Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22
Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr kr. Statens internbank Ställer ut garantier och ger krediter Insättningsgarantin och investerarskyddet Stödmyndighet för banker i kris 2
Finanskris är skuldkris Bästa skyddet mot finanskris är låga skulder Statens finanser ska vara starka Banker ska vara välkapitaliserade Hushållens och företagens skulder ska vara rimliga..hur ser det ut?
Svenska framgångsfaktorer - litet underskott Finansiellt sparande, % av BNP 2013 Procent 1 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 -8 Källa: IMF
och liten statsskuld jämfört med omvärlden Bruttoskuld offentlig sektor, % av BNP 2013 Procent 140 120 100 80 2007 2013 60 40 20 0
Svenska banker väl rustade Kapital Kärnprimärkapitalrelation, 31 mars 2013: 20,00% 16,00% 12,00% 8,00% 4,00% 0,00% Finansiering Stort beroende av värdepappersfinansiering, särskilt i utländsk valuta Dock, en avspegling av den svenska sparandemarknaden
Svenska banker klarar kraven
Regleringar har någon överblicken? Nya och kommande regleringar Åtgärder har i många fall aldrig prövats Mycket begränsad kunskap om samlade och samverkande effekter Slutsats Krishanteringsregler är bra Men, behöver beredskap bortom regelverket Utan krav på improvisation, ingen riktig kris
Är det rätt tidpunkt? BNP-gap
Är det rätt tidpunkt? Finansiella cykeln Reala cykeln Kreditgap Procent 30 25 20 15 10 5 0 2005 2007 2009 2011 2013 Mått på underliggande inflation Årlig procentuell förändring 5 4 3 2 1 0-1 2005 2007 2009 2011 2013 CPIF CPIX HIKP
Slutsatser banker Viktigt med starka banker, särskilt i Sverige Bra att med det som gjorts Nu behövs dock samlad analys och utvärdering innan ytterligare steg tas Sverige i lågkonjunktur, mycket lediga resurser, låg och fallande inflation, kreditgapet krymper Finanspolitik bedöms bli åtstramande kommande år Detta gör att högre krav utöver redan beslutat, ex aktivera den kontracykliska kapitalbufferten, mindre lämpligt i dagsläget.
Fler krav på hushållen Hushåll sköter sina lånebetalningar Hushåll anpassar konsumtionen istället Regelförslag Höjda riskvikter på bolån Bolånetak Amorteringskrav
Hushållens skulder Hushållens skulder Procent av disponibelinkomst 180 160 140 120 100 80 60 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013
Hushållens räntekostnader Hushållens räntekostnader Procent av disponibel inkomst 12 10 8 6 4 2 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Hushållens tillgångar Hushållens tillgångar och skulder Procent av disponibel inkomst 700 600 Hushållens tillgångar har vuxit mer än skulderna 500 400 300 200 Samlade nettotillgångar (tillgångar minus skulder) är ca 4 gånger större än disponibel inkomst 100 0 1971 1978 1985 1992 1999 2006 2013 Enbart hushållens finansiella tillgångar är tydligt större än skulderna Totala tillgångar exkl kollektiv försäkring Finansiella tillgångar Skulder
Hushållens tillgångar och skulder Andelen skulder och tillgångar för skuldsatta hushåll i olika inkomstgrupper Procent 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 Andel totala skulder Andel finansiella tillgångar Andel reala tillgångar Hushållens skuldkvot i olika inkomstgrupper Procent 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inkomstdecil
Skulder sjunker med tiden Belåningsgradens utveckling över tid Skuld som andel av husets värde 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 2% 4% 6% Belåningsgrad vid köp: 85% Tre exempel på husprisutveckling 2% 4% 6% (historiskt snitt) 0% 1 5 9 13 17 21 25 29
Skulderna sjunker med tiden även efter pension Belåningsgradens utveckling över tid Skuld som andel av disponibel inkomst 350% 300% 250% 200% 150% 100% Belåningsgrad vid köp: 300% Inga amorteringar 4% inkomstökning 2% pensionsökning 50% 0% 1 6 11 16 21 26 31 36 41 46
Slutsatser Vi saknar samlad analys av olika åtgärder Vi saknar kunskap om vad som är långsiktigt motiverade/stabila nivåer på kapital, skulder och tillgångar för att skapa finansiell stabilitet Risk för policymisstag får inte underskattas Detta talar för att stegvis och försiktigt gå framåt och noga utvärdera efter varje åtgärd Detta talar mot att nu ytterligare, utöver redan fattade beslut och aviseringar, skärpa kraven på banker och hushåll utan grundlig utvärdering. Det liksom konjunkturläget talar mot att aktivera den kontracykliska bufferten. Inte rationellt vara skuldfri när man dör. Hushåll bör spara/amortera åtminstone motsvarande normal förslitning på fastigheten.