Kron. njursjukdom stadium: 5 Njursvikt <15 0,1. 3 Måttligt sänkt filtration 30-59 4,3. 2 Njurskada med lindrigt sänkt filtration 60-89 3,0

Relevanta dokument
Uremivård. Kurs i Njurmedicin och Dialysvård 6 sept Susanne Ljungman Prof/Öl, Njurmedicin, Sahlgrenska Univ.

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Kem.lab 10 i topp 2009

Kronisk njursvikt. Njurmed. klin. DS

Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány

Peter Fors Alingsås Lasare2

CKD - etiologi. Symtom, labvärden och behandling vid kronisk njursjukdom (CKD) Kronisk njursvikt: Stadie indelning CKD. Epidemiologi - CKD

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Njursjukdom diagnostik och behandling. Karl Bjurström, Överläkare MLF Njur- och Dialysmottagningen, HSH.

Njursvikt Njurens fysiologi. Kronisk njursvikt (CKD)

Kronisk njursvikt en översikt. Tryggve Nevéus Bosön 2014

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige

Bedömning och mätning av njurfunktion. Anders Christensson Njurmedicin SUS

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Velphoro Tuggtablett 500 mg Burk, 90 tabletter

KLOKA LISTAN. Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Diabetes och njursvikt

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

Dialys. Allmänmedicin Gunilla Welander Överläkare Njurmedicinkliniken

Snabb försämring Nedsatt njurfunktion utan albuminuri. Samtidig hematuri, Förhöjd SR. Ibland kan njurbiopsi bli nödvändig för att fastställa diagnos.

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?

Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter

Njursjukdomar och deras behandling

Kronisk njursvikt - CKD

Lithium, insättning och behandling - vuxenpsykiatri

VISS utifrån patientfall

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (dnr HS ) giltigt till december Utarbetad av Sektorsråd Allmänmedicin och Njursjukvård

ABBOTT SCANDINAVIA AB Box Solna

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Metforminbehandling vid njursvikt

HYPERKALCEMI. Åsa Tizzard

egfr NÅGOT ATT RÄKNA MED

Kronisk njursjukdom. Arsim Birinxhiku överläkare njurmedicin Varberg. måndag 28 mars 16

CKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS

Primärvården och laboratorie-prover

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Medicinska Njursjukdomar

Inledning. Sammanfattning

Njursjukdomar och deras behandling

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Geriatrisk nefrologi. Jimmy Hansell Specialistläkare Njurmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Njursvikt ett lurigt tillstånd

Njursvikt och Njurpatofysiologi. Var Sitter Njurarna? Anatomi. Agneta Cassel Linköping

Njursvikt ett lurigt tillstånd

Jakob Skov Endokrinolog Medicinkliniken. D-vitamin

Svår behandlingsresistent nefros Individuell bedömning i samråd med hemorten hur ofta pat behöver komma.

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Magnesium, fosfat och calcium - riktlinjer på BIVA

Kronisk njursvikt. Naomi Clyne, docent, överläkare Njur- och Transplantationskliniken i Lund, SUS 25 april, 2012.

Integrerad MEQ fråga 2. Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning Totalt 21 poäng

Hyperkalcemi. Kalciumrubbningar Kursen PTH och kalcium

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Njurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012

njursvikt omhändertagande av CKD patienter behandling av komplikationer av njursvikt indikation för dialys sekundär hyperparathyroidism

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat)

Program ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

ANELÄK CRRT med citrat

Behandling av rubbningar i kalk-, fosfat- och skellettmetabolism vid nedsatt njurfunktion

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

Hemodialys. Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS

LIQUIDS NÄRINGSLÖSNINGAR FÖR SONDMATNING

Kalciumrubbningar Kursen Mats Palmér Endokrinologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

1c. Du bestämmer dig för att komplettera med ytterligare provtagning för att styrka din misstanke. Vilka prover beställer du?

Diabetes med ketoacidos BARN

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Njurundersökningar

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid njursvikt utan dialys

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

Att dosera läkemedel vid njursvikt

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede

Kalciumrubbningar. Kursen Mats Palmér Endokrinologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Njurfunktion och läkemedel. Josefine Carlsson Klinisk apotekare

Kalciumrubbningar. Kursen Mats Palmér Endokrinologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Riktlinjer för omhändertagande av. patienter med njursvikt. 2:a upplagan

Fallbeskrivningar akut njursvikt

SBU:s sammanfattning och slutsatser

svenskt njurregister arsrapport 2014

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

abbvie VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

AKTIV UREMIVÅRD I SVERIGE srau98 MED APPENDIX SRAU 99 SVENSKT REGISTER FÖR AKTIV UREMIVÅRD

Behovsanalys Njursjukdomar

DIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?

Njursvikt och Njurpatofysiologi. Var Sitter Njurarna? Anatomi. Agneta Cassel Linköping

SPECIALISTEXAMEN I NJURMEDICIN 2015 KORTSVARSFRÅGOR

Karin 84 år. Tablett och insulinbehandlad typ 2 diabetes. Förmaksflimmer, Waranbehandling. Hypertoni.

Kalciumrubbningar hos barn

Elektrolytrubbningar Elektrolyter. Kvinna 55 år. Kvinna 55 år

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Akut och kronisk njursvikt

Dialysen/ Njurpolikliniken /

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen

Transkript:

Kronisk njursvikt Annika Aldenbratt Specialistläkare Njurmedicin SU 1 Disposition Vad är kronisk njursvikt? - S-kreatinin - GFR-bestämning - egfr - Kreatininclearence Vad orsakar kronisk njursvikt? - Vilka sjukdomar orsaks det av? Vad är uremi? - Uremiska syndromet - Njurfunktionspanoramat - Uppföljning och kontroller av vad? Behandling - Anemi, acidos, Ca-fosfat-balans, D-vitamin, PTH relaterade problem - Konservativ och aktiv uremivård, proteinreducerad kost - Förberedelse för dialys 2 Definition av kronisk njursvikt GFR < 60 ml/min = kronisk njurinsufficiens GFR < 20 ml/min = kronisk njursvikt (uremi) Stadier av kronisk njursjukdom -data från USA Kron. njursjukdom stadium: GFR, ml/min/ 1,73m 2 % av hela populationen 5 Njursvikt <15 0,1 4 Kraftigt sänkt filtration 15-29 0,2 100 60 30 20 10 5 0 GFR (ml/min) (ungefärligt normalvärde) 100 300 s-kreatinin (µmol/l) (ungefärligt värde vid normal muskelmassa) 400 800-1000 (-2000) Minst 3 månaders varighet 3 3 Måttligt sänkt filtration 30-59 4,3 2 Njurskada med lindrigt sänkt filtration 60-89 3,0 1 Njurskada med normal filtration Normal-120 3,3 enligt NHANES III 1 4 1) Coresh J et al. Am J Kidney Dis 2003;41:1-12 1

GFR sjunker med åldern Medelvärde för GFR 50 år 100 ml/min 70 år 80 ml/min 80 år 70 ml/min N Stor muskelmassa N = Normal muskelmassa S-kreatinin är ett svårbedömt mått på GFR! Ett s-kreatinin på 100 umol/l kan innebära GFR på 30 ml/min vid mycket liten muskelmassa (t.ex. vid svår hjärtsvikt) eller GFR på 130 ml/ min hos en mycket muskulös person!) Liten muskelmassa 5 6 Hur mäts glomerulusfiltrationen vid nedsatt njurfunktion? Clearance ( 51 Cr-EDTA eller Omnipaque) Bara plasmaprov används ingen urinsamling Överskattar sant GFR med 2ml/min a. med 4-tim blodprover. Används vid GFR över 20 ml/min. b. med blodprov efter 24 h. Används vid GFR 20 ml/min. Kreatininclearance (urinkreatinin i mmol/24h dividerat med s- kreatinin) Överskattar GFR med c:a 30%. e-gfr = estimerat GFR med hjälp av formler. Ger uppfattning om GFR. Stor felmarginal. 7 e-gfr = estimerat GFR ger en grov uppskattning av GFR Cl-kreat = Formel enl. Cockroft och Gault (140 åldern) x vikt (kg) x 1,22 s-kreatinin Värdet reduceras med 15% för kvinnor (x 0,85). Formeln är bäst vid lätt sänkt njurfunktion. Cockroft och Gault (Nephron 1976;16:31) 8 2

e-gfr (estimerat GFR) med MDRDformeln* ger grov uppskattning av GFR vid uremi De vanligaste uremiorsakande sjukdomarna hos patienter med aktiv uremibehandling i Sverige 2009 egfr = 175 x [s-kreatinin/88,4 ] -1,154 x ålder 0,203 Gäller för män av europeiskt ursprung. För kvinnor multipliceras med faktorn 0,742. * MDRD (Modification of Diet in renal Disease study Levy et al 2005 9 Kron. glomerulonefrit 26 % Diabetesnefropati 19 % Cystnjuresjukdom 13 % Atherosklerotisk njurkärlsjukdom och nefroskleros 11 % Pyelonefrit 7 % Uremi UNS 7 % Övriga (interstitiell nefrit, amyloidos, 17 % vaskuliter, myelom, litiumnefropati, ciklosporin m.m.) Källa: Svenskt register för aktiv uremivård 10 Vad är uremi? det uremiska syndromet Uremi = symtomgivande njurinsufficiens Orsakas av retention av kvävehaltiga metaboliter. Urea används som markör för uremiska toxiner. Allmänsymtom Fysiskt och mental trötthet, nedsatt aptit, viktnedgång, klåda, anemi, parestesier i benen Vätske-och eloktrolytbalans Ödem, övervätskning ev. med med lungstas, hypertoni, hypokalcemi, hyperkalemi, acidos Gastrointestinala symtom Matleda, aptitlöshet, illamående, kräkningar, uremidoftande andedräkt, metallsmak i munnen, kolit med diarré 11 Normal funktion 100% Njurfunktionspanoramat Uremisymtom 100 50 30 20 10 5 0 GFR (ml/min) Proteinreduc. kost Dialys Njurtransplant. 100 300 s-kreatinin (µmol/l) Informera om uremi Kronisk njursvikt uremi (CKD 5) 800-1000 (-2000) Ingen funktion 0% 12 3

Åtgärder och kontroller vid kronisk njursvikt Tidigt insatt njurmedicinsk vård Information utbildning av patienten Kontroll av medicinska parametrar - Behandling av anemi - God blodtryckskontroll - God metabol kontroll hos diabetiker - Kalium, kalcium, fosfat - D-vitamin/Sekundär hyperparathyreoidism - Proteinreducerad kost med stöd av dietist Anemibehandling Erytropoietin-injektion ( EPO ) subkutant 1-4 gånger i månaden (Eprex, Neo-Recormon, Aranesp, Mircera ) höjer Hb. Mål: Hb 110 130 g/l. Järnbrist är vanligt och skall korrigeras innan EPO ges. Uteslut andra orsaker till järnbrist. Ofta otillräckligt eller intolerabelt med tabletter. Intravenöst järn behöver ges. 13 14 Metabolisk acidos Vanligt vid kronisk njursvikt: Tag standardbikarbonat i venblod (21-27 mmol/l) (I akuta situationer tar man arteriell blodgas) Konsekvenser: Hyperkalemi, katabolism. Calcium 99% av Ca i kroppen i skelettet 1 g Ca per dag via födan (nettoupptag 200 g) Behandling: Tablett Natriumbikarbonat à 1 g 1-4 x 2-3. Vid svåra akuta fall intravenöst behövs oftast initialt. 15 16 4

Calcium Absorberas i tunntarmen Passivt Aktivt (vitamin D) Utsöndras via tarm och njurar Ständigt utbyte mellan Ca i skelett och kroppsvätskor S-Ca 2,2-2,6 mmol/l Joniserat Ca 1,18 1,31 mmol/l 45-50% av s-calcium är obundet/joniserat. Resten är bundet till albumin. 17 Alb Joniserat Ca Alb Alb Alb Alb ph-beroende. H-joner konkurrerar med Ca om bindning till albumin. Högre jon Ca i sur miljö. Bör mätas vid aktuellt ph. 18 Calcium Hypercalcemi S-calcium/totalcalcium (falskt lågt vid lågt s-albumin) Korrigerat calcium kan beräknas vid lågt albumin. Korrigerat Ca = s-calcium + 0,02 (42-albumin g/l) Visar vad s-calcium hade varit om s-albumin hade varit normalt (42 g/l) Joniserat calcium (säkrast) Orsaker - Malignitet - Hyperparathyreoidism - D-vitaminintoxikation - Sarkoidos Symtom - Trötthet - Muskelsvaghet - Mjukdelsförkalkningar 19 20 5

Hypocalcemi Symtom - Parestesier - Kramp i händer och fötter - Muskelryckningar - Irritabilitet 60-årig kvinna med reumatoid artrit och njursvikt S-Ca 2,05 (2,2-2,6 mmol/l) S-albumin 31 (36-42 g/l) S-kreatinin 90 (45-90 mikromol/l GFR ml/min och 1,73 m 2 BSA Jon-Ca (1,18-1,31 mmol/l) S-fosfat 1,7 (0,8-1,5 mmol/l) PTH 97 (15-68 ng/l)) Vikt 48 kg Vilket ungefärligt GFR-värde har patienten? Är totalcalcium/s-calcium verkligen lågt? Räkna! 21 22 60-årig kvinna med reumatoid artrit och njursvikt Vitamin D GFR 10 ml/min x 1.73 m 2 BSA 7-dehydrocholesterol S-calcium 2,05 mmol/l (2.2-2,6 mmol/l) Joniserat calcium 1,21 mmol/l (0,18-0,31 mmol/l) Korrigerat calcium 2,29 mmol/l (2,2-2,6 mmol/l) Cholecalciferol, vitamin D 3 25-OHD 3 (levern) 23 1,25 (OH) 2 D 3 (njuren) 24 6

D-vitamin Calcium och PTH Ökar Ca-absorptionen i tarmen Ökar fosfatabsorptionen i tarmen Hämmar syntes av PTH Ökar reabsorptionen av Ca i njurarna Skelett Mobiliserar mineral Ger bennybildning och mineralisering Lågt s-ca (D-vitaminbrsit) ökar PTH. Högt s-fosfat (nedsatt renal utsöndring) ökar PTH. Parathyreoidea + - Normalt/högt s-ca hämmar PTH Ca 2+ Motverkar benskörhet (se engelska sjukan ) D-vitamin höjer s-calcium 25 Frisättning av parathormon (PTH) stimuleras av - lågt s-ca - högt s-fosfat 26 Högt fosfat stimulerar PTHfrisättning s-fosfat + Vit. D-receptor Kontroll av Ca Parathyreoidea Calcium sensing receptor Fosfat Deltar i skelettomsättningen och bildar olösligt bensalt med kalcium. Tas upp i tunntarmen. Rikligt i mjölkprodukter, kött och bröd. - 70% utsöndras via njurar, 30% via tarm Vit. D 3 hämmar PTHfrisättning PTH-rec s-fosfat hämmar betahydroxylas i njuren. Ger minskad syntes av vitamin D 3 + PTH Ca++ Lågt s-ca stimulerar PTHfrisättning Normalt s-ca hämmar PTHfrisättning 27 Behandling av hyperfosfatemi är viktigt för att förhindra: kärl- och mjukdelsförkalkningar hyperparathyreoidism utveckling av skelettskörhet Fosfat Behandling: Minska fosfat i kosten (speciellt mjölkprodukter) Fosfatbindare till måltiderna: kalciumkarbonat (t.ex.calcitugg ), sevelamer (Renagel ), lantankarbonat (Fosrenol ) 28 7

Calcium, fosfat och PTH vid njursvikt med sjunkande GFR sjunker s-ca stiger s-fosfat Konsekvens: PTH stiger Effekter av PTH Njure - Ökar tubulär reabsorption av calcium - Minskar tubulär reabsorption av fosfat Ben - Ökar osteoklastmedierad benresorption Tarm - Ökar reabsorptionen av Ca 29 Sammanfattning: PTH höjer s-ca 30 Sekundär hyperparathyreoidism Parathyreoidea tillväxer och blir överaktiv vid: - Brist på aktivt vitamin D 3 - Lågt s-calcium - Högt s-fosfat (hämmar D-vitaminsyntesen) Sekundär hyperparathyreoidism Konsekvenser - Hypercalcemi - Kärlförkalkning - Skelettskada Förebygga/behandla genom att - sänka fosfat (fosfatlåg kost, fosfatbindare) - Ge Vitamin D 3 (Etalpha, Rochaltrol, Zemplar ) - Calcimimetika se Calcium sensing rec., bild 26 (Mimpara ) - Op. med parathyreoidektomi i svåra fall 31 32 8

View Notes Calcification Score Förkalkning av kranskärlen hos unga dialyspatienter 10000 1000 100 10 1 0.1 0 5 10 15 20 25 30 35 Age (years) - calcium/fosfatbalans : 14 av 16 HD-pat. 20-30 år hade förkalkning (höga score) Adapted from Goodman et al. N Engl J Med. 2000;342:1478-1483. 33 34 Fall 39-årig man med insulinbehandlad diabetes sedan 12 års ålder. I tonåren dålig glukemisk kontroll, senaste 15 åren HbA1c runt 6%. GFR 15 ml/min. Lab: Hb 101, kreatinin 344, urea 24, kalium 5,4, calcium 2,01, fosfat 2,0, albumin 39. Lätta underbensödem. Normalvärden sidan 22. Ytterligare prover man kan behöva för terapi avseende - anemi: - kaliumvärde: Fall forts. Hur kan vi förbättra patientens labvärden? Anemin? Kalium? Calcium/fosfatbalansen? Patienten är trött, har klåda och äter dåligt, ibland illamående. Varför? Fall forts. 3 månader senare har patienten Hb 118 Calcium 2,21 Fosfat 1,6 Kalium 4,3 Urea 16 PTH 160 Bättre aptit, inget illamående, piggare! Kan vi göra något ytterligare? 35 36 9

Fall forts. Calcifylaxi (Small vessel calcification) Denna patient har minskat i GFR 2-5 ml/min/år i genomsnitt. Behöver vi fundera över/diskutera något mer med patienten? Vävnads- och hudnekroser 37 38 Calcifylaxi - riskfaktorer Hög ålder Lång tid i dialys Hög dos calciumhaltiga fosfatbindare Hög Ca-P-produkt Vitamin D-behandling Diabetes mellitus Kronisk inflammation, förhöjt CRP Långa nivåer hämmare (fetuin-a m.fl) Waranbehandling (hämmar fetuin-a) Calcifylaxi Diagnos - Mjukdelsröntgen, skelettscintigrafi, biopsi Behandling - Sänk Ca x Fosfat-produkten Prognos - 80-90% mortalitet vid ulcerationer 39 40 10

Medicinska mål vid kronisk njursvikt enl. Svensk Njurmedicinsk Förening 2007 Blodtryck under 130/80 Hb 110-130 g/l Ca x fosfat < 4,5 s-fosfat <1,8 mmol/l PTH högst 2-3 ggr övre normalgräns (150-300) Ingen acidos (standardbikarbonat normalt) God nutrition Frihet från uremiska symtom Proteinreducerad kost (PR40-kost) Genom minskning av proteinintaget reduceras bildning av kvävehaltiga metaboliter, vilket återspeglas i lägre ureanivåer. Symtomen på den uremiska intoxikationen avtar. Exempel på PR-kost Indikation: Vid uremiska symtom, även lindriga, såsom trötthet, minskad aptit och viktminskning. Högt fosfat. Proteinintag: 0,6 g per kg kroppsvikt (40 g/dygn vid 70 kg) Adekvat energiintag viktigt. Mer fett och kolhydrater. 41 42 Uremivård - indelning Konservativ/predialytisk uremivård - proteinreducerad kost - symtomlindrande behandling Aktiv uremivård - dialys (peritonealdialys, hemodialys) - njurtransplantation Patienter i aktiv uremivård 31/12 2008 Ökar kontinuerligt, samtliga behandlingsformer ökar. Hemodialys 2718 patienter (varav 101 i hem-hemodialys) Peritonealdialys 848 patienter Fungerande njurtransplantat 4462 patienter Totalt 8029 patienter 867 st per miljon invånare (prevalens). Årlig tillväxt ca 4,4%, ca 2/3 män, 1/3 kvinnor. 43 Antal nyupptagna patienter årligen ca 1100, incidenstal ca 125 per miljon invånare och år viss variation mellan olika län. 44 11

F HD PD Förberedelse av patient inför dialys Information/utbildning i god tid. Individuellt och i grupp. Informationsmaterial. Informerat val också i god tid av behandlingsalternativ. Access PD-kateter, AV-fistel. Dialysstart i rätt TID. 1. Njurarnas funktion, njursvikt 2. Påsdialys 3. Bloddialys 4. Kost Fysisk träning Sociala och ekonomiska rättigheter - kuratorn 5. Njurtransplantation Njurskolan 6. Njursjukas förening och gruppdiskussion Anhöriga får vara med. Mingel efter där man får träffa andra njursjuka/patienter som redan har dialys. 45 46 Användningen av peritonealdialys varierar i Sverige. Varför? Antal dialyspatienter med PD och HD i Sverige 1990-2005 n 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 47 12