Projektbeskrivning Aktivering jämställdhet KRO/KIF Region Väst 1
Innehållsförteckning 1. Projektidé s. 3 2. Bakgrund och kontext s. 3 KRO/KIF:s jämställdhetsarbete s. 3 Kvalitetsbegreppet s. 3 Informella arbetsformer och jämställdhetsalibin s. 4 3. Syfte s. 4 4. Mål s. 4 Övergripande (kvalitativa) mål s. 4 Mätbara (kvantitativa) mål s. 4 5. Målgrupper s. 5 Definiering av målgrupperna s. 5 Metoder för att nå målgrupperna s. 5 6. Genomförande s. 5 7. Samarbetsparter s. 6 Etablerade samarbetsparter s. 6 Dialogsamarbetsparter s. 6 8. Projektorganisation s. 6 Projektägare s. 6 Projektgrupp s. 6 Styrgrupp s. 6 Referensgrupp s. 6 9. Tidsplan s. 7 10. Resurser och finansiering s. 7 Personalresurser s. 7 Finansiella resurser s. 7 11. Riskanalys med åtgärder s. 7 De huvudsakliga riskerna med projektet s. 7 Åtgärder för de identifierade riskerna s. 8 12. Rapportering s. 8 13. Uppföljning och utvärdering s. 8 2
1. Projektidé Vi vill genom projektet bygga en struktur som stödjer ett långsiktigt jämställdhetsarbete inom konstfältet i Region Väst. Detta gör vi genom att skapa en plattform för samarbeten mellan regionala aktörer kring ett gemensamt intresse att arbeta för konstnärers lika villkor ur jämställdhetsaspekt. Vi kommer också att genomföra aktiviteter som på olika sätt belyser förtryckarstrukturer inom konsten. Med plattformen som bas vill vi visa på nya och alternativa metoder för att samarbeta för en ökad jämställdhet och bryta patriarkala normer inom konstfältet. Med plattform menar vi en fysisk eller virtuell plats för möten, där aktörer ges möjlighet att diskutera och ventilera gemensamma intressen. I vårt fall kommer de tillfällen vi skapar för fysiska möten kompletteras av den virtuella plats projektets blogg utgör. 2. Bakgrund och kontext KRO/KIF:s jämställdhetsarbete Projektet är en regional uppföljning på och vidareutveckling av KRO/KIF:s jämställdhetsprojekt fas 1, som resulterade i boken Konsten så funkar det inte (2009) av genusvetaren Vanja Hermele. Boken är en granskning av konstnärernas villkor vad gäller jämställdhet inom bildkonsten, och visar att bland annat att män och kvinnor har skilda erfarenheter av konstfältet och olika uppfattningar om jämställdhetsnivån. Generellt sett upplever män att konsten är jämställd i mycket högre utsträckning än kvinnor. Baserat på Hermeles slutsatser, men också på våra egna erfarenheter som aktörer inom konstfältet, har vi kartlagt en problembeskrivning som återfinns här nedan. Aktivering jämställdhet tar sin utgångspunkt i Hermeles slutsatser, samt i den regionala kartläggning av problembilden som genomförts tillsammans med projektets samarbetsparter. Vi förhåller oss även till de tre krav KRO/KIF har formulerat för att stärka möjligheterna till lika villkor inom konsten. KRO/KIF:s krav: 1. Vi vill se könsuppdelad statistik inom alla områden på konstscenen: utställningar, inköp, bidragsoch stipendiefördelning samt personalens sammansättning. 2. Vi vill ha lika möjligheter för kvinnor och män inom alla områden på konstscenen: utställningar, inköp, bidrags- och stipendiefördelning samt personalens sammansättning. 3. Vi vill att de offentliga medel som går till bild- och formområdet ska förmedlas utifrån målsättningen lika möjligheter för kvinnor och män. Kvalitetsbegreppet Vi ser hur kvalitetsbegreppet inom konstvärlden i hög grad är påverkat av en manlig norm, vilket skapar en ojämställdhet inom såväl resursfördelning som attityder och värderingar. Vad gäller resursfördelningen ser vi att manliga konstnärer lyfts fram i större utsträckning än kvinnliga konstnärer, vilket ger dem tillgång till mer inflytelserika, bättre betalade och mer statusfyllda poster och uppdrag. När det kommer till attityder och värderingar ser vi hur stereotypa föreställningar om kvinnors respektive mäns konst reproduceras och cementeras inom konsten. En sådan föreställning är till exempel att kvinnors konst skildrar den lilla, privata sfären, medan mäns konst behandlar stora existentiella frågor som exempelvis politik och ideologi. Det talas också ofta om hur mäns konst skildrar mänskliga erfarenheter medan kvinnors konst skildrar kvinnliga erfarenheter. Ett annat exempel är att det ofta talas om kvinnliga konstnärer medan konstnär ofta förutsätts vara en man. På så sätt görs kvinnliga konstnärer till representanter för sitt kön och därmed undantaget från normen medan manliga konstnärer representerar normen. Det finns också föreställningar om vad som är kvinnlig respektive manlig konst när det kommer till material, format och kontext, det vill säga var konsten visas. Detta skapar förväntningar på och i förlängningen begränsningar för såväl kvinnliga som manliga konstnärer. Men det gör också att vi ser på konsten genom så kallade könade glasögon, vilket innebär att vi laddar den med 3
invanda föreställningar som påverkar vårt sätt att uppfatta den. Detta könade sätt att uppfatta konsten har även effekter på urvalsprocesser av olika slag; det kan handla om allt från urvalet till en utställning, intagningen till en konstskola eller fördelningen av jobb och uppdrag. En av de faktorer som ligger i vägen för en jämställd konst är att orättvis behandling på grunder som kön (men också i hög grad etnicitet eller klass) ofta avfärdas med argumentet att den konstnärliga kvaliteten kommer i första hand. Vi menar att denna syn på kvalitetsbegreppet är påverkad av en patriarkal norm, eftersom det förutsätts att den konstnärliga kvaliteten sjunker om kvinnor och män skulle få utrymme och möjlighet att uttrycka sig på lika villkor. Informella arbetsformer och jämställdhetsalibin En annan faktor som hindrar jämställdheten är att det inom konsten som yrkesfält i hög grad förekommer informella arbetsformer, oklara ansvarsfördelning och outtalade hierarkier, samtidigt som gränsen mellan det professionella och det privata ofta är diffus. Detta resulterar i en brist på ansvar såväl som ett osynliggörande av orättvis behandling och trakasserier i olika former. Det senare utgör ytterligare en problembild som enligt Hermeles bok upplevs existera i betydligt högre grad av kvinnor än av män. Vi ser också hur jämställdhetsansvariga i många verksamheter inom konstfältet ofta är isolerade från andra aktörer med gemensamma intressen, och hur de arbetssätt man använder saknar förankring i resten av verksamheten. I många fall utgör jämställdhetsarbetet enbart ett alibi för verksamhetens i övrigt patriarkala system. Överlag finns det idag en brist på verkningsfulla metoder för att driva förändringsarbete inom jämställdhet, och allt för ofta fastnar man i att bara beklaga det rådande systemet utan att bryta mönstret och skapa förändring. 3. Syfte Syftet med projektet är att bryta de patriarkala normer som begränsar såväl kvinnor som män inom konstfältet idag. Vi vill synliggöra hur våra val och värderingar påverkas av våra könade glasögon som cementerar orättvisor och hindrar konsten och kvalitetsbegreppet från att utvecklas och utmanas. Idag är samarbeten kring frågor som rör ojämställdhet och förtryck inte inbyggt i systemet, vilket gör att enskilda aktörer tvingas välja mellan att arbeta i motvind eller att anpassa sig efter den rådande ordningen. Vi vill samla alla dem som på olika håll arbetar för ökad jämställdhet inom konsten och därmed samla en gemensam kraft i arbetet. 4. Mål Övergripande (kvalitativa) mål: 1. Bidra till att synliggöra och bryta patriarkala normer och förtryckarstrukturer inom konstfältet genom att skapa en diskussion som sätter jämställdhetsfrågan på agendan och ifrågasätter rådande system. 2. Utveckla en bas som kan bli en plattform för regionala samarbeten för ökad jämställdhet inom konsten. 3. Visa på nya och alternativa metoder för att arbeta för ökad jämställdhet inom konsten. Mätbara (kvantitativa) mål: 1. Genomföra två aktiverande nätverks- och seminarietillfällen. 2. Ta fram utbildningsmaterial i samarbete med ABF Göteborg. 3. Genomföra utbildning, studiecirklar eller workshops på tex konstinstitutioner i samarbete ABF Göteborg samt Konstkonsulenterna (Konst- och Kulturutveckling, Västra Götalandsregionen) med utbildningsmaterialet som underlag. 4. Skapa en samverkansgrupp (med projektgruppen som bas) som kan koordinera och konsultera samarbete mellan aktörer med ett gemensamt intresse för ökad jämställdhet inom bildkonsten. 4
5. Starta och driva en blogg som på sikt kan utgöra en virtuell plattform för aktörer som vill arbeta för en mer jämställd konstscen. 5. Målgrupper Definiering av målgrupperna Målgrupper för projektet är KRO/KIF:s medlemmar men också andra aktörer inom konstfältet i Region Väst. Till vår målgrupp hör även personer, organisationer och institutioner inom regionen som har ett intresse av att arbeta aktivt för jämställdhet men som i nuläget inte har en direkt koppling till konstlivet. Metoder för att nå målgrupperna Vi når i första hand dessa målgrupper genom våra egna samt våra samarbetspartners befintliga nätverk och kanaler. En annan metod för att nå ut är en blogg som vi kommer att starta, på vilken vi ska samla tips om aktiviteter relaterade till konst och jämställdhet, artiklar, debattinlägg, konstkritik och intervjuer med relevanta aktörer med mera. Bloggen blir alltså en plattform för redan involverade aktörer men också ett medel för att nå ut till fler. Den kommer i första hand att synliggöras och spridas genom länkar från andra bloggar och hemsidor tillhörande aktörer som ingår i projektets nätverk, men också genom KRO/KIF:s hemsida och genom mejlutskick och trycksaker som produceras inom projektet. 6. Genomförande Projektet innehåller fem delar, som alla är relaterade till projektets målsättningar. 1. Genomförandet av aktiverande seminarie- och nätverkstillfällen i samarbete med Skövde Konsthall och Konstmuseum samt med exempelvis Konsthögskolan Valand, Röda Sten, ABF Göteborg eller Ladyfest Göteborg. Ett tänkt upplägg för tillfället är exempelvis medverkan av Föreningen JA, som inom ramen för sitt konstnärliga utforskande har tagit fram ett jämställdhetsavtal som utgör ett konkret exempel på hur vi kan bryta patriarkala normer genom alternativa sätt att arbeta för jämställdhet. 2. Framtagandet av utbildningsmaterial till boken Konsten så funkar det inte tillsammans med ABF Göteborg. Materialet ska sedan användas till utbildning, studiecirklar eller workshops under hösten 2010 och våren 2011. 3. Uppbyggandet av en samverkansgrupp (med projektgruppen som bas) som kan koordinera och konsultera samarbete mellan aktörer med ett gemensamt intresse för ökad jämställdhet inom bildkonsten. 4. Uppstartandet och etablerandet av en blogg som är tänkt att utgöra en plattform för samarbeten mellan aktörer med ett intresse för jämställdhetsarbete inom konstfältet i regionen. På bloggen kommer vi själva, men också inbjudna skribenter, att samla tips om aktiviteter relaterade till konst och jämställdhet, artiklar, debattinlägg, konstkritik och intervjuer med relevanta aktörer med mera. 5. Granskningen av könsrepresentationen av Konstenheten, som ansvarar för inköp av konst till offentliga lokaler inom VGR. Detta delprojekt görs i samarbete med Program Gör det jämt. Det statistiska resultatet presenteras på projektets blogg. 5
7. Samarbetsparter Etablerade samarbetsparter: Maria Carlgren och Marie Bergdahl, Konstkonsulenterna, Kultur i Väst, Västra Götalandsregionen ABF Göteborg, Lars Wiberg Konstenheten, Skövde Kulturhus, Tomas Asplund Gustafsson Jeanette Bäfverfeldt, projektedare för Program Gör det jämt! (ett samarbetsprojekt mellan Västra Götalandsregionen och SKL samt en del av Kunskapscentrum för Jämställd vård) Ladyfest Göteborg, Stina Nilsson Konsthögskolan Valand, Annika Lundgren Dialogsamarbetsparter: Röda Sten, Radha Hillarp Katz Föreningen JA!, Johanna Gustafsson Göteborgs Konstmuseum, Lena Boethius 8. Projektorganisation Projektägare: KRO/KIF Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) bevakar konstnärens intressen genom att driva politiska frågor med målet att förstärka medlemmarnas sociala och ekonomiska trygghet och därmed göra det möjligt för konstnärer att vara yrkesverksamma inom sina respektive områden. KRO/KIF består av fem regioner; däribland Region Väst som driver detta projekt på uppdrag och initiativ av KRO/KIF Riks. Projektgrupp: Frida Yngström, projektledare samt ordförande i styrelsen KRO/KIF Region Väst Jenny Wendefors, koordinator Angelica Olsson, pedagog Alexandra Hedberg, webbansvarig Christin Wahlström, projektkoordinator i styrelsen KRO/KIF Region Väst Styrgrupp: Projektägare Projektgrupp Referensgrupp: Hanna Isaksson, verksamhetschef KRO/KIF Karin Willén, förbundsordförande KRO Maria Carlgren och Marie Bergdahl, Konstkonsulenter VGR Jeanette Bäfverfeldt, projektledare för VGR:s program Gör det jämt Tomas Asplund Gustafsson, intendent på Skövde Konsthall och Konstmuseum Annika Lundgren, professor på Konsthögskolan Valand Lars Wiberg, ABF Göteborg Vanja Hermele, genusvetare och författare till boken Konsten så funkar det inte (?) Projektledare och projektgrupp har inom de ramar som satts av projektägaren KRO/KIF stora befogenheter att utforma projektet på egen hand och i samarbete med relevanta aktörer inom regionen. Beslut som är av stor vikt för projektet som helhet sker i styrgruppen, som består av projektgruppen och projektägaren tillsammans. Projektgruppen verkställer de beslut som tas i styrgruppen, och har i sin tur befogenhet att tillsätta ett antal arbetsgrupper kopplade till de olika 6
delmomenten i projektet. Hittills har inga sådana tillsatts formellt sett. Referensgruppen består av personer som under projektets gång fungerar som rådgivande resurspersoner, alternativt samarbetspartners med egna intressen i projektet. Referensgruppen har däremot ingen beslutsfattande funktion. 9. Tidsplan Första delen av projektet gick in i en genomförandefas från och med 18 januari 2010, och avslutas 31 maj 2010. Då projektets fokus ligger på att bygga en långvarig och hållbar struktur för samarbeten kring jämställdhetsfrågan ser vi en stor potential till en uppföljning, vilket innebär att vi planerar för en fortsättning även efter utsatt slutdatum för den första delen (slutdatum 31 maj 2011). Projektets andra del (vilken är knuten till denna projektbeskrivning) har en planerad genomförandefas från och med 1 september 2010 till och med 31 maj 2011. 10. Resurser och finansiering Personalresurser: Projektassistent Jenny Wendefors praktiserar under våren 2010 på KRO/KIF, och ägnar till största del sin tid åt projektet Aktivering jämställdhet i Region Väst. Hennes arbete har därmed utgjort en av projektets största resurser i projektets första fas, och enligt planeringen kommer hon att fungera som koordinator även under projektets andra fas som påbörjas 1 september 2010. Övriga personer i projektgruppen har huvudsakligen arbetat ideellt med projektet under dess första del, men kommer enligt planeringen (se budget) att arvoderas för vissa arbetsuppgifter under andra delen. Personerna som ingår i referensgruppen bidrar till projektet i form av rådgivning och stöd. Deras respektive kompetensområden utgör därmed en värdefull resurs för projektet. Dessutom är projektets samarbetspartners är en av dess viktigaste resurser, i och med att projektets övergripande syfte är att skapa förutsättningar för samarbete mellan olika aktörer för ökad jämställdhet inom konsten. Finansiella resurser: Se budget i ansökan. 11. Riskanalys med åtgärder De huvudsakliga riskerna med projektet: 1. Tidsbrist, vilket gör att vi inte kan genomföra det vi planerat, alternativt inte kan genomföra det med lika gott reslutat som vi har för avsikt. I denna punkt innefattas även en risk för att vi sätter vår ambitionsnivå för högt vad gäller antalet genomförda aktiviteter och insatser. Detta kan också leda till att vi måste banta ner handlingsplanen efterhand, alternativt att vi genomför allt vi planerat men med mindre bra resultat. 2. Brist på finansiella medel, vilket också leder till att vi inte kan genomföra det vi planerat, alternativt inte kan genomföra det med lika gott reslutat som vi har för avsikt. Dessutom finns det en risk att den tid vi lägger på att söka externa medel visar sig dåligt investerad om vi får avslag på ansökningarna, vilket gör att denna punkt hänger ihop med risken för tidsbrist. 3. Bristfälligt intresse bland våra målgrupper, vilket skulle göra att projektet inte får den effekt och genomslagskraft vi önskar. 4. Bristfälligt engagemang bland våra samarbetspartners, vilket skulle ha negativa effekter på projektets trovärdighet, dess synlighet samt inte minst dess relevans och värde. 5. Bristfällig mötesteknik i såväl interna möten inom projektorganisationen som i externa möten med samarbetspartners. 6. Oförutsedda händelser, det vill säga saker som medför plötsliga ändringar i planeringen på grund av externa faktorer som ligger utanför vår påverkan. 7
Åtgärder för de identifierade riskerna: 1. En rimlig och genomförbar tidsplan som följs upp kontinuerligt. 2. En rimlig balans vad gäller den tid vi lägger på att söka externa medel, samt noggrant övervägande inför varje ansökan som kräver större tidsåtgång. Väl genomarbetade ansökningar som bollas med relevanta referenspersoner för bästa resultat. Hushållande med medel och noggrant övervägande inför varje stor investering. 3. Genomtänkta åtgärder inom marknadsföring samt väl utnyttjande av alla de nätverk och kanaler vi redan har tillgång till genom oss själva och våra befintliga samarbetspartners. 4. En tät och ärlig dialog med befintliga samarbetspartners samt ett väl investerat engagemang i att söka upp och knyta till oss nya potentiella samarbetspartners. 5. Förberedelser inför varje möte, som innefattar formulering av mötets syfte samt rollfördelning inom projektgruppen. En tydlighet vad gäller mötets syfte, agenda och dagordning inför alla parter som är med på mötet. 6. En tidsplan och en budget som har en viss marginal för oförutsedda händelser. Minimera de risker som vi kan påverka, för att på så sätt ha större beredskap för det som ligger utanför vår påverkan. 12. Rapportering Efter projektets nuvarande slutdatum den sista maj 2011 kommer projektgruppen att skriva en projektrapport, som delvis bygger på en utvärdering som görs internt i projektgruppen. Denna rapport har som främsta målgrupp den egna projektorganisationen (projektägare, projektgrupp, styrgrupp och referensgrupp) samt projektets samarbetsparter. Den kommer även att finnas tillgänglig för projektets olika målgrupper (se rubrik Målgrupper ), men i nuläget är det ännu inte bestämt på vilket sätt dessa kommer att kunna ta del av rapporten. Dessutom kommer en rapportering till projektets bidragsgivare och finansiärer att göras enligt de kriterier som efterfrågas av respektive part. 13. Uppföljning och utvärdering Under genomförandefasen följs projektet och dess projektbeskrivning, tidsplan och budget upp kontinuerligt, i första hand genom möten i styrgrupp och projektgrupp. Projektet kommer att utvärderas av projektgruppen efter sista maj 2011. Utvärderingen kommer sedan att presenteras i form av en rapport där vi svarar på huruvida vi har uppnått våra mätbara mål, samt utvärderar graden av uppfyllelse av de övergripande, kvalitativa målen. 8