Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Sköra multisjuka äldre



Relevanta dokument
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna patienter med astma bronchiale i öppenvård

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Hembesök

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Demenssjukdom

Kranskärlssjukdom. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)

Vårdprogram för sjukgymnastisk intervention. Patienter med kotkompression på geriatrisk slutenvårdsavdelning

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Hjärntumörer/ Tumor Cerebri

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna med bronkiektasier

Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Program för arbetsterapi och sjukgymnastik

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Sfinkterskada hos obstetriska patienter

Falls and dizziness in frail older people

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut

Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Bukaortaaneurysm

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Rutin för hemrehabilitering

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Patienter i slutenvård som genomgått operation med sternotomi

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Charcot Marie Tooth (CMT)

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Perifer vestibulär funktionsnedsättning

Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande?

High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik

REPORTAGE FRÅN NORDISK KONGRESS I GERONTOLOGI KÖPENHAMN 2012

Fysioterapeutiskt perspektiv

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Fallprevention för äldre - underlag för sjukgymnastiska träningsriktlinjer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Benamputation Fysioterapi

Gemensamt språk och ICF

Diabetes mellitus typ 2. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Rehabilitering i samband med ventrikel och esofaguskirurgi

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Habilitering och rehabilitering

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Gångförmåga Självvald gånghastighet 10 meter Timed Up and Go (TUG) Functional Ambulation Categories FAC kommer under 2014

Rutiner för överrapportering avseende arbetsterapi och sjukgymnastik vid utskrivning från SÄS

Fler äldre-äldre i vården, vilka krav ställs på prioriteringsprocessen? Anne Ekdahl, geriatriker Vrinnevisjukhuset, Norrköping

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Fysisk aktivitet, rörelse och beröring

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Sjukdom eller skada i halsryggen

RIKTLINJE ARBETSMATERIAL

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Vad säger lagen?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Öppenvård efter hjärtkirurgi

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

ALS (Amyotrofisk lateral skleros) Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Bilaga 1 SVP Fallprevention

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Enkät om lokala vårdprogrammet för osteoporos

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Transkript:

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Sköra multisjuka äldre Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen riktar sig främst till fysioterapeuter internt men även externt och till andra som kan tillgodogöra sig innehållet. Innehåll sid Introduktion 2 Målsättning 3 Intervention 3 Mätmetoder 4 Restriktioner 5 Uppföljning/vårdkedja 5 Referenser 6 Författare Leg. sjukgymnaster Anette Hultén-Eriksson och Emelie Karlsson Reviderat av: Leg. sjukgymnast Helena Grönstedt Kontaktinformation helena.gronstedt@karolinska.se Neuro- /Geriatriska sektionen, Fysioterapikliniken, R41, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Tfn 08/585 819 55 (reception) Sökvägar www.socialstyrelsen.se www.sbu.se www.pubmed.se Produktionsår 2011 Revideringsår 2013 1

Introduktion Under den senaste hundraårsperioden har Sveriges befolkningsstruktur förändrats, det har bland annat medfört att andelen äldre har ökat (1). I dagsläget utgör personer över 65 års ålder ca 17 % av befolkningen, ökningen förväntas fortsätta och år 2030 beräknas dessa utgöra 23 % av befolkningen (2). En liten del (7 %) av alla över 75 år räknas som multisjuka. Multisjuk är den som är 75 år eller äldre med komplexa behov av medicinsk vård och omsorg, där vården kräver nära samverkan mellan kommun, primärvård och slutenvård. Vetenskapligt gäller även att personen i fråga har tre eller flera diagnoser i tre eller flera skilda diagnosgrupper enligt ICD-10, samt har varit inlagd på sjukhus tre eller flera gånger under det senaste året (3). Antalet multisjuka äldre var inom den svenska slutenvården 57 872 år 2005 (4). Skörhet (frailty) har beskrivits som ett kliniskt syndrom som t ex består av ofrivillig viktminskning, självrapporterad trötthet, muskelsvaghet, låg gånghastighet och låg fysisk aktivitet hos män och kvinnor över 65 år (5). Sköra multisjuka äldre måste bedömas utifrån sin tidigare aktivitetsförmåga och kontext. Många patienter har sedan tidigare stora aktivitets- och delaktighetsinskränkningar. Patientens tidigare funktion är en viktig grund för val av åtgärder men vi kan inte åtgärda gamla funktionsnedsättningar inom ramen för akutsjukvårdens uppdrag. Det är av största vikt att bedöma och behandla den diagnos som patienten för närvarande vårdas för inom slutenvården. Tidigare funktionsförmåga Aktivitets- / delaktighetsbegränsning + KROPPSFUNKTION / KROPPSSTRUKTUR Ingen ny + aktivitets- / delaktighetsbegränsning CONTET / PERSONFAKTORER Problem Inget problem Problem finns sedan tidigare 2

Målsättning Den övergripande målsättningen för sköra multisjuka äldre är att identifiera vilka funktioner som krävs för att patienten i fråga ska kunna vara så oberoende som möjligt och, i förekommande fall, återgå till hemmet. Utifrån en individuell bedömning kan följande mål sättas: Att minska risken för immobiliseringskomplikationer. Att förbättra och/eller bibehålla funktionell förmåga. Att minska risken för fall. Att vid behov upprätta kontakt med kommunen och/eller initiera bostadsanpassning. Intervention Anamnes. Funktionsbedömning - basala förflyttningar, gång, och fallrisk. Hjälpmedelsutprovning. Motverka immobiliseringskomplikationer bestående av bl a trombosprofylax, kontrakturprofylax och lägesförändring (6,7) Andningsgymnastik framför allt i form av motståndsandning och host/huffstöd (8). Delta i teamkonferens (beprövad erfarenhet). Hembesök, se separat vårdprogram Sjukgymnastikkliniken Karolinska (9) Funktionell träning för att förbereda patienten inför hemgång (beprövad erfarenhet). Sittande gruppgymnastik (beprövad erfarenhet). Råd/regim avseende symtom, aktivitet och träning. (beprövad erfarenhet) Utskrivning av FAR där så är lämpligt (10) Överrapportering till berörda enheter. (beprövad erfarenhet) Delta i/lämna underlag till samordnad vårdplanering (beprövad erfarenhet). 3

Mätmetoder Mätmetod Syfte Kroppsfunktion Funktions och Bedöma patientens x förflyttningsbedömning aktuella aktivitetsnivå som underlag för vidare åtgärder. Uppmätt gångsträcka TUG (11) Diff-TUG GUG utvärdera balans, gångförmåga och funktionell rörelseförmåga 10 m gångtest (12, 13) utvärdera gångförmåga VAS (14) utvärdera smärtintensitet BORG CR-10 (15) Symtomskattning Aktivitet /delaktighet x Omgivning /miljö BORG RPE (16, 17, 18) Rombergs (19) The Timed Chair Stand Test (20) utvärdera central och perifer ansträngning utvärdera balans i stående utvärdera generell (muskel-) funktion i nedre extremitet 0-5 skalan (21) utvärdera muskelstyrka Stops walking when talking (22) Fallrisk x 4

Restriktioner All fysioterapeutisk intervention sker i samråd med ansvarig läkare. Uppföljning/vårdkedja Överrapportering till hemrehab, primärvård eller särskilt boende om behov finns. Hemrehab: Överrapportering sker om det finns initialt behov av minst två yrkeskategorier, förväntat behov av en längre tids rehabilitering, behov av rehabiliteringsinsatser i hemmet och/eller dess närmiljö. Målet för rehabiliteringen ska ligga på aktivitetsnivå enligt ICF. Primärvård: Överrapportering till primärvårdens sjukgymnast sker om punktinsatser erfordras av endast sjukgymnast. Om patienten själv kan ta ansvar för den eventuellt fortsatta träningen kan kontaktuppgifter till sjukgymnast i primärvård lämnas ut. Särskilt boende: Om patienten planeras hem till särskilt boende eller får sådan plats under vårdtiden överrapporteras patienten vid behov till ansvarig sjukgymnast på boendet. 5

Referenser 1. www.scb.se, Publikation: Beskrivning av Sveriges befolkning 2008 2. www.socialstyrelsen.se/aldre 3. www.slf.se/templates/associationpage.aspx?id=27087, Policydokument från Svensk förening för allmänmedicin, Svensk geriatrisk förening och Svensk Internmedicinsk förening. 4. Ekerstad N, Carlsson P, Edberg A. Prioritering av multisjuka äldre inom kardiologi en medicinsk, etisk och hälsoekonomisk utmaning. Prioriteringscentrum, rapport 2008:4. 5. Morley JE et al. Frailty consensus: a call to action. J Am Med Dir Assoc. 2013;14(6):392-7. doi:10.1016/j.jamda.2013.03.022 6. Hedenstierna G. Sjukgymnasten nr 9, 1989 s. 13-18. 7. Fuchs S, Heyse T, Rudolfsky G, Gosheger G, Chylarecki C. Continuous passive motion in the prevention of deep-vein thrombosis. J Bone Joint Surg Br. 2005;87:1117-22. 8. Olséni L, Wollmer P. Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion. Studentlitteratur, Lund 2003. 9. Vårdprogram för sjukgymnastisk intervention vid hembesök Y:\AKUTDI\Sjukgy\KVALITET (Åsa D)\VÅRDPROGRAM\Neuro Sjukgymnastik_Hembesök Geriatrik.pdf 10. http://www.fhi.se/far 11. Podsiadlo D. Richardson S. The Timed Up and Go : a test of basic functional mobility for frail elderly persons. J Am Geriatr Soc. 1991;39:142-8. 12. Wade D.T et al. Walking after stroke. Scand J Rehab Med 1987;19:25-30. 13. Bohannon RW. Comfortable and maximum walking speed of adults aged 20-79 years: reference values and determinants. Age Ageing 1997;26:15-19. 14. Huskisson E. Measurement of Pain. Lancet. 1974;9:1127-31 15. Borg G. Psycophysical scaling with applications in physical work and the perception of exertion. Scand J Work Environ Health 1990;16:55-8. 16. Borg, G. Physical performance and perceived exertion. Studia Psychologica et Paedagogica, Series altera, Investigationes I. Lund, Sweden: Gleerup, 1962. 17. Borg, G. Perceived exertion as an indicator of somatic stress. Scand J Rehab Med. 1970;2: 92-8. 18. Borg, G. An introduction to Borg's RPE-scale. Ithaca, N.Y.: Movement Publications, 1985 19. Bohannon RW, Larkin PA, Cook AC, Gear J, Singer J. Decrease in timed balance test scores with aging. Phys Ther. 1984;64:1067-70. 20. Guralnik JM, Simonsick EM, Ferruci L, Glynn RJ, Berkman LF et al. A short physical performance battery assessing lower extremity function: association with self-reported disability and prediction of mortality and nursing home admission. J Gerontol. 1994;49(2):M85-94. 21. Hislop H.J, Montgomery J. Daniels and Worthingham s Muscle Testing: Techniques of Manual Examination, 6th Edition. SB Saunders Company. Philadelphia, 1984. 22. Lundin-Olsson L, Nyberg L, Gustafsson Y. Stops walking when talking as a predictor of falls in elderly people. The Lancet. 1997;349:617. doi:10.1016/s0140-6736(97)24009-2. 6