Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten



Relevanta dokument
Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

ATT LEVA MED DIABETES

Mat och dryck för dig som har diabetes

Good Calories, Bad Calories. Fats, Carbs and the Controversial Science of Diet and Health Del II

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Mat & Hälsa Kolhydrater

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

GRAVIDITET OCH DIABETES

Ger socker typ 2-diabetes?

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Skräddarsydda råd om mat

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

WHO = World Health Organization

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

KOLESTEROL OCH BLODSOCKER

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Vad påverkar vår hälsa?

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Symptom. Stamcellsforskning

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Diabetesutbildning del 2 Maten

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Individualiserade kostråd

Tio steg till goda matvanor

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Behandling av typ 2-diabetes

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

10 misstag kvinnor gör

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar

"Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre"

Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat

Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Låt oss hållas starka!

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Kemiska ämnen som vi behöver

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Vad räknas till frukt och grönt?

Namn: Anders Andersson Datum:

PRODUKT INFORMATION OCH AFFÄRSMÖJLIGHET

Välkommen ljuvliga höst!

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

VITA SIDOR. United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016

6. Invändningar du bör vara beredd

Hjälp, vad har hänt med oss? Sid. 1

Prestationstriangeln

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Övervikt, kost och att gå ner i vikt

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Teorin om fettets farlighet

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Mat, fasta och Addison.

Kost och fysisk aktivitet vid diabetes

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Myten om att fett är skadligt för hjärtat

Transkript:

Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten Den fettsnåla kosten riskerar att göra oss fetare och sjukare Se artikeln nedan ur Independent News Runt om i världen uppmärksammas nu hur vi i värsta fall håller på att skapa en generation av diabetiker och överviktiga genom felaktiga kostråd - att äta en fettsnål kost. Problemet är att den fettsnåla kosten förutsätter att vi får den nödvändiga energin från kolhydrater i stället för fett. Men dessa består i dag i hög utsträckning av s k snabba kolhydrater, som sätter insulinregleringen i obalans och vi blir alltför tidigt hungriga i stället. Här är den viktiga orsaken till övervikt i samhället och inte intaget av fett. Snabba kolhydrater finns i vitt bröd, socker och godis, pasta, potatis m m, medan långsamma kolhydrater finns i grönsaker, bröd bakat på surdeg, pasta al dente m m. I USA har en världsledande näringsforskare från Harvard, Walter Willett, i en ny bok, "Eat, Drink and be Healthy" avrättat den gamla "kostpyramiden" eftersom den anvisar ett stort intag av kolhydrater och ett alltför litet fettintag. Jag är oroad över de snabbt ökandet antalet diabetiker i vårt samhälle. Uppskattningsvis 30 procent av männen och mellan 10 och 15 procent av kvinnor efter menopausen i USA har idag insulinresistens, som vanligtvis leder till diabetes och har samband med ökad risk för hjärtsjukdom. Det finns skäl att vänta att situationen är lika i Sverige samt att detta har ett samband med de tvivelaktiga rekommendationerna att äta en fettsnål kost. Ju högre kolesterol desto längre livslängd Som läsare bör du sprida denna artikel till skolkök, daghem, dietister, de som arbetar inom vården, lärare i ungdomsskolan m fl. Observera att det i artikeln nämns att högt kolesterol hos kvinnor snarast visar samband med ökad livslängd. I och med att margarinindustrin, läkemedelsföretag m fl lyckats få genomslag för sin marknadsföring av fett och kolesterol som något skadligt och också tycks ha påverkat de gällande kostråden, är det viktigt att andra krafter i samhället griper in. (Ur Independent News 8/5 2002) Myten om den fettsnåla kosten I många år har vi fått rådet att äta en fettsnål kost för att förhindra hjärtattacker och hålla nere vikten. Men säger Jerome Burn, senaste forskningen pekar på att en sådan diet i själva verket kan göra mer skada än nytta. 8 maj 2002 Letar du efter något hälsosamt och fettsnålt till middag? Vad sägs om en fin rostbiff, som innehåller hälften fett och hälften protein? Det är ett förslag som närmast är en irrlära i

förhållande till det vi hör i våra dagar, men det finns allt starkare bevis för att fettsnål kost inte är det universalmedel vi blivit lovade. Under de senaste 30 åren har en sådan diet officiellt proklamerats, på båda sidorna av Atlanten, som vägen till artärer fria från förkalkning och en slank figur. Ett budskap som har drivit fram 15.000 fettsnåla produkter på de amerikanska butikshyllorna. Men, kampanjen har inte haft någon märkbar effekt på antalet nya fall av hjärtsjukdom, och inte heller har kilona ramlat av midja och höfter. I själva verket blir vi enligt en ny rapport fetare. Den fettsnåla kosten är inte bara ovidkommande när det gäller att minska risken för hjärtsjukdom, den kan vara ansvarig för den oroande ökningen av diabetes. Upprättelsen för den feta rostbiffen kom i en prisbelönt undersökande artikel, som publicerades förra året, om hur litet fakta det finns som stöder den fettsnåla kosten. (Science, 30 mars 2001). Artikeln blev så gott som ignorerad i England vid den tiden, men borde läsas av alla som är intresserade av diet. Problemet med det fettsnåla budskapet är att det är alldeles för förenklat. Vi har till exempel blivit tillsagda att undvika animaliska fetter eftersom de är mättade samt att mättade fetter höjer kolesterolnivån i blodet. Men hälften av fettet i en stek är i själva verket enkelomättat samma typ som anses bra för hjärtat i olivolja. Den andra hälften består av mättat fett, men ungefär en tredjedel består här av stearinsyra, som likt olivolja höjer det goda HDL kolesterolet i blodet. Så bara 30 procent av fettet i en stek är av den typ av mättat fett som kan höja det dåliga LDL kolesterolet. Men, även detta demoniserade fett kommer samtidigt att öka det goda HDL. Allt detta tyder på, skriver vetenskapsjournalisten Gary Taubes, författare till artikeln i Science, att en stek med rostbiff snarare än kolhydrater kommer att minska risken för hjärtsjukdom. Rekommendationen att andelen fett i kosten skall minskas till 30 procent av totala kaloriintaget fanns i en senatsrapport 1976. Skriven av en journalist, som tidigare bara hade skrivit om förhållanden på arbetsmarknaden, baserades denna på endast två dagars vittnesmål, mest från en excentrisk kostexpert från Harvard, Mark Hegstead, som såg fett som cigaretternas motsvarighet inom kosten. Detta kanske inte hade spelat någon roll om det kommit in fakta som stödde hans rekommendationer men förutom till en viss punkt, så saknas sådana fakta. Otvivelaktigt är det så att om du löper stor risk att drabbas av hjärtattack övervikt, högt blodtryck, ingen motion etc och du har mycket höga kolesterolvärden, då kan du med kost och läkemedel på ett märkbart sätt minska risken att drabbas av hjärtattack. Men vad som inte visats på ett övertygande sätt, är att den som inte har denna riskprofil skulle få sitt liv förkortat genom att äta mer fett än den rekommenderade nivån. Som Taubes beskriver i sin artikel, har minst fyra stora studier mellan 1980 och 1984 som jämfört sjukdom och kost inte kunnat visa att män som åt mindre fett levde längre eller hade färre hjärtattacker. Sedan tidigt 70-tal har den amerikanska fettkonsumtionen minskat från ungefär 40 procent till 34 procent, men antalet nya fall av hjärtattack har inte minskat. I själva verket har antalet behandlingar av hjärtsjukdom ökat från 1,2 miljoner till 5,4 miljoner mellan 1979 och 1996, något som också speglar tillkomsten av nya behandlingsmetoder. Samtidigt har andelen överviktiga i Amerika skjutit i höjden från 14 procent till 22 procent.

Den fettsnåla kosten kan vara kraftigt skadlig. I slutet av 80-talet gjorde David Jacobs från University of Minnesota en studie i Japan på effekterna av kolesterol och fann intressant nog ett samband mellan lågt kolesterol i blod och en ökning av död i andra sjukdomar än hjärtsjukdom. Han rapporterade detta till National Heart, Lung and Blood Institute, som var värd för American Heart Associations konferens år 1990. Vid den konferensen ställde man samman 19 studier om samband mellan kolesterolnivå och sjukdom från hela världen. Taube skriver Dessa data var samstämmiga. När forskarna undersökte alla dödsfall i stället för bara död i hjärtsjukdom, var kurvan U-formad för män (både högt och lågt kolesterol ökade risken) och plan för kvinnor. Han tillägger: För kvinnor gäller det om något, att ju högre kolesterol, desto längre levde de. Under tiden har inte heller sambandet mellan fettsnål kost och viktminskning rönt någon framgång. I den löpande studien Women s Health Initiative en studie om kvinnors hälsa som kostat 100 miljoner dollar lät man hälften av 50.000 kvinnor i en slumpmässig uppdelning äta en omänsklig kost där bara 20 procent av energiintaget kom från fett. Efter tre år hade de i genomsnitt bara gått ned ett kilo. Kritiker av den fettsnåla hypotesen, som Peter Ahrens vid Rockefeller University i New York City, har hela tiden varit oroad över att en minskning av fettintaget kan leda till en rad oförutsedda effekter. Fett är en betydelsefull komponent i cellmembranen, hjärnan består till 70 procent av fett. En förändring av förhållandena hos fettet kan påverka alla typer av processer, från immunförsvar till hormonnivåer. Hur mycket annat som är invävt i frågan om effekterna av fett i kosten visades i studien Lyon Diet Heart Study (16 feb 1999). Denna bestod av två grupper av sådana som överlevt en hjärtinfarkt. En grupp fick en typisk fettsnål kost, medan den andra fick en medelhavskost med mer bröd, cerealier, bönor, grönsaker, olivolja, frukt och fisk. Totala mängden fett och typen av fett var mycket olika i de båda grupperna. Intressant och förbryllande nog var kolesterolnivån i blodet hos de båda grupperna mycket lika, trots att ett högt fettintag antas påverka kolesterolet. Efter fyra år hade det skett 14 hjärtinfarkter i medelhavsgruppen medan det skett 44 i den fettsnåla gruppen. Detta tyder på att en minskning av kolesterolet i blod inte bara är en fråga om att minska fettintaget. Det som tycks vara viktigt är i stället vilket fett du väljer och vad du äter tillsammans med fettet. En fara med den fettsnåla kosten kan vara att den får oss att äta alltför mycket av fel livsmedel. Om vi har möjlighet kommer vi att äta ungefär samma mängd kalorier oavsett hur de är fördelade. De som äter mer kött och mejeriprodukter, som finnar och amerikaner, har en tendens att äta litet av grönsaker och frukt. Om du därför drar ned på fettet är det sannolikt att det ersätts med raffinerade kolhydrater och detta verkar orsaka problem. Det är oroande att bevisen växer för att en kost med mycket kolhydrater kan öka nivån i blodet av de farliga fetter som kallas triglycerider och minska det goda HDL kolesterolet. Kost med högt innehåll av socker och andra kolhydrater kan också leda till ett tillstånd som kallas insulinresistens överflödet av kolhydrater omvandlas till glukos, som i sin tur får kroppen att producera extra insulin och så småningom blir kroppen mindre känslig för insulin. Denna

kombination leder till vad endokrinologen från Stanford, Gerald Reaven, har kallat syndrom X (New Scientist, 1 sept. 2001). (I Sverige kallas detta för det metabola syndromet, GL). I USA har uppskattningsvis 30 procent av män och mellan 10 och 15 procent av kvinnor efter menopausen insulinresistens, som vanligtvis leder till diabetes och har samband med ökad risk för hjärtsjukdom. Godis och snacks med högt energiinnehåll ökar leverns exponering för skadliga nivåer av insulin, medan motion kan hålla ned nivån av skadliga triglycerider. En annan del i den kolhydratrika kosten som har samband med syndrom X, är en hög konsumtion av ett slags socker som kallas fruktos. Fruktos utgör hälften av vanligt socker, men ljus sirap, som nu används som sötningsmedel i många livsmedel frukost flingor, många light-produkter och kolsyrade drycker - består av nästan ren fruktos. Det är inte den fettrika kosten som i första hand kan väntas vara orsaken till vår smygande epidemi av övervikt, utan snarare det ökade intaget av kolhydrater, särskild de som kommer från socker. Något som är mycket intressant är att de forskare som är oroade över syndrom X kommer med samma typ av kostråd som de som studerar fetter och hjärtsjukdom. Ännu en gång, olivolja, fiskolja, mycket frukt och färska grönsaker samt långsamma kolhydrater som linser, bönor, brunt ris och havre rekommenderas som ett sätt att undvika insulinresistens samt att göra intag av mättat fett säkert. Ett skäl till att den fettsnåla kosten överlever som en rekommenderad kost, vilket bara tycks vara relevant för människor med risk för hjärtinfarkt pga. högt kolesterol, är svårigheterna att utforma allmänna kostråd. Fetter och kolesterol inte bara påverkar varandra på en mängd olika komplicerade sätt, utan detta gäller också hur vi drar på oss mer fett. De miljarder som ett framgångsrikt anti-fett piller skulle kunna tjäna in, förutsätter enorma satsningar på forskning för att förstå de mekanismer som styr aptit och upplagringen av fett. Komplexiteten hos dessa efter hand allt mer överblickbara mekanismer, kan förklara varför det enkla fettsnåla mantrat har visat sig så misslyckat också när det gäller att gå ner i vikt. En glimt av hur komplicerad denna mekanism är kom från en studie av forskare vid Rockefeller University. De använde en mycket speciell teknik för att spåra vilka delar av hjärnan som medverkar när det gäller vår aptit. Ett pseudorabies virus, som infekterar ihopkopplade hjärnceller samt är genetiskt modifierat för att alstra grönt glödande manet- protein, injicerades i råtthjärnor. Det mesta av forskningen om hungern har koncentrerats runt aptitcentrat i hypotalamus. Men om man följer det gröna spåret efter viruset, avslöjas att de delar av hjärnan som kontrollerar känslor, lukt och högre centren var alla påverkade. Vår aptit verkar vara en viktig del av vem vi är. Ett liknande forskningsprogram, som skulle reda ut vad som ligger bakom sambanden mellan fett i kosten och kolesterol, skulle troligen leda till mer sofistikerade och användbara kostråd än den fettsnåla kosten.

(Ur Independent News 8/5 2002)