Utvärdering av Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödravården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Av: Caroline Wigren-Kristoferson Programmet har varit psykologiskt värdefullt. Det känns om Region Skåne verkligen vill att det skall komma privata entreprenörer. Vi har inte varit motarbetade, utan snarare stöttade. (Entreprenör inom mödrahälsovården) 2008-2010 drev Näringsliv Skåne projektet Ökad kunskap och mångfald inom vård och omsorg. Under arbetet med projektet gjordes en hel del lärdomar. Vissa av dessa finns nedtecknade i rapporten Hinder, utmaningar och möjligheter för företagande inom vård- och omsorgssektorn som finns att ladda ner från Region Skånes hemsida. Jag följde detta projekt som forskare och författade ovan nämnda rapport. Med anledning av att jag var väl insatt i det första projektet som genomfördes fick jag möjlighet att även följa Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödravården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne, vilket denna rapport handlar om. Som ett andra steg fick jag möjlighet att utvärdera projektet. I utvärderingen presenterar jag kortfattat bakgrunden till att införa hälsoval inom mödrahälsovård, jag presenterar därefter de olika insatser som arrangerats. Empirin bygger delvis på att jag deltagit i de olika arrangerade aktiviteterna, samt på intervjuer med personer som deltagit. Dessa representerar grupperna rådgivare och entreprenörer, då aktiviteterna primärt varit riktade mot dem. Då jag närvarat vid flertalet aktiviteter och följt projektet har jag haft möjlighet att ha löpande samtal med projektledaren Anna Nilsson och med Agneta Spånberg, ALMI. Agneta var ansvarig för Entreprenörskolan, som varit en aktivitet inom projektet. Jag har dessutom intervjuat tre rådgivare samt entreprenörer som deltagit i Entreprenörskolan och entreprenörer som deltagit på nätverksträffarna. Bakgrund Region Skåne anger fyra bakgrundsfaktorer som var drivkraften till införandet av mödrahälsovård som ett eget val inom ramen för Hälsoval Skåne: (1) det stora behovet av mödrahälsovård i Region Skåne på grund av det ökande antalet gravida i Skåne; (2) den mödrahälsovård som fanns före hälsovalet byggde på olika basprogram och hade olika 1
ersättningssystem; (3) det fanns geografiska skillnader i tillgänglighet till preventivmedel och i det utbud som erbjöds gravida kvinnor; (4) i jämförelse med andra landsting hade Region Skåne haft låg hörsamhet i gynekologisk cellprovtagning enligt den organiserade screeningen för livmoderhalscancer. Genom införandet av hälsoval i mödrahälsovården ville Region Skåne säkerställa jämlik vård med hög kvalitet, god tillgänglighet, god kontinuitet samt stimulera till mångfald i utförarledet. Medborgarnas valfrihet skulle öka. Detta skulle uppnås genom att man i ackrediteringsvillkoren ställde gemensamma krav. Alla vårdgivare som sökte om ackreditering och uppfyllde kraven skulle få teckna avtal, alla vårdtagare som sökte vård skulle tas emot. Genom hälsoval kom resurserna att tilldelas de mödrahälsovårdsenheter som kvinnorna valde. Vårdgivarna får bedriva vård så länge de uppfyller ackrediteringskraven, vilket främjar kontinuiteten. Den nya kundvalsmodellen omfattar samtliga tre områden: Mödrahälsovård, dvs. graviditetsövervakning inklusive föräldrastöd och eftervård. Detta erbjuds alla gravida kvinnor och syftar till att upptäcka riskfaktorer som kan leda till graviditetskomplikationer samt till att ge råd och stöd till familjer. Upplysning och rådgivning kring preventivmedel och sexuell hälsa. Syftet är att förebygga oönskade graviditeter och smittsamma sexuellt överförbara sjukdomar. Informationen sprids individuellt och genom utåtriktad information. Gynekologisk cellprovtagning enligt den organiserade screeningen för livmoderhalscancer. Detta erbjuds alla kvinnor mellan 23 och 65 år regelbundet. Uppdraget omfattar inte specialiserad mödrahälsovård, dvs. utredning, behandling och rådgivning inom specialiteten obstetrik och gynekologi utöver de begränsade arbetsuppgifter som hör till graviditetsövervakning, preventivmedelsrådgivning samt utredning och behandling av sexuellt överförbara sjukdomar. Inte heller besök hos psykolog och kurator ingår i uppdraget, liksom inte heller amningsmottagning. Slutligen ingår inte den utåtriktade verksamhet som ingår i ungdomsmottagningens uppdrag. När det blev bestämt att införa eget val för mödrahälsovården i Skåne inom ramen för Hälsoval Skåne bestämde Region Skåne sig för att arbeta med projektet Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödravården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne. Genom projektet avsåg Näringsliv Skåne att via information, rådgivning och utbildning höja kunskapen och kompetensen kring utförandet av hälso- och sjukvård i privat regi hos i första hand presumtiva entreprenörer inom mödrahälsovårdscentralerna. Vid Regionala tillväxtnämndens möte reserverade sig samtliga närvarande ledamöter för socialdemokraterna mot beslutet. Deras argument var att Region Skåne skall vara en attraktiv arbetsplats som drar 2
till sig den bästa kompetensen genom att erbjuda möjligheter att utvecklas, spännande arbetsuppgifter och en bra löneutveckling. I sin reservation skriver de: Vi finner det därför märkligt att Region Skåne ska lägga pengar på att locka den egna kompetensen att lämna den offentligt drivna verksamheten och starta eget. De uttrycker i reservationen även oro för att spjutspetsen av barnmorskor försvinner från Region Skåne, i en situation när det råder brist på erfarna barnmorskor. De påpekar att fokus borde ligga på att göra Region Skåne till en attraktiv arbetsgivare där de bästa barnmorskorna vill arbeta. Genom införandet av hälsoval inom mödrahälsovården har det skett en förändring. Våren 2012 (baserat på uppgifter för februari månad från Region Skåne) var ungefär 70 % av alla gravida kvinnor listade på offentliga mödrahälsovårdcentraler och 30 % på privata. Barnmorskor jag har talat med under projektets gång påpekar att det inte finns fler barnmorskor verksamma i Skåne idag och det råder fortfarande en brist på barnmorskor inom vissa geografiska områden. Privata enheter som fanns redan före införandet av hälsovalet är fortfarande tungt belastade. I rapporten Lärdomar från projektet Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av möravården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne visar jag med hjälp av sekundärdata att det går att urskilja fyra grupper av entreprenörer inom mödrahälsovården: (1) de som driver vårdenhet och utvecklar med mödrahälsovård; (2) de som drev mödrahälsovård innan hälsovalet infördes; (3) de som är del av en företagsgrupp; (4) de som är helt nystartade. I den rapporten presenterar jag ett fall per grupp för att ge en bild av de olika typerna av entreprenörskap. Gruppen som består av helt nystartade är den minsta gruppen, och det är i denna grupp de barnmorskor som tidigare var anställda inom Region Skåne finns. Insatser under projektets gång Entreprenörskolan Entreprenörskola arrangerades av Almi för barnmorskor och andra som var intresserade av att starta eget inom mödrahälsovård. Det har totalt arrangerats fyra utbildningstillfällen under 2011, de presenteras i tabellen nedan: Datum Antal deltagare Antal deltagare från Region Skåne Antal deltagare från privata aktörer 13 april 11 8 3 28 april & 3 maj 9 5 4 17 maj & 26 maj 5 1 4 9 juni & 22 juni 8 8 3
Jag deltog i den tredje kursen som arrangerades. Jag var med på båda träffarna. Fem barnmorskor deltog på träffarna. Fyra av de fem var privat anställda och en var offentligt anställd. Drivkraften att komma var att lära mer om att starta eget. En av deltagarna drev redan en enskild firma i vilken hon vidareutbildar barnmorskor och BVCsköterskor med fokus på att leda föräldrakurser. Hon funderade över hur hennes verksamhet möjligen skulle kunna utvecklas i och med förändringarna inom branschen. En av deltagarna hade utländsk bakgrund och i hennes hemland var det väldigt vanligt med privata företag. Hennes dröm var att en dag driva en egen verksamhet. Hon hade gjort det aktiva valet att stanna i Sverige efter sin utbildning och ser införandet av hälsoval som en chans. Hon hade kontakt med ytterligare två personer som hon eventuellt kommer att starta tillsammans med. Två stycken var tydliga med att de ville lära mer men de kände sig ännu inte redo att ta steget. De kom från samma arbetsplats, en privat mottagning, där det pratades mycket om att starta eget. En av dem såg ekonomi och administration som de stora utmaningarna, om hon en dag skulle ta steget att starta eget. Den femte deltagaren upplevde ett starkt behov av utveckling men hade svårt att se vad hon skulle göra. Hon arbetade på en privat mottaning men såg inte riktigt vitsen med att slita för att andra skulle tjäna pengar på hennes kunskap och kompetens. Flera hade erfarenhet från att ha arbetat på kvinnokliniker och på förlossningsavdelningar. Skälet till att de tog steget till mödrahälsovård var främst bekvämare arbetstider, samt att man gärna ville arbeta med de olika delarna. Genom Entreprenörskolan fick deltagarna ta del av vilka regler som gäller, som att en privat enhet fritt kan upphandla tjänster medan en offentlig inte kan det. Vad LOU och LOV innebär. De fick även lära sig hur man räknar ekonomiskt på en mödrahälsovårdsenhet. Under träffarna diskuterades möjligheten att vara företagare och barnmorska på en och samma gång, att skapa företag utifrån professionen. Att hitta sin idé, att hantera den, att identifiera vad man vill göra, och hur man vill göra det, var ämnen som avhandlades. Vi diskuterade bland annat drivkrafter för entreprenörskap och deltagarna pekade då på: kvalitet, ekonomi, självständighet, frihet att organisera, möjligheten att ge något som inte finns idag (t ex. yogakurs), att förändra utifrån patienternas behov, att forma efter efterfrågan. En annan diskussion rörde vad man kan tänkas ta betalt för och inte, vilka tilläggstjänster kan utvecklas och vilka känns etiskt okej. 4
Jag har deltagit i tidigare arrangerade Entreprenörskolor. Det var lyckat att samla en yrkeskategori, i det här fallet barnmorskor. Det innebar att de exempel som togs upp var relevanta för alla. Entreprenörskolan är en arena för nätverkande och att möta de som är i samma bransch är värdefullt. Ett sätt att utvärdera Entreprenörskolan skulle kunna vara att räkna hur många som faktiskt startar företag. Denna typ av utvärdering skulle sannolikt vara felaktig av flera anledningar. Dels kan kunskap från Entreprenörskolan leda till att man utvecklar den verksamhet där man är anställd, kunskapen leder därmed till intraprenörskap. Dels är frågan när man skall utvärdera. Många tar sannolikt del av Entreprenörskolan och inväntar rätt tillfälle att starta. Det kan vara inom en närmre framtid, alternativt inom ett par år. Från forskning vet vi att steget till entreprenörskap ofta sammanfaller med en livsförändring. Agneta Spånberg från ALMI, ansvarig för Entreprenörskolan, menar att de främsta fördelarna med skolan som hon ser det, är kontakten som skapas mellan entreprenörerna. I och med att gruppen endast bestod av en profession fanns det en möjlighet att etablera ett nätverk som var värdefullt. Vidare var det möjligt att gå in i detaljerna, då alla berördes av samma ackrediteringsunderlag. Enligt Agneta Spånberg upplevde de närvarande inte varandra som konkurrenter, detta berodde nog främst på att de arbetade inom olika geografiska områden i Skåne trodde hon. Att kurserna var förlagda till kvällstid var enligt Agneta en förutsättning. Ett viktigt resultat av träffarna är enligt Agneta att avdramatisera frågorna som rör ekonomi och risktagande. Med kunskap är det möjligt för deltagarna att kalkylera på sina konkreta idéer, och med den kunskapen blir deras steg att bli entreprenörer inte lika riskfyllt. Entreprenörskolan är väldigt bra och uppskattad. Dock är det endast ett fåtal intensiva träffar och det hade behövts än mer tid och kunskap för att deltagarna skulle se sitt eget värde, menar Agneta Spånberg. Vidare är det få av deltagarna som hinner och prioriterar att lägga tid på de hemuppgifter som ingår mellan tillfällena. Detta innebär att de individuella genomgångar som deltagarna erbjuds är väldigt viktiga och värdefulla. De entreprenörer som valde att ta steget och starta eget fick mycket hjälp och stöd av ALMI. Träffarna blir som en ram, för att kunna gå ännu djupare hade ytterligare tid behövts. Trots att ambitionen var att det förberedande arbetet skulle startat ännu tidigare i förhållande till införandet av hälsoval inom mödrahälsovården, så kom arbetet igång sent. Hade arbetet kommit igång tidigare, hade entreprenörerna sannolikt kunnat vara ännu bättre rustade. Barnmorskorna är en speciell grupp att arbeta med, de är vana att fatta beslut och Agneta Spånbergs uppfattning är att de därmed är väl förberedda att driva eget. Enligt projektledaren Anna Nilsson var de som deltog i Entreprenörskolan väldigt positiva. Med denna specifika satsning på barnmorskor upplever de sig ha blivit sedda, vilket är viktigt. Med 5
ökad kunskap är det möjligt att ta ställning till om man vill eller inte vill ta steget att starta egen verksamhet. Då många av de som deltog i Entreprenörskolan har varit anställda inom Region Skåne är det viktigt att de får kunskap om privat företagande. En av de entreprenörer som gick Entreprenörskolan gav feedbacken (vid en intervju angående utvärderingen) att hon upplevde situationen problematisk, då hon ansåg att det var en grupp konkurrenter som samlades för att erhålla kunskap. Det innebar att hon inte var bekväm med att tala om sin företagsstrategi. Om gruppen hade bestått av entreprenörer som representerade olika vård- och omsorgsföretag hade det varit annorlunda. Hon ansåg att ackrediteringsunderlaget var tydligt. Hennes önskan var att få arbeta med företagsutvecklingen. Samma entreprenör underströk hur värdefull den individuella rådgivningen var och menade att utan den hade det inte gått. Under den individuella rådgivningen landade hon och hennes kompanjon bland annat i vilken företagsform de skulle driva sitt företag i. Nätverksträff för företagare inom branschen Under projektets gång har ett antal nätverksträffar arrangerats. Jag deltog på den första träffen som ägde rum den 18 oktober 2011 på kvällen i Region Skånes lokaler, samt på den sista som genomfördes måndagen den 18 juni 2012 på Frejakliniken i Höllviken. Att träffarna varit förlagda till kvällstid har främst varit för att ingen skulle känna sig hindrad att komma. Träffarna har ägt rum mellan 18.00 och 20.00 och har inletts med en lättare måltid. Vid den första träffen hade jag en kort presentation som handlade om Entreprenörskap Hälsa, vård och omsorg. Ann-Marie Scholander var där för att svara på frågor om hälsovalet. Dessutom diskuterades framtida nätverksträffar. De som deltog ansåg att det var bra och värdefullt att få träffas, att få kompetens. Genom denna aktivitet visade Region Skåne att de var viktiga. Dessutom gav träffarna Region Skåne en möjlighet att fånga upp de utmaningar och hinder som deltagarna såg. När jag frågat entreprenörer som deltagit om nätverksträffarna har jag fått feedbacken att de är väldigt viktiga och värdefulla. Det är viktigt att få träffa andra mindre entreprenörer som är i samma bransch. En entreprenör underströk dock att dilemmat är att alla mer eller mindre är konkurrenter, och man slåss för att överleva. Det innebär att det endast är viss information man känner sig bekväm att utbyta. En annan entreprenör som jag intervjuat berättar att hon och hennes kollegor har deltagit på nästan samtliga träffar. Hon menar att det känns bra att träffa andra och att man har en arena att utbyta erfarenheter på. Hon menar att det är bra om alla inte behöver göra allt från början. Hon tycker även att det har varit intressanta föreläsare. När jag frågar henne om hon tror att nätverket och arenan det kommit att bli skulle leva vidare även om Region Skåne inte engagerar sig, säger hon att hon tror att det kan vara viktigt att Region Skåne fortsätter att arrangera 6
träffarna under det kommande året också. Anledningen är att det har tillkommit nya företag hela tiden. Innan man vet vem som vill delta är det svårt för nätverket att klara sig själv. Men när man vet vilka företag som är intresserade, kan företagen mycket väl arrangera det själv. Hon menar att det är viktigt med en arena för de som är små. En tredje entreprenör anser att för att stödja och utveckla branschen vidare, kan Region Skåne fortsätta att ordna utbildningsdagar och tillfällen då företagare inom branschen kan träffas. Personen i fråga arbetar idag både privat och offentligt. Inom ramen för sin privata verksamhet har hon skrivit en bok som kan vara ett stöd i arbetet med föräldrautbildningar och uppföljningssamtal med gravida. Vid nätverksträffen på Frejakliniken hade hon möjlighet att berätta kort om boken, med resultatet att flera närvarande valde att köpa boken och vissa till och med att ha den till försäljning på sina företag. En fjärde entreprenör understryker vikten av att det är lika villkor för barnmorskor oberoende av om man arbetar privat eller offentligt. Samtliga måste ha samma rätt till Kvinnoklinikens mottagningar och till utbildning. Hennes förslag är att det skall finnas samordningsbarnmorskor som ser till så att alla håller samma höga kvalitet och följer de givna riktlinjerna. Enligt henne spred det sig en viss oro i branschen när mödrahälsovården kom att tillhöra primärvården och privata aktörer. Genom olika nätverk är det möjligt att upprätthålla kompetensen gällande olika typer av utvecklingsarbeten. Träff för rådgivare En träff för rådgivare anordnades. Hur läget i branschen ser ut presenterades samt vilka förändringar som branschen står inför. Vid träffen blev det tydligt att kunskapen är relativt bristfällig när det gäller offentligt finansierade vård- och omsorgstjänster. Någon deltagare kände inte ens till vad LOU och LOV innebär, en reflektion som dök upp är att detta är en målgrupp man behöver arbeta aktivare med. Få rådgivare har mött entreprenörer från vård- och omsorgssektorn, det innebär att de har ringa kunskap om denna grupp av entreprenörer. Vidare är kompetensen personbunden till rådgivaren, det innebär att det kan finnas ett fåtal som har mer erfarenhet av den här branschen. Hade behovet från branschen varit större så gör Agnat Spånberg bedömningen att då hade rådgivarorganisationerna tvingats lära sig. Jag intervjuade tre rådgivare för att skapa förståelse för hur de ser på branschen och dess framtid. En man och två kvinnor, samtliga representerar olika organisationer. Rådgivare ett (mannen) påpekade att det finns gamla strukturer och traditioner som hänger kvar. Det är kvinnodominerade branscher och enligt honom ser många det som ett kall att arbeta med vård och omsorg. Detta får till följd att det är fult att tjäna pengar menar han. En konsekvens är att det är svårt att driva företag, eftersom det föutsätter att man tjänar pengar. 7
Ett annat stort hinder är att det inte finns traditoner i branschen att driva eget. En snickare erfar den traditionen att det inte är konstigt, för en frisör gäller samma sak. Men så är det ännu inte inom vård och omsorg. Det finns inte goda exempel och det är en längre sträcka, det är tydligt vad man behöver som snickare och frisör, medan det är svårare att starta inom vård och omsorg. Det är inte så lätt att hitta det man behöver på Blocket. Han påpekar även att en vårdenhet kräver cirka 5000 listade patienter och frågar sig vem som har det från början? Jag frågar om hur han upplever rådgivningen med blivande entreprenörar från branschen. Han menar att det är en annan typ av rådgivning som man går in i. Han har bilden att de som kan tänka sig att bli entreprenörer har en idé om vad de vill göra, och att det är betydligt svårare att räkna på verksamheterna. När jag frågar om det handlar om oförståelse, ointresse eller okunskap om ekonomi så menar han att det ena leder till det andra. Tycker man att ekonomi är kul och vill räkna så lär man sig. Igen påpekar han det speciella att komma från den offentliga sektorn och starta eget inom vård och omsorg. Medan exempelvis en lastbilschaufför som vill starta eget vet vad han eller hon skall räkna på, så är det mer komplicerat inom vård och omsorgssektorn. Man har helt enkelt varit anställd på ett annat sätt, och sannolikt endast fått veta om man följer eller inte följer budgeten men inte vad för kostnader som finns. Inom vården, speciellt den offentliga, är ekonomin mer svårgreppbar. För framtiden tror rådgivare ett att det som behövs är mer erfarenheter, och dessa utvecklas över tiden. Han påpekar även att genusstrukturen hindrar att vi får kvinnliga entreprenörer. Kvinnan är fortfarande fast i hemmet. Det gör det svårt att vara kvinna och ta steget att starta eget vilket han upplever sig se i sitt arbete. Dessutom påpekar han att det idag är fler män som driver företag inom vård och omsorg, i förhållande till hur många kvinnor som arbetar där. Steget till företagande är stort för alla, men större för kvinnor. Han tror även att det krävs attitydförändringar, och att det är på gymnasienivå insatser behövs. Han påpekar även att vårdoch omsorgsbranschen är en bransch där vi helst inte vill vara kunder, vilket gör det ännu svårare. Hans erfarenhet är att kunskap ofta är personbundet i organisationer, så också i hans egen organisation. Det finns vanligtvis en person som har utvecklat kunskap om en bransch och då är den personen viktig och avgörande för rådgivning kopplat till just den branschen. Han påpekar även att de flesta stödorganisationer söker projektpengar, vilket innebär att man gör det som det finns pengar till. Man har helt enkelt inte en egen agenda, för det har man inte råd med. Rådgivare två påpekar att det verkligen behövs stödinsatser för vård- och omsorgsbranschen. Hon påpekar att det behövs utbildning om LOV. Som affärsrådgivare anser hon sig vara bra på affärerna, affärstänket är ungefär det samma oberoende av bransch, dock finns det regelverk som hon inte anser sig kunna. 8
Hon påpekar även att det är viktgit att arbeta med attityder, inte minst på utbildningar. Hennes organisation kommer idag knappt i kontakt med studenter på vård- och omsorgsutbildningar. Hon påpekar att en grupp som är viktig att påverka är lärarna som studenterna möter. När jag ställer frågan vem som skall ordna så att utbildningar arrangeras, får jag som svar att Region Skåne är en lämplig aktör, inte minst för att det blir konkurrensneutralt. Signaler om vad som är viktigt kommer oftast från nationell nivå. Rådgivare tre ser i sin verksamhet att vård och omsorg är en växande bransch. Hennes organisation har haft rådgivning för ett antal entreprenörer som har startat inom branschen, vissa har startat helt privat. Hon påpekar att denna grupp möjligen borde lyftas fram mer. Hon ser det som värdefullt att Region Skåne har drivit projektet. Det är en neutral aktör, vilket är klart bäst. Lär- och kunskapsseminarium för politiker och tjänstemän inom Region Skåne På detta seminarium deltog jag som deltagare. Anna Nilsson och Gudmundur Kristjansson från Näringsliv Skåne hälsade alla deltagare välkomna. Därefter talade Carl-Johan Sonesson, ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne, kort om Region Skånes syn på hälsoval. Susanna Johansson från Tillväxtverket berättade om vård- och omsorgsbranschens utveckling. Därefter informerade Anna Nilsson om vilka projekt Näringsliv Skåne har arbetat med som är relaterade till entreprenörskap inom vård och omsorg. Entreprenören Tina Zetterling, som är VD för Barnmorskegruppen Öresund, var inbjuden att berätta om sin resa från anställd inom Region Skåne till entreprenör. Hennes presentation var mycket uppskattad och ledde till diskussioner. Efter en fikapaus berättade Kajsa Westling från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen vid Stockholms läns landsting om projektet Företagande i Stockholms län. Med projektet vill Stockholms läns landsting, forma ett bättre företagsklimat som öppnar upp för innovation, expansion och effektivare vårdtjänster för Stockholms invånare. Man arbetar aktivt för att öka kunskapen om hur det är att vara företagare inom deras hälsoval. Detta görs genom dialog mellan politiker, tjänstemän, personal, fackförbund, företag och branschrepresentanter. Seminarium arrangeras och rapporter skrivs. Inom ramen för projektet har de även låtit genomföra en undersökning i vilken de kartlagt vad företagarna som är kopplade till Stockholms läns landsting tycker om företagsklimatet, samt hur de anser att det kan förbättras. Undersökningen bygger på en intervjustudie med 20 företag. Rapporten pekar på vikten av att öka dialogen, tillvarata innovationer samt ett antal administrativa förslag. Förstudie kring behovet av inkubationsmiljö för branschen Jag deltog på ett möte som arrangerades på Vårdförbudet i Stockholm. Vid mötet upplevde jag att Region Skåne har arbetat aktivt med frågorna och besitter en hel del relevant kunskap. 9
Affärsutvecklingskurs Inom ramen för Kvinnors företagande har entreprenörer inom vård- och omsorgssektorn möjlighet att delta i en affärsutvecklingskurs. En entreprenör som jag intervjuade tyckte att utbildningen var bra. Hon upplevde att vissa moment var väldigt bra, medan andra kändes mindre relevanta. Att delta i utbildningen har tagit tid i anspråk. Hon och hennes kollegor har haft en bra start på sitt företag med många inskrivningar och med många patienter. Då är det lätt att känna att man inte riktigt hinner med att delta i en utbildning. Men de har gått, och de har valt att samtliga delägare skall gå tillsammans. Det främsta argumentet är att då avsätter de den tiden till att utveckla sitt företag och har det som en gemensam referenspunkt. De är dock medvetna om att den tiden som avsätts är patienttid. De anser att det är viktigt att arbeta med frågorna. När jag frågar om det behövs en fortsättning får jag svaret att inte just nu. När de gått den här kursen vet de vilka frågor de skall arbeta vidare med. Lärdomar för framtiden Här listar jag ett antal lärdomar som kan dras från projektet och som förhoppningsvis kan inspirera för framtiden. - Under samtal med entreprenörer har det framkommit att de upplever att kunskapen hos Region Skåne är relativt låg när det gäller förutsättningar för att driva företag. Grundläggande kunskap i företagande och entreprenörskap borde finnas hos de som arbetar med företagen som Region Skåne har avtal med. - Det har även framkommit att vissa ersättningsnivåer är orimligt låga. Bland annat ersättningsnivån för cellprov. Enligt entreprenörer är det en ersättning som knappt täcker kostnaderna för att utföra testet. - Vidare bör Region Skånes försöka hitta sätt att undvika de långa eftersläpningarna i att ersättningar betalas ut. - Entreprenörer har även påpekat vikten av att IT-system fungerar. - Om vissa saker inte fungerar är det bättre om Region Skåne är tydliga med vad som ej fungerar. - Det är viktigt att Region Skåne hittar formerna för hur man skall arbeta. Det behöver bli mer professionellt och näringslivsmässigt. 10
- Insatser upplevs av entreprenörerna som viktiga och värdefulla, det känns angeläget att man fortsätter att arbeta med de små företagen inom branscherna hälsa, vård och omsorg. - Över en längre tid bör insatserna tas över av andra rådgivarorganisationer, men då är det viktigt att de har rätt kunskaper. Generalla kunskapsseminarier är dock svårt för enskilda rådgivarentreprenörer att arrangera, då även dessa befinner sig på en konkurrerande marknad. Och, som underströks av en rådgivare ovan rådgivarorganisationers insatser styrs till stor del av vilka pengar de sökt och fått för att arrangera insatser. Deras agenda är därmed beroende av vilka frågor och områden som prioriteras nationellt och regionalt. Som många organisationer är Region Skåne organiserad i stuprör. Organisationen är idag inte organiserad att hantera kombinationen mellan hälso- och sjukvård och näringsliv, vilket försvårar arbetet med frågor rörande hälsovalen. Under arbetets gång har det framkommit positiv feedback. Förutom att insatserna har varit uppskattade, så har hälsovalskontoret även fått positiv feedback. Entreprenörer har uttryckt att de har känt sig stöttade och att det har varit lätt att få svar på frågor. Någon anser att hälsovalskontoret har varit tydligt med sina krav, någon annan att förutsättningarna har ändrats under tiden vilket varit problematiskt. En entreprenör ansåg att hon alltid fått svar inom rimlig tid av hälsovalskontoret och att svaren varit konkreta och direkt tillämpbara. Detta ansåg hon varit viktigt för att man skulle våga. Det fanns en stor medvetenhet att hälsovalskontoret är hårt belastat och att det kan vara svårt att mäkta med att möta entreprenörerna. Hur man upplevt bemötandet är givetvis subjektivt och sannolikt beroende på vilken fråga man har önskat svar på. För framtiden känns det rimligt att Region Skåne identifierar sättet att arbeta med sina leverantörsrelationer. Dessa kan förhoppningsvis institutionaliseras över tiden och därmed bidra till att en ökad tydlighet skapas. Sannolikt kan Stockholms läns landstings arbete inspirera. Ett mer aktivt sådant arbete förstärker sannolikt Region Skånes roll som beställare och kund samtidigt som entreprenörerna mer tydligt blir leverantörer en förutsättning för en professionell kund-leverantörsrelation. 11