Fördjupad utredning av kostnader för konceptet: Ett digitalt lärverktyg per elev på grundskolan - reviderad upplaga



Relevanta dokument
Ett digitalt lärverktyg per elev på grundskolan

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola

Tjänsteutlåtande - Gemensam IT-arbetsplats inom skolan. Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner återrapporten.

IKT- strategi

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun

Svar på medborgarförslag - Ge ipads till elever i årskurs 6

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL DATUM:

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan

Digitala sammanträdeshandlingar till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

Digitala Sammanträdeshandlingar till Ekerö kommuns förtroendevalda Dnr KS13/

Sammanträdesprotokoll

Läromedlen på Stockholms skolor

Datum Grundskolan. D Utbildningsförvaltningen. Information och riktlinjer för lån av elevdator. Bodens kommun

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS en var

Storvretaskolans IT-plan 2017/18

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

IT-handlingsplan. Kyrkmons skola

Plan för Förprojektering av modellskola SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor

Yttrande över motion angående IT-hjälpmedel i undervisningen

Pedagogisk IT handlingsplan för Långsjö och Skansbergsskolan

Utbildningsoch. arbetslivsförvaltningen

Svar på motion om att starta en kompendieförsörjning av grundskola och gymnasium

Slutdatum:

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

IKT-strategi

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

IT-strategi. Sida 1 (6)

IKT-Strategi BoU

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

En-till-En. Augustenborgsskolan. Projektdirektiv. Upprättad reviderad Förvaltning: Fosie Stadsdelsförvaltning Enhet: Augustenborgsskolan

DIGITALISERING I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN

Kommunstyrelsen. Ärende 5

IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019

Infrastruktur för IT i Knivsta kommun

Kursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan

IT-strategi. Essviks skola 2015

IKT-handlingsplan för Vallhovskolan

Rapport skolutveckling och digitalisering

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Digitalisering i skolan och vuxenutbildningen

IT-plan för Förskolan Äventyret

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå

169 Svar på medborgarförslag - Ge ipads till elever i årskurs 6 (KSKF/2014:494)

PROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden

Vision Ransberg 2015 Ransberg i världen Världen i Ransberg

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen DELRAPPORT IT

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden

Digitalisering. Förstå uppdraget utifrån läroplanen

En-till-en. Fäladsgården. En-till-en dator

e-strategi i utbildningen

Motion om pedagogisk skollunch

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Barn- och utbildningsnämnden :ans Glass och Kök, Hästholmen Måndagen den 23 juni 2014, klockan 09:00-10:30

Alingsås kommun. Utredning avseende leasing HIP' EY Building a better working world

KF Ärende 4. Svar på återremiss tillägg investeringsbudget

Återremiss angående vuxennärvaro i skolan

IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

Myrsjöskolans IT-plan

Skolutveckling med moderna lärverktyg

1(6) Riktlinjer för digitala sammanträdeshandlingar och läsplattor till förtroendevalda. Styrdokument

Granskning av barn- och utbildningsnämndens rutiner för barn och elever i behov av särskilt stöd

Digitaliseringsstrategi för förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

Ny familjecentral i Karlskoga

Bakgrund. Allmänt. 1. Beskrivning av problemet och vad som ska uppnås (jfr 6 1)

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun

Yttrande om översyn av barn- och utbildningsnämnden

Digitalt basläromedel i matte åk 1-3

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Sekreterare Ann-Katrin Öijwall, Barn- och utbildningschef Fredrik Bergh, Bitr. barn- och utbildningschef Lars-Erik Lindvall

Organisation för ett effektivt samarbete mellan IT-avdelning och verksamhet CAROLINA SANDERBERG IT-UTVECKLARE ALVESTA KOMMUN

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden

Änggårdsskolans IKT Plan

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Datum (17) IT-plan Tyresö kommuns förskolor och skolor

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Strategi för barns och elevers lärande i en digital värld

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren

TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden

IKT PLAN. Information kommunikation teknik. Barn och Familj

IT i skolan 2015 FRÅN TEKNIK TILL RESULTAT

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet

Strategi för bättre lärande i matematik

Anslag/bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Pedagogisk IKT-plan - verksamhetsåret 2015

IT-handlingsplan. Kyrkmons skola

Transkript:

Tjänsteskrivelse 2013-03-04 2013-03-27 (rev) BUN 2012.0599 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Fördjupad utredning av kostnader för konceptet: Ett digitalt lärverktyg per elev på grundskolan - reviderad upplaga Sammanfattning Barn och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att utreda förutsättningar och möjligheter att utrusta varje elev i grundskolan med ett personligt digitalt lärverktyg. Barn och utbildningsnämnden har antagit en vision för IKT 1 -arbetet inom förskola och grundskola. Med den som utgångspunkt har förvaltningen genomfört en fördjupad studie av kostnader för att inför ett digitalt lärverktyg per elev på grundskolan. Elevantalet är beräknat på cirka 300 elever per årskurs. Två finansieringsmodeller finns, direketköp eller leasing. Beroende på om man väljer laptop eller läsplatta och vilken kvalité och prestanda de digitala lärverktygen ska ha blir kostnadsbilden olika. Vid direktköp uppstår en investering som kan variera mellan 6 000 12 000 tkr per år, variationen är till största delen beroende på val av hårdvara. Leasingalternativet har en driftskostnad, som enligt införandemodellen gradvis stegras under tre år för att slutligen, när samtliga elever har ett digitalt lärverktyg, ligga på ca 6 840 12 600 tkr per år. Detta förutsätter att utrustningen är i fullgott skick vid återlämnande för att undvika extrakostnader vad gäller laptops. Kostnaderna för surfplattor är beräknade på 0 % restvärde. Det redovisade materialet speglar dagens kostnadsbild. Kostnadsutvecklingen inom detta område är svår att av göra. Det är stora kostnader för Karlskoga kommun oavsett om man väljer köp eller leasing. Frågan är av den digniteten att det krävs ställningstaganden på högsta politisk nivå. Går man in ett system där alla elever utrustas med ett digitalt lärverktyg gör man ett långsiktigt ställningstagande. 1 IKT informations och kommunikationsteknik c:\temp\pblm967as7.doc

2 (12) Barn och utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden beslutar att ta informationen till protokollet och arbeta för att samtliga Karlskogas elever på grundskolan förses med digitala lärverktyg. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 mars 2013: Fördjupad utredning av kostnader för att införa konceptet: Ett digitalt lärverktyg per elev på grundskolan Barn- och utbildningsnämndens protokoll 12 november 2012 Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 29 oktober 2012, Ett digitalt lärverktyg per elev på grundskolan Barn- och utbildningsnämndens protokoll den 16 april 2012 Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse: Bakgrund åtgärder utifrån uppdrag att utreda kostnader för att införa konceptet: En-till-En. Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 2 mars 2012 Bakgrund Kommunstyrelsens ledningskontor gav 2 mars 2012 barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningar och möjligheter att utrusta varje elev i grundskolan med egen dator/surfplatta eller dylikt. Uppdragets svar ledde till att barn- och utbildningsnämnden gav barn- och utbildningsförvaltningen ett fördjupat uppdrag: Att ta fram en plan/vision på hur barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter kan utvecklas till att få digitala läromedel och plattformar som syftar till att vara det stöd i verksamheten som en direkt konsekvens av LGR 11, samt innehålla kostnadsberäkningar för införandet, där det ska framgå vilka besparingar man kan göra tillsammans med vinster för såväl elever som lärare, samt förslag på implementeringsordning. Nuläge Barn- och utbildningsnämnden beslutade 12 november 2012 Att anta förslaget till Vision-Framtida mål. Barn- och utbildningsnämnden gav barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda modeller och kostnader för att införa konceptet En-till-En och redovisa denna till nämndens sammanträde i mars 2013. Förvaltningen får i uppdrag att i samband med budgetprocessen 2014 presentera ett förslag till finansiering av konceptet En-till- En. Barn- och utbildningsnämnden tillsätter en politisk referensgrupp för arbetet med En-till-EN. Förvaltningen arbetar idag utifrån den vision som beslutats.

3 (12) Vision-Framtida mål För att kunna leva upp till läroplanens krav på och utbilda elever som på ett bra sätt klarar kraven i ett framtida samhälle föreslår förvaltningen att nämnden antar följande målsättning: Samtliga undervisningslokaler är utrustade med projektor och väggmonterade högtalare. Ibland har även projektorn interaktiva möjligheter. Samtliga grund- och förskolor har ett väl fungerande trådlöst nätverk. Samtlig undervisande personal på grundskolan och förskolan har en laptop/surfplatta. Samtliga elever är utrustade med ett personligt digitalt lärverktyg. Personalen arbetar målmedvetet med att vidareutveckla det omdefinierade lärande som digitala lärverktyg leder till. Den undervisande personalen får tillräcklig kompetensutveckling för att genomföra ett omdefinierat lärande med digitala lärverktyg. Kraven i läroplanens centrala innehåll är tillgodosedda. Alla elever uppfyller kunskapskraven och når ett högre meritvärde. Eleverna är väl förberedda inför en fortsatt utbildning och de krav som ställs av samhället och förvärvslivet. När eleverna som lämnar grundskolan har de samtliga av EU s nyckelkompetenser utvecklade. Åtgärder för att nå visionen 1. Fasta projektorer monteras i de undervisningslokaler som saknar/har behov av detta. 2. Trådlösa nätverk byggs och kompletteras på de grundskolor och förskolor som saknar/har behov av detta, kostnadsberäknad se nedan. 3. Tillgången till uppdaterade lärardatorer tryggas. Ingen angiven kostnad. Ska kostnadsberäknas. 4. En förtätning av antalet datorer/surfplattor görs på förskolorna. Ingen angiven kostnad ska kostnadsberäknas. 5. En kompetensutvecklingsplan rörande genomförandeprocessen utarbetas. Ingen angiven kostnad ska kostnadsberäknas. 6. Samtliga elever på grundskolan utrustas med ett digitalt lärverktyg. Ingen angiven kostnad ska kostnadsberäknas

4 (12) Kostnader för att nå visionen 1. Kostnaden för att montera fasta projektorer i de salar som saknar/har behov av detta beräknas till 480 tkr. 2. Kostnaden för att bygga och komplettera trådlösa nätverk på de grundskolor och förskolor som saknar/har behov av detta. Kostnad enligt IT-avdelningen: 1600 tkr Aggerud Stråningstorp Skranta Rävåsen Karlberg f-6 Bregården 4-9 Bråten Sandviken Österleden Samtliga 26 förskolor finns äldre saknas finns finns saknas finns delvis finns äldre saknas finns saknas 3. Tillgången till uppdaterade lärardatorer tryggas: Idag har samtliga lärare i årskurs 1-9 en laptop. Efterhand som utrustningen åldras krävs en förnyelse av beståndet, behovet uppskattas till 50-100 datorer per år. 4. Förskoleverksamheten har behov av en förtätning av datorbeståndet. Det behövs inte en dator per personal om det görs en satsning på surfplattor. Cirka 280 personer arbetar på 26 enheter inom förskolan. Även förskoleklass/fritidshem har behov av förtätning av antalet datorer. Konceptet En-till-En omfattar inte dessa verksamheter. 5. En kompetensutvecklingsplan rörande genomförandeprocessen utarbetas. Kostnaden beräknas till 600 tkr. 6. Samtliga elever på grundskolan utrustas med ett digitalt lärverktyg. Utrustningen köps eller leasas. Besparingar Att beräkna besparingens storlek är inte möjligt. I de kommuner som etablerat En-till-En har man fått minskade kostnader för inköp av skrivare, toner och papper. I vissa kommuner har man helt avskaffat möjligheten för elever att skriva ut. På sikt kan man också se att läromedelskostnaderna minskar efterhand som arbetsätt och pedagogik förändras.

5 (12) Finansiering köp En laptop som klarar de krav som ställs med avseende på hållbarhet, prestanda, livslängd på batteri motsvarande MIL-standard 2 kostar 7-11 tkr, en surfplatta kostar 3-5 tkr. Kostnader för licenser/appar tillkommer. Vid köp av utrustning måste följande beaktas: Förvaltningen får själv ombesörja en organisation för underhåll, support och reparationer. Förvaltningen har ingen möjlighet att försäkra utrustningen, de försäkringar som finns har en självrisk som är betydligt högre än kostnaden för en dator. Vissa leverantörer erbjuder alternativa försäkringar. Som ersättning för förstörda och försvunna maskiner får nya köpas in. Utbildning och genomförande sker i förvaltningens regi, en organisation för detta krävs. Logistiskt ställs höga krav när man ska hantera tusentals enheter. Kostnaden är att betrakta som en investering. Finansiering - leasing Vid leasing skrivs ett avtal som omfattar tillhandahållande av utrustning, support, reparationer, försäkring och utbildning. Normalfallet är ett treårigt avtal med motsvarande garantier och försäkringar. Eftersom läromedel är fria skall försäkringen inte ha självrisk. Viktigt vid leasing att man anger ett lågt restvärde vid kostnadsberäkningen för att undvika höga kostnader vid avtalsperiodens slut. Ett leasingavtal för en fullgod laptop med tre års försäkring, tre års garanti och ett lågt restvärde kostar 250-350kr/månad beroende på val av dator och omfattningen av den utbildning som avtalas. Motsvarande avtal för en surfplatta kostar 150-200kr/månad. För både datorer och surfplattor tillkommer kostnader för programlicenser/appar Kostnaden är att betrakta som en driftskostnad. Elevantal Antalet elever i respektive årskurs f-9 är relativt konstant med ett medelvärde på trehundratio elever/årskurs. Behovet av digitala lärverktyg per årkurs blir cirka trehundra per årskurs +/- tjugofem enheter. Antal födda i åldern 1-5 år i Karlskoga 2012 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 278 290 311 302 296 2 MIL standard; ett standardierat sätt att mäta tåligheten hos datorer

6 (12) Införandemodell Vid införandet av En-till-EN -konceptet är det lämpligt att även personalens utrustning är av samma utförande som elevernas, samt att den byts ut samma intervall som elevernas. För att ta vara på de resurser som finns i form av digitala lärverktyg bör ett införande ske under en treårsperiod. Varje år får eleverna i årskurs 1,4 och 7 ett personligt digitalt lärverktyg. Ett införande med denna modell ska leda till att befintlig kapacitet samlas först i de årskurser som inte får personliga digitala lärverktyg. År två samlas förtätas all gammal kapacitet återigen till de årskurser som saknar En-till-EN -konceptet för att därefter lämnas till återvinning efterhand som utrustningen tjänat ut. Förutom förskoleverksamheten där beståndet förtätas, genomförs En-till-En enligt denna modell på hela grundskolan. Tabellen visar ett tänkt genomförande. Årskurser som får dator med fet stil. Datorn följer elev/personal i tre år. 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 o.s.v. Pedagoger x x 7-9 7 8 9 9 7 8 8 4-6 4 5 4 1-3 1 2 1 Förskoleverksamhet Förtätning 7 6 5 4 3 2 1 7 6 5 4 3 2 1 Förtätning 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Beräkningsunderlag - köp Vid köp av digitala lärverktyg får man samma kostnad för elevernas utrustning varje år om utrustningen köps in enligt införandemodellen. Om lärarnas datorbestånd förnyas enligt genomförandemodellen erhålls en förhöjd kostnad vart tredje år. Köp av laptops: Kostnad per årskurs beräknat på trehundra elever. Laptop av enklare modell som uppfyller kraven 300 *7 tkr=2 100 tkr Laptop av högre kvalitet som uppfyller kraven 300*11 tkr=3 300 tkr Kostnader för licenser tillkommer, vissa av dessa har vi redan idag. En laptop av högre kvalitet behöver inte bli dyrare på sikt eftersom den förväntas vara betydligt mer driftsäker och vara lätt att underhålla. Laptops till samtliga lärare ger samma kostnad som att utrusta en årskurs elever om samtliga lärare utrustas första året enligt införandemodellen.

7 (12) Köp av surfplattor: Kostnad per årskurs beräknat på trehundra elever. Surfplatta av något äldre modell 300* 3 tkr=900 tkr Surfplatta av nyaste modell 300*5 tkr=1 500 tkr Kostnader för appar tillkommer. Utbildning och genomförande Kostnaden för inspiration, utbildning och genomförande beräknas till 600 tkr per år i tre år. För att lyckas med en satsning av denna omfattning krävs ett välstrukturerat, omfattande och långsiktigt arbete. Erfarenheter från andra kommuner som gjort liknande satsningar visar att det pedagogiska arbetet är den viktigaste framgångsfaktorn. Beräkningsunderlag - leasing: Prisindikation på offertförfrågan, Inspiration och utbildning: Införandestöd det vill säga uppackning, utdelning samt startutbildning. Skolledarutbildning Lärspridarutbildning för 20st pedagoger (2st/skola) 5 dagar/läsår Inspirationsföreläsningar för alla lärare 2gånger/läsår Ledningsutbildning för förvaltning och politiker Workshop`s med pedagoger: 4st grupper med 20st i varje 1-2ggr perläsår Totalpriset för utbildning enligt denna modell är beräknat till 600 tkr per år. Digitala lärverktyg: Microsoft Office för Mac & PC (250kr i Giftcards till ipad) Schoolagreement 3 år. Allriskförsäkring utan självrisk 3års inskicksgaranti Hårdvara, laptops eller surfplattor Tjänster vid leverans, stöldmärkning, Ryggsäck + fodral Samtliga kostnader summeras och fördelas som en driftkostnad över tre år med 5 % restvärde på laptops och 0 % restvärde på surfplattor. Prisbild för detta i dagsläget: laptop 250-350 kr/mån, surfplatta 150-200 kr/mån. Laptops till en årskurs räknat på trehundra elever. Laptop av enklare modell: 300 elever*250 kr*12 månader =900 tkr per år i tre år. Laptop av högre kvalitet: 300 elever*350 kr*12 månader=1260 tkr per år i tre år.

8 (12) Laptops till samtliga lärare ger samma kostnad som för en årskurs elever om samtliga lärare utrustas första året i enligt införandemodellen. Surfplattor till en årskurs räknat på trehundra elever. Surfplatta av något äldre modell: 300 elever*150kr*12 månader=540 tkr per år i tre år. Surfplatta av nyaste modell 300: elever*200kr*12 månader=720 tkr per år i tre år. Vid leasing stegras kostnaden i tre år efterhand som nya årskurser utrustas varje år enligt införandemodellen, för att sedan ligga på en jämn nivå. På följande sidor åskådliggörs kostnader för ett införande av digitala lärverktyg under en treårsperiod. Dels vid köp dels vid leasing med olika kostnadsalternativ. Beräkningen är gjord för att visa kostnaden om samtliga elever utrustas med laptop alternativt att årskurs 1-6 utrustas med surfplatta och år 7-9 med laptop. Kostnadsexempel vid köp beräknat enligt införandemodellen Laptops av enklare modell till samtliga Laptops till årskurs 1,4 och 7 köps varje år Laptops till personal köps vart tredje år Laptops till elever 3*2100 tkr=6300 tkr varje år Laptops till personal 2100 tkr vart tredje år Genomsnittlig investering: 7000 tkr per år Laptops av högre kvalitet till samtliga Laptops till årskurs 1,4 och 7 köps varje år, laptops till personal köps vart tredje år. Elevdatorer 3*3300 tkr=9900 tkr varje år Personaldatorer 3300 tkr vart tredje år Genomsnittlig investering: 11000 tkr per år Surfplattor till yngre elever laptops till äldre, allt av enklare modell Surfplattor till årskurs 1,4 köps varje år, laptops till årskurs 7 köps varje år. Laptops till personal köps vart tredje år. Surfplattor till elever 2*900 tkr=1800 tkr varje år Laptops till elever 1*2100 tkr= 2100 tkr varje år Laptops till personal 2100 tkr vart tredje år Genomsnittlig investering: 4600 tkr per år

9 (12) Surfplattor till yngre elever laptops till äldre, allt av högre kvalitet Surfplattor till årskurs 1,4 köps varje år, laptops till årskurs 7 köps varje år. Laptops till personal köps vart tredje år. Surfplattor till elever 2*1500 tkr=3000 tkr varje år Laptops till elever 1*3300 tkr= 3300 tkr varje år Laptops till personal 3300 tkr vart tredje år Genomsnittlig investering: 7400 tkr per år Kostnader som tillkommer beroende på vilket alternativ som väljs Licenskostnader: Inga kostnader tillkommer i dagläget utöver befintliga enligt IT-avdelningen. Framtida avtal kan komma att bli omförhandlade. Appar cirka 250 kr per surfplatta. Kostnader som tillkommer i samtliga alternativ Kostnader för en organisation för logistik, underhåll, support och reparationer. Svår att beräkna, anbud krävs. Inköp av ersättningsmaskiner som ersättning för försvunnen eller förstörd utrustning. Svår att beräkna för många osäkerhetsfaktorer Kostnader för inspiration och utbildning 600 tkr per år. Kostnadssummering vid alternativet köp: En investering som kan variera mellan 6000 12000 tkr per år, variationen är till största delen beroende på val av hårdvara. Kostnadsexempel vid leasing beräknat enligt införandemodellen: Kostnadsexempel vid leasing beräknat enligt införandemodellen: Beräknat på 300 lärare totalt och 300 elever per årskurs Laptops av enklare modell till årskurs 1,4 och 7. År 1 Elever: 900 elever*250 kr/månad*12 månader=2700 tkr Personal 300 lärare*250 kr/månad* 12 månader=900tkr Total driftskostnad: 3600 tkr År 2 Elever: (900+900 elever) *250 kr/månad*12 månader=5400 tkr Personal 300 lärare*250 kr/månad*12 månader=900tkr Total driftskostnad: 6300 tkr År 3 Elever: (900+900+900 elever)*250 kr/månad*12månader= 8100 tkr Personal 300 lärare*250 kr/månad*12 månader=900tkr Total driftskostnad: 9000 tkr

10 (12) År 4 Elever: (900+900+900 elever)*250 kr/månad*12månader= 8100 tkr Personal 300 lärare*250 kr/månad*12 månader=900tkr Total driftskostnad: 9000 tkr Laptops av högre kvalitet till årskurs 1,4 och 7. År 1 Elever: 900 elever*350 kr/månad*12 månader=3780 tkr Personal: 300 lärare*350 kr/månad*12 månader=1260 tkr Total driftskostnad: 5040 tkr År 2 Elever: (900+900 elever) *350 kr/månad*12 månader=7560 tkr Personal: 300 lärare*350 kr/månad*12 månader=1260 tkr Total driftskostnad: 8820 tkr År 3 Elever: (900+900+900 elever)*350 kr/månad*12månader= 11340 tkr Personal. 300 lärare*350 kr/månad*12 månader=1260 tkr Total driftskostnad: 12600 tkr År 4 Elever: (900+900+900 elever)*350 kr/månad*12månader= 11340 tkr Personal: 300 lärare*350 kr/månad*12 månader=1260 tkr Total driftskostnad: 12600 tkr Surfplattor till årskurs 1 och 4, laptops till årskurs 7, allt av enklare modell. År 1 Elever: 600 elever*150 kr/månad*12 månader=1080 tkr Elever: 300 elever*250 kr/månad*12 månader=900 tkr (laptops) Personal: 300 lärare*250 kr/månad*12 månader=900 tkr (laptops) Total driftskostnad: 2880 tkr År 2 Elever: (600+600 elever) *150 kr/månad*12 månader=2160 tkr Elever: (300+300 elever)*250 kr/månad*12 månader=1800 tkr (laptops) Personal: 300 lärare*250 kr/månad*12 månader=900 tkr (laptops) Total driftskostnad: 4860 tkr År 3 Elever: (600+600+600 elever)*150 kr/månad*12månader= 3240 tkr Elever: (300+300+300 elever)*250 kr/månad*12 månader=2700 tkr (laptops) Personal: 300 lärare*250 kr/månad*12 månader=900 tkr (laptops) Total driftskostnad: 6840 tkr

11 (12) År 4 Elever: (600+600+600 elever)*150 kr/månad*12månader= 3240 tkr Elever: (300+300+300 elever)*250 kr/månad*12 månader=2700 tkr (laptops) Personal: 300 lärare*250 kr/månad*12 månader=900 tkr (laptops) Total driftskostnad: 6840 tkr Surfplattor till årskurs 1 och 4, laptops till årskurs 7, allt av högre kvalitet. År 1 Elever: 600 elever*200 kr/månad*12månader= 1440 tkr Elever: 300 elever*350 kr/månad*12 månader= 1260 tkr (laptops) Personal: 300 lärare*350 kr/månad*12 månader= 1260 tkr (laptops) Total driftskostnad: 3960 tkr År 2 Elever: (600+600 elever)*200 kr/månad*12månader= 2880 tkr Elever: (300+300 elever)*350 kr/månad*12 månader=2520 tkr (laptops) Personal: 300 lärare*350 kr/månad*12 månader=1260 tkr (laptops) Total driftskostnad: 6660 tkr År 3 Elever: (600+600+600 elever) *200 kr/månad*12månader= 4320 tkr Elever: (300+300+300 elever) *350 kr/månad*12 månader=3780 tkr (laptops) Personal: 300 lärare *350 kr/månad*12 månader= 1260 tkr (laptops) Total driftskostnad: 9360 tkr År 4 Elever: (600+600+600 elever)*200 kr/månad*12månader= 4320 tkr Elever: (300+300+300 elever)*350 kr/månad*12 månader=3780 tkr (laptops) Personal: 300 lärare*350 kr/månad*12 månader= 1260 tkr (laptops) Total driftskostnad: 9360 tkr Kostnadssummering vid alternativet leasing: Leasingalternativet har en driftskostnad, som enligt införandemodellen gradvis stegras under tre år för att slutligen, när samtliga elever har ett digitalt lärverktyg, ligga på ca 6 840 12 600 tkr per år. Detta förutsätter att utrustningen är i fullgott skick vid återlämnande för att undvika extrakostnader vad gäller laptops. Kostnaderna för surfplattor är beräknade på 0 % restvärde. I ovanstående beräkning är hänsyn inte tagen till att utbildningskostnaden bör minska efter tre år.

12 (12) Överväganden Skola befinner sig i ett paradigmskifte, där man tillsammans med övriga samhället befinner sig i en turbulent omvälvningsfas från industrisamhälle till globalt tankesamhälle. Detta faktum sätter ramen för lärandet och lärarens utveckling och roll i framtiden. Så skriver författarna till framtidsstudien Framtidens lärande och lärare 3 under rubriken Omvärlden trycker på. I en annan studie av samma konsult och analysföretag IT och digital kompetens i skolan 4 framgår att bedömningen är att IT-tekniken är det som främst kommer att förändra lärandet. Barn och utbildningsnämnden har antagit en vision kring IKT, en vision som tar avstamp i framtidens lärande och som harmoniserar med kommunens Vision 2020. Förvaltningen arbetar målmedvetet med att utrusta klassrum med fast monterande projektorer, förse enheterna med trådlösa nätverk samt att utbilda pedagoger för att kunna utmana elevernas lärande i den teknik som redan finns. Att införa ett digitalt lärverktyg till alla elever i grundskolan är ett stort steg, både ekonomiskt men också pedagogiskt. Om en reform av detta slag skall bli ett verksamt redskap för att fler elever ska nå de mål som finns i läro- och kursplaner är det helt avgörande att införande sker på ett sådant sätt att lärare och elever är beredda på förändringen. I takt med att fler får fast monterade projektorer och trådlösa nätverk i sina klassrum ökar också efterfrågan både bland lärare och elever att gå vidare och ta nästa steg mot att alla elever utrustas med ett digitalt lärverktyg Det redovisade materialet speglar dagens kostnadsbild. Kostnadsutvecklingen inom detta område är svår att av göra. Det är stora kostnader för Karlskoga kommun oavsett om man väljer köp eller leasing. Frågan är av den digniteten att det krävs ställningstaganden på högsta politisk nivå. Går man in ett system där alla elever utrustas med ett digitalt lärverktyg gör man ett långsiktigt ställningstagande. Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att ta informationen till protokollet och arbeta för att samtliga Karlskogas elever på grundskolan förses med digitala lärverktyg. Per Blom Förvaltningschef Janne Karlsson IKT-samordnare 3 Framtidens lärande och lärare, Kairos Future 4 IT och digital kompetens i skolan, Kairos Future