Ångestbesvär - och behandlingsmetoder Vänersborg 29 nov 2012 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet Marie.Soderstrom@kbtcentralen.se www.kbtcentralen.se Louise Sjukskriven för utmattning, långvarig stress i arbetet Kraschen började med en panikattack på arbetet. Ångestsymtomen har hållit i sig, uppstår i flera situationer. Ibland utan provokation. Louise upplever symtomen som mycket obehagliga. Försöker undvika dem. Hon är rädd för att få painikattacker (förväntansångest), rädd för att symtomen beror på en allvarlig sjukdom. Kan kännas som att hon ska dö, eller svimma, hon är göra bort sig socialt. Ångest begränsar livet Ångesten gör att Louise inte kan/undviker: åka bil långt, resa med flyg, tåg eller buss handla i större affärer gå på bio, konserter gå till jobbet gå ut ensam Louise försöker hantera ångesten Undviker, flyr Om hon måste utsätta sig: Sitter nära utgången Tar med en annan person Håller i sig (i ledstången, väggen, stolen) Kontrollera utvägar Försöka lugna sig, andas långsamt '#()#'$*" "#$%"&$%'()$ "#$%$&&'( )*$ +$,-.$ /0(1',%$,23 4,562% )*$,,$( *(7886, STORK - beteendeanalys " #" $" %" &" #)*&)%" "#$)'(*+&$,"-. 9:$5#42%6;%<9 9:$521=##$(<9 9:$5-0(<9 9:$5%$88$(*7,%(7..6,9 $%+)*'," "#$*'((+&$,"-. >'--?,562% @A'(%*.$88,=,5 B(26. C,-,0- "..$#46,-6 %-)&#'$*" "#$-/&$,"-. D4(2,$EE%;% F&.G(H &$*-&.-*-%" "#$%'(#+&$#0. " &/01"23415""I',,2.=%6 E'%%(6=2%;,-6," 6789"23415">'-2.$, &=,,2*1$(J0*$(K )$##$2$*2*6(=56,=.=*,$,-62=%;$%=7,6(K " Beteendeformeln S gör att R för att K Startorsak Beteende Konsekvens I affären, ångest Flyr Lättnad S - Startsituation, trigger 1
Hur vanligt är ångest? Stress - Psykofysiologisk reaktion Lätt Svår Män 14,0 3,8 Kvinnor 25,0 7,1 SCB, ULF 2010 Hjärnan: - Tar in intryck - Tolkar/jämför med tidigare erfarenhet (hippocampus + cortex) - Utvärderar hot/fara (amygdala + cortex) Sätter igång stressreaktionen kamp/flykt - spela död Reaktionen lärs in (situationer betingas) Sympatiska ns Stressreaktionen + - Parasympatiska ns Ångest - Många besvär Paniksyndrom Specifik fobi Social fobi Generaliserad ångest Tvång PTSD Sömnbesvär Utmattningssyndrom (Kalat, 1998) Rädsla för vissa stimuli Specifik fobi En överdriven rädsla för vissa specifika stimuli (ex. djur, höjder, trånga utrymmen) Leder till undvikande Kan få negativa konsekvenser för dagligt liv Verksam behandling: Exponering att gradvis utsätta sig för det man är rädd för, känna obehaget och märka att obehaget skiftar/minskar över tid. 2
Beteendeformeln Ångestkurvan Ångestkurvan Patientens förväntan S gör att R för att K Ser orm, Ångest Springer därifrån Ångest minskar Undvikande, flykt, säkerhetsbeteende Exponering - ny inlärning Film - Behandling av ormfobi Lars-Göran Öst, Stockholm Panikattack Panikångest Avgränsad intensiv rädsla, minst 4 av följande: Snabb puls, bultande hjärta Darra, skaka Svettas Känsla tappa andan Kvävningskänsla Smärta, obehag i bröstet Illamående Svindel, ostadighetskänsla Overklighetskänsla Rädsla för att tappa kontrollen, bli tokig Dödsskräck Domningar, stickningar Frossa, värmevallning 3
Paniksyndrom Clarke s modell: Feltolkning Återkommande, oväntade panikattacker Ihållande ängslan för fler attacker Oro för vilka följder en attack kan få, ex tappa kontrollen, få en hjärtinfarkt, bli tokig Betydande beendeförändring till följd av attackerna, ex undvikande av vissa platser. Självfokus Scannar kroppen Försöker minska Kontrollera Michelle Craske Panikångest Trigger Koffein Träning, Stress Tankar, Normala växlingar Starkare kroppsliga sensationer Upplevelse av förändrade kroppsliga sensationer Rädsla (betingning, tolkning) http://www.wemind.se/blog/posts/freda gsfilm-fran-michelle-craskes-besok-pawhat-works-for-most Vaksamhet Ångest Oviss situation Ej kontroll Undvikande, Flykt Säkerhetsbeteende Craske Panikångest - Fobi för kroppens reaktioner PANIKCIRKELN Panikångest liknar en fobi - fobi för den egna kroppens reaktioner Skiljer sig från fobi: Om du är rädd för en hund, så är hunden (det fruktade stimulus) lika hela tiden. Men om du är rädd för din hjärtklappning, så ökar hjärtklappningen. Hotet (det fruktade stimulus) blir större när du blir rädd. Panikattacken eskalerar. Fysiska symtom: ex. Hjärtklappning, yrsel Tankar om att dö, bli tokig, tappa kontrollen Undvikande Flyktbeteende 4
Individuell analys Symtom och syfte Symtom Syfte Fysiska symtom:? Beteende:? Tankar:? 1. Snabbare puls, starkare hjärtslag 2. Svettning 3. Blek hud, kalla händer och fötter 4. Hastig andning, tryck över bröstet, andnöd, yrsel, illamående 1. Snabbare syre till muskler 2. Kyla kroppen 3. Ökat blodflöde i stora muskler minska risken för blodförlust 4. Ökad syrehalt i blodet. Syre till muskler för energi till kamp/flykt. Samband stress, ångest, andning Vid stress, ångest andas vi hastigare och ytligare (Hyperventilering) Mer syre än vi gör av med Ventilerar ut mer koldioxid Ger förändrad balans mellan syre koldioxid i blodet (mer syre-mindre koldioxid) Stress / Hot Förstärkt stressreaktion Stressreaktion startar: Hyperventilering Fysiska symtom - yrsel, hjärtrusning, illamående, andnöd tryck över bröstet, stickningar, sockerdricka i armar/ben Tolkar livsfara Ökade symtom Panikångest Moment i behandling Kartläggning Psykoedukation, kunskap om ångest Beteendetest, ex hyperventileringstest Mål, utifrån värderingar Hierarki Exponering: Närma sig, utsätta sig för obehag Bearbeta tankemönster, tankefällor Förebyggande, ex via stresshantering, andning Registrera i dagböcker Acceptans Aktivera mot värderade mål Ångest behöver inte minska/försvinna Hur mycket ångesten går ner i terapi predicerar inte hur patienten klarar sig framöver. (Craske) Terapi tar inte bort minnen, men lägger till erfarenheter. Hur patienten klarar sig över tid styrs av faktorer som fortsatt exponering (inte vänta), exponering i många olika kontexter, livshändelser, och graden av acceptans för obehag. 5
Rädsla är inte farligt I panikångestbehandling vill vi stärka inlärningen att rädsla inte är farligt. Om rädslan minskar får patienten inte möjlighet att lära att det är ok att vara rädd. Social fobi http://www.ur.se/produkter/169459- Helt-blackout-Slopa-ticsen Social fobi Specifik situationsanalys Hjärnan Helt Blackout - UR http://www.ur.se/produkter/169461- Helt-blackout-Radsla-dodar-inte - start=120&stop=518 Är till för vår överlevnad, inte för vårt välbefinnande Vill ha kontroll När vi blir stressade åker tidsfönstret upp Händelse A - hjärnan ser katastrof B, C, D Även sådant vi inte är/har varit med om, föreställer sig hjärnan. Känns som det vore sant. 6
GAD - Generaliserad ångest Långvarig oro för saker som kan hända, för vad andra ska tycka, för hur det ska gå (ekonomi, sjukdom, familj) Rädslan inte lika avgränsad och intensiv som panikattacker, mer malande oro som man känner större delen av tiden. Samband med spänningar, sömnstörning, somatiska besvär Tanketennis Om man gör något ångestsänkande beteende blir man mer rädd för det man undviker/flyr ifrån. En orostanke dyker upp - följs av en tröstande tanke (för att minska obehag). Minns modellen S - R - K Orostanke (S) - Tröstetanke (R) - Ångest går ner (K) Tröstetanken förstärker orostanken - dvs gör att den uppstår igen. Ältandekedja - oro växer, pågår Obehag Tröstetanke Bryt ältandekedjan Stanna kvar i obehaget, ovissheten Svara inte oro med tröstetankar Tillåt oron, ta fram, välkomna: Orosstund Acceptans Orostanke Tvångssyndrom Tvångstankarna väcker kraftig ångest som dämpas av upprepade, ritualiserade tvångshandlingar. Det kan till exempel vara att tvätta händerna väldigt ofta och noggrant, eller att kontrollera alla lås i hemmet. Insikten att tankarna och handlingarna är orimliga leder till starka skamkänslor, vilket gör att man kan försöka dölja sin sjukdom för familj, vänner och vårdpersonal. Vanliga tvång KÄNSLA: Rädsla för att orsaka olycka BETEENDE: Överdriven kontroll - backa bilen, låsa dörren, stänga spisen. Undviker handskas med vassa föremål, ljus/eld KÄNSLA: Oro, rädd att inte göra rätt BETEENDE: Tvång att rätta till, skapa symmetri Fråga andra 7
Vanliga tvång KÄNSLA: Rädsla för smitta, sjukdom BETEENDE: Överdrivet tvättande, saneringsritualer, undvikande Överdrivet kontrollerande av egna kroppen (ex tecken på sjukdom) Förbjuden tanke Ångest Tvångscirkeln Neutraliserande tanke - ritual KÄNSLA: Rädd för att bli tokig, skada någon, bli pedofil, etc. BETEENDE: Utesluter vissa ord ur sitt språk Ritualer för att neutralisera förbjudna tankar Ångest sjunker kortsiktigt Tvångscirkeln Olika redskap i yttre/inre världen Tanke om sjukdom (bröstcancer), Oro Kontrollbeteende (undersöker brösten) Problem i yttre världen: Gör en plan Sätt upp mål och delmål Agera Oönskad, obehaglig upplevelse i inre världen: Acceptans Ångest sjunker kortsiktigt Behandling vid tvång: - Exponering utan neutraliserande ritual Acceptans Värderad riktning Välja att se situationen som den är (observera) Tillåta inre upplevelser, utan att kämpa emot (open up) Acceptans är inte att gilla läget Ger möjlighet att inte agera på autopilot Stanna upp - Märka - Välja att agera eller släppa Livskompassen Vad värderar jag inom olika livsområden? Love, work and play? Om allt vore möjligt, om jag fick leva mitt bästa liv 8
Livskompassen Att möta sig själv som 90-åring Partner Nära relationer Arbete Föräldraskap Utveckling Utbildning Hälsa Fritidsaktiviteter Vänner, socialt Andlighet Harmoni Take action Sätt mål inom varje livsområde Konkreta, uppnåeliga, steg för steg Vad kan jag göra: Idag? Denna vecka? Detta år? Lästips Per Carlbring, Åsa Hanell: Ingen panik (2007) Maria Farm Larsson, Håkan Wisung: Fri från oro, ångest och fobier (2005) Sandra Bates, Anna Grönberg: Om och om igen (2010) Olle Wadström: Sluta älta och grubbla (2007) Anna Kåver: Social fobi - Att känna sig granskad och bortgjord (2010) Anna Kåver: Att leva ett liv, inte vinna ett krig - om acceptans (2007) Steven Hayes: Sluta grubbla, börja leva (2007) Kerstin Jeding: 29 sidor mot oro (2010) Tack för att ni lyssnat 9