POTATISFESTIVALEN 2003

POTATISFESTIVALEN 2003 Studien är genomförd av Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Alingsås Futurum och Västsvenska Turistrådet. Turismens Utredningsinstitut Mässans gata 10, 412 51 Göteborg Tel: 031-75 95 000, fax: 031-75 95 001

INNEHÅLL 1. INLEDNING... 2 1.1 POTATISFESTIVALEN... 2 1.2 EVENEMANG... 2 1.3 UNDERSÖKNINGENS SYFTE... 3 1.4 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 3 1.5 DEFINITIONER... 4 2. BAKGRUND... 5 2.1 KÖNS- OCH ÅLDERSFÖRDELNING... 5 2.1 HEMVIST... 5 2.3 SÄLLSKAPSSTORLEK... 6 3. BESÖKSKARAKTÄRISTIKA... 7 3.1 BESÖKSDAGAR... 7 3.2 TIDIGARE BESÖK... 7 4. INFORMATIONSKÄLLA... 9 5. TRANSPORTMEDEL... 10 6. BESÖKARNAS ÅSIKTER OM POTATISFESTIVALEN... 11 6.1 DET BÄSTA MED POTATISFESTIVALEN... 11 6.2 FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG... 12 7. TURISTPROFIL... 13 7.1 PRIMÄRT SYFTE MED BESÖK I ALINGSÅS... 13 7.2 VISTELSELÄNGD OCH BOENDE... 13 7.3 TURISTERNAS SPENDERINGSMÖNSTER... 14 8. TURISTEKONOMISKT INFLÖDE... 15 9. SLUTSATSER... 16 1

1. INLEDNING Potatisfestivalen är ett årligen återkommande evenemang som år 2003 arrangerades för 23:e gången. Turismens Utredningsinstitut genomförde följande undersökning på uppdrag av Alingsås Futurum och Västsvenska Turistrådet. 1.1 Potatisfestivalen För 23 år sedan föddes idén om att skapa en festival till potatisens ära. I år, 2003, har festivalen vuxit till att omfatta det mesta i form av aktiviteter, underhållning och upplevelser. Potatisfestivalen är ett tredagarsevenemang som alltid genomförs helgen före midsommar. 2003 års festival arrangerades till huvudsak av Alingsås Futurum och Alingsås Turistbyrå. Till sin hjälp har de många frivilliga och sponsorer som bidrar med tid och resurser. Under den 23 Potatisfestivalen gjordes uppskattningsvis 90 000 besök (Potatisfestivalens hemsida). 1.2 Evenemang Inom rese- och turistindustrin är ett problem den säsongsvariation som återfinns inom branschen. Evenemang kan bidra till att utöka säsongen och/eller skapa händelser under lågsäsong. Evenemang med en hög andel lokala besökare bidrar till att stärka befolkningens självkänsla över att bo på orten. Det bidrar även till att destinationen bli attraktivare som bostadsort. Samtidigt är det viktigt med evenemang som lockar till sig turister till orten eftersom det bidrar till ett ekonomiskt inflöde till kommunen. För att evenemang skall fungera som en framgångsrik turismprodukt krävs en god sammansättning av delarna resa, göra, äta och bo. Göra-delen är oftast den del som attraherar besökaren, men de övriga tre är en förutsättning för att det skall vara en väl fungerande produkt. Evenemang är idag ett allt vanligare inslag i städer och kommuners planeringsstrategier. Städer med ett stort och brett evenemangsutbud är generellt attraktivare att leva och verka i. När en destination skall ta fram en evenemangsstrategi bör man beakta hur evenemanget kan bidra till den övergripande utvecklingen av destinationen. Ett evenemang kan ha långsiktiga effekter på destinationen som är omätbara, exempelvis imageskapande, kulturell uppbyggnad eller positionering av ett varumärke. Det är viktigt att destinationen har en blandning av olika evenemangstyper. Varje evenemang är olika till sin karaktär. En del är återkommande evenemang, andra är engångsevenemang. Vissa hålls på en och samma plats medan andra roterar mellan olika värdstäder. Några evenemang lockar en stor andel lokala besökare medan andra evenemang dra till sig en stor andel turister. 2

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör kommunen eftersträva evenemang som är repetitiva och som attraherar många besökare utanför kommunen. Tidigare studier visar att denna typ av evenemang ofta bidrar till ett stort ekonomiskt inflöde. 1.3 Undersökningens syfte Syftet med undersökningen är att ta fram ett underlag som kan ligga till grund för förbättring och utveckling av evenemanget samt att visa Potatisfestivalens betydelse dels för lokalbefolkningen och dels samhällsekonomiskt. För att uppfylla ställdes nedanstående frågeställningar upp: o Vem besökte Potatisfestivalen? o Har besökaren varit på Potatisfestivalen tidigare? o Hur fick besökaren information om Potatisfestivalen? o Hur tog sig besökaren till Potatisfestivalen? o Vad tyckte besökaren om Potatisfestivalen? o Hur stort var det turistekonomiska inflödet till Alingsås kommun? 1.4 Tillvägagångssätt Undersökningen omfattade alla besökare på Potatisfestivalen. Vad gäller det turistekonomiska inflödet till Alingsås kommun omfattade undersökningen att gälla alla som besökte evenemanget. Personliga intervjuer genomfördes på evenemangsområdena mellan den 13/6 15/6. Intervjuerna genomfördes slumpmässigt på Stora och Lilla torget, vid tivolit, vid drakbåtsrodden och i Nolhaga i samband med Potatisjoggen. Personliga intervjuer ger i jämförelse med andra undersökningsmetoder, exempelvis enkäter, en högre svarsfrekvens och en högre kvalitet på resultatet (eftersom intervjuaren har möjlighet att förklara frågorna för respondenten samt ställa följdfrågor). Totalt tillfrågades 426 personer varav 107 inte ville delta och således utgör bortfallet. Antalet genomförda intervjuer uppgick till 319 stycken. Den höga svarsfrekvensen, 75 procent, beror bland annat på att arrangören dels via hemsidan och dels i festivaltidningen informerat om undersökningens genomförande. Dessutom var evenemanget av sådant slag att många strosade omkring mellan olika aktiviteter och uppträdanden och därför ansåg sig ha tid att svara på några frågor. 3

1.5 Definitioner Nedanstående definitioner gäller i rapporten: Alingsås Alingsås kommun Besök ett besök på Potatisfestivalen. En person kan göra flera besök Besökare en person som besöker Potatisfestivalen Turist besökare som är permanent bosatt utanför Alingsås kommun. 4

2. BAKGRUND Följande avsnitt ger en bild av besökarens demografiska profil vad gäller kön, ålder, hemvist och sällskap. 2.1 Köns- och åldersfördelning Man 46% Kvinna 54% Figur 1: Besökarnas könsfördelning Besökarnas könsfördelning var relativt jämn men liten övervikt för kvinnor, 54 procent jämfört med 46 procent män. Medelåldern uppgick till 32 år och åldersspridningen var stor, vilket tyder på att Potatisfestivalen lockar besökare i alla åldrar. 2.1 Hemvist Nästan samtliga respondenter var svenskar och de utländska respondenterna var för få för att några slutsatser skall kunna dras. Turister 35% Alingsåsbor 65% Figur 2: Besökarnas hemvist 5

Cirka en tredjedel av besökarna, 35 procent, var turister, dvs. bosatta utanför Alingsås kommun. Turisterna kom främst från närliggande kommuner som Göteborg, Vårgårda, Lerum, Borås och Partille. Nästan samtliga kom från Västra Götalands län och ett fåtal kom från andra län i landet. 2.3 Sällskapsstorlek 0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn 5 eller fler Totalt 0 vuxen 1 % 4 % 1 % 1 % 7 % 1 vuxen 17 % 7 % 5 % 1 % 30 % 2 vuxna 27 % 7 % 5 % 2 % 1% 1 % 43 % 3 vuxna 5 % 1 % 1 % 1 % 8 % 4 vuxna 3 % 2 % 1 % 1 % 7 % 5 eller fler 4 % 1 % 5 % Totalt 56 % 19 % 16 % 6 % 1 % 2 % 100 % Tabell 1: Sällskapets sammansättning Mer än hälften av sällskapen, 56 procent, utgjorde sällskap utan barn. Cirka en fjärdedel av respondenterna, 27 procent, besökte evenemanget i sällskap om två vuxna. Den genomsnittliga sällskapsstorleken bestod av tre vuxna och medianen, dvs. mittenvärdet, uppgick till två personer. 6

3. BESÖKSKARAKTÄRISTIKA Följande avsnitt redovisar för vilka dagar som Potatisfestivalen besöktes. Det redogör även för om de varit på festivalen tidigare och i sådana fall antal gånger och senaste besöksår. 3.1 Besöksdagar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% torsdag fredag lördag söndag Besöksdagar 22% 66% 80% 44% Figur 3: Dagar som Potatisfestivalen besöktes Lördagen var den mest besökta dagen följt av fredagen. Knappt en fjärdedel besökte festivalen på torsdagen vilket beror på att dels genomfördes inga intervjuer på torsdagen och dels så var den officiella invigningen först på fredagen. I genomsnitt gjorde varje besökare två besök på festivalen. 3.2 Tidigare besök nej 13% ja 87% Figur 4: Tidigare besök på Potatisfestivalen Majoriteten av besökarna, 87 procent, hade tidigare varit på Potatisfestivalen. Det är en mycket hög andel återbesökare. Bland de besökare som var på festivalen för första gången kom de flesta utifrån Alingsås. 7

Nästan alla av de besökare som tidigare varit på Potatisfestivalen besökte festivalen föregående år eller inom de tre senaste åren. I genomsnitt hade besökaren varit på Potatisfestivalen tolv gånger och 19 procent av besökarna uppgav att de varit på Potatisfestivalen alla tidigare år som den arrangerats. Potatisfestivalen har lojala besökare som återkommer år efter år. 8

4. INFORMATIONSKÄLLA egen kännedom annons/dagstidning ryktesvägen festivaltidningen hemsidan annat 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Figur 5: Besökarnas informationskälla Ovanstående diagram visar besökarnas främsta informationskälla, besökaren kan ha fått information om evenemanget från flera håll men ombads enbart att uppge den huvudsakliga informationskällan. Mer än hälften av besökarna, 59 procent, erhöll information om Potatisfestivalen via sin egen kännedom, vilket beror på att så många besökt festivalen tidigare. Var femte besökare hade fått information via annons/dagstidning vilket visar att arrangören använder rätt medier för sin marknadsföring. I kategorin annat återfinns bland annat: släkt och/eller vänner, arbete och skyltning. Det fanns några respondenter som uppgav att de sett skyltningen vid infarten, vilket tyder på att man lyckats locka till sig genomfartsresenärer. 9

5. TRANSPORTMEDEL bil promenerade cykel tåg/sj pendeltåg/västtrafik buss 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Figur 6: Besökarnas transportmedel till Potatisfestivalen. Mer än hälften av besökarna, 53 procent, åkte bil till Potatisfestivalen. Det åtföljs av 23 procent av besökarna som promenerade och 17 procent som cyklade. 10

6. BESÖKARNAS ÅSIKTER OM POTATISFESTIVALEN Följande avsnitt redogör för besökarnas åsikter om evenemanget, vad de tyckte var det bästa och vad som kan förbättras i framtiden. 6.1 Det bästa med Potatisfestivalen Respondenterna fick i en öppen fråga uppge vad de tyckte vad det bästa med Potatisfestivalen. Resultatet redovisas i nedanstående tabell och då de hade möjlighet att nämna mer än en sak summerar procenttalen till mer än hundra. Det bästa med Potatisfestivalen Procent Folkfest 57 % Mat- och öltält 10 % Tivolit 9 % Att det händer något 8 % Marknad och knallar 7 % Potatisjoggen 7 % Underhållning 7 % Aktiviteter 6 % Sill och potatis 5 % Hela arrangemanget 3 % Drakbåtsrodden 2 % Bra PR för staden 1 % Dansen 1 % Entréfritt/gratis parkering 1 % Tradition 1 % Övrigt 3 % Tabell 2: Det bästa med Potatisfestivalen Mer än hälften av besökarna tyckte att det bästa med evenemanget var att det blev en stor folkfest, att man kommer ut och träffar folk. Det visar på att evenemanget är bra för lokalbefolkningen. 11

6.2 Förbättringsförslag I en öppen fråga uppgav respondenterna vad de tyckte var mindre bra med Potatisfestivalen och hur de tyckte att evenemanget kunde förbättras. Många var nöjda med evenemanget som det var och kunde inte komma på någonting utan det var bara lite fler än hälften av respondenterna som valde att nämna något. Resultatet redovisas i nedanstående tabell och då respondenterna kunde nämna mer än en sak summeras procenttalen till mer än hundra. Hur Potatisfestivalen kan förbättras Procent Mindre fylla och stök på kvällarna 15 % Billigare priser 13 % Större utbud 11 % Fler kända artister och mer varierad underhållning 10 % Lägre volym 6 % Fler toaletter och papperskorgar 5 % Mindre krims-krams 5 % Större yta (det blir trångt på många ställen) 5 % Bättre tivoli 4 % Fler parkeringsplatser 4 % Vädret 4 % Bättre information och PR 3 % Färre och bättre stånd och lotterier 3 % Mer aktiviteter och underhållning för ungdomar 3 % Mer potatis 3 % Fler sittplatser 1 % Ha söndagsöppet 1 % Övrigt 12 % Tabell 3: Förbättringsförslag Kommentarerna kring vad som kan förbättras är mycket spridda och många åsikter går ihop. Exempelvis är det några som vill ha ett större utbud medan andra vill minska utbudet. Det är viktigt att komma ihåg att vid ett stort evenemang som Potatisfestivalen som attraherar en stor heterogen besöksskara med besökare i alla åldrar och med olika intressen går det inte att tillfredsställa alla. Det är dock många som tycker att det är mycket fylla och stök på kvällarna. Billigare priser gäller både mat, dryck och shopping, vilket brukar vara ett vanligt förekommande önskemål. Större utbud rör både utbud av stånd, mat- och öltält, artister och uppträdanden. Vad gäller synpunkterna om tivolit så tyckte besökarna att det var dyra priser och att personalen hade dåliga svenskakunskaper. Potatisfestivalen har de flesta aktiviteter förlagda utomhus, vilket gick bra detta året eftersom det var fint väder, men evenemanget påverkas vid nederbörd. De besökare som nämnde vädret hade främst i åtanke vad som händer vid dåligt väder. 12

7. TURISTPROFIL Detta kapitel redovisar resultatet av turistprofilen, dvs. anledningen till att turisterna befann sig i Alingsås, hur länge de stannar i kommunen samt hur de övernattar. Slutligen redovisas turisterna spenderingsmönster. 7.1 Primärt syfte med besök i Alingsås släkt och vänner 11% annat 7% potatisfestivalen 82% Figur 7: Turisternas syfte med besöket i Alingsås. En klar majoritet av turisterna befann sig i Alingsås med anledning av Potatisfestivalen. Cirka var tionde turist besökte släkt och vänner medan de som uppgav annat exempelvis befann sig i kommunen på jobb eller semester. Potatisfestivalen har en stark attraktionskraft för att locka turister till kommunen, dock är det som främst från närliggande kommuner. Dagar Nätter Medelvärde 1,4 0,4 Median 1 0 Tabell 4: Turisternas vistelselängd i Alingsås. 7.2 Vistelselängd och boende I genomsnitt stannade turisterna 1,4 dagar och 0,4 nätter. Medianen, dvs. mittvärdet uppgick till en dag. Nästan alla turister är dagsbesökare och övernattar således inte i kommunen. De som övernattar i Alingsås var för få för att några slutsatser skall kunna dras av resultatet. Resultatet tyder dock på att de som övernattar i Alingsås bor hos släkt och vänner. 13

7.3 Turisternas spenderingsmönster Turisterna fick uppge hur mycket de spenderade i Alingsås kommun under ett dygn uppdelat på nio olika konsumtionskategorier. Anledningen till tidsbegränsningen samt uppdelningen på olika kategorier är att minimera den sk. glömskeeffekten. Eftersom en del personer tenderar att framförallt överdriva men även underdriva sin konsumtion har extremvärden uteslutits. Genomsnittlig konsumtion per person och dygn Restaurang/café 107 kr Shopping/souvenirer 77 kr Nöjen/uteliv 57 kr Livsmedel 46 kr Entréer/biljetter 5 kr Bensin/parkering 4 kr Logi 0 kr Lokala transporter 0 kr Övrigt 6 kr Totalt 302 kr Tabell 5: Turisternas genomsnittliga dygnskonsumtion. Igenomsnitt spenderade turisterna 302 kr i Alingsås och mest spenderade de på restaurang och café. I princip spenderade turisterna ingenting på logi eller lokala transporter. Det beror på att de får turister som övernattade bodde gratis hos släkt och vänner och att evenemangsområdet var begränsat så att allt fanns inom gångavstånd. 14

8. TURISTEKONOMISKT INFLÖDE Det turistekonomiska inflödet till Alingsås kommun är beroende av några olika faktorer. Bland annat antal besökare, andel besökare som är turister och turisternas spenderingsmönster och vistelselängd. Enligt Potatisfestivalens arrangörer uppskattas antalet besök på evenemanget till 90 000. Antal besök på Potatisfestivalen 90 000 Antal besök/besökare 2 Antal besökare på Potatisfestivalen 45 000 Andel turister på Potatisfestivalen 35 procent Antal turister på Potatisfestivalen 15 750 Andel turister som har Potatisfestivalen som primär besöksanledning Antal turister som har Potatisfestivalen som primär besöksanledning Konsumtion per person och dygn Genomsnittlig vistelselängd Turistekonomsikt inflöde till Alingsås med anledning av Potatisfestivalen Tabell 6: Estimering av det turistekonomiska inflödet till Alingsås 82 procent 12 915 302 kr 1,4 dagar /0,4 nätter 5 460 462 kr Det turistekonomiska inflödet till Alingsås kommun med anledning av Potatisfestivalen uppskattas till cirka 5,5 miljoner kronor. 15

9. SLUTSATSER Potatisfestivalen är ett evenemang med stark tradition och lojala besökare. Det är ett viktigt evenemang för lokalbefolkningen och bidrar till att stärka stadens attraktionskraft som bostadsort samt att stärka gemenskapen. Evenemanget har en stor skara trogna besökare som återkommer år efter år. Potatisfestivalen lockar, utöver alingsåsborna, främst turister från närliggande kommuner som kommer till Alingsås över dagen. Utmaningen ligger i att attrahera fler turister långväga ifrån och få dem att övernatta i Alingsås, främst på någon kommersiell boendeanläggning vilket skulle öka det turistekonomiska inflödet till kommunen. Nedanstående matris visar olika typer av evenemang baserat på om det är ett engångs eller återkommande evenemang samt om evenemanget har en hög andel lokala eller externa besökare. Engångsevenemang Återkommande 100 % Interna Besökare Endagars Flera Dagar 4-År Varje År Potatisfestivalen 50 / 50% Göteborgs- Varvet Extern a Besökare 100% Bruce Springsteen Figur 8: Evenemangsmatrisen Potatisfestivalen kan placeras in i evenemangsmatrisen enligt ovan. Det är ett årligen återkommande evenemang som har en relativt hög andel lokala besökare. Det kan jämföras med ett par andra typer av evenemang, en musikkonsert och en årlig löpartävling. 16