PERSONALBERÄTTELSE 05
2 INNEHÅLL s. 3 PERSONALEN s. 3 Personalen i korthet s. 3 Förändringar i personalstrukturen s. 4 Årsarbetstid Nyckeltal för arbetstiden s. 5 Löner Personalresultaträkning Jämställdhet mellan könen i avlöningen s. 5 Premiering s. 6 KOMPETENS OCH ARBETSHÄLSA s. 6 Kompetensutveckling Arbetsredskap och mål Chefscoachning Utvecklingsprojekt Språkvård och språkutbildning IT-utbildning Nyckeltal för utbildningen s. 7 Arbetsförmåga Projekt till förmån för arbetshälsan Bullerbekämpningsprogram Arbetstidernas effekt på hälsan Motionscirklar Sjukfrånvaro Olycksfall Tandvård s. 8 Jämställdhet och kulturell mångfald s. 8 Det nya HR-systemet s. 9 DIAGRAM s. 11 TABELLER
3 PERSONALEN Personalen i korthet I slutet av år 2005 hade YLE 3 517 fast anställda, dvs. 83 personer färre än ett år tidigare. Även visstidsanställd arbetskraft utnyttjades mindre än Anställningsstrukturen vid YLE år 2005 kraftsbehovet. Tillsvidareanställda 80 % under föregående år. Användningen av hela den tidsavlönade arbetskraften minskade därmed med 113 årsverken, dvs. över 11 %. 151 nya fasta anställningar ingicks och 204 anställningar upphörde. Anställningsstrukturen stabiliserades fortsättningsvis; de fast anställdas andel av hela arbetskraften var 80 %. 5000 4500 4000 3500 3000 2500 Andelen anställda inom programverksamheten steg till 80 %. Antal fast anställda åren 1996-2005 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Fakta 6,0 % Kulturprogram 9,1 % Underhållning 4,2 % Produktionstjänster 24,8 % Ordinarie månadsavlönad personal per programgrupp vid YLE år 2005 Nyheter och aktualiteter 25,7 % Förändringar i personalstrukturen Flera interna strukturella reformer har genomförts inom YLE på 2000-talet. Resurserna har allt effektivare styrts till programverksamheten, arbetsmetoderna förnyats och ekonomin balanserats. Förändringarna återspeglas också i personalantalet och personalstrukturen. Vid utvärderingen av kompetensbehoven har en av de viktigaste frågorna varit om vårt kompetensbehov är permanent eller tillfälligt. Som ett resultat av utvärderingen har många visstidsanställningar omvandlats till att gälla tills vidare. Andelen visstidsanställda har minskat under den senaste tiden, likaså andelen deltidsanställda. Förändringarna i sammandrag Visstidsanställda 20 % Antalet anställda i arbetsavtalsförhållande har minskat på 2000-talet. År 2005 användes tidsavlönad arbetskraft 496 årsverken (11,3 %) mindre än fem år tidigare. Under samma tid har den fast anställda personalens antal sjunkit med 424 årsverken (10,8 %). Särskilt den visstidsanställda arbetskraften har minskats under de senaste åren. Detta har inneburit en konsolidering av anställningsstrukturen. Den visstidsanställda personalens andel var år 2000 cirka 22 %. Under fyra års tid steg andelen till 24 % och Övriga programtjänster 9,9 % Stöd- och administrativa tjänster 20,4 % började sedan sjunka. År 2005 täckte de visstidsanställda 20 % av arbets-
Förra året lämnade 204 fast anställda bolaget; av dessa avgick 78 YLEs personal år 2005 4 med pension. 151 nya fasta anställningar ingicks. Största delen av dem Fast anställda med månadslön Ändring från föreg. år som fick fast anställning (128 personer) var redan visstidsanställda. Under de senaste fem åren har sammanlagt 1 250 fast anställda lämnat bolaget; 719 av dem har pensionerats. 842 personer har nyanställts. Under de kommande fem åren uppnår cirka 540 YLE-medarbetare pensionsåldern. År Antal (31.12) 3 517-83 (-2,3 %) Årsverken 3 310-42 (-1,3 %) Kvinnor 47 % + 1 procentenhet Medelålder 45 år - 1 år 2005 var medelåldern bland dem som avgick med ålderspension 61,3 år, medan den fem år tidigare var 61,8 år. Deltidsanställda Antal totalt (31.12) 324-52 (-13,8 %) En allt större del av de YLE-anställda arbetar med uppgifter inom programverksamheten. I början av 2000-talet arbetade 71 % av den fast anställda personalen inom programverksamheten, medan motsvarande Andel av de fast anställda 9 % - 1 procentenhet Kvinnor 54 % + 1 procentenhet Deltidspensionerade (31.12) 163-36 (- 18,1 %) siffra för år 2005 var 80 %. Detta beror närmast på indragningar i stödfunktionerna. Antalet programmedarbetare har också ökat en aning: med 21 personer i absoluta tal mätt. I slutet av året arbetade de flesta fast anställda, sammanlagt över 900 personer, inom nyheter och aktualiteter. År 2005 placerade sig de flesta nya fast anställda inom produktionstjänster Visstidsanställda med månadslön Årsverken 472-60 (-11,3 %) Kvinnor 62 % + 5 procentenheter Medelålder 32 år Ingen ändring (29 %), nyheter och aktualiteter (22 %) och kulturprogram (18 %). Timavlönade Antalet deltidsanställda har sjunkit de senaste två åren. Under de år då deltidspensioneringen nådde sin höjdpunkt (2002 2003) var 11 % av Årsverken 109-11 (- 9 %) Kvinnor 54 % - 2 procentenheter Medelålder 31 år - 1 år bolagets månadsavlönade deltidsanställda. År 2005 var andelen deltidsanställda 9 %. Varannan deltidsanställd var deltidspensionerad. Inom Svenska YLE fanns den relativt sett största andelen deltidsanställda (15,5 %). Prestationsavlönade Personer totalt under året 3 823-736 (-16,1 %) Chefernas andel av hela personalen har sjunkit något: år 2000 var andelen 9,3 % och förra året 9,1 %. Chefsstrukturen har förändrats så att Kvinnor 46 % - 2 procentenheter Medelålder 38 år + 2 år det finns färre närchefer. Deras andel har sjunkit från 76 till 68 % av alla på chefsposter. Personalomsättning Nya fasta anställningar (antal) 151-62 (-29,1%) Förra året var 47 % av personalen kvinnor. Andelen är 4 procentenheter större än i början av 2000-talet. Kvinnornas andel på chefsposterna har ökat från 29 % till 33 %. Av programmedarbetarna var majoriteten kvinnor år 2005, de flesta av dem fanns inom faktaprogrammen (nästan 70 %). Endast inom nöjesutbudets fasta personal var antalet kvinnor mindre än genomsnittet. Produktionstjänsterna och de tekniska funktionerna var fortsättningsvis mansdominerade. Medelåldern började sjunka för ett par år sedan; som högst har den varit 47 år. I slutet av år 2005 var den genomsnittliga YLE-medarbetaren 45 år. Åldersstrukturen var högst inom faktaprogrammen samt stödtjänsterna och förvaltningen. I dessa grupper var ungefär var tredje person äldre än 55 år. Upphörda fasta anställningar (antal) 204-12 (-5,6 %) Årsarbetstid De månadsavlönade har i genomsnitt en arbetstid på 37 timmar per vecka, vilket år 2005 sammanräknat gav cirka 8,6 miljoner timmar teoretisk ordinarie arbetstid. Följande tabell visar hur den användes: ÅRLIG TIDSANVÄNDNING 2005 2004 2003 2002 2001 Teoretisk ordinarie 100 100 100 100 100 arbetstid - Frånvaro (semester m.m.) 21,2 20,6 21,3 20,7 21 - Arbetad ordinarie arbetstid 78,8 79,4 78,7 79,3 79 Mertids- och övertidsarbete 1,1 1,1 1,2 1,5 1,5 Arbetad tid totalt 79,9 80,5 80 80,7 80,5
Nyckeltal för arbetstiden Under året utfördes knappt 97 000 timmar mertids- och övertidsarbete, vilket är cirka 3 % mindre än året innan; den relativa andelen av den betalda arbetstiden var oförändrad (1,1 %). Sammanlagt 13 % av arbetstiden var semestrar och 4 % övrig avlönad frånvaro. 39 personer (59 % kvinnor) var alterneringslediga under året i totalt 5 318 dagar. Alterneringsledighet utnyttjades av 1 fler än föregående år och antalet dagar uppgick till 214 fler. Semesterpenning i form av ledighet utnyttjades av 1 107 personer (53 % kvinnor) och i genomsnitt 13 dagar. Sådan ledighet hölls av 10 % fler än ett år tidigare. Sparad semester hade vid årets slut 770 personer (53 % kvinnor) i genomsnitt 18 dagar, sammanlagt 13 953 dagar. Det minsta antalet sparade dagar var 1, det största var 186. Av dem som tilldelades 20-årshonorar tog 81 personer, dvs. 74 %, emot honoraret helt eller delvis i form av ledighet. Jämställdhet mellan könen i avlöningen I jämställdhetsplanen utreddes löneskillnaderna mellan könen i olika kollektivavtalsbranscher. Enligt denna kartläggning var kvinnornas medellön 96 102 % av männens lön beroende på uppgiftsgrupp och hur krävande arbetet var. På bolagsnivå var kvinnornas medellön 94 % av männens medellön. Detta beror till stor del på att de har placerat sig i olika uppgifter. Resultatet har varit detsamma flera år i följd, uppgången från år 2000 är en procentenhet. Medellönen för kvinnor av medellönen för män per uppgiftsgrupp (%) 2005 2004 2003 2002 2001 Direktörer 88 95 89 91 103 Chefer 94 95 95 94 95 Sektorchefer 96 95 97 97 98 Övriga chefer 104 103 102 106 105 Chefsposter totalt 101 99 102 101 102 Övrig personal 97 97 97 96 95 5 Löner Personalresultaträkning Under räkenskapsperioden 2005 användes cirka 60 % av intäkterna för olika personalposter. Andelen var ungefär fem procentenheter större än året innan. Förändringen beror på en ökning av engångsnatur i form av en understödsbetalning för att stärka Pensionsstiftelsens verksamhetskapital. Däremot sjönk de egentliga lönernas andel av utgiftsstrukturen något från föregående år. Premiering Under årets lopp utdelades totalt cirka 756 000 euro, dvs. 0,5 % av lönesumman, i form av mål- och resultatpremier. Ett målpremiesystem för enhetsdirektörerna och de resultatansvariga cheferna användes nu för tredje året i följd. Resultaten för år 2005 fås under detta år. Premiesystemet för resultatåret 2004, dvs. de premier som utdelades år 2005, omfattade 117 personer (36 % kvinnor) varav 51 % fick en premie (40 % kvinnor ). År 2005 Förändring från mn euro % föreg. år mn euro % Löner 152,2 65,7 % 1,6 1,1 Lönetillägg 8,6 3,7 % -0,4-4,4 Åt den övriga personalen utdelades sammanlagt 624 000 euro (0,4 % av lönesumman) i resultatpremier. 551 personer premierades (48 % kvinnor). Antalet premierade personer var något färre än året innan. Resultatpremier 0,6 0,3 % 0,0 0,0 Lagstadgade lönebikostnader 67,6 29,2 % 28,7 73,8 Under året fick totalt 110 personer (36 % kvinnor) 20-årshonorar. Honorarens sammanlagda värde var 602 000 euro, dvs. 0,4 % av lönesumman. Frivilliga lönebikostnader 2,6 1,1 % 0,0 0,0 Totalt 231,6 100,0 % 29,9 14,7 Stipendier beviljades 97 personer (39 % kvinnor) och för detta ändamål användes cirka 119 000 euro.
6 KOMPETENS OCH ARBETSHÄLSA Kompetensutveckling Arbetsredskap och mål ledarskap. Detta gör coachningen mångsidigare och innehåller olika stödformer för chefsarbetet såsom mentorskap, arbetsledning, studiecirklar och nätverkande. Med tanke på utvecklingen av arbetsgemenskapen, arbetshälsan samt förändringsprocesserna är det viktigt att föra en kontinuerlig, öppen och sporrande debatt om gemensamma riktlinjer och om hur målen ska uppnås. Totalt 31 nyhetschefer började nyhetschefsskolan år 2005. I denna Under året fördes för första gången samtal för utveckling av arbetsgemenskapen (tyke) till stöd för konkretiseringen av målen och den systematiska deltog nyhetschefer från alla verksamhetsområden och alla medier. Målet med coachningen är enhetligare arbetsmetoder inom bolaget och ett integrerat arbetssätt. utvecklingsplaneringen. Med hjälp av dessa samtal granskas arbetsgemenskapen ur olika synvinklar, och man utvärderar innehåll och kompetens, verksamhetsmetoder, arbetshälsa, samarbete och ledarskap. Till samma mål syftar även de individuella utvecklingssamtalen (keke), som nu förnyats I vårens strategiseminarium deltog cirka 150 chefer tillsammans med bolagets högsta ledning. I de chefsdagar som hölls i oktober deltog cirka 240 chefer. något. En ny enkät om trivseln i arbetet togs fram som en del av verksamheten för att utveckla arbetsgemenskapen. Under året användes enkäten för första gången i sammanlagt 50 arbetsgemenskaper. Utvecklingsprojekt Förnyade verksamhetsmetoder skapar en efterfrågan på många olika slags Välfungerande arbetsgemenskaper spelar en viktig roll för bolagets framgång. Samarbete och öppen kommunikation lyftes inför år 2006 fram som en indikator på kompetens för hela bolagets del. Resultaten utvärderas med hjälp av enkäten om trivseln i arbetet. utvecklingsprojekt. Vid sidan av den traditionella utbildningen har den utveckling av arbetet som sker som en del av själva arbetet fått en allt starkare ställning. Läraren kan vara t.ex. en arbetskamrat som redan behärskar uppgiften, eller också kan man arbeta i par som mästare gesäll. Denna utveckling av arbetet i arbetet återspeglar sig i en minskning av de utbildningstjänster som köps utifrån. Å andra sidan har utbildningskontakterna Cirka 120 chefer deltog regelbundet i 360 -utvärderingen. med yttervärlden setts som en nödvändig förutsättning för förnyelse. Chefscoachning Nya arbetsmetoder och förändringar i verksamhetsmiljön medför ständigt nya utmaningar för chefsarbetet. YLE har antagit dessa utmaningar bl.a. genom att alltsedan år 2002 coacha sina egna chefer. I slutet av år 2005 har 67 chefer avlagt JET-utbildningen och specialyrkesexamen i ledarskap, 14 deltog fortsättningsvis i utbildningen. Så gott som alla de som för ett par år sedan valdes ut för sin chefspotential hade avlagt sin JET-examen före utgången av år 2005. Under år 2005 utvecklades ett nytt coachningskoncept för chefsarbete och År 2005 genomfördes flera omfattande utbildnings- och utvecklingsprojekt som leddes inifrån bolaget. Inom verksamhetsområdena betonades mångmediekunskap och utveckling av mångkunnigheten. Kvalitetskartor togs alltmer i bruk som ett redskap i dialogen mellan beställare och kompetenscenter. I tv:ns kompetenscenter fortsatte arbetet med att utveckla journalismen, innehållet och tv-framställningen. Projektet Oiva som behandlar publikförståelse och varumärken framskred också. Inom tv:ns produktionstjänster förnyades verksamhetsbeskrivningarna och en satsning på att utveckla den yrkesmässiga kompetensen gjordes.
Inom Svenska YLE utvecklades bl.a. program för unga och regionala program samt nya underhållningskoncept. Dessutom studerade man digital bildbehandling och grunderna i DV-filmning och bildspråk. I början av år 2005 anordnades workshopen YLE-generatorn, där ungefär 80 programarbetare deltog. Målet med generatorn var att ta fram nya programidéer och metoder samt effektivisera idékläckningen och utvecklandet av nya ämnen. I samband med generatorn utbildades 12 nya facilitatorer som behärskar innovations- och idékläckningstekniker. Språkvård och språkutbildning Inom den finska språkvården togs en ny verksamhetsmodell i bruk. Språkvårdstjänster och språkutbildning köptes i enlighet med årsabonnemanget från språkvårdsavdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken. Det hölls 22 kurser som var skräddarsydda för redaktionerna och i dessa deltog över 150 redaktörer. Till de köpta tjänsterna hörde också uppdateringen och anpassningen av den språkvårdssida (Kielo) som öppnats på intranätet, så att den ännu bättre än tidigare ska motsvara YLE-redaktörernas språkvårdsbehov. Inom Svenska YLE finns Språkbubblan, som är en databank avsedd för de svenskspråkiga redaktörernas språkvård. utbildning och utveckling, utan endast den utbildning som varit klart avskild från själva arbetet. Arbetsförmåga Projekt för att främja arbetshälsan Företagshälsovården deltog i cirka tjugo projekt till förmån för arbetshälsan. Syftet med denna verksamhet är att hjälpa och stöda de anställda att orka i sitt arbete och klara av förändringar. Dessutom informerades personalen om hur de själva kan sköta sin hälsa (näring, motion, sömn) och om betydelsen av bra arbetsställningar och pausgymnastik. För tv-redaktörer startades en landsomfattande Aslak-kurs i form av grupprehabilitering anordnad av FPA. Företagshälsovården anordnade även kurser för tidig rehabilitering för personer som lider av burn out och metabolt syndrom. Dessutom fanns rökavvänjningsgrupper. Bullerbekämpningsprogram Projektet Bullerbekämpning i programarbetet, som är ett samarbete mellan YLE Säkerhet, företagshälsovården, personalen och Arbetshälsoinstitutet, prisbelönades på ett europeiskt seminarium om arbetarskydd och hälsa i arbetet. Projektet har också publicerats i en bok med olika former av bästa praxis. 7 Utbildning i främmande språk köptes i enlighet med den gemensamma verksamhetsmodellen fortsättningsvis från IDA (International Development Centre of Adulta). Undervisning anordnades både individuellt och i grupp; totalt 16 olika helheter. Antalet studietimmar uppgick till över 550. IT-utbildning Sammanlagt 715 personer deltog i den IT-utbildning som anordnades av ARTO. Antalet kurser var totalt 133 och antalet kursdagar nästan 700. Populärast var datakörkortskursen som ger grundläggande färdigheter för vidare studier i datateknik. Nyckeltal för utbildningen: Utbildningstjänster utifrån köptes för cirka 800 000 euro, vilket innebar en ökning på cirka 14 % från föregående år. Programmedarbetarna beviljades sammanlagt 250 månader utbildningsledighet. Ledigheter beviljades 86 sökande (52 % kvinnor) och de varade i genomsnitt 2,9 månader. Totalt 420 personer deltog i olika slags säkerhetsutbildningar. För studier och utbildning användes nästan 54 300 timmar. Detta är 15 % mindre än året innan. Nyckeltalen, som har plockats från bokföringen och personalförvaltningens datasystem, beskriver inte den totala investeringen i eller volymen av Inom ramen för bullerbekämpningsprogrammet utvärderas risker, utreds möjligheterna till bullerbekämpning, uppgörs instruktioner för avtal, produktion och anskaffningar samt utbildas och handleds personalen. Dessutom utvecklas skydds- och kommunikationssystem och personalens hälsotillstånd uppföljs ännu noggrannare än tidigare. I projektet beaktas även det buller som uppträdande artister och publiken exponeras för. Arbetstidernas inverkan på hälsan YLE har tillsammans med Arbetshälsoinstitutet undersökt hur obekväma arbetstider påverkar hälsan inom radio- och tv-arbetet. I undersökningen framgick att återhämtningen genom sömn är sämre hos personer som utför oregelbundet skiftarbetet än hos dem som arbetar dagtid och att de förstnämnda även upplevde sig vara mer stressade. Sömnstörningar var särskilt vanliga bland de anställda som vill ändra arbetstidsform. Resultaten från undersökningen ska kunna utnyttjas inom såväl skiftarrangemangen som lösningar på individnivå. Effekterna av förändringarna följs upp bl.a. med hjälp av enkäter. Motionsklubbar Bolaget stödde de anställdas klubbverksamhet med cirka 100 000 euro. I synnerhet motionsklubbarna var populära och över 1 500 anställda deltog i dessa.
Sjukfrånvaro Företagshälsovården registrerade en större sjukfrånvaro än under föregående år. Såväl antalet dagar av arbetsoförmåga (+ 6 %) som antalet fall av arbetsoförmåga (+ 5 %) ökade. Männens sjukfrånvaro ökade avsevärt mer än kvinnornas: männen hade 11 % och kvinnorna 2 % fler sjukdagar än föregående år. Kvinnornas andel av dagarna av arbetsoförmåga var 49 % och de stod för 53 % av fallen av arbetsoförmåga. Psykiska problem blev den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro. De låg också bakom 22 % av fallen av arbetsoförmåga. Räknat i sjukdagar förekom 20 % mer psykiska problem än föregående år. Psykiska problem var den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro senast för tre år sedan. En positiv utveckling är att sjukdomarna i stöd- och rörelseorganen minskat. Trots detta utgjorde de den näst vanligaste orsaken till sjukfrånvaro (19 %). Den tredje vanligaste orsaken var sjukdomar i andningsorganen (15 %). betydande jämställdhetsbrister. Jämställdhetsmålen är: 1. Jämställdhet i företagskulturen Målet är att personalen ska uppleva företagskulturen som jämställd. Hur de uppställda målen realiseras mäts med hjälp av undersökningen Värdenavigering. Företagskulturen kan påverkas främst inom arbetsgemenskaperna och så att man drar nytta av t.ex. tyke-samtal och enkäter om trivseln i arbetet. 2. Könsfördelningen i chefsuppgifter Målet är att bägge könens andel på chefsposter ska vara minst 40 % år 2009. För att realisera målet ska vid chefsrekryteringen bland likvärdiga sökande väljas en person som representerar minoriteten inom verksamhetsområdet och arbetsuppgiften i fråga. I platsannonsen ska det kön som är i minoritet uppmuntras att söka. Hur målet realiseras följs upp i personalberättelsen. 3. Könsfördelningen i övriga uppgifter Målet är att få en jämn könsfördelning. I rekryteringen och uppföljningen används samma verksamhetsmodell som i fråga om chefsposterna. 8 Sjukledighetens genomsnittliga längd var som tidigare 10 dagar. Sjukfrånvaron uppgick totalt till 123 årsverken. Cirka 66 % av de fast anställda och 75 % av de visstidsanställda hade under året en sjukfrånvaro på mindre än 5 dagar. Olycksfall Under året inträffade totalt 102 olycksfall. Ett olycksfall ledde i genomsnitt till 8,8 dagars frånvaro. Antalet olycksfall sjönk från föregående år och låg på samma nivå som år 2000. Ungefär vart tredje av alla olycksfall inträffade i YLEs lokaler. Den vanligaste enskilda orsaken till olycksfall var hala gångbanor och underlag. Tre fall av misstänkt yrkessjukdom togs upp till behandling. Av dessa förkastades ett och två var vid utgången av år 2005 ännu under behandling. Tandvård Tandvården i Böle besöktes sammanlagt 6 100 gånger. Orsakerna var huvudsakligen desamma som under tidigare år, även om den förebyggande vården minskade relativt sett och andelen besök i anslutning till sjukvård ökade. T.ex. antalet behandlingar i anslutning till problem med bettet fördubblades. Personalmålen behandlades också i servicestrategin för special- och minoritetsgrupper. Special- och minoritetsgruppernas synlighet i olika typer av program ska ökas. I utvecklingsplanerna för personalen inkluderas konkreta åtgärder som främjar strategins förverkligande. Det nya HR-systemet I augusti 2005 fattades ett beslut om att förnya personalförvaltningens datasystem. Det nuvarande systemet är gammalt och osmidigt och kunskapen om hur det underhålls börjar småningom försvinna. Dessutom behöver kompetensledningen ett arbetsredskap som det nuvarande systemet inte tillhandahåller. Till målen för YLEs HR-projekt hör även en effektivisering av processerna inom personal- och löneadministrationen. Systemet innebär att hela personalen får tillgång till ett HR-skrivbord via intranätet. Övergången till det nya datasystemet sker stegvis fr.o.m. december 2006. Enligt planerna ska det vara helt taget i bruk i mars 2007. Jämställdhet och kulturell mångfald Bolagets styrelse godkände i slutet av 2005 jämställdhetsmålen för de kommande tre åren. Målen baserar sig på en kartläggning som bl.a. visade att vissa uppgifter är mans- eller kvinnodominerade samt avslöjade förväntningar i anslutning till verksamhetsmiljön. I avlöningen noterades inga
9 DIAGRAM Visstidsanställningar vid YLE år 2005 Månadslöner 49 % Prestationslöner 36 % Timlöner 15 % Avgång åren 2000-2005 och pensionsprognos åren 2006-2010 vid YLE 350 år i YLE Anställningstid i genomsnitt vid YLE åren 2000-2005 (fast anställda) 20,0 19,6 19,5 19,5 19,2 19,0 19,0 18,5 18,4 18,0 18,0 17,5 17,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 300 250 200 150 100 50 0 85 19 71 140 43 139 146 33 116 73 31 109 46 106 64 126 15 63 95 87 120 118 117 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Ålderspension och pensionsprognos Övrig pension Övrig avgång 500 450 Antal anställda och deras ålder per programgrupp vid YLE år 2005 432 400 350 353 300 250 200 150 100 50 0 64 242 166 Nyheter och aktualiteter 3 70 76 62 Fakta 21 128 99 71 Kulturprogram 12 62 44 31 Under hållning 11 137 115 84 Övriga programtjänster 36 270 212 Produkstionstjänster 12 192 277 235 Stöd- och admininstrativa tjänster under 30 år 30 44 år 45 54 år över 55 år
Pensionsprognos per programgrupp vid YLE åren 2006-2010 10 % av personalen Fördelning av antalet arbetsår i genomsnitt vid YLE år 2005 (fast anställda 31.12.) 18 17,1 16,4 16 14,7 14 12,9 12 11,5 10,1 10 8,5 8,8 8 6 4 2 0 under 5 år 5 9 år 10 14 år 15 19 år 20 24 år 25 29 år 30 34 år över 35 år 2010 2009 2008 2007 2006 1 1 3 5 8 8 8 9 7 5 4 4 5 11 10 10 8 10 11 12 15 17 8 20 19 23 22 25 30 38 35 36 35 36 33 Nyheter och aktualiteter Fakta Kulturprogram Underhållning Produktionstjänster Övriga programtjänster Stöd- och administrativa tjänster 0 5 10 15 20 25 30 35 40 personer Antal fast anställda vid YLE åren 1926 2005 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1926 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
11 TABELLER Antal anställda åren 2001-2005 Månadsavlönad personal i slutet av åren 2001-2005 År Fast Förändring från Visstids- Förändring från Deltids- Förändring från anställda föreg. år anställda föreg. år anställda föreg. år 2001 3770-171 588 78 363-6 2002 3719-51 569-19 420 57 2003 3586-133 612 43 412-8 2004 3600 14 516-96 376-36 2005 3517-83 445-71 291-85 Årsverken i genomsnitt åren 2001-2005 År Fast Förändring från Visstids- Förändring från Timavlönade Förändring från Årsverken Förändring från anställda föreg. år anställda föreg. år föreg. år totalt föreg. år 2001 3550-134 574 48 167-10 4291-96 2002 3469-81 582 8 194 27 4245-46 2003 3284-185 603 21 179-15 4066-179 2004 3352 68 532-71 120-59 4004-62 2005 3310-42 472-60 109-11 3891-113 Ett årsverke är en kalkylerad storhet med vilken man beskriver, mäter och planerar den avlönade personalresursens storlek utgående från beräknat antal dagar. Beräkningen baserar sig på det totala antalet dagsverken, från vilket avdras söndagar och söckenhelger. Antal fast anställda enligt programgrupper 31.12.2005 Programgrupp Antal Kvinnor Män Kvinnor % Män % Nyheter och aktualiteter 904 452 452 50,0 % 50,0 % Fakta 211 146 65 69,2 % 30,8 % Kulturprogram 319 186 133 58,3 % 41,7 % Underhållning 149 62 87 41,6 % 58,4 % Produktionstjänster 871 248 623 28,5 % 71,5 % Övriga programtjänster 347 213 134 61,4 % 38,6 % Stöd- och administrativa tjänster 716 343 373 47,9 % 52,1 %
Personalen enligt verksamhetsområde och programgrupp (Fast anställda 31.12.2005) Totalt Kvinnor Män RADIO Nyheter och aktualiteter 495 245 250 Fakta 34 22 12 Kulturprogram 155 70 85 Underhållning 34 14 20 Produktionstjänster 69 16 53 Övriga programtjänster 103 50 53 Stöd- och administrativa tjänster 104 53 51 Radio totalt 994 470 524 12 TV Nyheter och aktualiteter 230 115 115 Fakta 134 97 37 Kulturprogram 109 79 30 Underhållning 70 30 40 Produktionstjänster 759 216 543 Övriga programtjänster 192 124 68 Stöd- och administrativa tjänster 110 79 31 Tv totalt 1604 740 864 SVENSKA YLE Nyheter och aktualiteter 179 92 87 Fakta 43 27 16 Kulturprogram 55 37 18 Underhållning 45 18 27 Produktionstjänster 43 16 27 Övriga programtjänster 40 32 8 Stöd- och administrativa tjänster 34 29 5 Svenska YLE totalt 439 251 188 CENTRALA LEDNINGEN Övriga programtjänster 12 7 5 Stöd- och administrativa tjänster 468 182 286 Centrala ledningen totalt 480 189 291 YLE totalt 3517 1650 1867
Personalen enligt verksamhetsområde, åldersgrupp och anställningstid (Fast anställda 31.12.2005) 13 YLE totalt Radio TV Svenska YLE Centrala ledningen ANSTÄLLDA TOTALT 3517 994 1604 439 480 Män 1867 524 864 188 291 Kvinnor 1650 470 740 251 189 ÅLDER under 25 år 7 4 2 1 25-29 år 152 65 56 22 9 30-34 år 314 101 141 44 28 35-39 år 435 115 201 76 43 40-44 år 625 160 336 71 58 45-49 år 638 162 310 75 91 50-54 år 485 147 182 58 98 55-59 år 602 177 245 63 117 60-65 år 259 63 131 29 36 MEDELÅLDER (år) Män 45 45 46 42 48 Kvinnor 44 43 43 42 48 ANSTÄLLNINGSTID under 5 år 516 175 251 53 37 5-9 år 602 176 230 125 71 10-14 år 354 106 164 58 26 15-19 år 577 158 283 60 76 20-24 år 406 112 191 53 50 25-29 år 453 119 190 55 89 30-34 år 298 94 120 18 66 över 35 år 311 54 175 17 65 ANSTÄLLNINGSTID I GENOMSNITT (år) Män 19 17 20 14 23 Kvinnor 17 16 17 16 20
Personalen enligt kön per chefsnivå/verksamhet (Anställda med månadslön 31.12.2005) 14 Anställda Kvinnor (%) Kvinnor (%) 2 005 2005 2004 2003 2002 2001 2000 YLE totalt 3 962 48,6 47,6 46,8 46,4 45,8 44,6 Chefsposter totalt 364 32,7 32,1 29,9 30,5 30,2 29,1 direktörer 22 36,4 23,8 28,6 27,3 21,1 25,0 chefer 96 39,6 38,6 38,8 36,2 36,8 33,3 red.chefer o.d. 96 33,3 36,3 31,8 34,8 34,5 34,2 övriga förmän 150 27,3 26,1 23,7 24,3 23,8 22,7 Övrig personal 3 598 50,2 49,2 48,6 48,2 47,5 46,2 RADIOVERKSAMHETEN totalt 1 137 48,3 48,4 47,9 48,1 Chefsposter totalt 120 35,8 34,7 30,5 31,3 direktörer 6 16,7 0,0 14,3 12,5 chefer 41 43,9 43,9 37,2 34,9 red.chefer o.d. 21 28,6 31,6 15,8 31,4 övriga förmän 52 34,6 33,3 32,2 31,1 Övrig personal 1 017 49,8 50,0 50,0 50,5 TV-VERKSAMHETEN totalt 1 776 47,6 46,1 45,2 44,8 Chefsposter totalt 122 32,0 30,7 29,8 31,7 direktörer 8 37,5 16,7 16,7 16,7 chefer 28 32,1 31,0 37,0 38,5 red.chefer o.d. 36 33,3 38,1 31,7 34,5 övriga förmän 50 30,0 26,0 26,3 27,6 Övrig personal 1 654 48,8 47,3 46,4 45,9 SVENSKA YLE totalt 546 60,3 61,0 59,8 60,9 Chefsposter totalt 36 50,0 52,8 56,8 58,1 direktörer 3 100,0 100,0 100,0 100,0 chefer 12 50,0 50,0 72,7 71,4 red.chefer o.d. 13 46,2 50,0 50,0 57,1 övriga förmän 8 37,5 44,4 28,6 28,6 Övrig personal 510 61,0 61,6 60,0 61,1 CENTRALA LEDNINGEN totalt 503 40,0 37,4 36,7 35,7 Chefsposter totalt 86 22,1 22,2 19,2 19,6 direktörer 5 20,0 20,0 20,0 20,0 chefer 15 33,3 31,6 23,5 22,2 red.chefer o.d. 26 30,8 31,0 32,3 29,7 övriga förmän 40 12,5 10,8 8,7 10,7 Övrig personal 417 43,6 40,4 40,4 38,7
Antal deltidsanställda enligt orsak och kön 31.12.2005 (Fast anställda med månadslön) 15 Orsak Anställda Män Kvinnor Män Kvinnor antal antal antal % % Deltidspension 163 106 57 71,1 32,6 Deltidsarbete 58 23 35 15,4 20,0 Delinvalidpension 11 2 9 1,3 5,1 Partiell vårdledighet 58 10 48 6,7 27,4 Annan orsak 34 8 26 5,4 14,9 Totalt 324 149 175 100,0 100,0 Totalt % 46 % 54 % Antal deltidsanställda enligt verksamhetsområde 31.12.2005 (Fast anställda med månadslön) Antal % av % av verksamhetens deltidsanställda deltidsanställda anställda TV-VERKSAMHETEN (antal anställda 1 604) Deltidspension 70 21,6 4,4 Deltidsarbete 16 4,9 1,0 Delinvalidpension 5 1,5 0,3 Partiell vårdledighet 27 8,3 1,7 Annan orsak 6 1,9 0,4 Totalt 124 38,3 7,7 RADIOVERKSAMHETEN (antal anställda 994) Deltidspension 31 9,6 3,1 Deltidsarbete 20 6,2 2,0 Delinvalidpension 4 1,2 0,4 Partiell vårdledighet 15 4,6 1,5 Annan orsak 9 2,8 0,9 Totalt 79 24,4 7,9 SVENSKA YLE (antal anställda 439) Deltidspension 25 7,7 5,7 Deltidsarbete 12 3,7 2,7 Delinvalidpension 2 0,6 0,5 Partiell vårdledighet 13 4,0 3,0 Annan orsak 16 4,9 3,6 Totalt 68 21,0 15,5 TEKNIKEN (antal anställda 210) Deltidspension 28 8,6 13,3 Totalt 28 8,6 13,3 ÖVRIGA CENTRALA LEDNINGEN (antal anställda 270) Deltidspension 9 2,8 3,3 Deltidsarbete 10 3,1 3,7 Partiell vårdledighet 3 0,9 1,1 Annan orsak 3 0,9 1,1 Totalt 25 7,7 9,3 TOTALT 324 100,0 9,2
Extern omsättning (Fast anställda) 16 OMSÄTTNING PÅ NYREKRYTERADE 2005 2004 2003 2002 2001 2000 Totalt 151 213 166 165 147 124 % av personalen* 4,6 % 6,4 % 5,1 % 4,8 % 4,1 % 3,4 % Av dessa: - anställningen börjat före resp. år som visstidsanställning 128 159 107 129 101 79 - anställningen börjat resp. år 23 54 59 36 46 45 OMSÄTTNING PÅ AVGÅENDE¹ 2005 2004 2003 2002 2001 2000 Totalt 204 216 213 295 322 175 % av personalen* 6,2 % 6,4 % 6,5 % 8,5 % 9,1 % 4,8 % Avgångsorsak Egen begäran 32 28 33 37 55 71 Ålderspension 48 64 70 72 139 71 Tidigarelagd ålderspension 15 83 39 44 Uppsägning/upplösning 8 7 7 5 8 7 Invalidpension 14 15 9 19 23 13 Individuell förtidspension 1 8 22 14 20 6 Dödsfall 4 2 2 6 5 2 Annan orsak 82 9 31 98 72 5 ¹) sista anställningsdag 1.1. - 31.12. *) Procenten för omsättningen på nyrekryterade (% av personalen) har uträknats i förhållande till antalet årsverken av fast anställda under det aktuella kalenderåret. Intern rörlighet* (Fast anställda) 2005 Antal personer 184 - av vilka överflyttas permanent 116 - för viss tid 68 *) avser överföring till annat kostnadsställe.
Teoretisk och betald arbetstid år 2005 (Anställda med månadslön) 17 Årsverken Timmar I proportion till I proportion till den teoretiska den betalda arbetstiden arbetstiden TEORETISK ARBETSTID 3 955,1 8 630 995 BETALD ARBETSTID 3 824,6 8 346 305 96,7 % Arbetad ordinarie arbetstid 3 114,1 6 795 737 78,7 % 81,4 % Mertids- och övertidsarbete 44,3 96 718 1,1 % 1,2 % Arbetad tid totalt 3 158,4 6 892 455 79,9 % 82,6 % AVLÖNAD FRÅNVARO OCH STUDIER 666,2 1 453 850 16,8 % 17,4 % Utbildningsledighet 19,2 41 825 0,5 % 0,5 % Fackutbildning 5,7 12 455 0,1 % 0,1 % Semestrar och ersättningar i ledighet 515,2 1 124 541 13,0 % 13,5 % Avlönad frånvaro i anknytning till föräldrarskap 14,6 31 755 0,4 % 0,4 % Sjukfrånvaro och olycksfall 104,0 226 991 2,6 % 2,7 % Övrig avlönad frånvaro 7,5 16 283 0,2 % 0,2 % OAVLÖNAD FRÅNVARO OCH STUDIER 174,8 381 410 4,4 % 4,6 % Studieledighet 6,9 15 131 0,2 % 0,2 % Oavlönad frånvaro i anknytning till föräldrarskap 94,5 206 372 2,4 % 2,5 % Sjukfrånvaro och olycksfall 16,3 35 417 0,4 % 0,4 % Övrig oavlönad frånvaro 57,1 124 490 1,4 % 1,5 % - strejk 0,4 776 0,0 % 0,0 % Teoretisk arbetstid är den sammanlagda disponibla teoretiska arbetstiden för de månadsavlönade anställda under 2005. Arbetstiden för deltidsanställda har beaktats i den proportion som deltidsgraden utvisar. Den i kalkylen använda genomsnittliga arbetstiden är 7,25 timmar / arbetsdag. Den arbetade regelbundna tiden är den teoretiska arbetstiden minskad med den arbetstid som har gått till frånvaro. Den betalda arbetstiden är den teoretiska arbetstiden minskad med den arbetstid som har använts till oavlönad studieledighet och oavlönad frånvaro och ökad med den tid som utnyttjats för mertids- och övertidsarbete.
RUNDRADION AB 00024 Rundradion Besöksadress: Radiogatan 5, Helsingfors Telefon: (09) 14801 Fax: (09) 1480 3215 Internet: www.yle.fi och svenska.yle.fi E-post: fornamn.efternamn@yle.fi YLE Informationen Informationschef Hilkka Hyrkkö PB 90, 00024 Rundradion YLEs personalberättelse 2005 Produktion: YLE Personalförvaltningen och YLE Informationen / Marja Niemi Svensk text: Scandix Ab Layout: Tähtikuviot Oy Mars 2006