Finansiell stabilitet

Relevanta dokument
Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad

Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Vad händer om en bank hamnar i kris? Hans Lindblad Riksgäldsdirektör Sparbankernas Riksförbund 6 februari 2019

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

SNS konjunkturrådsrapport 2015

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Statsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019

Riksgälden och finansiell stabilitet

Amorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter

Hantering av banker i kris

Stabiliteten i det finansiella systemet

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Om ekonomiska kriser och hur vi hanterar dem

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning

Remissyttrande - kapitalkrav för svenska banker

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

n Ekonomiska kommentarer

Kontracykliskt buffetvärde

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Vad gör staten med en bank i kris?

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Kontracykliskt buffertvärde

skuldkriser perspektiv

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Vad gör Riksgälden? Lunchföredrag hos Mannheimer Swartling 19 oktober. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Inledning om penningpolitiken

Möjligheter och framtidsutmaningar

Budgetprognos 2004:4

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Finansinspektionen och makrotillsynen

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24

Vart tar världen vägen?

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Bostadspriserna i Sverige

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Statsupplåning prognos och analys 2018:2. 19 juni 2018

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Dags att förbättra inflationsmålet?

Amorteringskraven: Felaktiga grunder, negativa effekter och minskad motståndskraft

Protokoll från det finansiella stabilitetrådets möte den 23 maj 2014

Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav Nr 11

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Remissvar angående Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Finansiering av infrastruktur - Riksgälden lånar alltid billigast

Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2019

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Stabiliseringspolitiken och arbetslösheten. Lars Calmfors LO 19 juni 2013

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017

BOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson

Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Finansiell stabilitet 2018:1. Kapitel 1 Nulägesbedömning

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet

Penningpolitik och makrotillsyn i en globaliserad värld

Statsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018

Underlagspromemoria till Finansiella stabilitetsrådet

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Risker för den finansiella stabiliteten och för enskilda hushåll i Sverige relaterade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Hållbar utveckling av statsskuld?

Vad ska resolutionsmyndigheten

Svensk ekonomi. Riksgäldsdirektör. Hans Lindblad. DNB Investerarlunch 13/3 2019

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Risker för den finansiella stabiliteten och för enskilda hushåll i Sverige relaterade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Effekter av bolånetaket

Riksgälden. Aktiesparkväll Uppsala 28 april Paul Pedersen Henrik Frizell

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Finansinspektionens syn på den finansiella stabiliteten och riskerna för finansiella obalanser

Protokoll från Samverkansrådets möte den 1 oktober 2013

Inledning om penningpolitiken

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016

Avdelningen för Finansiell Stabilitet/Avdelningen för Penningpolitik. Bilaga 1: Hushållens skulder ur ett historiskt och internationellt perspektiv

Transkript:

Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22

Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr kr. Statens internbank Ställer ut garantier och ger krediter Insättningsgarantin och investerarskyddet Stödmyndighet för banker i kris 2

Finanskris är skuldkris Bästa skyddet mot finanskris är låga skulder Statens finanser ska vara starka Banker ska vara välkapitaliserade Hushållens och företagens skulder ska vara rimliga..hur ser det ut?

Svenska framgångsfaktorer - litet underskott Finansiellt sparande, % av BNP 2013 Procent 1 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 -8 Källa: IMF

och liten statsskuld jämfört med omvärlden Bruttoskuld offentlig sektor, % av BNP 2013 Procent 140 120 100 80 2007 2013 60 40 20 0

Svenska banker väl rustade Kapital Kärnprimärkapitalrelation, 31 mars 2013: 20,00% 16,00% 12,00% 8,00% 4,00% 0,00% Finansiering Stort beroende av värdepappersfinansiering, särskilt i utländsk valuta Dock, en avspegling av den svenska sparandemarknaden

Svenska banker klarar kraven

Regleringar har någon överblicken? Nya och kommande regleringar Åtgärder har i många fall aldrig prövats Mycket begränsad kunskap om samlade och samverkande effekter Slutsats Krishanteringsregler är bra Men, behöver beredskap bortom regelverket Utan krav på improvisation, ingen riktig kris

Är det rätt tidpunkt? BNP-gap

Är det rätt tidpunkt? Finansiella cykeln Reala cykeln Kreditgap Procent 30 25 20 15 10 5 0 2005 2007 2009 2011 2013 Mått på underliggande inflation Årlig procentuell förändring 5 4 3 2 1 0-1 2005 2007 2009 2011 2013 CPIF CPIX HIKP

Slutsatser banker Viktigt med starka banker, särskilt i Sverige Bra att med det som gjorts Nu behövs dock samlad analys och utvärdering innan ytterligare steg tas Sverige i lågkonjunktur, mycket lediga resurser, låg och fallande inflation, kreditgapet krymper Finanspolitik bedöms bli åtstramande kommande år Detta gör att högre krav utöver redan beslutat, ex aktivera den kontracykliska kapitalbufferten, mindre lämpligt i dagsläget.

Fler krav på hushållen Hushåll sköter sina lånebetalningar Hushåll anpassar konsumtionen istället Regelförslag Höjda riskvikter på bolån Bolånetak Amorteringskrav

Hushållens skulder Hushållens skulder Procent av disponibelinkomst 180 160 140 120 100 80 60 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013

Hushållens räntekostnader Hushållens räntekostnader Procent av disponibel inkomst 12 10 8 6 4 2 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Hushållens tillgångar Hushållens tillgångar och skulder Procent av disponibel inkomst 700 600 Hushållens tillgångar har vuxit mer än skulderna 500 400 300 200 Samlade nettotillgångar (tillgångar minus skulder) är ca 4 gånger större än disponibel inkomst 100 0 1971 1978 1985 1992 1999 2006 2013 Enbart hushållens finansiella tillgångar är tydligt större än skulderna Totala tillgångar exkl kollektiv försäkring Finansiella tillgångar Skulder

Hushållens tillgångar och skulder Andelen skulder och tillgångar för skuldsatta hushåll i olika inkomstgrupper Procent 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 Andel totala skulder Andel finansiella tillgångar Andel reala tillgångar Hushållens skuldkvot i olika inkomstgrupper Procent 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inkomstdecil

Skulder sjunker med tiden Belåningsgradens utveckling över tid Skuld som andel av husets värde 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 2% 4% 6% Belåningsgrad vid köp: 85% Tre exempel på husprisutveckling 2% 4% 6% (historiskt snitt) 0% 1 5 9 13 17 21 25 29

Skulderna sjunker med tiden även efter pension Belåningsgradens utveckling över tid Skuld som andel av disponibel inkomst 350% 300% 250% 200% 150% 100% Belåningsgrad vid köp: 300% Inga amorteringar 4% inkomstökning 2% pensionsökning 50% 0% 1 6 11 16 21 26 31 36 41 46

Slutsatser Vi saknar samlad analys av olika åtgärder Vi saknar kunskap om vad som är långsiktigt motiverade/stabila nivåer på kapital, skulder och tillgångar för att skapa finansiell stabilitet Risk för policymisstag får inte underskattas Detta talar för att stegvis och försiktigt gå framåt och noga utvärdera efter varje åtgärd Detta talar mot att nu ytterligare, utöver redan fattade beslut och aviseringar, skärpa kraven på banker och hushåll utan grundlig utvärdering. Det liksom konjunkturläget talar mot att aktivera den kontracykliska bufferten. Inte rationellt vara skuldfri när man dör. Hushåll bör spara/amortera åtminstone motsvarande normal förslitning på fastigheten.