Projektplan Projekt: Akronym: Projektejere: Utveckling av mobilt mätsystem för funktionskontroll av vägmarkeringar Mobil mätning av vägmarkeringar Trafikverket (Sverige), Vejdirektoratet, Vegdirektoratet
INDHOLD Indhold... 2 1. Dokumentoplysninger... 3 1.1 Titel og status... 3 1.2 Log over ændringer... 3 2. Baggrund og formål med projektet... 4 3. Projektets indhold... 5 3.1 Eksisterende viden på området... 5 3.2 Overordnet beskrivelse af projektet... 6 3.3 Projektets afgrænsning... 6 3.4 Beskrivelse af projektets hovedopgaver (incl leverancer)... 7 3.5 Projektets succeskriterier... 7 3.6 Resultater og nytteværdi... 7 3.7 implementering af resultater... 7 4. Milepæle og leverancer... 8 5. Organisering... 9 5.1 Projektets organisering... 9 6. Ressourcer og Økonomi... 10 6.1 Ekstern konsulentbistand... 10 6.2 Udstyr... 10 6.3 Budgetbeskrivelse... 10 6.4 Finansiering... 11 2 (14)
1. DOKUMENTOPLYSNINGER 1.1 TITEL OG STATUS Projektnavn: Utveckling av mobilt mätsystem för funktionskontroll av vägmarkeringar Navn Dato Forfatter(e): Sven-Olof Lundkvist 2011-10-07 Godkendt af (NordFoU medlem): 1.2 LOG OVER ÆNDRINGER Version: 1 Dato: 2011-10-07 Beskrivelse af - ændringer Forfatter(e): - 3 (14)
2. SAMMENDRAG BAGGRUND, FORMÅL OG NYTTE MED PROJEKTET. Vid funktionskontroll av vägmarkeringar är från både trafik- och arbetsmiljösynpunkt mobil mätning att föredra framför handhållen. Mobil mätning innebär en minimal inverkan på övrig trafik och liten risk för mätpersonalen, jämfört med handhållen mätning. Detta är ett skäl till att mobila instrument för funktionskontroll av vägmarkeringar har utvecklats och på senare år även förbättrats vad gäller mätprestanda. De sämsta synbetingelserna i mörketrafik har trafikanten då vägbanan är våt och då är det viktigt att vägmarkeringarna har en god funktion. Ett problem med mobil mätning är att det i praktiken är omöjligt att utföra denna i väta, på grund av att vatten kommer att stänka på instrumentets linser. Därför har i tidgare projekt utvecklats en statistisk prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion. Denna modell använder den torra markeringens retroreflexion och dess makrotextur, mean profile depth (MPD), för att beräkna den så kallade våtfunktionen. Vid utvecklingen av denna modell användes de instrument, reflektometer och optokator, som fanns på marknaden för 5 10 år sedan och modellens precision var inte tillräckligt bra för exempelvis garanti- och leveranskontroller. Sedan ovan nämnda modell utvecklades har nya instrument, som torde kunna predicera våtfunktionen mer exakt, utvecklat. 4 (14)
3. PROJEKTETS INDHOLD 3.1 EKSISTERENDE VIDEN PÅ OMRÅDET Arbete med att utveckla en metod för mobil mätning av våta vägmarkeringars retroreflexion (synbarhet i mörker och väta) har pågått i Sverige sedan 1999. I huvudsak har studierna finansierats av Vägverket i Sverige, men även Vejdirektoratet i Danmark och Vegdirektoratet i Norge har bidragit med finsansiella medel. Resultaten från dessa studier återfinns i referenserna [1], [2], [3] och [4]. Mätningarna hittills har som stomme haft den fransktillverkade reflektometern Ecodyn 30, vilken mäter den torra vägmarkeringens retroreflexion mobilt. Reflektometern har kompletterats med en optokator för mätning av vägmarkeringens textur, mean profile depth (MPD) eftersom det kan förväntas finnas ett samband mellan å ena sidan retroreflexionen för torr markering och texturen samt å andra sidan retroreflexionen för våt markering (våtfunktionen). Resultaten hittills har visat att ovan nämnda samband finns och kan skrivas som: R C RL, MPD L, våt torr, där R L avser retrotreflexionen, MPD texturen och C är en konstant. Emellertid ger mätning med Ecodyn 30 och användandet av ovan nämnda samband inte tillräckligt bra prediktioner för att dessa ska kunna användas exempelvis vid en konflikt mellan entreprenör och väghållare. Prediktionerna av våtfunktionen har helt enkelt inte tillräckligt hög noggrannhet och precision, vilket till stor del kan förklaras av att: Ecodyn 30 har alltför stora mätfel. MPD beskriver inte våtfunktionen tillräckligt bra. Sedan den senaste studien genomfördes, 2009, har emellertid ett nytt mobilt instrument kommit på marknaden, LTL-M, tillverkat av DELTA i Danmark. Detta instrument har mindre mätfel än sina föregångare, vilket har redovisats i referenserna [5] och [6]. Vidare har utvecklingen av Road Marking Tester [7] och [8] inneburit möjlighet att registrera texturmått som sannolikt representerar våtfunktionen bättre än MPD. En kombination av den nya, bättre reflektometern och alternativa texturmått skulle kunna innebära betydligt bättre prediktioner av våta vägmarkeringars retroreflexion. 5 (14)
Referenser: [1] Koronna-Vilhelmsson, I., Lundkvist, S-O., Ytterbom, U., Samband mellan torra och våta vägmarkeringars funktion: pilotstudie, VTI Meddelande 872, 1999. [2] Lundkvist, S-O., Prediktion av retroreflexion för våta vägmarkeringar, VTI Notat 59-2000, 2000. [3] Nygårdhs, S., Lundkvist, S-O., Prediktionsmodell för våta vägmarkeringar, VTI Notat 16-2004, 2004. [4] Lundkvist, S-O., Prediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar, VTI Notat 5-2006, 2006. [5] Lundkvist, S-O., Evaluation of the LTL-M: mobile measurement of road marking, VTI Rapport 675A, 2010. [6] Goubert, L., Lundkvist, S-O., Draft report of the first round robin test for mobile reflectometers. Research carried out in the frame of the activities of CEN/TC226/WG2, Brussels, 2011. [7] Lundkvist, S-O., Johansen, T.C., Nielsen, B., Mobil funktionskontroll av vägmarkeringar, VTI/Ramböll Rapport 611, 2008. [8] Lundkvist, S-O., Nielsen, B., Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT Version 2, VTI Notat 20-2009, 2009. 3.2 OVERORDNET BESKRIVELSE AF PROJEKTET Studien kan indelas i två faser: 1. Teoretiska överväganden av alternativa mått till MPD. Laboratoriemätningar. 2. Fältmätningar. Inledningsvis (fas 1a) ska en expertgrupp diskutera och överväga vilka alternativ till MPD som kan vara av intresse. Dessa alternativa mått förväntas beskriva vägmarkeringens våtfunktion bättre än MPD och de ska med dagens teknik vara möjliga att mäta mobilt. Hur väl dessa teoretiska överväganden stämmer kontrolleras med statiska mätningar i laboratorium (fas 1b). Visar något eller några alternativt mått på god korrelation bättre än MPD - med våtfunktionen testas detta eller dessa i fält. Fättestet (fas 2) utförs med samtidigt mätning med LTL-M och en optokator och/eller 3Dkamera som kan registrera det eller de alternativa texturmåttet(-n). Dessa mätningar görs på ett stort antal olika typer av s.k. våtsynbara vägmarkeringar i olika slitagetillstånd. Dessa mobila mätningarna valideras med handhållen mätning av den våta vägmarkeringens retroreflexion enligt EN-1436. En utförligare projektbeskrivelse, också med arbetsfördelning återfinns i bilaga A. 3.3 PROJEKTETS AFGRÆNSNING Projektet avgränsas att gälla profilerade vägmarkeringar av de typer som finns i de nordiska länderna. 6 (14)
3.4 BESKRIVELSE AF PROJEKTETS HOVEDMÅL OG -OPGAVER (INCL LEVERANCER) Projektet syftar till att finna en prediktionsmodell som, från mätning på torra vägmarkeringar, med hög noggrannhet och precision kan skatta våta markeringars retroreflexion. Resultatet kommer att dokumenteras i VTI:s rapportserie. 3.5 PROSJEKTETS EFFEKTMÅL Om målet att finna en bra prediktionsmodell uppfylls, kommer kostnaderna för mätning av våtfunktionen att sänkas radikalt i och med att torr- och våtfunktionen mäts mobilt samtidigt. 3.6 RESULTATER OG NYTTEVÆRDI Eftersom alltfler vägmarkeringar i Norden upphandlas med så kallad våtfunktion är det viktigt att denna kontrolleras. En prediktionsmodell som skattar våtfunktionen innebär en enkel kontroll av denna parameter. Inte minst viktig är arbetsmiljöaspekten: mätningen görs utan personal gående på vägbanan. 3.7 IMPLEMENTERING AF RESULTATER Resultatet ska implementeras i befintliga nordiska metodbeskrivningar för mobil mätning och på sikt även i en europeisk standard. 7 (14)
4. MILEPÆLE OG LEVERANCER Tabel 2: Milepæle og leverancer Aktiviteter 2012 2013 2014 2015 Hovedopgaver P1 Teoretiska överväg. P2 Laboratoriemätningar P3 Fältmätningar P4 Analys Leverancer L1 Delrapport P1+P2 L2 Slutrapport L3 L4 Projektstyring Planlægning Adm. / opfølgning Møder Seminar/Workshop Slutrapport 8 (14)
5. ORGANISERING 5.1 PROJEKTETS ORGANISERING Tabel 3: Projektets deltagere og interessenter Rolle Navne Organisation NordFoU kontaktperson Projektstyregruppe Gerd Åström Brian Gross Larsen Jon Krokeborg Torgny Augustsson Gerd Åström Brian Gross Larsen Jon Krokeborg Trafikverket Vejdirektoratet Vegdirektoratet Trafikverket Trafikverket Vejdirektoratet Vegdirektoratet Projektleder Torgny Augustsson Trafikverket Koordinationsgruppe Delprojektleder(e) Torgny Augustsson Kai Sørensen Berne Nielsen Sven-Olof Lundkvist Sven-Olof Lundkvist Trafikverket konsult Ramböll VTI VTI 9 (14)
6. RESSOURCER OG ØKONOMI Tabel 1: Foreslået budget for arbejdspakker ( ) Hovedopgaver År (k ) 2012 2013 2014 2015 Sum Fas 1a + 1b 50 50 Fas 2 40 80 120 Totalsum 90 80 170 6.1 EKSTERN KONSULENTBISTAND Se bilaga A. 6.2 UDSTYR Mobil reflektometer LTL-M, optokator, 3D-kamera, handhållen reflektometer LTL-2000 alt. LTL-X. 6.3 BUDGETBESKRIVELSE Budgeten fördelas enligt 6.1. Detta innebär att 20 k avsätts till projektledning (Trafikverket). De mobila mätningarna med LTL-M samt texturmätningarna utförs av Ramböll och VTI (45 k ), laboratoriemätningarna samt dokumentation av de teoretiska övervägandena utförs av konsult (Kai Sørensen) med assistans från Ramböll och VTI (45 k ). De handhållna mätningarna, analysen och slutrapporteringen görs av VTI (60 k ). 10 (14)
6.4 FINANSIERING Tabel 4: Foreslåede bidragsydere Land 2012 2013 2014 2015 SUM Danmark 22,5 20 42,5 Finland 22,5 20 42,5 Norge 22,5 20 42,5 Sverige 22,5 20 42,5 Totalsumma 90 80 170 11 (14)
Bilaga A. Projektet kan indelas i två faser, varav fas 1 kan indelas i två skilda delar: Fas 1a Fas 1b Fas 2 Teoretiska överväganden Laboratoriemätningar Fältmätningar med validering Teoretiska överväganden Inledningsvis bildas en expertgrupp som har till mål att klarlägga på vilka sätt en vägmarkering med hög retroreflexion i väta kan utformas. Dessa klarlägganden ska ligga till grund för att generera hypoteser om vilka fysikaliska parametrar som kan vara av intresse och som därför sannolikt bör ingå i en prediktionsmodell. Expertgruppen kommer preliminärt att bestå av: Kai Sørensen, konsult (KS) Berne Nielsen, Ramböll Sven-Olof Lundkvist, VTI Detta inledande arbete redovisas kortfattat av Kai Sørensen i ett PM. Tidsmässigt beräknas arbetsatsen till 30 timmar var för Ramböll och VTI samt till 60 timmar för KS till en sammanlagd kostnad av ca 15 000. Laboratoriemätningar För att verfiera de hypoteser som genererades av expertgruppen utförs statiska fysikaliska mätningar i laboratorium. Dessa mätningar utförs på olika typer av så kallade våtsynbara vägmarkeringar som har applicerats på provplåtar. Typen av fysikaliska mätningar som utförs kommer att vara beroende av den eller de hypoteser som har genererats, men med stor sannolikhet kommer de att innebära mätning med: LTL-X LTL-M optokator 3D-kamera handhållen mätning av retroreflexionen för torr och våt vägmarkering statisk mätning av retroreflexionen för torr och våt vägmarkering vägmarkerings textur storleken av ytor riktade mot trafikanten Laboratoriemätningarna kommer att visa vilka fysikaliska storheter som bäst beskriver vägmarkeringens retroreflexion i väta, d.v.s. de storheter som har starkast prediktiv förmåga. Laboratoriemätningar beräknas kunna utföras med en insats på 80 timmar av KS, 80 timmar av Ramböll och 40 timmar av VTI. Med resor och planering beräknas den sammanlagda kostnaden för laboratoriemätningarna till 25 000. 12 (14)
Fältmätningar Om, och endast om, man i fas 1 finner en prediktionsmodell som förväntas kunna förbättra den existerande modellen ska denna testas och valideras i fält. Detta innebär samtidig mobil och statisk (handhållen) mätning på ett stort antal vägmarkeringar i de nordiska länderna. Markeringarna ska väljas så att de representerar existerande typer i Norden och befinna sig i olika slitagetillstånd. De fysikaliska storheter som mäts kommer att vara beroende av resultatet av laboratoriemätningarna, men sannolikt kommer mätningarna att omfatta: Mobil mätning av retroreflexionen för torr markering. Mobil mätning av vägmarkeringarnas textur Mobil fotografering med 3D-kamera Handhållen mätning av torra och våta markeringars retroreflexion Mätningarna beräknas ta 30 timmar för 5 personer (2 VTI, 2 Ramböll och KS) i anspråk i vart och ett av de fyra nordiska länderna (Island exkluderat). Detta innebär sammanlagt 600 mantimmar till en kostnad av ca 60 000, fördelat på Ramböll 24 000, VTI 24 000 och KS 12 000. Med resor och planering beräknas den totala kostnaden för fältmätningarna till 70 000. Resultaten av laboratorie- och fältmätningarna analyseras av VTI, vilket beräknas kosta 10 000 och dokumumenteras därefter i en VTI Rapport och presenteras på ett seminarium till en sammanlagd kostnad av 30 000 (20 000 VTI, 5 000 Ramböll, 5 000 KS). Sammanfattningsvis kommer kostnaderna att fördelas enligt följande: Projektledning Trafikverket, Sverige 20 000 20 000 Teoretiska överväganden VTI 3 000 Ramböll 3 000 KS 6 000 Planering och resor 3 000 15 000 Laboratoriemätningar VTI 4 000 Ramböll 8 000 KS 8 000 Planering och resor 5 000 25 000 Fältmätningar VTI 24 000 Ramböll 24 000 KS 12 000 Planering och resor 10 000 70 000 13 (14)
Analys och dokumentation VTI (PM fas 1a+1b samt slutrapport) 30 000 Ramböll 5 000 KS 5 000 40 000 Sammanfattning av kostnadsfördelningen Trafikverket, Sverige 20 000 VTI 61 000 Ramböll 40 000 Kai Sørensen (KS) 31 000 Planering och resor 18 000 Summa 170 000 Eventuell hyra för lån av instrument från DELTA (LTL-M för laboratoriemätningarna och LTL-X för de handhållna mätningarna) belastar kostnaderna för KS. I projektledningen ingår att leda de planeringsmöten som ingår i fas 1a, fas 1b och fas 2. Observera att fas 2 endast genomförs om resultaten i fas 1 visar att en förbättrad prediktionsmodell bör kunna utvecklas. 14 (14)