SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers



Relevanta dokument
TrefPunkt Örebro oktober 2005

Punkt-till-punkt förbindelser i OptoSunet

SUNETs Tekniska Referensgrupp

TrefPunkt Karlshamn april 2005

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Protokoll fört vid. styrelsesammanträde den 4 april Närvarande ledamöter:

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET

MINNESANTECKNINGAR. SUNETs Tekniska Referensgrupp. Sammanträdesdatum: Närvarande ledamöter: Mats S Andersson (ordförande)

TREFpunkt Linköping 2-33 april 2003

Internets historia i Sverige

Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 30 mars 1998

Protokoll fört vid. styrelsesammanträde den 3 november 1998

Minnesanteckningar förda vid tekniska referensgruppens möte i NUNOC:s lokaler den 14 april 2009, kl.13.00

Snabbare universitetsnät GigaSunet

Protokoll fört vid. SUNET styrelsesammanträde den 1 oktober Närvarande ledamöter: Anders Flodström, ordförande

SUNETs Tekniska Referensgrupp MINNESANTECKNINGAR. Sammanträdesdatum Närvarande ledamöter: Mats S Andersson (ordförande)

Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 19 maj 1998

Protokoll fört vid. styrelsesammanträde den 31 mars Närvarande ledamöter:

Anteckningar från sammanträde i SUNETs tekniska referensgrupp

Integrering av HU i undervisningen. En HU-diplomerad kurs på Högskolan i Borås

Protokoll fört vid styrelsesammanträdet den 2 december 2010

Styrelsen den 4 december 1997

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET

SUNET TREF LANng 2003

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox.

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

WE_Mail eturn-path: <mcvax!jim> ate: Thu, 7 Apr 83 14:02:08 MET DST rom: mcvax!jim (Jim McKie) o: enea!ber NTERNET

Protokoll fört vid. styrelsesammanträde den 30 mars Närvarande ledamöter:

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 12 april 2007

Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 19 september 2006

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma.

SUNET:s strategi SUNET:s strategigrupp

Protokoll fört vid. styrelsesammanträde den 14 april Närvarande ledamöter:

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Protokoll fört vid styrelsesammanträdet den 4 juni 2008

Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 18 december 2006

============================================================================

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

Protokoll fört vid. styrelsesammanträde den 11 april Närvarande ledamöter:

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

Protokoll fört vid. styrelsesammanträde den 29 september 1998

SUNETs styrelsesammanträde den 27 september 2000

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

Nationella Internetknutpunkter. Nationella Internetknutpunkter. Vidareutveckling av operatörsövergripande infrastruktur och funktioner.

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Protokoll fört vid styrelsesammanträdet den 2 april 2009

Anteckningar från sammanträde i SUNETs tekniska referensgrupp

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November Kommunledningskontoret. Eva Andersson

MINNESANTECKNINGAR. SUNETs Tekniska Referensgrupp. Sammanträdesdatum: Närvarande ledamöter: Mats S Andersson (ordförande)

SUNETs Tekniska Referensgrupp

Protokoll fört vid styrelsesammanträdet den 4 juni 2009

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Christer Scheja TAC AB

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Datakommunikation o Datornät

Tips och råd om trådlöst

SUNETs Tekniska Referensgrupp MINNESANTECKNINGAR. Sammanträdesdatum Närvarande ledamöter:

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Börje Josefsson [BJ] SUNET

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:

Kort om World Wide Web (webben)

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, Internet började med ARPANET

Protokoll fört vid. SUNET styrelsesammanträde den 4 december Närvarande ledamöter: Anders Flodström, ordförande

Anteckningar från sammanträde i SUNETs tekniska referensgrupp

Anteckningar från sammanträde i SUNETs tekniska referensgrupp

Kurs: Windowsadministration II, 1DV424 Datum: Förberedelseuppgift

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Win95/98 Nätverks Kompendium. av DRIFTGRUPPEN

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar och resultat anslås sedan i Ladok inom en vecka (under förutsättning att inget oförutsett inträffar).

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%

4 Paket- och kretskopplade nät

Vem är jag Mats Erixon

fört vid styrelsesammanträdet den 17 januari 2008

Protokoll fört vid. styrelsesammanträde den 19 januari Närvarande ledamöter:

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KARLSBORGS ENERGI AB INTERNET KABEL-TV INSTALLATIONSHANDBOK REV

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

de byggde internet i sverige

Fastighetsnätets uppbyggnad

SUNET:s Box-tjänst. SUNET-veckan Malmö

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Caroline. af Ugglas. vad var det jag sa

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Allting finns på papper

Styrelsen den 22 oktober 1997

SUNETs Tekniska Referensgrupp

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Transkript:

SUNET-historik Sven Tafvelin Chalmers

När togs initiativet till Sunet? Jo, hösten 1979 på Wijks kursgård, Lidingö.

Bakgrund för mötet Styrelsen för teknisk utveckling (STU) förväntade sig att (som vanligt) få många ansökningar om forskningsanslag inom ITområdet och som visade att forskarna inte samarbetade och oftast inte hade en aning om vad andra forskare gjorde Lars Kahn på STU tyckte att detta borde förändras och tidigt sammankallade han forskarna för att bearbeta dem (=oss).

Mötet var nästan pinsamt eftersom Lars Kahn i realiteten hade rätt! Som en ursäkt/bortförklaring/undanflykt kom vi forskare med förklaringen att självklart kunde vi inte samarbeta eftersom vi inte hade något datanät att samarbeta över!!! Vi var ju klart avundsjuka på ARPA-nätet i USA

Lars Kahn reaktion var klar: OK, sök då pengar och bygg ett nät. En arbetsgrupp utsågs som skrev ansökan: Sven Tafvelin, Chalmers Lars-Erik Thorelli, KTH Björn Pehrson, UU

Handläggningen av ansökan var föredömlig. Våren 1980 fick vi mer pengar än vi sökt. STU tyckte att vi tog i för lite! Det var rätt! Men de gav ändå för lite när vi började använda anslaget. Ingen visste hur dyrt det var.

Förste projektledare var Hans Nilsson, KI. Problemen var stora. Nästan allt som behövdes saknades. Televerket hade monopol och allt de tänkte på var i telefonitermer. I ett projekt som hette Scannet hade ett paketswitchat nätverk satts upp trots allt och erbjöds under namnet Databas300.

Databas300 var egentligen X.25 och 300 angav hastigheten, 300 bit/s. Efter en tid fokuserades arbetet till QZ under framförallt B Svante Eriksson och Mats Brunell som hade rejält stöd av QZ-chefen Birgitta Carlsson. 1985 kom Hans Wallberg in i arbetet och Mats Brunell koncentrerade sitt arbete på Nordunet.

Namnet Sunet Det tänkta nätet behövde ett namn. I Stockholm fanns ett (skunk?)projekt för att bygga samman datorer och högskolor i Stockholm. Detta kallades för Stockholm university network, dvs Sunet. Efter en diskussion fick vi ta över förkortningen/namnet.

Vissa aptitretare inom kommunikationsområdet fanns redan tidigare. Ett välkänt exempel var KOM-systemet som fanns på QZ och Universitetet i Oslo och med tiden även i Linköping. Det var bundet till viss datortyp, DEC10/20, och dess operativsystem men systemen kommunicerade med varandra. Oslo startade KOM-service 1978.

Några år senare gick UNIX-folket i Europa samman och startade EUnet som byggde på uppringda modemförbindelser med UUCP och tjänsterna e-mail och News. Initiativet annonserades 1982 och Sverige kom med året därpå med Enea (Björn Eriksen) som svensk centralnod. Europeisk centralnod var MCVAX i Amsterdam.

Systemet blev mycket populärt där det var tillgängligt. Routing saknades och därför användes mail- och newsadresser som angav vägen som skulle användas. Min e-mailadress kunde exempelvis vara!mcvax!enea!chalmers!tafvelin Detta kallades för bang-addressing men vad skulle jag trycka på visitkortet?

I början av 1980-talet var nätverksvärlden i USA fragmenterad: Somliga (lyckliga) högskolor satt på Arpanätet. Andra försökte bygga egna nätverk som exempelvis CSNET. Andra med IBM datorer hade hittat ett IBMprotokoll och byggde BITNET med detta.

Strax efteråt (1984) började den stora datordraken IBM Europa blanda sig i den europeiska akademiska nätverksvärlden. IBM Europa erbjöd sig att sponsra ett europeiskt nätverk byggt på BITNET teknik. IBM döpte nätet till European Academic and Research Network, EARN.

Hellre än att få ett konkurerande akademiskt nätverk i Sverige beslöt vi i Sunet att driva den svenska Earn-noden och försöka integrera dess tjänster i SUNET. Tjänsterna som Earn hade var e-mail och filöverföring. Under lång tid skötte Erik Thomas denna service.

Vid den här tidpunkten började inkompatibla protokollfamiljer, Network Architectures, florera: IBM hade sitt SNA = System Network Arch. Digital Eq döpte sitt Decnet till DNA = Digital Network Architecture Burroughs skapade sitt BNA osv.

Den öppna protkollfamiljen som fanns (på ritbordet) var ISO OSI protokollen. Många av oss såg detta som räddningen från inkompatibla protokollträsket. Andra ansåg det väsentligt att bygga nätet så att dåtida datorer kunde använda det även om det skulle göras med företagsprotokoll (Decnet).

Till slut blev konflikten i Sunets styrelse så stor att dom där ovan sparkade ut ur styrelsen alla som hävdade det öppna protokollens välsignelse och företagsprotokollens förbannelse. Sven Tafvelin sparkades ur styrelsen liksom Björn Pehrson, Birgitta Carlsson, Arne Sundström m fl. Sedan började Decnet användas.

Konflikten bilades i realiteten genom att långdistansethernetbryggan såg dagens ljus. Både Sunet och Nordunet byggdes om med denna teknik 1987 och sedan kunde allt som kunde samexistera på ett lokalt ethernet användas över Sunet. Var och en kunde bli salig på sin tro så länge ethernet användes i botten.

Vilken teknik har använts? Inledningsvis användes X.25 med hastigheter som blev mer än 300 bit/s. Sedan kom Decnet tjänsten byggd med mikrovaxar som noder. 1987 kom Vitalink-bryggorna som gjorde det möjligt att bygga ett helt ethernet av Sunet. Nordunet gjorde motsvarande på nordisk nivå.

Sunet - ethernet Nätet byggdes upp som två stjärnnät. Ena stjärnan hade centrum i Stockholm medan den andra hade Linköping som centrum. Hastigheten var från början 64 kbit/s men detta ökades i steg upp till 2 Mbit/s.

Nästa steg blev 34 Mbit/s nät med routrar. Inför steget därefter (155 Mbit/s) gjordes en seriös undersökning om det kunde byggas med ATM teknik med försöksverksamhet mellan Chalmers och Uppsala. Resultatet blev dock att ATM inte valdes.

155 Mbit/s nätverket byggdes på Banverkets SDH-nät. Redundans och diversitet låg i Banverkets SDH-nät. Därför kunde det routade nätet utformas som ett (tvånivå) stjärnnät. Med tiden ökades vissa länkar till 622 Mbit/s.

Giga-Sunet Nästa steg blev ett IP-routat nätverk bestående av 10 Gbit/s med full redundans och diversitet. Detta nät blev inte fullbelagt men av juridiska skäl behövde nätet ersättas. Dessutom hade det kommit intressant utveckling på optikområdet.

Opto-Sunet Ja, det vet ni ju redan allt om.

SUNET-historia eller historier om SUNET Tack för mig! Frågor???