Äldre som resurs Barbro Westerholm Svenskt geriatriskt forum 2012 09 13
Det här blir en föreläsning utan tal En stumföreläsning Socialutskottets resa till Chile förra veckan resulterade i att vi alla fångade ett virus som satte sig på stämbanden. Så nu är det bästa jag kan göra är att visa bilder utan tal Alternativet var att inte komma alls Hoppas OK för er att jag går vidare och visar bilderna
Den demografiska utvecklingen Igår formen av en pyramid, idag skyskrapa och i morgon muffins
Idag Idag sitter vi äldre på översta våningarna och ser ut över de yngre generationerna. De flesta är friska, det är statistiskt sett under de två sista åren vi drabbas av problematisk ohälsa Vi sitter där med vår kunskap, vår livserfarenhet som tas tillvara i alltför ringa utsträckning
Några fakta Idag lever vi ett kvarts sekel längre än för 100 år sedan Medellivslängden för män är 79 år, för kvinnor 83 år Hälften av de som föds idag antas komma att bli 100 år Övre pensionsåldersgränsen är 67 år, inte för att vi inte orkar arbeta efter 67, utan för att vi anser vi har råd med det. Ska vi ha det så i framtiden?
Och obs Pensionsåldern sattes 1913 till 67 år- inte för att vi inte orkade arbeta längre utan för att vi ansåg oss ha råd att betala 2 % av befolkningen pension. Med samma sätt att tänka skulle pensionsåldern idag var 91 92 år!
1900-talet Under 1900-talet arbetade facken för att vi skulle arbeta mindre. Man kortade arbetstiden, förlängde semestern och sänkte pensionsåldern= med rätten att vara kvar i arbetslivet till 65 år Men man frågade inte vad arbetslivet betydde för äldre människor
Intervjuundersökning 2001 Sveriges pensionärsförbund En tredjedel av medlemmarna hade velat stanna kvar i arbetslivet, en del heltid, andra deltid och successivt trappa av. Arbetslivet gjorde att man kände sig behövd, hade social gemenskap, struktur på tiden Det var inte så roligt att gå in i en livslång semester som en del tror att det är
Hur ser rekordgenerationen född 1945-1954 på framtiden (Kairos future 2012) Ekonomi och livet 40% vill jobba även som pensionär 53% oroar sig för att pensionen inte ska räcka till 48% tycker de har tillräckligt med pengar 18% har en förmögenhet på över en miljon 35% oroar sig för att inte vara behövd 49% tror att livet blir bättre som pensionär
Slutsats Vi är olika Vi ser olika på pensionärslivet och arbetslivet Vi måste skapa flexibilitet, valfrihet
Hur ser rekordgenerationen på framtiden? forts Hälsa 78% oroar sig för att inte kunna ta hand om sig själv och bli beroende av andra 16% oroar sig för att bli mindre attraktiv och intressant för andra 23% oroar sig för döden
Hur ser rekordgenerationen på framtiden? forts Vård 37% litar på att äldreomsorgen tar hand om dem vid behov 81% anser att äldre borde ha rätt till att slippa bli omhändertagna av anhöriga 64% oroar sig för att de inta ska få den vård de behöver
När går vi i pension och när borde vi lämna arbetslivet för att bevara pensionsnivån Medelpensionsåldern för uttag av ålderspension : kvinnor 64,7, män 64,6 (2010) Behövlig pensionsålder 2020: 66,8 2030: 67,3 2040: 67,8 2050: 68,1
Med andra ord Hade vi 1913 när pensionssystemet infördes anat att vi skulle lägga ett kvarts sekel till vår medellivslängd så hade vi lagt in en fortlöpande höjning av pensionsåldern, inte till 92 år men kanske så att den nu varit 72 år men med rätt att gå i pension vid 61.
Vad gör äldre med sin tid? (SCB:s tidsanvändningsstudie) Förvärvsarbete Anhörig/närståendevård (70%) av äldreomsorgen Deltar i ideellt arbete Läser tidningar, motionerar, reparerar hus och hem, sköter trädgård, går på restaurant/pub/ café, strövar i skog och mark mm,mm, mm
Har vi råd att hindra dem som vill och kan arbeta längre? Senior 2005 Varannan svensk måste arbeta till 79-årsdagen för att vi ska kunna bevara välfärden. Äldreboendedelegationen 2008 Varje svensk måste arbeta till 72- årsdagen för att vi ska klara äldreomsorgen 2050 Svaret är således nej!
Vi är alltså väldigt aktiva när vi lämnat arbetslivet Vi är en oavlönad resurs med ekonomisk trygghet genom den pension vi har
Några fakta Vilka stannar kvar efter pensionsåldern? Främst välutbildade ensamstående män som är egenföretagare som har turen att möta en arbetsmarknad med låg arbetslöshet. Forskare.
Några citat från DN Kjell Lönnå, körledare, 75 år Jag tänker hålla på ända tills jag stupar, och så länge folk vill lyssna till mina körer Bengt-Arne Wallin, musiker, kompositör, trumpetare, 85 år: Jag trivs med att jobba. Och att trivas med arbetet är en lyx man ska få unna sig även när man är pensionär Kerstin Dellert, operasångerska, teaterchef, 85 år Semester är det värsta ordet jag vet. Vad ska jag göra med semester? Viktigare är roliga arbetsuppgifter
Vill arbetsgivarna ha äldre arbetskraft? I Sverige 80% negativa till att ha 65+ som arbetskraft 67 och 70 år ska vara stupstockar Arbetsmarknadens parter vill inte ha lagstiftning om höjd pensionsålder, de vill begränsa sig till avtal
Hur öppnar vi arbetsmarknaden för äldre? Ändra arbetsgivarnas attityder Ta vara på vad andra länder gör Norge, Finland Arbetsförmedlingar för äldre Ta bort hindrande pensionsgränser (Skattelättnader)
Norge I Norge har man visat att man behöver äldre medarbetare i oljeindustrin för de är bättre, snabbare på att lösa problem när det krisar Här kommer livserfarenheten in som en viktig resurs Det borde gå att visa att samma gäller för läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal
Äldre ovärderlig resurs inom ideella sektorn Anhörigvårdare Barnbarnsinsatser Frivilligcentraler Deltagande i ideella organisationers arbete M.m., m.m. Men insatsernas värde syns inte i de nationalekonomiska redovisningarna Man ska känna sig som NÅGON inte som INGEN som pensionär
Vad behöver vi göra I höst ska riksdagen besluta om en bred lag mot åldersdiskriminering med förbud mot diskriminering på grund av ålder när det gäller varor, tjänster, hälso- och sjukvård, sociala insatser
Det behövs mer än en diskrimineringslag Myterna om äldre, ålderismen, måste slås sönder I Kina betraktas äldre som visa, kloka, erfarna, en resurs men i Sverige Varför ställde en 12-årig pojke i en uppsats frågan Varför är det finare att vara en gammal möbel än en gammal människa Varför är synonymerna till gammal-äldre i svenska ordböcker senil, vissnad, att ha gubbat till sig
Hur bevarar vi äldre som resurs? Aktivt åldrande viktigt för hälsan Känslan av att vara behövd Skadeförebyggande insatser Fysisk aktivitet Näringsriktig kost trivsamma måltider Sluta röka Respekt för alkoholen Rätt användning av läkemedel
Hur bevarar vi äldre som resurs? Boende efter önskan och behov Ordinärt boende anpassning till funktionsnedsättningar Seniorboende Trygghetsboende Vård- och omsorgsboende Parboende Hinder reavinstskatt, flyttkostnader, högre månadskostnader
Hur bevarar vi äldre som resurs? Hälso- och sjukvård i tid efter behov Reparationsmedicinska behov byte av höfter, knän, kranskärl, ögonlinser mm Bräcklighetsmedicinska behov rehabilitering efter stroke, depression, multisjuklighet Alltså undvik väntetider
Hur ser vi äldre som resurs, också i livets slutskede Alla har något att berätta Alla kan något som andra har nöje av Och så har jag lärt mig något av katten Morris
Katten Morris Morris inackorderas ibland hos oss Vid fyra på morgonen hoppar han upp i min säng, drar in klorna, klappar mig och vill bli klappad tillbaka. Då känner jag att jag behövs för honom När jag ligger på mitt yttersta så vill jag ha en katt som visar att jag fortfarande behövs för honom/henne
Avslutning Ludvig Rasmusson Äldreupproret 2005 Vi återvinner gamla tidningar vi återvinner mer och mer råmaterial, men inte kompetens vi försöker minska våra sopberg där äldre kastas bort. Det är vackra ombonade sopberg, men icke desto mindre sopberg. Det är hög tid att börja tänka på återvinningen.