfulla. Tio år senare kom MST till Sverige. Vår målgrupp är ungdomar mellan 12-17 år, som har ett utåtagerande beteende och riskerar att placeras utanför hemmet, samt deras familjer. Vi jobbar intensivt på ungdomens hemmaplan och tar vara på deras styrkor, vi tittar på vilka faktorer som bidrar till att beteende upprätthålls, säger Emma Ulfsdotter som idag är MST-konsult. På hösten 2003 startade Gryning sitt första MST-team på Hisingen där Emma Ulfsdotter då började som terapeut. Det var nytt för alla kommunen, organisationen, ledarna och ingen visste riktigt hur de skulle göra. En viktig del i MST är att vi hela tiden följer upp och utvärderar vad vi gör och de erfarenheterna har varit till stor hjälp under åren. Allt i MST är genomskinligt. I systemet finns inbyggt att ständig ge feedback från såväl familjer som terapeuter och teamledare. Det är inte så att vi köper en modell från USA och sen är allt klart utan det är utvecklas hela tiden. Hittills har MST Sverige haft 1365 ungdomar och 83 procent har fullföljt behandlingen. Gryning har haft 338 fall och genomsnittet ligger kvar. Det är högre än i både övriga Europa och USA. En förklaring till att behandlingarna kan fullföljas är just att ingen väntar på att ungdomarna ska dyka upp någonstans, istället är MST-terapeuterna alltid tillgängliga där ungdomarna och familjerna finns. Emma Ulfsdotter började som MST-terapeut i Grynings 2003 men är numera anställd som konsult för MST Sverige. Hon berättade vid Grynings jubileum om hur MST startade och hur metoden har fungerat i Sverige. De behöver inte ta sig någonstans utan vi kommer till dem. Det blir lite mer obekvämt för oss, vi får jobba på kvällar och helger. Men man vet vad man ger sig in i när man blir MSTterapeut, vi tvingar ingen. Samtidigt har jag aldrig tidigare haft ett jobb med sådan frihet. Det är hårt, men mycket frihet under ansvar, säger Emma Ulfsdotter. En mätning visar att vid insatsens början bor 87 procent hemma hos föräldrarna och vid avslutet bor 98 procent där. Sex och arton månader senare bor fortfarande drygt 90 procent kvar hemma. En annan mätning visar att bara 39 procent hade en fungerade sysselsättning när insatsen inleds och när den avslutas hade nästan 85 procent en fungerande sysselsättning. Den ökar sedan ytterligare något efter sex och arton månader till 89 procent. Vi är inte riktigt nöjda med tanke på de insatser vi lägger ner på skolan, men det visar att vi lyckas med generaliseringen, ungdomen går mer i skolan efter avslutad behandling. Vi behöver alltså inte vara där hela tiden utan vårt jobb är att få igång familjen, skolan och nätverken och sen fortsätter de själva. Samtidigt missar vi en klick. Vad händer med dem? MST-teamen följer också upp förekomsten av nya insatser på grund av kriminalitet, droger och våld efter avslutad behandling. Siffran för kriminalitet sjunker något från 96 procent till 87 som inte får någon ny insats efter arton månader och detta är positivt med tanke på vilka kretsar ungdomarna rör sig i. Detsamma gäller för missbruk. Vi har blivit allt bättre på att rekrytera rätt personer till de här arbetsuppgifterna. Vi är också mer integrerade i kommunerna så de vet vad vi gör. Tack vare Grynings satsning på MST Vänern så har även små kommuner som Mellerud fått ta del av detta och de är väldigt nöjda. Vi kommer fortsätta att utveckla och bygga ut MSTmetoden och bli ännu tydligare med vad vi gör. Hans P.A. Karlsson 9
Familjen i Centrum En av de viktigaste uppgifterna vi har är att stötta föräldrarna att våga vara föräldrar säger Maths Lundsbye som är konsult på Ramnås och som varit med i utvecklingen av familjearbetet på enheten. 10 Seminariet handlade om det familjearbete som bedrivs på Ramnås. Ramnås arbetar med ungdomar i åldrarna 13 20 år. Under de senaste sex åren har enheten haft ett pågående utvecklingsarbete på gång för att göra det möjligt att på ett självklart och naturligt sätt ta med de placerade ungdomarnas föräldrar i arbetet kring deras barn. Föräldrarna förväntas delta aktivt under utrednings- och behandlingsarbetet. Teamet runt ungdomen, två samordnare och en behandlare, har under placeringstiden regelbunden konsultation av Maths Lundsbye i arbetet med ungdomarna och deras familjer. Samordnaren och behandlaren inleder sitt arbete med familjen och det utvidgade nätverket genom att inledningsvis omdefiniera själva uppdraget. De ställer frågor till de som ingår i systemet. Vad vill socialtjänsten att uppdraget ska handla om? Hur ser problemet ut ur deras perspektiv? Vad vill föräldrarna? Hur ser problemet ut ur deras perspektiv? Vad vill skolan och andra professionella nätverk? Hur ser problemet ut respektive perspektiv? Vad vill den unge själv? Hur ser problemet enligt den unge? Det är vanligt att nätverket kring den unge ser den unge själv som problemet. Bara den unge kunde ändra sig så skulle allt bli bra, men så tänker man inte på Ramnås. I stället arbetar man med hela familjesystemet och synen är att alla inblandade är en del av problemet, men också i lösningen. För att kunna arbeta framgångsrikt med ungdomarna och deras familjer är ett samgående avgörande. Ett samgående innebär att behandlaren och samordnaren försöker skapa en terapeutisk allians med familjen och Fr. v. Robert Unosson, Jeanette Henriksson och Anna Bender arbetar som behandlare på Ramnås. nätverket. Man arbetar aktivt med detta samgående tillsammans med; Mamman Pappan Nya partners Mor- och farföräldrarna Familjens personliga nätverk; släkt, grannar och vänner Det professionella nätverket runt familjen; socialtjänsten, skola och andra myndigheter Behandlingen som ett konsthantverk Att se behandlingen som ett konsthantverk innebär att man, som behandlare, måste våga vara äkta. Man måste våga vara personlig och vara en god förebild. Behandlaren måste ha många olika verktyg i sin verktygslåda i arbetet med ungdomarna och deras föräldrar. Som behandlare får man inte ta på sig en domarroll utan man måste se sig som en resursförstärkare. Det är mycket viktigt att etablera en personlig kontakt och att jobba utifrån ett brett perspektiv. Teamet utforskar systemen på olika nivåer Individnivå; mamma, pappa, syskon och bonusföräldrar Delsystemnivå: föräldrasystemet, partnersystemet Den biologiska familjen Den utvidgade familjen Olika nätverk; personliga och professionella Som ett exempel på detta berättar personalen att man jobbat med ett föräldrapar och deras två barn på 13 olika systemnivåer. Att gå hand i hand Inledningsvis i arbetet med familjerna måste man som behandlare ge familjerna sitt fulla stöd innan det är möjligt att gå in och utmana deras familjesystem. När man väl etablerat en allians med familjen arbetar behandlaren aktivt med: Kommunikationsträning Alternativa verklighetsuppfattningar Enighet och samarbete i familjen Förhandlings- och konfliktlösningsförmåga
Familjebehandling 2020 Marcus Edstam höll en fängslande och personligt präglad föreläsning över ämnet: Familjbehandling 2020 på spaning efter framtiden. Marcus gjorde nedslag i det förgångna, nutiden och i en visionär framtid. Marcus började med att beskriva sådant som hans föräldrar i en inte allt för avlägsen dåtid såg som något förkastligt; hasardspel och tatueringar togs som exempel. Det är högst troligt att de har samma inställning idag, men samhällsvinden är en annan: Det spelas som aldrig tidigare i landet och tatueringar finns snart på var kvinnas arm! Marcus beskrev svårigheterna med att beskriva framtiden. Det enda säkra vi vet om framtiden är att vi någon gång kommer att dö. En modell för att förutsäga framtiden är att säga att i morgon är som idag. Men, som sagt, framtiden låter sig inte med lätthet fångas. Förläsningen gled in på temat föräldrar och barn. Ett antal modeller av detta beskrevs. BBIC, Barns behov i centrum, ett sätt att försöka beskriva relationerna mellan föräldrar och barn. Föräldrarnas uppgifter är bland annat att ge säkerhet, vägledning, gränser och grundläggande omsorg. En annan modell som togs upp är utvecklad av Diana Baumrind. Hennes modell beskriver föräldraskapet utefter två olika dimensioner; värme och kontroll. Detta kan ren teoretiskt få fyra utfall. Bäst blir det med ett lagom föräldraskap, där värme och någon form av varsam vägledning ingår. Marcus kom inpå olika sätt att teoretiskt beskriva vuxenblivandet i en psykosocial mening. Det finns teorier med grund i Freuds psykoanalys, de så kallade psykodynamiska teorierna. Ett annat sätt är att beskriva vuxenblivandet i form av förstärkningshistoria, som de inlärningsteoretiska teorierna gör. Systemteori är ett tredje sätt att beskriva vuxenblivandet. Utifrån nutidsbilder beskrevs situationen för de unga som är någon form av samhällsreglerad insats gällande boende, vård eller behandling. Drygt 23400 barn hade 2009 heldygnsinsats, vanligast familjehem. Pojkar var i högre grad på HVB-hem eller SIS-institution Marcus Edstam. än flickor. 28500 var i öppenvård, av dessa var 9 800 i strukturerad öppenvård, exempelvis MST. Framtiden för behandlingen av unga kan ses på flera sätt. Ett sätt är att den kommer att styras av evidensbaserade praktiker, Detta innebär följande utgångspunkter: Den bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekt Brukarens erfarenheter och förväntningar Den lokala situationen och omständigheterna Den professionelles expertis Socialstyrelsen driver kravet på delaktighet i socialt arbete. Framgångsrika behandlingsmodeller måste innehålla ovanstående. Familjebehandling utgår från allians, engagemang och delaktighet. Som avslutning återknöt Marcus till inledningsfrågan: Hur blir det 2020? Familjebehandling är ett nytt fenomen i ständig utveckling. Den står i dialog med sina rötter och en teoretisk framtid. För att få ihop det kommer kanske begrepp som stabilitet, pålitlighet och försiktighet. En dialog över generationsgränserna kommer att behövas för att reda ut problemen gällande den friktion som uppstår när vi lämnar barndomen och söker vuxenheten. Marcus avslutade sin engagerande föreläsning med att beskriva Sigmund Freuds tankar att förmågan att kunna arbeta och älska är två utgångspunkter för psykisk hälsa som kanske är eviga i någon bemärkelse. Alf Bengtsson, alf.bengtsson@gryning.se Återställa den naturliga hierarkin i familjen Stärka föräldrarnas tilltro till sina egna tankar och känslor Omdefiniera återfall till att den unge testar föräldraförmågan I avslutningsfasen, som måste få ta tid, handlar det om nedtrappning och tillbakadragande. Det innebär en resursförstärkning med fokus på de framsteg som gjorts och likaså en planering inför framtiden som också kan innebära en överlämning till andra vårdgivare eller behandlare. En uppföljning av hur det går är också viktigt. Ramnås gör dels intervjuer i samband med att utredningen/ behandlingen upphör dels efter sex månader. Man intervjuar familjen och det personliga nätverket samt socialsekreterare med flera. En förutsättning för ett framgångsrikt familjearbete är välutbildad personal, kontinuerlig fortbildning och konsultation samt en god förankring i organisationen och hos ledningen. Ett ekosystemiskt kunnande är viktigt, likaså att man som behandlare har olika verktyg i sin verktygslåda. Helena Nyman, Helena nyman@gryning.se 11
Barn med uppgivenhetssymptom nu kan vi mer De gör ju inget själva i början så vi får göra det åt dem och senare tillsammans med dem. Vi är deras händer och fötter. Och deras vilja. Här spelar vi spel och med vår hand får barnets hand att tippa tärningen. Hon sitter vid fikabordet med två kakor framför sig, uppmuntrad att välja vilken hon vill ha. Klockan går och hon utrycker ingen vilja. Det har hon inte gjort på ett par år, inte sedan innan hon kom till Sverige. Personalen som är med henne väntar tålmodigt och säger till slut att nu måste hon nog välja, för snart måste de gå och handla. Flickan väljer chokladbollen. Flickan är ett barn med uppgivenhetssymptom. Ett av de många som för några år sedan var omtalade som de apatiska barnen. Den stora och högljudda debatten kring dessa barn har tystnat, men det kommer fortfarande barn till Sverige som redan före ankomsten insjuknat med uppgivenhetssymptom alternativt insjuknar efter en tid. Då, 2004, fanns en stor oenighet bland läkare och politiker kring vad orsaken är till att barnen insjuknar och vilken hjälp de behöver för att komma tillbaka till livet. Fortfarande finns inget enhetligt synsätt på bakomliggande orsaker och behandlingsbehov, men Solsidan kan numera luta sig mot en beprövad erfarenhet efter att vi behandlat drygt 20 asylsökande barn och vuxna med uppgivenhetssymtom. Ett barn med uppgivenhetssymptom vill av någon anledning inte längre delta i livet. Livets påfrestningar har blivit alltför stora. Det finns alltid ett trauma bakom; de vi träffat har oftast själva varit allvarligt hotade till livet eller sett mamma eller pappa bli det. På riktigt. Verkligheten har därmed visat sig för ond och barnet har inga strategier för att hantera det. Man vill bara ha döden, som en flicka sa efter att hon återfått sina funktioner. Ofta ser vi också att det bakom barnet i uppgivenhet även finns en mamma eller pappa som gett upp och därmed inte kan bidra till att hjälpa sitt barn att hantera och bearbeta sina svåra upplevelser. Eftersom det oftast är det äldsta barnet i syskonskaran som känner det tyngsta ansvaret, och därför också den svåraste hopplösheten, är det oftast det barnet som insjuknar först. Ibland är det 12
barn som varit fullt funktionella, även högpresterande, innan insjuknandet. Ibland är det barn som redan innan traumat hade psykiska funktionsnedsättningar. Vi skrev in vårt första uppgivna barn 2004. Han kom till oss med hela sin familj, och hans mamma var i ungefär samma tillstånd. Vi var frågande och famlande. Hur skulle vi kunna hjälpa dem? Och med några av de följande barnen var det likadant; skulle vi, socialarbetare, byta blöjor, sondmata barn, sköta hygienen på puberterade tonåringar, lyfta och bära?!? Var de överhuvudtaget rätt placerade? Barnen hör hemma på Solsidan Vi är ett HVB-hem som tar emot barn och familjer med barn mellan 0 och 12 år, även äldre barn i syskongrupp. Efter många timmars resonemang, främst kring etiken och integritetsgränser med mera kring dessa barn, kom vi fram till att de här barnen var helt rätt placerade. Vi tyckte att de hörde mer hemma hos oss än inom sjukvården. Vi tyckte oss förstå att kroppen reagerade på en för psyket omöjlig situation. Så vi började skapa ett nätverk runtomkring oss av kompetenser som vi själva saknade. Sedan flera år ingår nu husläkare, dietist, arbetsterapeut, tandläkare, sjukgymnast, psykologkonsult allt som barnen kan tänkas behöva. Vi har också i ett mycket speciellt ärende ett barn som visade sig vara autist när han vaknade till samarbetat med en barnpsykiatriker. Men vi lockar först och främst fram det friska i barnen och vill därför att det ska vara så lite sjukvård som möjligt. Men självklart måste doktorn ha koll på barnets värden, vikt etc. För att påbörja ett tillfrisknande behöver barnen stimuleras, uppmuntras och lockas till att delta i vardagen igen. Och barnen behöver hjälp att komma förbi det första naturliga motståndet. Vi ger dygnet en struktur, vi gör skillnad på dag och natt. Vi stimulerar deras sinnen, låter dem dela vardagens alla sysslor med oss. Vi gör aktiviteter, gärna skola, och annat som barn gör. De gör ju inget själva i början så vi får göra det åt dem och senare tillsammans med dem. Vi är deras händer och fötter. Och deras vilja. De asylsökande barnen har samma rättigheter Det krävs ett kraftfullt motivationsarbete för att barnen ska vilja vara med i verkligheten igen och under tiden måste kroppen hållas i rörelse. Flera gånger om dagen tränas musklerna på flera olika sätt för att inte ta skada av passiviteten, allt ifrån sjukgymnastisk träning till att personalen lägger tärningen i barnets hand och sedan tippar den när de spelar spel. Vi måste få dem ut ur sin bubbla och det arbetar vi med i varje moment, varje dag. Det handlar om att vinna barnets och föräldrarnas förtroende, visa att vi är stadiga och pålitliga vuxna. Hjälpa dem att, åtminstone i någon mening, återerövra lite trygghet. Så länge de bor i Sverige har de asylsökande barnen samma rätt som alla andra barn har i Sverige. Varje dag som går är väsentlig i barnets liv och varje dag har vi på institutionen skyldighet att tillgodose barnets rätt till utveckling som barnkonventionen stipulerar. Ju fortare barnet blir delaktigt i vardagen igen, och funktionellt, ju fler dagar har vi på oss att hjälpa barnet att hantera det svåra i livet. Institutionens miljöterapeutiska organisering är en avgörande faktor i det arbetet och, som vi ser det, heldygnsvården. Vi säger med en gång till dessa familjer att vi inte kan påverka asylprocessen, men också att ett sjukt barn oftast heller inte påverkar den. Ett svårt traumatiserat barn med funktionsbortfall har visat sig inte ha något särskilt ömmande skäl när frågan om barnets och familjens rätt till uppehållstillstånd skall avgöras. Asylfrågorna för föräldrarna hjälp med utanför avdelningen Vi jobbar därför målmedvetet för att få föräldrarna att förstå att oavsett var i världen familjen kommer att bo så måste varje familjemedlem vara så stark som möjligt, och familjen måste tillsammans vara så stark som möjligt. Asylfrågorna, som helt naturligt ständigt stör och oroar föräldrarna, lyfter vi därför ifrån avdelningen och avdelningspersonalen pratar inte om dem annat än att de självklart hjälper familjen med det känslomässiga i den, kriserna. De sakliga frågorna, förklaringar av beslut som kommer, hur gången är i asylprocessen, samtal med ombud och så vidare, får föräldrarna hjälp med utanför avdelningen. Det är om barnets och familjens mående och utveckling, och, som vårt uppdrag från socialtjänsten handlar. Till oss kommer de här familjerna i första hand därför att föräldrarna inte orkar/kan/förmår hantera en svår livssituation och för att de har ett barn som inte orkar leva längre. De här barnen ger upp därför att de har föräldrar som gett upp, och därför målar livet och framtiden i enbart svarta färger. Det finns ju traumatiserade barn som inte blir uppgivna, men det förutsätter att det finns vuxna människor runt dem som tar ansvar för dem, att barnet får hjälp med att skapa eller återskapa åtminstone en bit trygghet i sig efter traumat. I heldygnsvården kan de här barnen och familjerna tillförsäkras närvaro av stabila vuxna. Annica Carlshamre, annica.carlshamre@gryning.se 13
Hur tycker ni dagen har varit? Gunilla Lindell, Lerum, politiker (kd), Pamela Danielsson, Lerum, politiker (s) Vi har skrattat mycket och det är många tänkvärda saker. Många aha-upplevelser. Margareta Olsson, Öckerö, socialsekreterare, Jonna Olsson, Öckerö, socionompraktikant Jag tycker att Christer Olsson har varit jättebra och väldigt engagerad att lyssna på. Alltid roligt att få lite utveckling och vet mer om Gryning, sa Margareta. Gunnel Rydberg, GR, förbundssekreterare Det är intressant att se hur stort Gryning är och hur många olika delar som är involverade. Jag jobbar nära dem till vardags, men ser inte hela bredden då. Mia Andersson, Kungsbacka, familjehemssekreterare, Linda Nordengren, praktikant socialhögskolan Det känns jättebra, Christer var väldigt duktig. Det är som en stand up-show. Jag tror att jag kommer att få med mig känslan härifrån som han vill förmedla. Marianne Forslund, VD, Gryning Vård AB Jag är stolt och glad över den här dagen. Det har varit fantastiskt bra, dels de inledande punkterna med Christer och Isabella men också verksamheternas presentationer. Det finns en stor professionalitet. 14 Katarzyna Hansen, Psykologenheten, Gryning Vård AB Jag tar med mig att ha fått träffa andra kollegor och utbyta tankar; att ha fått del av Grynings företagskänsla. Jag känner stolthet idag. Madelen Pettersson, Eriksdals flickhem, Skövde Det har varit mycket folk och mycket vilja. Det märks att många vill mycket. Jag är mycket nöjd och mina förväntningar har infriats. Särskilt bra var seminarierna med Christer Olsson och det kring hedersrelaterat våld. Lena Ohlin, administratör, Gryning Vård AB Jag har varit med i planeringsgruppen för den här dagen och det har varit jätteroligt att få träffa alla kollegor och kunder; att få så många personliga kontakter på kort tid och se så många människor på en gång.
Gryning 10 år 15
Barn- och familjeenheter Birkahemmet Birkagatan 3 41656 Göteborg Tel: 031 256410 Boda FAMILJEcentrum HÄSSLEHEM Solvarvsgatan 79 507 40 Borås Tel: 033 41 28 42 Bryggan Tuppfjätsgatan 18 421 36 Västra Frölunda Tel: 031 47 21 02 Familjecentrum Fyrbodal Sparregatan 7 462 35 Vänersborg Tel: 0521 71 13 46 Familjecentrum Göteborg Kometgatan 17 415 20 Göteborg Tel: 031 26 10 13 Kristinedal 662 95 Fengerfors Tel: 0532 230 35 Solsidan Sturegatan 11 532 32 Skara Tel: 0511 208 00 Trollbacken Olserödsgatan 67 442 42 Kungälv Tel: 0303 187 00 Delsjötorp Töpelsgatan 12-14 416 55 Göteborg Tel: 031 84 42 82 Eriksdals flickhem Eneborgsvägen 2 541 78 Värsås Tel: 0500 42 03 90 Hagen Kullaviks Konvaljv. 16 Box 82 429 22 Kullavik Tel: 031 93 19 95 Lilla Torp Iskällareliden 6 416 55 Göteborg Tel: 031 707 31 75 Lillgården Lilla Danska vägen 11 412 74 Göteborg Tel: 031 40 89 72 Ramnås Sveagatan 21 504 39 Borås Tel: 033 12 79 60 Snäppan Forstenagatan 49 461 43 Trollhättan Tel: 0520 197 35 Sparregården Slussvägen 1 462 54 Vänersborg Tel: 0521 127 64 Tallbacken Östergatan 37 Box 221 541 25 Skövde Tel: 0500 48 19 15 Vilgot Vinköl, Blombacka, 532 94 Skara Tel: 0511 37 55 43 Lärjeholm Lärjeholmsvägen 12 415 25 Göteborg Tel: 031 48 04 60 Strandgården, Ljungskile Arödsvägen 1 459 30 Ljungskile Tel: 0522 290 96/97 Boende enligt LSS Claesborg Eriksdalsgatan 44 Box 17 54121 Skövde Tel: 0500 487850 Kinnegatan Kinnegatan 27 531 32 Lidköping Tel: 0510 204 88 Familjehem Vänersborg Vänerparken Edsvägen 3 Box 306 462 23 Vänersborg Tel: 0521 57 57 92 Familjehem Skaraborg Villagatan 7 541 50 Skövde Tel: 0500 38 18 46 asylboende luna asylboende Hasselbacksvägen 1A 54232 Mariestad Tel: 0708 472559 lyrans asylboende Skenevägen 2 511 31 Örby Tel: 0708 47 25 59 mira asylboende Sunnerövägen 3 441 35 Alingsås Tel: 0708 47 25 59 vega asylboende Kristinedal 662 95 Fengersfors Tel: 0705 55 84 81 0702 98 95 22 skyddsboende grynings Skyddsboende Tel: 0702 019861, 0702 443333 UNGDOMSenheter Bergiusgården Bergius väg 2 Box 29 459 31 Ljungskile Tel: 0522 216 28 Missbrukarvård Götateamet Östra sjukhuset IK-Huset Unga vuxna avd 306 41685 Göteborg Tel: 031 198380 Familjehemsverksamheten Familjehem Göteborg Gårdavägen 2 Box 5154 40226 Göteborg Tel: 031 7037347 ÖPPENVÅRDSenheter MST Hisingen/väster Knipplagatan 4A 41474 Göteborg Tel: 031 831728 MST vid Vänern Kungsladugårdsvägen 4 462 54 Vänersborg Tel: 0521 169 40 Grynings FAMILJETEAM Fabriksgatan 4 531 30 Lidköping Tel: 0510 232 12 Resursteamet i Göteborg Lillatorpsgatan 15 416 55 Göteborg Tel: 031 83 26 60 Resursteamet i Alingsås Göteborgsvägen 9 441 43 Alingsås Tel: 0322 197 20 PLACERINGSfunktionen Tel: 031 703 73 48 16 Box 5154, Gårdavägen 2, 402 26 Göteborg, Tel: 031-703 39 50 Fax: 031-703 73 49 www.gryning.se