Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster



Relevanta dokument
Buller i boendemiljön. Jenny Selander Forskare PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker relaterade till flygbuller för boende kring Stockholm Arlanda Airport baserat på resultat från HYENA-studien.

Innehåll. Bullerproblematik ur ett samhällsperspektiv. Är buller ett problem? Omfattning i samhället. Hälsoeffekter av buller

Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi Epost:

Hälsouniversitetet Linköping. Buller. Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp

Buller, blodtryck och bukomfång hur hänger det ihop?

Undersökning av hypertoniförekomst vid exponering för tåg- och vägtrafikbuller i Lerum

WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region

Samordningsutredningens förslag i ljuset av vad vi idag vet om bullers hälsoeffekter

Miljösamverkan Skåne projekt Vägtrafikbuller, februari Version mars 2010

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker relaterade till flygbuller i samband med ny tillståndsprövning av Malmö Airport

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor

Arbets- och miljömedicin Lund. Vägtrafikbuller i Skåne: Störning och läkemedelsanvändning. Rapport nr 15/2013

Miljöhälsorapport 2017 Buller

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Trafikbuller och hälsa

Hans Pettersson Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Epost:

Hälsopåverkan från buller och vägtrafikbuller

Ny kunskap om samband mellan miljö och hälsa hur implementerar vi det i samhällsplaneringen?

Sammansta llning flygbuller och barns ha lsa

Tom Bellander, Institutet för miljömedicin

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Hur påverkas vi av buller? -Ny kunskapssammanställning om buller och hälsa Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare

Yttrande över RUFS 2010-Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (LS )

Hörselrelaterade symtom bland kvinnor

Hälsa och ljudmiljö: Exempel från förtätning av bebyggelse

Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen av industribuller?

Remissvar Samordnade bullerregler fo r att underla tta bostadsbyggandet (SOU 2013:57)

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Varför är det viktigt att arbeta med buller?

Miljömedicinskt utlåtande om hälsorisker med trafikbuller Bredsand Skönsmon

Ragnar Rylander, professor emeritus

Buller och luftföroreningar vid Solstrålens förskola, Partille kommun

Ett miljömedicinskt perspektiv på stadsplanering och industribuller

YTTRANDE Ärendenr: NV samt, NV Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box Växjö

SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y

Why is aircraft noise more annoying than other transportation noises?

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Kristoffer Mattisson, Yrkes och Miljöhygieniker, Doktorand folkhälsovetenskap Arbets och Miljömedicin, Lund

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Förstudie om flygbuller och 70 db L Amax vid uteplats Förord Innehåll

Redovisning av regeringsuppdrag Riktvärden för flygbuller

Nya och standardiserade metoder för kartläggning av trafikbuller

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA

Hälsorisker med kadmium hos barn

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka

TB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Figur 36 Antal bullerhändelser över 70 db(a), årsmedeldygn sökt alternativ. Figur 40 FBN 55 db(a) och 60 db(a) sökt alternativ

Arbetsgång

4. Resultat av granskning av artiklar fördjupning

Hälsoproblem. Graviditetsstörning Hälsoproblem hos skiftarbetare

Besvär av trafikbuller. Trender från 1999 till 2007

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

AMM Rapport AMM 2011:1 Modellering av bullerexponering från vägar och

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

TRAFIKBULLERUTREDNING FÖR KV. RÖNNEN 8, SKÖVDE KOMMUN

Syntesrapport: Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa

Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa

Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Bo i Ro EN KONFERENS OM BOENDE, BULLER OCH HÄLSA ARRANGERAD AV LJUDMILJÖCENTRUM VID LUNDS UNIVERSITET DEN 20 OKT :00-15:30

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

YTTRANDE Ärendenr: NV Socialdepartementet

HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt

Kartläggning och beräkning av antal bullerexponerade enligt förordning om omgivningsbuller - SFS 2004:675

RAPPORT TR Bilaga till program för detaljplan Airport City, Härryda kommun BULLERUTREDNING

Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile

Senaste forskningen kring trafikbullers påverkan på människors hälsa

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Åtgärder mot trafikbuller: Exempel från verkligheten

Tågbuller och hälsa. - en besvärsstudie av exponering för buller från tågtrafiken i Sollentuna och Upplands Väsby

Buller Finns ny kunskap? Slutsatser av nationell HÄMI hittills?

Redovisning flygbuller

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF. Samhällsbuller i Sverige. Socialstyrelsens miljörapport 2009

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

a_karl_kemi_2017.pdf

Astma och allergier effekter av miljön

Blodtrycksmätningar. vid hälsoundersökningar

Modeller komplement eller ersättning till mätningar?

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Socioekonomiska skillnader

RAPPORT. Kartläggning av antalet överexponerade för buller. Naturvårdsverket. Sweco

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Transkript:

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se

Disposition Trafikbuller i boendemiljön och hjärt-kärlsjukdom Kortisol Hypertoni Akuta blodtrycksförändringar Hjärtinfarkt Yrkesbuller under graviditet och fosterpåverkan Hörselskada Fostertillväxt (liten för tiden, graviditetslängd och födelsevikt) Jenny Selander april 2014 2

Trafikbuller i boendemiljön och hjärtkärlsjukdom Publikationer: Jarup L, Babisch W, Houthuijs D, Pershagen G, Katsouyanni K, Cadum E, Dudley ML, Savigny P, Seiffert I, Swart W, Breugelmans O, Bluhm G, Selander J, Haralabidis A, Dimakopoulou K, Sourtzi P, Velonakis M, Vigna-Taglianti F; HYENA study team. Hypertension and exposure to noise near airports: the HYENA study. Environ Health Perspect. 2008 Mar;116(3):329-33. doi: 10.1289/ehp.10775. Erratum in: Environ Health Perspect. 2008 Jun;116(6):A241. PubMed PMID: 18335099; PubMed Central PMCID: PMC2265027. Selander J, Nilsson ME, Bluhm G, Rosenlund M, Lindqvist M, Nise G, Pershagen G. Long-term exposure to road traffic noise and myocardial infarction. Epidemiology. 2009 Mar;20(2):272-9. doi: 10.1097/EDE.0b013e31819463bd. PubMed PMID: 19116496. Selander J, Bluhm G, Theorell T, Pershagen G, Babisch W, Seiffert I, et al. Saliva cortisol and exposure to aircraft noise in six European countries. Environ Health Perspect. 2009; 117(11): 1713-7. Haralabidis AS, Dimakopoulou K, Vigna-Taglianti F, Giampaolo M, Borgini A, Dudley ML, et al. Acute effects of night-time noise exposure on blood pressure in populations living near airports. Eur Heart J. 2008; 29(5): 658-64 Selander J, Bluhm G, Nilsson M, Hallqvist J, Theorell T, Willix P, Pershagen G. Joint effects of job strain and road-traffic and occupational noise on myocardial infarction. Scand J Work Environ Health. 2013 Mar 1;39(2):195-203. doi: 10.5271/sjweh.3324. Epub 2012 Oct 2. PubMed PMID: 23032870. Avhandling: Traffic noise and cardiovascular disease, Karolinska Institutet 2010 Jenny Selander

Metod HYENA - Hypertension and Exposure to Noise near Airports Tvärsnittsstudie 6 europeiska länder (7 flygplatser) Sverige (Arlanda och Bromma) Storbritannien (Heathrow) Nederländerna (Schiphol) Tyskland (Tegel) Italien (Malpensa) Grekland (Aten)

Intervjuer genomfördes Blodtrycksmätning Vid intervju 24h Salivprover Morgon Lunch Kväll Bullerkartläggningar flygtrafik vägtrafik Exponeringsbedömning

Flygbuller Hypertoni (högt blodtryck) En 14% ökad risk för hypertoni per 10 dba ökning av flygbuller nattetid (OR 1.14 (95%CI 1.01-1.29).

coef nmol/l Flygbuller och stresshormonet Kortisol 10 5 Kvinnor Män 0-5 <50 50-60 >60 Flygtrafikbuller db Figur 9. Sambandet mellan flygtrafikbuller och morgonsalivprover av stresshormonet kortisol hos boende kring sju europeiska flygplatser

Akuta blodtrycksförändringar under sömn i relation till buller i bostaden mmhg systoliskt (95% CI) mmhg diastoliskt (95% CI) Flygbuller: 6.20 (0.63,11.77) 7.39 (3.09,11.69) Vägtrafik: 4.81 (-2.45,12.06) 3.34 (-7.37, 14.04) Inomhus*: 7.39 (3.76, 11.02) 4.19 (0.65, 7.72) * annat inomhusbuller från t.ex. snarkningar Haralabidis et al 2007

Metod SHEEP - Stockholm Heart Epidemiology Program Fall-kontroll Stockholms län 1992-1994 Förstagångshjärtinfarkt Fallen Vårdavdelningar på alla akutsjukhus i Stockholm län Patientregistret Dödsorsaksregistret Kontrollerna matchades mot fallen Kön Ålder Upptagningsområde

Exponeringsbedömning Enkät 1992-1994 riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (yrkesstress) Enkät 2003 Faktorer som påverkar bullerexponeringen Kartläggning Yrkesbuller bullermatris <75 dba 75-84 dba >85 dba

Exponeringsbedömning 1970 1992/1994 Vägtrafikbuller Avstånd Vinkel Antal fordon Hastighet Luftföroreningar Modellering Emissionsdatabaser GIS-kartor 80m 35 º 10m 180 º Road Väg A A Road Väg B B Road Väg A A Distance Avstånd 10m Angle Vinkel 180 º Road Väg B B Distance Avstånd 80m Angle Vinkel 35 º

Vägtrafikbuller, luftföroreningar och hjärtinfarkt Oddskvot 95%KI 3.0 2.5 Noise Vägtrafikbuller Luftföroreningar 2.0 1.5 1.0 0.5 Överlevande Avliden på sjukhus Avliden utanför sjukhus Figur 3. Oddskvot och 95% KIs för hjärtinfarkt i relation till vägtrafikbullerexponering (db L Aeq,24h ) och luftföroreningar (NO 2 ) i en fall-kontrollstudie från Stockholm

Oddskvot Kombinationseffekter och hjärtinfarkt 2.5 2.0 Yrkesbuller Hög Låg Yrkesstress Hög Låg Yrkesstress Hög Låg 1.5 1.0 0.7 Låg Hög Låg Hög Låg Hög Vägtrafikbuller Vägtrafikbuller Yrkesbuller OR 95% CI Figur 4. Oddskvot och 95% KI mellan vägtrafikbuller exponering (>/<75th percentilen 51.8 dbl Aeq,24h ), yrkesbullerexponering (>/< 75dBL Aeq,8h ) samt yrkesstress (>/< den 75:e percentilen i en total summering som innefattar både krav och kontroll) i relation till hjärtinfarkt. Alla analyser är justerade för ålder, kön, upptagningsområde, fysisk inaktivitet, rökning, luftföroreningar och socioekonomisk position.

Oddskvot Kombinationseffekter och hjärtinfarkt 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.7 0/3 1/3 2/3 3/3 Antal exponeringar OR 95% CI Figur 5. Oddskvot och 95% KI för hjärtinfarkt hos individer med eller utan vägtrafikbuller (>/<75:e percentilen 51.8 dblaeq,24h), yrkesbuller (>/< 75dBLAeq,8h) samt yrkesstress (>/< the 75:e percentilen i en total summering av krav och kontroll) i en fall-kontroll studie från Stockholm. Den första kategorin 0/3 är referensgruppen med låg exponering för alla tre faktorer. De tre följande kategorierna 1/3, 2/3 och 3/3 innehåller studiepersoner som är exponerade för en, två eller alla tre faktorer under utredning. Alla modeller justerades för matchning variablerna (ålder, kön och upptagningsområde) och för fysisk inaktivitet, rökning, socioekonomi och luftföroreningar.

Tack! Jenny Selander april 2014 15