Helena Hammerström 1



Relevanta dokument
52 kort för att förstå, uttrycka & bemöta känslor. Helena Hammerström. Helena Hammerström,

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström,

KAI. 20 bilder för att förstå, uttrycka och bemöta känslor. HELENA HAMMERSTRÖM

52 kort för ökad självkännedom och positiv utveckling. Helena Hammerström

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

Individuell plan LSS

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

Handledarguide. Tillsammans! Följ med på Wildas och Walters gruppäventyr.

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Om barns och ungas rättigheter

Det avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal.

Kommunikation för chefer och ledare 3 dagar

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar

Individuell plan LSS

Scouternas gemensamma program

Verktygslåda för mental träning

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Frågor för reflektion och diskussion

Frågorna passar både nya par som planerar att leva ihop och par som levt länge tillsammans.

BÖCKER INSPIRATION.

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum.

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

UTBILDNINGAR. ART-Instruktörsutbildning UPPSALA. Familjehemskonsulentutbildning GÖTEBORG & STOCKHOLM

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

Vad är delaktighet för dig?

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

FÖR DINA RÄTTIG HETER

Tolkhandledning

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Hålla igång ett samtal

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Varför just jag? kommer

Av Stefan Olsson, Marcus Frödin och Charles Franz

Mina gåvor. Självskattning

Diskussionskort EL, SSA och Hälsa

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Känslo- och behovskort. Lekar och övningar till känslo och behovskort. På egen hand. Sätt ord på dina behov. Förbered dig för en utmaning

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ledarskapsutbildning Instruktörer

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo % Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Endagskurser i relationsutveckling

Vad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Extended DISC Coachande ledarskap

Församlingen / Vad då?

Kris och Trauma hos barn och unga

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Kursens namn: Drama TP... 2 Kursens namn: Estetisk verksamhet TP... 3 Kursens namn: Klasstimme TP... 4 Kursens namn: Stallvistelse TP...

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Pedagogiskt material till föreställningen

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Svåra eller nödvändiga samtal Olle Persson, Psykologiska inst.,

Utbildningsmoment. Kursintroduktion, relationskompetens samt regelledningskompetens. Introduktion av ART, dess metod och teori

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Det sista slaget. Arbetsmaterial LÄSARE. Författare: Tomas Dömstedt

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Vill du beställa broschyren?

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Transkript:

Helena Hammerström 1

Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se info@socialanycklar.se 2

Behov Att känna till sina personliga behov i relationen till andra gör att man lättare kan uttrycka både sina känslor och önskemål. Men det är även viktigt att kunna lyssna in vilka behov som andra har. Denna kortlek består av 52 kort med olika behov definierade. Kortleken och övningarna kan bli till hjälp för att förstå andra människors underliggande behov som en förklaring för deras handlingar, känslor och tankar. Korten kan användas som ett verktyg för kommunikation, utvärdering och reflektion. Korten passar att användas i ledningsgrupper, arbetslag, handledningsgrupper, klasser, idrottslag, familjer, enskilt och på fritids. I manualen används återkommande ordet system för att beskriva ovan nämnda grupper eller individer. Tillsammans med korten kommer en manual som består av en mängd olika övningar, tips och idéer om hur korten kan användas. Korten blir till störst nytta när användaren använder sina grundkunskaper och låter korten vara pedagogiska hjälpmedel i sitt arbete. Rekommendationer Alla pedagogiska verktyg, hur välkonstruerade de än är, kan bli använda på ett felaktigt sätt. Därför bör man stämma av med följande punkter för att få en respektfull praktik: Fundera på om du trivs och känner dig trygg med att använda materialet. Känner du din klient tillräckligt väl för att introducera dem? Är det någonting i materialet som inte stämmer överrens med klientens kultur? Är timingen rätt? Kan korten/materialet bli ett användbart steg i utvecklingen/konversationen, eller kommer det att bli en distraktion? Har klienten ett val att använda materialet? Kan de välja att inte använda materialet? Har du ett tydligt syfte med att använda korten och vilka resultat förväntar du dig? Verktyg har potentialen att låsa upp kraftfulla känslor. Är tillfället rätt att hantera sådana känslor om de kommer fram? Författare Helena Hammerström Helena Hammerström är utbildad socionom. Författare till Från aggressivitet till harmoni en introduktion till ART Hon har erfarenhet av arbete inom socialtjänst, sjukhus, högstadieskola, behandlingshem och som föreläsare inom ART. Hon arbetar med ART- kurser, öppenvårdsbehandling, handledning i ART samt att utveckla praktiskt behandlingsmaterial. 3

ÖVNING 1: Definition av behov Alla människor har grundläggande mänskliga behov. Ofta är man inte medveten om vilka behov som man har. Följande klargörande frågor kan vara ledande när ni definierar och ger behoven ett innehåll och en betydelse. Sprid ut korten på bordet. Välj ett av behovskorten och diskutera följande frågor: Vad innebär just detta behov? När känner ni att det här behovet är tillgodosett? På en skala 1-10, tycker ni att behovet är tillgodosett i ert system? Vad skulle krävas för att få detta behov tillgodosett? Finns det vissa dagar eller vissa situationer som ni anser att behovet är tillgodosett? Vad kan ni gemensamt göra för att kunna möta behovet i ert system? ÖVNING 2: Utvärdera dina behov Korten kan användas för att summera, utvärdera, bedöma och gradera specifika händelser, minnen, känslotillstånd, en viss period eller en framtid. Vi bär alla med oss ett bagage av känslor. Och det är inte ovanligt att känslorna förs över från en situation till en annan. Det här bagaget kan både ge positiva och negativa konsekvenser. Därför är det viktigt att ge människor tid och utrymme att identifiera vad de har varit med om och beskriva de känslor, behov och tankar som är kopplade till situationen. Känslor är ofta en reaktion på att våra behov antingen är tillgodosedda eller inte tillgodosedda. I denna övning kopplar vi samman känslor med behov. I denna övning kan man med fördel använda en känslokortlek med olika känsloord. Följande frågor kan vara vägledande: Vilken känsla känner du idag? På en skala 1-10 hur mycket känner du känslan? Hur känns det i kroppen när du känner den känslan? Vilka tänker du när du känner denna känsla? Vad har hänt som har fått dig att känna på detta sätt? Finns det några behov som är tillgodosedda som är kopplade till känslan eller är det några behov som inte är tillgodosedda som är kopplade till denna känsla? Är det något specifikt som du önskar dig utifrån dina behov? Hur kan du nå dina önskemål på bästa sätt genom att förändra sina tankar, ord eller handlingar? Ge gärna en hemuppgift på detta om punkten ovan har påkallat en förändring. ÖVNING 3: Summering av veckan som varit En del i att bli medveten om sina behov och att kunna uttrycka rätt behov i rätt situation är att öva upp förmågan att namnge behoven och koppla dem till situationer som man har varit med om. Sprid ut samtliga kort på bordet. Ta upp 5 behovskort med behov som inte har varit tillgodosedda under veckan. 4

Beskriv hur veckan har varit genom att hålla upp ett behovskort i taget och beskriv varför de inte har varit tillgodosedda. Ta upp 5 behovskort med behov som har varit tillgodosedda under veckan. Beskriv hur veckan har varit genom att hålla upp ett behovskort i taget och beskriv de behov som har varit tillgodosedda. ÖVNING 4: Att samtala om specifika situationer Känslor och behov är mycket komplexa. Man brukar både prata om primära och sekundära känslor i olika situationer. Ett exempel på det är att vara arg (sekundär) för att man blev ledsen (primär). Det kan vara olika känslor och behov både före, under och efter en specifik händelse. Därför är det ibland inte helt lätt att hitta de rätta känslorna och hitta de bakomliggande behoven som beskriver en viss situation. Att använda flera känsloord samt behovsord för att beskriva situationen underlättar ofta. Vad hände innan den specifika händelsen? Vilka känslor kan beskriva hur du kände före den aktuella situationen? Vilka behov hade du? Ta hjälp av behovskorten. Berätta om den specifika händelsen? Vilka känslor fick du i samband med händelsen? Vilka behov hade du under den specifika händelsen? Ta hjälp av behovskorten. Hur kände du dig efteråt på kort sikt och på lång sikt? Vilka känslor var de mest framträdande efteråt? Vilka behov hade du då? Ta hjälp av behovskorten Hur tyckte du själva att du hanterade situationen? Kunde du hanterat situationen på något annat sätt? Rollspela gärna på den alternativa lösningen om båda känner sig bekväma med det. Har du med dig några lärdomar från denna situation? Finns det någonting som är ouppklarat och kvar att hantera från just denna situation? Finns det något sätt för dig att få ett avslut på denna situation? ÖVNING 5: Målkonstruktion Man kan även sätta upp mål som är kopplade till olika behov. Här gäller det att utvärdera vilka behov som är tillgodosedda och vilka behov som inte är tillgodosedda. Vilka behov tror du att du kommer att ha under det närmsta året? Hur starka är dessa behov på en skala från 1-10? Vad skulle du behöva göra för att kunna möta upp dina behov? Vad är möjligt att göra redan under nästa vecka? Ge detta som hemuppgift. Om du skulle göra denna förändring vilka effekter skulle dessa skillnader ha på dig och de som är runt omkring dig? 5

ÖVNING 6: Behovsdagbok Ett sätt att bli mer medveten om sina behov är att skriva en dagbok om vilka behov som man känner varje dag och vilka situationer som behoven är kopplade till. Att bli medveten och förstå sina egna behov kan leda till att det blir lättare att uttrycka sina behov samt även förstå och uttrycka sina känslor. I slutet av dagen summeras de olika händelserna. Försök att koppla dina behov till respektive situation. Gradera dem från skala 1-10 hur starka behoven var. Analysera om behoven var tillgodosedda eller inte. Kan du själv tillgodose dina behov och önskemål eller är det andra som kan göra det? Analysera om du kunde hanterat situationerna på andra sätt än vad du gjorde. ÖVNING 7: Jagbudskap Ett nyckelredskap i kommunikation och konflikthantering är att använda sig av jagbudskap. Jagbudskapet leder ofta till att mottagaren av budskapet slipper att gå i försvar. Eftersom man talar utifrån sina egna känslor och behov kan ingen egentligen neka till det budskapet. Genom följande strategier kan man förbereda sig för ett svårt samtal. I korthet går det ut på att: 1. Försök att beskriva så objektivt som möjligt hur du uppfattade situationen utan att värdera det du upplevde, dvs berätta vad du såg, hörde och upplevde. Undvik att tolka den andre. 2. Berätta vad du känner inför detta. Berätta de känslor som du har och ta hjälp av känslokorten (annan kortlek i samma serie) om du behöver stöd att komma på känslor. 3. Beskriv vilka behov som du har. Här kan du ta hjälp av behovskorten för att komma på vilka behov som du har i denna situation eller i den aktuella relationen. Om den andre förstår vad du egentligen vill och behöver är det lättare att hitta en lösning. 4. Berätta för den andre vad den kan göra för att du ska må bättre. Du kan inte begära att andra ska tänka och känna som du vill, men du kan be om en konkret handling. Vill den andre inte tillmötesgå den så får du acceptera det. 5. Det är dessutom lika viktigt att intressera sig för den andras uppfattning om situationen, känslor, behov och önskemål. Om du kan bekräfta den andre i detta så är det lättare att hitta en förtroendefull dialog där ni båda kan hjälpas åt att hitta en lösning. 6

ÖVNING 8: Familjebehov Ett sätt att stärka familjer är att inventera vilka behov som de har tillsammans eller saknar för att kunna bli en mer hel och välmående familj. Denna övning kan också göras om man vill få mer insikt och självkännedom om hur familjen fungerar. Vilka behov har ni som familj? Vilka av dess är tillgodosedda och vilka är det inte? Hur skulle ni aktivt kunna arbeta för att möta upp och fylla era gemensamma behov? Ge gärna detta i hemuppgift. ÖVNING 9: Handledning i ärenden I handledning av personal inom socialtjänst och behandlingshem kan behovskorten bli ett bra hjälpmedel för att reda ut vilka behov som en familj har istället för att prata om vilka problem som finns. Utifrån de behov som framkommer kan man sedan analysera hur behoven kan tillgodoses, av vem de kan tillgodoses, hur det är möjligt och när detta skulle kunna vara möjligt. Att ta med familjen i detta arbete gör det ofta tydligare. En del behov som man tror att en familj har kanske de själva inte upplever som ett prioriterat behov. Ordlista 52 Behov Följande egenskaper finns representerade i kortleken. 1. Aktivitet 2. Andlighet 3. Beröring 4. Bli förlåten 5. Bli förstådd 6. Bli hörd 7. Bli lyssnad på 8. Delaktighet 9. Energi 10. Ensamhet 11. Flexibilitet 12. Frihet 13. Fysisk aktivitet 14. Få bestämma 15. Förlåta 16. Förnyelse 17. Gemenskap 18. Humor 19. Impulsivitet 20. Intimitet 21. Jämlikhet 22. Klarhet 23. Kommunikation 24. Kontinuitet 25. Kreativitet 26. Kärlek 27. Lek 28. Livsglädje 29. Lojalitet 30. Mat 31. Medmänsklighet 32. Närhet 33. Närvaro 34. Omsorg 35. Ordning 36. Respekt 37. Rättvisa 38. Rörelse 39. Spontanitet 40. Stillhet 41. Struktur 42. Sällskap 43. Sömn 44. Sörja 45. Tillit 46. Tro 47. Trohet 48. Trygghet 49. Upprättelse 50. Varaktighet 51. Vila 52. Ärlighet 7