Program för Högvreten Nibble

: Samrådsredogörelse Kontoret för samhällsbyggnad 2013-10-22 Elisabet Eriksson 08-590 970 54. Dnr Fax 08 590 733 37 KS/2009:215, BN/2005:421 elisabet.eriksson@upplandsvasby.se Program för Högvreten Nibble Uppdrag Kommunstyrelsen gav vid sitt sammanträde den 2 november 2009 byggnadsnämnden och dess förvaltning dåvarande stadsbyggnadskontoret i uppdrag att arbeta fram ett förslag till program för Högvreten Nibble. Programmet syftar till att möjliggöra för befintliga fritidshus att omvandlas till fullvärdiga permanentbostäder samt pröva möjligheten till ett mindre antal tillkommande småhus. Samråd Byggnadsnämndens beslutade den 15 juni 2010 att sända förslaget till program på samråd. Samrådet varade den 29 juni 6 september 2010 och inkomna synpunkter är redovisade och bemötta i denna samrådsredogörelse. Samrådshandlingarna fanns också i kommunens informationscentrum, på stadsbyggnadskontoret, på huvudbiblioteket samt på kommunens hemsida. Ett samrådsmöte med fastighetsägarna hölls i kommunhuset den 19 augusti 2010. Nedanstående har fått programhandlingen och beretts tillfälle att yttra sig. Sakägare enligt fastighetsförteckning Länsstyrelsen i Stockholm län, planenheten Lantmäteriet, Stockholm län Kommunala instanser Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Swedavia Stockholm- Arlanda Naturskyddsföreningen, Väsby Norrortspolisen Norrvatten Handikappföreningarnas Samorganisation, HSO Hembygdsföreningen, Upplands

2 (13) Social- och äldrenämnden Tekniska nämnden Barn- och utbildningsnämnden Övriga Brandkåren Attunda Com Hem Cykelfrämjandet E.ON Elnät Stockholm AB (fd Graninge Elnät AB) AB Fortum Värme Fresta församling Friluftsfrämjandet Förpacknings- och tidningsinsamlingen Väsby IP-Only telecommuncication Networks AB Posten Sverige AB PRO Pensionärernas Riksorganisation, Väsby SITA SPF Väsbyveteranerna, Väsby Storstockholms Lokaltrafik, SL Svenska Cykelsällskapet Svenska Kraftnät Telia Sonera Skanova Access AB Trafikverket Yttranden har inkommit från följande: Obligatorisk Länsstyrelsens planenhet (inkom i juni 2011) Sakägare Gemensam skrivelse från fastighetsägarna inom programområdet, undertecknad av Jan Granvik, fastighetsägare Högvretn 1:2, 1:3. Dyvinge 1:1, Carl de Geer Lura 2:1, Curt Riberdahl Dyvinge 1:2, Gisela Farrenkopf, Daniel Sundqvist Kommunala instanser Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tekniska nämnden Övriga Brandkåren Attunda E:ON Elnät Stockholm AB AB Fortum Värme Hembygdsföreningen, Upplands Väsby Norrvatten Polisen SL, Storstockholms Lokaltrafik Skanova, TeliaSonera Svenska Kraftnät Swedavia Trafikverket Vallentuna kommun Sammanfattning av inkomna synpunkter och kontorets kommentarer (kontorets kommentar redovisas med indragen text)

3 (13) I kontorets kommentar redovisas om synpunkterna lagts till grund för ett fortsatt planarbete eller om inte, varför de inte kunnat tillmötesgås. Fullständiga inkomna yttranden finns i planakten på kontoret för samhällsbyggnad, enheten för stadsutveckling och hållbar planering. Länsstyrelsen planenhet: Angående kulturmiljö skriver länsstyrelsen att det är väsentligt att landskapsrum och bryn bevaras. Man är därför tveksam till tomterna i områdets nordöstra hörn då en exploatering där sannolikt inverkar negativt på upplevelsen av kulturlandskapet. Stensträngarna som finns kan försvåra kompletteringar och tillbyggnader även på redan bebyggda fastigheter. Samråd krävs med länsstyrelsens kulturmiljöenhet i det fortsatta planarbetet då ingrepp i eller i närheten av fornlämning kräver samråd enligt kulturminneslagen. Programmet föreslås ändras så att den föreslagna bebyggelsen på Högvreten 1:1 i programområdets nordöstra del tas bort. En arkeologisk undersökning av befintliga stensträngar kommer att beställas genom länsstyrelsen. Riksintresse flyg: Swedavia har nyligen lämnat in en ansökan om ny tillståndsprövning för flygtrafiken på Arlanda. Enligt ansökan kommer programområdet att ligga utanför max 70 dba området, men ansökan tar inte hänsyn till en fjärde bana. Miljödomstolen ska pröva tillståndet och utgången kan få betydelse för bedömningen av bullerstörning i Högvreten Nibble. Länsstyrelsen skriver: Länsstyrelsen vill framhålla att i områden där FBN 55 och/eller maxnivå 70dBA överskrids bör nyetablering av bostadsbebyggelse inte planeras. Länsstyrelsen delar dock i detta fall kommunens bedömning att det begränsade antalet bostadstomter i Högvreten Nibble som bara är bebyggda med mindre fritidshus bör kunna ges en byggrätt motsvarande de normalstora bostadshus som redan finns uppförda på några ställen i området. Några enstaka kompletteringar inom den befintliga bebyggelsen kan också övervägas. Länsstyrelsen är dock tveksam till föreslagen utökning med 3-4 nya tomter i öster, närmast flygstråket och kraftledningen. För att planen ska bli lämplig med hänsyn till boendes hälsa behöver också behov av kompensationsåtgärder avseende buller studeras i det fortsatta planarbetet, Sådana åtgärder kan vara krav på bullerisolering för tystare inomhusnivå (ljudklass B), friskluftsventiler med ljudfälla i sovrum/bostadsrum, bulleravskärmad uteplats etc. Länsstyrelsen ska i samråd med Trafikverket se över riksintresseunderlag och komplettera med riktlinjer för bebyggelseplanering runt Arlanda. Länsstyrelsens kommentarer om kompensationsåtgärder noteras inför ett kommande planarbete. För övrigt se sammanfattande kommentar i slutet av samrådsredogörelsen. Väg 268 och trafikbuller: Det är viktigt att detaljplanen utformas så att buller- och trafiksäkerhetsaspekter beaktas även utifrån dagens vägsituation även om en ombyggnad av väg 286 finns i länsplanen för 2010-2021. De oskyddade trafikanternas situation behöver särskilt uppmärksammas. Området läge är inte så centralt att avsteg från riktvärdena

4 (13) avseende vägtrafikbuller kan accepteras därför behöver bullerskyddande åtgärder vidtas. En fördjupad bullerutredning ska göras i ett planarbete för att klargöra de skyddsåtgärder som krävs mot bullret. Riskhänsyn: Om bostäder placeras närmare än 35 meter från vägen bör enligt länsstyrelsens bedömning erforderliga skyddsåtgärder, t.ex. den i riskutredningen föreslagna vallen, utföras även om vägen klassas om till sekundär led. Påpekas också om rekommendationen att 25 m från vägkant bör lämnas bebyggelsefritt. En fördjupad riskutredning ska göras i ett planarbete för att klargöra skyddsanordningars omfattning. Förordnande 113 byggnadslagen: Förordnandet att utan ersättning upplåta mark inom fastigheterna Högvreten 1:1 samt Nibble 1:1 och 2:1 (nuvarande Vik 1:76) till allmän platsmark (väg och park) kan, anser länsstyrelsen, bytas mot annan mark som i samband med ny planläggningen blir allmän platsmark som kompensation. Det har däremot inte bedömts möjligt att upphäva förordnandet för att möjliggöra bostadsbebyggelse på tidigare allmän plats utan kompensation. Om kommunen avser att begära att förordnandet upphävs i någon del ska detta motiveras. Lantmäteriet fick i uppdrag att snabbutreda de gamla förordnandena och dess rättsliga status till den 30 juni 2011, resultatet kan komma att påverka hur förordnandena i aktuell plan ska hanteras. Lantmäteriets utredning är klar och har inarbetats i Plangenomförandeutredningens betänkande SOU 2012:91. Utredningen ifrågasätter om mark som upplåtits gratis till allmän platsmark skulle vara viktigare än annan allmän platsmark. Den menar att förordnandenas urprungliga avsikt, att marken skulle avstås utan ersättning är den viktiga punkten. Marken ska kunna prövas för annan användning som vilken annan allmän platsmark i ett detaljplanearbete. Enligt Plangenomförandeutreningen föreslås gamla förordnanden enl 113 byggnadslagen att upphöra ett år efter att ny lag trätt i kraft. Kommunen avser, om ny lag inte trätt i kraft, ansöka på det sätt länsstyrelsen begär om upphävande av förordnande där blivande planförslag innebär ett ianspråktagande av förordnad mark till kvartersmark. Kraftledning: Länsstyrelsen delar den av Svenska Kraftnät framförda uppfattning att nya bostäder inte ska planeras inom område där den elektromagnetiska strålningen från kraftledningen beräknas överstiga 0,4 mikrotesla, med beaktande av ökad framtida belastning på ledningen. Se sammanfattande kommentar i slutet av samrådsredogörelsen. Grönkil: Vid planering för ny bebyggelse bör lokalisering som minskar grönkilens värden undvikas.

5 (13) Då bebyggelsegruppen på Högvreten 1:1 i nordost föreslås borttagen minskar påverkan på grönkilens värden. Miljöbedömning: Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att detaljplanen inte medför en betydande miljöpåverkan. Sakägare: Gemensam skrivelse från fastighetsägaren utefter Rivtorpsvägen och Vallentunavägen genom Jan Granvik. Gruppen har lämnat in en egen skiss på området med föreslagna tomtdelningar, tre nya tomter vid Rivtorpsvägen, fyra utefter Vallentunavägen och fyra i skogen bakom. Förslaget kommenteras i ett följebrev: Karaktären av gles bostadsbebyggelse ska bevaras. Många fastighetsägare vill dela sina tomer och en förtätning är önskvärd och de vill att tomtstorleken ska vara minst 1000 kvm. Bildande av en tomt med marktillskott från två befintliga tomter kan bli aktuellt (inget sådant förslag redovisas i deras skiss). Områdets terräng och vegetation kommer att skapa en varierad bebyggelse. Nibble samfällighets mark föreslås i sin helhet delas i två nya tomer med en stig emellan ut i naturmarken, skyddsvärd natur( ekar) bör beaktas. Naturmarken vid Rivtorpsvägen/Vallentunavägen bevaras. Området vid fd stenbrottet delas i fyra tomter med vegetationsskärm mot golfbanan (dalgången i öster). Fyra fastigheter mot Vallentunavägen och en fastighet utefter Rivtorpsvägen föreslås delade inom sina nuvarande gränser, vilket ger fem nya tomter. Gång- och cykelvägen samt infarter föreslås i stort som programmet. Ett bullerskydd i form av plank på fastighetsmark, detaljstuderas och samordnas med fastighetsägarna. Det bör också samordnas med skydd för farligt gods. Vallentunavägen bör hastighetsbegränsas till 50 km/tim med hänsyn till sikt, utfarter och buller. Kostnaderna för planprogrammets genomförande ska utredas och hur dessa kan komma att belasta fastighetsägarna. Förordnandet enl PBL 6 kap 19 (113 byggnadslagen) föreslås upphävt i de delar där marken föreslås användas för bostadsändamål. Det föreslagna antalet nya tomer innebär en utökning från programmets 5-7 st till skrivelsens 11 st samt att med föreslagen tomtstorlek på 1000 kvm kan alla fastigheter utom två delas inom sig om den befintliga huvudbyggnaden rivs. Den tomtstorleken möjliggör en helt annan exploatering och

6 (13) utökning av antalet bostäder än vad som är syftet med planläggningen enligt programförslaget. Rivningar av befintliga byggnader är något som blir mer och mer vanligt och måste tas i beaktande vid utformning av planen. Minsta tomtstorlek läggs fast i ett planarbete och önskemålet 1000 kvm bedöms inte kunna tillgodoses då det skulle medföra en mycket större ökning av antalet bostäder än som är förenligt med riksintresset Arlanda. Med en minsta tomtstorlek om 1500 kvm kan några fastigheter tillkomma inom befintliga tomtgränser och ytterligare några om byggnader rivs eller gränsjusteringar mellan fastigheter görs. Vilket är en tänkbar utveckling på sikt. Planarbetet föreslås pröva möjligheten att samfällighetens mark öster om Rivtorpsvägen utläggs till två tomter om annan plan gräsyta kan säkerställas som gemensam friyta. Nya tomter vid det gamla stenbrottet (Högvreten1:1)föreslås tas bort ur programmet med hänsyn till att det är nyexploatering som blir flygbullerstört på idag inte ianspråktagen mark samt påverkar riksintresset för kulturmiljön, grönkilens värden och omfattas av ett 113 -förordnande. Vallentunavägens hastighetsbegränsning styrs inte i detaljplanen. Så länge Trafikverket är huvudman för vägen så bestämmer de över hastighetsgränserna. Även vid ett kommunalt huvudmannaskap så är bedömningen att omgivningens karaktär med gles bebyggelse inte motiverar en hastighetssänkning till 50 km/tim. Cykelvägens utformning och anordnande av buller och riskskydd är väsentliga frågor att lösa under ett planarbete. Dyvinge 1:1, Dyvingevägen, Carl de Geer: Påtalar att diskussioner under många år har förts med kommunen om hur området kring Högvreten och Nibble, dvs Dyvinge Gård kan utvecklas. I och med att Vallentunavägen leds om kommer tillgängligheten till framförallt norra delen av Dyvinge att förbättras avsevärt. I och med att planerna på att omvandla det tidigare fritidshusområdet Högvreten och Nibble till permanentbostäder och utöka med ytterligare tomter och att industriområdet Djupängen även ska kompletteras med bostäder finner jag det fullt naturligt att en samlad bedömning görs över området inklusive Dyvinge Gård. Han önskar att en samlad bedömning avseende byggnation av permanent bostäder görs inom hela området samt att möjligheter ges för mindre industrianläggningar att skapas i Dyvinges norra delar. Uppdraget omfattar endast de fastigheter som ingår i programförslaget och dess möjligheter till större byggrätter. En utökning av planområdet är inte aktuellt.

7 (13) Kommunen har hösten 2013 startat ett förstudiearbete inför arbetet med en ny översiktsplan som ska tydliggöra kommunens fortsatta utveckling. Även den nordöstra delen av kommunen kommer då att studeras. Lura 2:1, Curt Riberdahl: Som delägare i angränsande fastighet tillstyrker han planprogrammet. En del av Lura 2:1 består av skogsimpediment som gränsar till planområdet och denna del bör ingå i planområdet i syfte att göra också Lura 2:1 eller delar därav möjlig att exploatera för bostadsbebyggelse i begränsad omfattning. Bullerstörningarna från Arlanda kan tänkas vara mindre för denna del än andra delar av Lura 2:1. Uppdraget omfattar endast de fastigheter som ingår i programförslaget och dess möjligheter till större byggrätter. En utökning av planområdet är inte aktuellt. Utvecklingen av denna del och övriga delar av nordöstra kommunen kommer att behandlas i den kommunövergripande översiktsplanen. Dyvinge 1:2, Gisela Farrenkopf, Daniel Sundqvist: Påtalar att de tidigare framfört att de inte är intresserade att ingå i den nya detaljplanen och undrar varför deras fastighet ligger inritad i det nya förslaget. Fastighetsägarna skrev under den förfrågan om detaljplaneläggning som skickades in till kommunen i december 2005. De har därefter informerat dåvarande stadsbyggnadskontoret om att de inte vill ingå. Efter programsamrådet har fastigheten sålts. Fastigheten är en naturlig del i bebyggelsegruppen och ingår därmed i programförslaget för att få en helhetssyn på området Högvreten Nibble Kommunala nämnder och övriga Brandkåren Attunda: Brandkåren förutsätter att konventionellt system för brandvatten ordnas. Riskutredningens rekommenderade ett riskavstånd om 35 m till Vallentunavägen bör skrivas in som planbestämmelse. Inga ytterligare risker har identifierats i närheten. Brandkårens synpunkter noteras inför ett fortsatt planarbete. Eon: Befintlig transformatorstation bör få ett E-område i kommande plan. Karta och bestämmelse ska säkerställa att minsta tillåtna avstånd mellan transformator och brännbar byggnadsdel är 5m. Det ska också gå att ta sig med tungt fordon till transformatorn. Eons synpunkter noteras inför ett fortsatt planarbete. Fortum: Har inget att erinra. Kan inte erbjuda fjärrvärme.

8 (13) Hembygdsföreningen: Har inget att erinra och anser att programmet ger en god grund för kommande detaljplan. Miljö och hälsoskyddsnämnden: Nämndens principiella inställning är att nya bostäder inte ska tillkomma inom områden som är påverkade av bullerstörningar över gällande riktvärden. Om avsteg ska göras, behöver detta motiveras. En ny detaljplan ger möjlighet till förbättring från vägtrafikbuller för befintliga bostäder, likaså kan nya bostäder få en acceptabel ljudmiljö. Nämnden konstaterar att programmet inte redovisar några motiv till varför det är lämpligt att avstycka ytterligare bostadsfastigheter inom flygbullerexponerat läge. Nämnden har inga invändningar mot närheten mellan bostäder och hästhållning. Likaså kan kommunens planeringsmål för magnetfält uppnås. Kommunalt vatten och avlopp är nödvändigt då en detaljplan med större byggrätter ger mer avlopp. En planbestämmelse som reglerar att avloppsförsörjningen löses gemensamt efterfrågas. Nämnden tillstyrker fortsatt arbete med detaljplanen. De föreslagna tomterna på idag inte ianspråktagen mark i nordost tas bort ur programmet. Det mindre antalet möjliga avstyckningar är en möjlighet att åstadkomma fler bostäder i en lantlig miljö. Området finns sedan april 2011 i kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp och det ska byggas ut när en detaljplan är klar. Norrvatten: Påpekar att de har en huvudvattenledning som passerar programområdet vid Dyvingevägens och Rivtorpsvägens anslutning till Vallentunavägen, karta bifogas. Ledningsrätt om 2,5 m på ömse sidor ledningen finns. Fastighetsägaren får inte utan Norrvattens medgivande uppföra byggnad, plantera träd eller förändra marknivån. Inte heller anlägga vägar, ledningar eller annan åtgärd som kan försvåra ledningsrättens utövande. Ev bygghandlingar ska godkännas av och avtal skrivas med Norrvatten. Informationen noteras och följs upp i det fortsatta arbetet. Polisen Norrort: Har inget att erinra eller tillföra i nuläget. Skanova: Meddelar att de inte har något att erinra samt bifogar en karta med befintligt telenät utefter Vallentunavägen och Rivtorpsvägen. Skanova bistår med ledningskartor i det fortsatta planarbetet.

9 (13) Informationen noteras och följs upp i det fortsatta arbetet. SL: SL påpekar att man inte har utrett vilken busstrafik som ska gå på den befintliga Vallentunavägen och vad som ska gå på den nya länken mellan Grana och E4. Kollektivtrafiken kan komma att minska drastiskt förbi planområdet. SL efterlyser en beskrivning av tillgängligheten till kollektivtrafiken från planområdet samt att gång- och cykelvägar till SLtrafiken ska utformas trygga, attraktiva, säkra, gena, tillgängliga och ur ett barnperspektiv. De anser också att planen måste inbegripa en översyn av hållplatserna för att uppfylla SL standard. Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller ska klaras i bostädernas sovrum. Gånganslutningar till busshållplatserna kommer att studeras i det fortsatta planarbetet. Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller bedöms att underskridas i bostädernas sovrum. Svenska Kraftnät: Bolaget har en magnetfältspolicy som följer försiktighetsprinciper som Strålsäkerhetsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Socialstyrelsen rekommenderar. Den innebär att vid planering av nya kraftledningar ska Svenska Kraftnät se till att magnetfältet normalt inte överstiger 0,4 microtesla där människor varaktigt vistas. Enligt Svenska Kraftnäts generella beräkningar ska ny bostadsbebyggelse planeras på ett avstånd på 80 m från den aktuella 220 kv ledningen för att bolagets magnetsfältspolicy ska följas. Bolaget rekommenderar beslutande myndighet att bostäderna placeras på ett avstånd av 80 m från befintlig ledning. I en kompletterande skrivelse kommenteras den magnetfältsberäkning som bolaget gjort på kommunens förfrågan. Den beräkningen bygger på magnetfältssituationen de tre senaste åren. För att en sådan beräkning ska vara komplett ska även framtida årsmedelvärden användas. Den framtida strömlasten på aktuell ledning är dock så osäker att några framtida årsmedelvärden inte kan lämnas. Bolaget vidhåller att deras generella rekommendationer ska gälla dvs att bebyggelsen ska planeras på ett avstånd av minst 80 m från kraftledningen. Se sammanfattande kommentar i slutet av samrådsredogörelsen. Swedavia: De utgår i sitt svar från att en ny plan avser att ändra den tillåtna byggnadsstorleken som idag är 60 kvm. De menar då att antalet permanentboende tredubblas mot idag. Permanentning av fritidshus kan ha en negativ påverkan på riksintresset Arlanda. Swedavia har svårt att göra ett slutligt ställningstagande avseende lämpligheten innan förslag på vilka planvillkor som ska gälla finns. Swedavia ser dock inget hinder att gå vidare i planprocessen med programmet som grund.

10 (13) I det fortsatta arbetet behöver avvägningen mellan riksintresset och flygbullersituationen utvecklas. Det är av intresse att kommunen redogör för områdets betydelse för kommunens bostadsförsörjning och eventuella andra liknande bebyggelsekoncentrationer med fritidshus i närområdet som också kan bli aktuellt för omvandling. Dessutom bör det utvecklas vilka byggnadsstorlekar som avses tillåtas. Bullerisoleringskraven bör analyseras och det behövs detaljredovisas hur många ytterligare tomter som kan tillskapas. Utan att det ska tolkas som Swedavias slutliga ställningstagande ser Swedavia att de föreslagna tillkommande tomterna inom den befintliga tomtstrukturen är mer naturliga än den föreslagna utökningen på Högvreten 1:1 vilket Swedavia ser särskilt bör motiveras. Av planprogrammet framgår att en ny detaljplan syftar till att ge en byggrätt på varje tomt för ett fullvärdigt permanentboende vilket innebär ett småhus från småhusmarknaden. Den på kvadratmetern exakta storleken bedömer kontoret inte behöver vara klarlagt för att Swedavia ska kunna ta ställning till påverkan på riksintresset Arlanda. Ett fortsatt planarbete kommer att lägga fast en minsta tomtstorlek och den föreslagna exakta tillåtna byggrätten för ny bebyggelse. Nuvarande plan- och bygglagen medger inte att antalet tomter inom ett kvarter regleras. Se även sammanfattande kommentarer om flygbuller och bostadsbebyggelsens omfattning i slutet av samrådsredogörelsen. Tekniska nämnden: Påpekar att kontoret deltagit i programarbetet och bifogar teknik och fastighets granskningslista från VA, gatu, avfall, drift och park enheterna. Granskningslistan innehåller bl.a. påpekanden om huvudmannaskapet på gc-vägen vid Vallentunavägen och vikten av vändplan för sopbilar. Flera delar ska utredas i en förstudie för VA såsom tillräckligt vägområdesbredd, LTA-pumpar, dagvattenhantering, ev instängda områden, geotekniska förhållanden, kostnader. Synpunkterna noteras inför ett fortsatt planarbete. Trafikverket: Betonar vikten av hänsyn till trafiksäkerhet, trygghet och närhet till kollektivtrafik när kommunen upprättar nya planer. Förtätning och omvandling av fritidshusbebyggelse ökar trycket på trafiknätet och lokalgatornas anslutningar till det statliga vägnätet. Idag finns ingen sätt för oskyddade trafikanter att ta sig trafiksäkert från området till Fresta eller centrala Väsby. En arbetsplan för en gc-väg på norra sidan väg 286 (Vallentunavägen) togs fram men fastställdes aldrig då finansiering saknades. Trafikverket har inte heller nu några medel för den och kan inte säga när en utbyggnad av den kan komma till stånd. Trafikverket anser att kommunen i nästa skede ska beskriva de oskyd-

11 (13) dade trafikanternas målpunkter och vilka åtgärder som krävs för att trafiksäkert ta sig dit. Verket ser positivt på en gc-väg utefter Vallentunavägen. Kommunen och trafikverket bör gemensamt diskutera finansiering och genomförande av gc-vägen i det fortsatta detaljplanearbetet. För trafiksäkerheten är det viktigt med ett lågt antal anslutningar till väg 286, antalet bör minska och lösningar för utfart över gc-vägen redovisas. Fyrvägskorsning bör inte anläggas utan förskjutna trevägskorsningar är att föredra. Trafikverket välkomnar kommunens resonemang att planeringen i en ny detaljplan även ska fungera innan en ny vägsträckning av väg 286 är klar. Riktvärdena för trafikbuller enligt regerings proposition 1996/97:53 ska följas varför krav på högsta bullernivåer såväl inomhus om vid uteplats bör finnas som planbestämmelser. Bulleråtgärderna måste bekostas av annan än Trafikverket. Inom influensområdet för buller för riksintresset Arlanda är det olämpligt att uppföra exempelvis nya bostäder då flygbullerstörningar i ett senare skede skulle kunna medföra begränsningar eller restriktioner för flygtrafiken. Trafikverket anser att eventuella revideringar av beslut gällande transportväg för farligt gods bör kopplas till regional nivå och kommunens översiktsplanering, inte till enskilda detaljplaner En bebyggelsefri zon i vägens närhet är nödvändig bl.a. för en god vägmiljö. Vid länsväg med hastigheten70 km/h är måttet 10 m mellan beläggningskant och kvartersgräns samt 5 m mellan kvartersgräns till byggnad. Men länsstyrelsen kan hävda något annat med hänsyn till risk och säkerhet. Den föreslagna gc-vägen är ett medel för att skapa den trafiksäkra miljö som de oskyddade trafikanterna kräver. Ett fortsatt planarbete avser klargöra lösningar för utfarters antal och placering samt förhållande till gc-vägen. Även gc-vägens finansiering måste klargöras i ett fortsatt planarbete. Bestämmelser om bullernivåer kommer att finnas i en kommande detaljplan. Angående flyget se sammanfattande kommentar i slutet av samrådsredogörelsen. Kommunen kommer att fortsätta arbeta för att väg 286 inte är en primär transportled. Beslut om det sker naturligtvis på regional nivå. Utfarten från de ostligaste två fastigheterna utefter Vallentunavägen ska studeras i ett fortsatt planarbete för att om möjligt bara få totalt en utfart mot Vallentunavägen.

12 (13) Kontoret noterar Trafikverkets krav på bebyggelsefri zon. Vallentuna kommun: Kommunen är positiv till samrådsförslaget av planprogrammet. Förslaget förutsätter att en ny dragning av väg 286 sker enligt alternativ korridor Norr. Det alternativet ger den bästa kopplingen till E4 och Upplands Väsby station. En avstämning med Trafikverket bör emellertid göras så att det nordliga alternativet kan genomföras med avvägning mot kulturmiljö och vägtrafikbuller för den befintliga bebyggelsen. Kommunen vill understryka vikten av att en ny gång- och cykelväg byggs längs Vallentunavägen som därmed förbinder Vallentuna och Upplands Väsby. En ny detaljplan ska utformas så att den fungerar även innan en ny dragning av väg 286 är genomförd. Detaljplanen kommer att möjliggöra en ny gång- och cykelväg inom planområdet. Funktionen som kommunövergripande förbindelser är i hög grad beroende av att gång- och cykelvägen finns hela sträckan mellan kommunernas tätorter. Kontorets kommentarer angående flygbuller: Området ligger under riksintresset Arlandas influensområde för max ljudnivå 70 dba. I Swedavias nya ansökan om tillståndsprövning ligger det utanför influensområdet eftersom ansökan inte omfattar en fjärde landningsbana. Kontoret föreslår att i detta planarbete undanta skogsområdet i nordost (Högvreten 1:1) för vidare exploatering då det innebär en ren nyexploatering på jungfrulig mark. Det medför ett flertal komplikationer för planläggning där riksintresset Arlanda är ett. Kontoret vidhåller tillsammans med länsstyrelsens synpunkt att samtliga befintliga fastigheter samt ett mindre antal tillkommande inom nuvarande två bebyggelsegrupper kan bebyggas med normalstora bostadshus. Kontorets kommentarer angående elektromagnetisk spänning: Svenska kraftnät har en magnetfältspolicy som enligt deras generella beräkningar rekommenderar ett avstånd på 80 m mellan kraftledning och bebyggelse för att säkerställa att en framtida ökad belastning inte ger strålningsnivåer över 0,4 microtesla (mt). Svenska Kraftnät har skrivit att de inte kan ge några framtida årsmedelvärden då den framtida belastningen är osäker.

13 (13) Kraftledningen som passerar Högvreten fortsätter söderut och går rakt genom bostadsområdet Ekeby. Det området är planlagt med lagakraftvunnen plan från 1994. En framtida ökning av belastningen som skulle motivera ett skyddsavstånd på 80 m (0,4 mt) skulle få oacceptabla värden och konsekvenser för bebyggelsen i Ekeby. Där ligger närmaste äldre bostäder på som minst 13 m från yttre fasledning och planlagd bostadsbyggrätt på 20-25 m avstånd. Vid det föreslagna avståndet 45 m klaras 0,2 mt som är kommunens planeringsmål. Befintlig fastighet Högvreten 1:7 föreslås få bebyggas med permanentbostadshus. Förslag till förändringar av programmets samrådsförslag samt riktlinjer inför detaljplanearbetet Bebyggelsegruppen i nordost på idag obebyggd mark tas bort ur programmet. Inga specifika förslag på avstyckningar på befintliga bostadsfastigheter, endast minsta tomtstorlek 1500 kvm regleras. Planarbetet studerar möjligheten till två tomter på Nibble samfällighets mark om annan allmän plan friyta finns att tillgå. Berörda vars synpunkter inte tillgodoses Fastighetsägarna inom programområdet genom Jan Granvik Carl de Geer, Dyvinge 1:1 Curt Riberdahl, Lura 2:1 Länsstyrelsen Svenska Kraftnät Swedavia Trafikverket Kontoret för samhällsbyggnad Enheten för stadsutveckling och hållbar planering Fredrik Drotte Stadsutvecklingschef Elisabet Eriksson Planarkitekt