Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland NLS sektormöte för grundskola 24.4.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1
Presentation av Utgångspunkter för undervisning och lärande i en värld som förändras Läroplanens betydelse Aktuella ändringar i lagstiftningen LP2016- processen Utarbetandet av läroplansgrunderna Vad förändras och varför
Världen omkring oss förändras Teknologi Arbete Kunskap Samhälle Natur Ekonomi Befolkning
Samhällelig omvälvning och psykiskt välbefinnande Ökad osäkerhet Begriplighet Problem att välja Hanterbarhet Känsla av koherens Hälsa, subjektivt välbefinnande (QoL) Individualism, normlöshet, konsumtionssamhälle, materialism & instrumentalism Meningsfullhet Källa: Timo Hämäläinen, 2009 (Aaron Antonovsky; Monica Ericsson & Bengt Lindström)
Revidering av grunderna för den grundläggande utbildningen Revideringsarbetet utgår från en bedömning av hur verksamhetsmiljön förändras en analys av nuläget forskningsresultat, resultat från utvärderingar och utvecklingsarbete internationellt material nationella riktlinjer som styr arbetet De nationella riktlinjerna är lagen och förordningen om grundläggande utbildning statsrådets förordning 28.6.2012 (422/2012) regeringsprogrammet och KESU (utvecklingsplan)
Förändringar i lagstiftningen Förändringar i lagen om grundläggande utbildning Paragrafer som gäller arbetsro och delaktighet 30.12.2013 Paragrafer som gäller elev- och studerandevård 30.12.2013 Förändringar i förordningen om grundläggande utbildning Statsrådets förordning 28.6.2012 mål för förskoleundervisning, grundläggande utbildning, påbyggnadsundervisning och grundläggande utbildning för vuxna samt timfördelningen för grundläggande utbildning för läropliktiga och vuxna minimiantalet timmar per årskurs
Statsrådets förordning 422/2012 Mål: 2 Utveckling till humana människor och samhällsmedlemmar 3 Behövliga kunskaper och färdigheter 4 Främjande av bildning, jämlikhet och livslångt lärande Stärka kontinuiteten i den grundläggande utbildningen Stärka samarbetet mellan läroämnena och kompetenser som överskrider läroämnesgränserna Fostra till ett demokratiskt samhälle(samhällsfostran, värdefostran) Stärka miljöfostran Främja jämlikhet i utbildningen 7
Statsrådets förordning 422/2012 Timfördelning - Etappmål i slutet av åk 2, 6 och 9 - Flera timmar i samhällslära, gymnastik, musik och bildkonst - Färre timmar i religion och för eleverna valbara ämnen - Tyngdpunkten i språkundervisningen till lägre årskurser - Omgivningslära som en integrerad helhet till slutet av åk 6
Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll och mål Grunderna för förskoleundervisningen Påbyggnadsundervisning Lokalt läroplansarbete Gr.l. utb. för vuxna
Öppen beredningsprocess som bygger på samarbete Mångprofessionella arbetsgrupper som stöds av grupper som bidrar med elektroniska kommentarer Respons från utbildningsanordnarna och på Utbildningsstyrelsens webbplats tre gånger under beredningsprocessen November 2012 allmänna riktlinjer September 2013 förskoleundervisningen April 2014 den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen Offentliga utlåtanden om de nya läroplansgrunderna under hösten 2014 (förskoleundervisningen våren 2014) 10
Tidtabell (enligt statsrådets förordning) Grunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen ska vara klara före utgången av 2014. De lokala läroplanerna ska vara godkända före 1.8.2016, så att de kan tas i bruk ht 2016. IRMELI HALINEN
SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS LÄROPLAN Lokala och Kvalitetskriterier behov riktlinjer Grunder för läroplanen Statsrådets förordning om mål och timfördelning Lag och förordning om grundläggande utbildning 12
egrunder- nytt redskap Läroplansgrunderna utarbetas i elektronisk och strukturerad form > egrunder består av två delar Normdel (med länkar till den aktuella lagstiftningen) Stöddel (med exempel och förklaringar till normtexten, länkar till relevant material) kan byggas på med lokala läroplaner 13
Läroplansutkast 25.3.2014
Centrala frågor i revideringen Hurdan kompetens behövs i framtiden? RIKTNING Hur syns förändringen i kommunernas och skolornas verksamhetskultur och under varje lektion? VERKSAMHET Hurdana färdigheter behöver lärarna och skolans övriga personal? KOMPETENS Vilken betydelse har grunderna för läroplanen och den lokala läroplanen som handbok och stöd i lärarens och skolans arbete? NORMER 15
Kärnfrågan i revideringen Varför? Vad? Hur? Hur kan skolan fungera ännu bättre som uppväxtoch lärmiljö? 16
Delområden i läroplanen - ett brett läroplansbegrepp Arbetssätt Bedömning - Utvärdering Mångsidig kompetens Samarbete Skolans VERKSAMHETS- KULTUR Lärområden Individuellt stöd och elevvård 1.4.2014
Dagen är fylld av många olika gemensamma aktiviteter där man lär av varandra Unelma. i olika lärmiljöer
Riktlinjer för utveckling av skolans verksamhetskultur Kulturell mångfald och språkmedvetenhet Ansvar för miljön och en hållbar framtid Lokala kompletterande aspekter Delaktighet och demokrati En lärande organisation Välbefinnande och en trygg vardag Kommunikation och mångsidiga arbetssätt
Mångsidiga lärmiljöer och arbetssätt - Rörlighet och aktivitet - Delaktighet och kommunikation - Glädje och positiva upplevelser - Uppmuntran och stöd 1.4.2014
Alla känner sig accepterade, får hjälp i lärandet och hittar sin egen begåvning. Alla får en mångsidig kompetens.
Mångsidig kompetens > Förmåga att tänka och lära sig Vardags- kompetens Dessa sju centrala kompetenser ingår i i målen för varje läroämne > Delaktighet och hållbar utveckling Multilitteracitet Arbetslivskompetens och entrepenör- Att växa som mänska och samhällsmed -borgare Kulturell och kommunikativ kompetens skap MÅL FÖR LÄRANDE Digital kompetens
Det som eleverna studerar hjälper dem att förstå världen och sig själva.
Helhetsskapande och mångvetenskapliga lärområden Syn på lärande Värden Verksamhetskultur Skolarbete Läroämne ML Läroämne Mål för fostran och undervisning Mångsidiga kompetenser Samarbete mellan olika läroämnen och med utomstående samarbetsparter.
SAMARBETE Inom skolan Med vårdnadshavarna Skolor emellan Med utomstående aktörer
Ansvarsfördelning i läroplansprocessen Skolnivå Pedagogisk ledning Förankra framtidsmålen i skolans verksamhetskultur Genomföra lp Utbildningsanordnarnivå Strategisk ledning, pedagogiskt ledningsansvar, lp-beslut Organisering av det lokala arbetet, resursfördelning, uppföljning, utveckling Nationell nivå Strategiska och pedagogiska riktlinjer för utvecklandet av undervisningen UBS grunder Lag och förordning om utbildning, SR förordning, regeringens riktlinjer, KESU
Stöd för det lokala läroplansarbetet Material på http://www.oph.fi/lp2016 - UBS, Övningsskolorna Toppkompetens - UBS i samarbete med ÅA, HU, Finlands Kommunförbund, RFV, Förbundet Hem och skola, FSL, Opsia, CLL, Palmenia Regional fortbildning - RFV, Vasa övningsskola, CLL i samarbete med UBS