PROTOKOLL DATUM 2004-04-20 DIARIENR 19 Årsredvisning 2003 med miljöredovisning Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 24 (se bilagda handlingar) behandlas. Yrkanden Gustaf Wachtmeister (m), Ulrika Ernving (v), Gunvor G Ericson (mp) och Östen Eriksson (kd) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Mikael Edlund, Alf Egnerfors, Alf Svensson, Kristina Jonsson, Lola Nilsson, Anita Neuhaus och Rigmor Breidemalm (s) yrkar att lydelsen i den föreslagna beslutssatsen skall ändras till Årsredovisningen godkänns. Proposition Ordföranden ställer proposition dels på landstingsstyrelsens förslag och dels på Mikael Edlunds m fl yrkande och förklarar sig ha funnit landstingsstyrelsens förslag bifallet. Landstingsfullmäktiges beslut 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles. Bilaga Årsredovisning Protokollsutdrag - Akten Beslutet berör - Samtliga landstingets förvaltningar och verksamheter - Landstingsrevisionen 611 88 Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel 0155-24 50 00 fax 0155-24 55 82 e-mail landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 04\(04) april 04\19 årsredovisning 2003 med miljöredovisning\ 19 årsredovisning 2003.doc Utskriftsdatum: 2004-05-10 08:45SID 1(1)
LF 19 DATUM DIARIENR 24 Årsredovisning 2003 med miljöredovisning Bakgrund Landstinget årsredovisning 2003 redovisar utfallet av landstingets åtagande, utfallet av verksamheten samt den ekonomiska ställningen vid utgången av 2003. Till årsredovisningen finns även fogad en miljöredovisning för 2003. Landstinget Sörmland redovisar för 2003 ett resultat på minus 45 mkr, vilket är 11 mkr bättre än budget. Kostnadsökningen för landstingets verksamheter uppgick till 8.4 % under 2003. Skatteintäkter och statsbidrag ökade med 5.3 %. Glappet mellan intäkts- och kostnadsökningen skulle ha givit ett betydligt sämre resultat men uppvägs till viss del av finansnettot. Den nedskrivning av värdet på aktier som skedde under 2002 har nu återförts med 35 mkr. I ärendet fanns följande förslag till beslut: Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Resultat- och balansräkning godkänns. Årsredovisningen i övrigt läggs till handlingarna. Yrkande och proposition Mikael Edlund (s), Margareta Grundström (s), Lola Nilsson (s), Kristina Jonsson (s), Inger Jonasson Sjödin (s) Göte Eriksson (s) och Alf Svensson (s) yrkade att landstingsstyrelsens föreslår landstingsfullmäktige godkänna årsredovisningen i dess helhet. Ordföranden ställde proposition dels på föreliggande förslag dels på Mikael Edlunds med fleras förslag och fann att föreliggande förslag bifallits. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Resultat- och balansräkning godkänns. Årsredovisningen i övrigt läggs till handlingarna. besök tel fax e-mail ORG NR 232100-0032 g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 04\(04) april 04\19 årsredovisning 2003 med miljöredovisning\24 årsredovisning 2003.doc Utskriftsdatum: 2004-04-06 13:29SID 1(2)
PROTOKOLL DATUM DIARIENR Rätt utdraget ur protokollet. Justering anmäld: 2004-04-05 Intygas: Bilaga Årsredovisning Protokollsutdrag Landstingsfullmäktige i april 2004 Därefter: Samtliga landstingets förvaltningar och verksamheter Landstingsrevisionen ORG NR 232100-0032 g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 04\(04) april 04\19 årsredovisning 2003 med miljöredovisning\24 årsredovisning 2003.doc Utskriftsdatum: 2004-04-06 13:29SID 2(2)
med Miljöredovisning
DATUM DIARIENR LKD04081 Inledning Landstinget ur ett helhetsperspektiv Sörmlänningen i fokus...6 Arbeta aktivt med etik...8 Folkhälsa...8 Personal och utveckling...10 Ekonomisk översikt...11 Information och kommunikation...14 FN:s konvention om barnets rättigheter...15 Landstingsgemensamma IT-frågor...16 Säkerhets- och beredskapsarbete...16 Patientperspektivet Kvalitetsmål ur patientperspektivet...17 Patientnämnden...20 Hälso- och sjukvård Utveckling av Primärvård...22 Utomlänsvård...23 Specifika Hälso- och sjukvårdsfrågor...27 RAR...40 Sexualitet och hälsa...41 Kompetenscentrum...42 IT-frågor inom hälso- och sjukvården...42 Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet...44 Södra hälso- och sjukvårdsområdet...45 Regionsjukhuset Karsudden...47 Privata vårdgivare...48 Tandvård Det särskilda tandvårdstödet...50 Barn- och ungdomstandvård...51 Vuxentandvård...52 611 88 Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel 0155-24 50 00 fax 0155-24 55 82 e-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 04\(04) april 04\19 årsredovisning 2003 med miljöredovisning\bokslut 2003, version6.doc Utskriftsdatum: 2004-04-06 13:48SID 1(103
Helgjour allmäntandvård...53 Tillgänglighet till allmäntandvård...53 Folktandvården Sörmland...54 Habilitering och Handikappservice Handikapp och habilitering...56 Dammsdalskolan...58 Hjälpmedelsverksamhet (Gemensam nämnd)...59 Sjuk- och behandlingsresor...60 Kultur & utbildning Kultur och utbildning Sörmland...61 Annan utförare...63 Friluftsverksamhet Jord & Skog...64 Regional utvekling Regionförbundet Sörmland...65 Kollektivtrafik och infrastruktur...65 Näringslivsutveckling...65 Landstingets serviceverksamheter Landstingsfastigheter...66 D-data...67 Serviceverkssamheten...68 Personal Attraktiv och hälsobefrämjande arbetsplats...70 Jämställdhet...71 Integration...71 Lönebildning...72 Arbetstidsmodeller...72 Projekt Yrkesroller i förändring...72 Strategisk kompetensutveckling...73 Personalförsörjning...75 ORG NR 232100-0032 g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 04\(04) april 04\19 årsredovisning 2003 med miljöredovisning\bokslut 2003, version6.doc Utskriftsdatum: 2004-04-06 13:48SID 2(103
Anställda...76 Personalkostnadsanalys...80 Investeringar...89 Landstingets ekonomi Ersättning landstingets åtagande...91 Ekonomiska sammanställningar Resultaträkning...92 Balansräkning...93 Kassaflödesanalys...94 Noter...95 Tillämpade redovisningsprinciper...101 Bilagor 1. Vårdutnyttjande, sammanfattande översikt 2. Vårdstatistik, 5 år i sammandrag 3. Väntetider för nybesök 4. Personalstatistik 5. Landstingets pensionsskuld 6. Landstingets donationsstiftelser Miljöredovisning för Landstinget Sörmland år 2003 Beslut Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige 2004-04-20 ORG NR 232100-0032 g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 04\(04) april 04\19 årsredovisning 2003 med miljöredovisning\bokslut 2003, version6.doc Utskriftsdatum: 2004-04-06 13:48SID 3(103
Inledning Landstinget Sörmland redovisar ett negativt resultat på 45 mkr för 2003, vilket är 11 mkr bättre än budget. Resultatet blev också betydligt bättre än vad som prognostiserades under hösten. Förbättringarna beror bl a på skatteintäkter, uppskrivning av värdet på aktier samt förvaltningarnas resultat. Kostnadsökningen för landstingets verksamheter uppgick till 8,4 % under 2003. Det är bland de högsta ökningstakterna jämfört med övriga landsting. Skatteintäkter och statsbidrag, landstingets huvudsakliga intäktskällor, ökade med 5,3 %. Ökningen av skatteintäkter är inte lika stor som under de senaste åren, vilket beror på den konjunkturavmattning som varit. Glappet mellan intäkts- och kostnadsökningen skulle ha resulterat i ett betydligt sämre resultat men uppvägs till viss del av finansnettot. Den nedskrivning av värdet på aktier som skedde under 2002 har nu återförts med 35 mkr. Landstingets förvaltningar redovisar totalt ett resultat som är 12 mkr bättre än budgeterat. Södra hälso- och sjukvårdsområdet uppvisar den största ne- gativa avvikelsen, 18 mkr, vilket vägs upp av positiva avvikelser framförallt inom Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet, Handikapp & habilitering, Hjälpmedelsverksamheten och D-data. Sjukvårdens resultat hade sannolikt blivit sämre om inte landstinget haft en så gynnsam kostnadsutveckling på receptläkemedel som varit fallet. Kostnaden för dessa uppgår till 530 mkr, vilket är i stort sett samma nivå som 2002 (-0,1 %). Ökningstakten mellan 2001 och 2002 låg på 9,8 %. Den po- sitiva kostnadsutvecklingen för läkemedel beror bl a på patentutgångar för läkemedel med hög försäljning och effekten av de nya reglerna med utbyte till billigare preparat på apoteken. Landstingets interna arbete har självklart också bidragit. Under 2003 fortsatte genomförandet av den nationella och förstärkta handlingsplanen. Ökad tillgänglighet och kvalitetsförbättringar kan noteras liksom ökad samverkan med vårdgrannar och förebyggande arbete. Under året har landstinget även gjort insatser för att öka tillgängligheten med hjälp av de statliga medel som skjuts till för ändamålet. De åtgärder som vidtagits har varit av både tillfällig och permanent karaktär. Bland annat mot bakgrund av ovan redovisade förstärkningar, har antalet anställda ökat under 2003 med 126 stycken, vilket motsvarar 1,8 %. Landstinget hade vid årets slut 7 109 anställda. Den arbetade tiden ökade med 170 000 timmar, vilket motsvarar en ökning med 1,7 % eller omräknat till heltidsanställda ca 97 stycken. Sjukfrånvaron i landstinget ligger på oförändrad nivå jämfört med 2002. Arbetet med att lägga förslag om en ny struktur för hälso- och sjukvården i Sörmland tog mycket krafter 2003. I slutet av året lades förslag om bland annat specialistvården som skapade turbulens i landstinget. Situationen på 4 (103)
Inledning det politiska planet eskalerade och på landstingsstyrelsemötet i januari 2004 ställde den socialdemokratiska ledningen sina platser till förfogande. Även landstingsdirektören avgick. De kvarvarande sex partierna, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, centern, miljöpartiet samt vänstern valde då att forma en regnbågskoalition och med en gemensam politisk plattform som grund bilda en landstingsmajoritet. Den nya ledningen tillträdde på landstingsfullmäktiges möte den 2 mars 2004. 5 (103)
Landstinget ur ett helhetsperspektiv Sörmlänningen i fokus Demokrati- och medborgardialog Under 2003 har landstingsfullmäktiges utskott för demokrati, jämställdhet och integration påbörjat sitt arbete. Utskottets första år har handlat mycket om kunskapsinhämtning, omvärldsbevakning och att diskutera gränssnitt och nätverk. Den planerade satsningen på att utveckla ett internationellt samarbete kring demokratifrågor med andra regioner i Europa har av praktiska skäl senarelagts. Detsamma gäller arbetet med att ta fram en strategi för landstingets demokratisatsningar. Demokratinätverk har inrättats Under året har ett demokratinätverk inrättats mellan de landsting som har infört utskott/beredningar för demokratifrågor. Syftet är att utbyta erfarenheter och inspirera varandra. I första nätverksträffen deltog tolv landsting, vilket innebär en god början på ett nationellt nätverk. Satsningen stöds av kommun- och landstingsförbunden. Det goda livet slutrapporteras under hösten Studiecirkelsatsningen Det goda livet, som pågått i två år, har lockat 2 500 sörmlänningar att delta i en studiecirkel. För att nå målet med 3 000 sörmlänningar under tre år och locka fler att delta i en studiecirkel, har projektet bl a genomfört en föredragsserie av cafémodell under hösten 2003. Projektet kommer att slutredovisas under hösten 2004. Under 2003 köpte även landstinget i Östergötland studiekonceptet. Därmed är det tre landsting som gjort så. Cirkeldemokratin har utvärderats Utvärderingen av cirkeldemokratin, som genomförts av Mälardalens högskola, har slutredovisats för demokratiutskottet under hösten. Under våren 2004 kommer resultatet av utvärderingen att presenteras och diskuteras på ett särskilt seminarium. Gemensam utvecklingsdag gav stimulans till utskotten Under augusti genomfördes en gemensam utvecklingsdag mellan demokratiutskottet och de lokala utskotten för att bland annat utbyta erfarenheter samt utveckla och diskutera förtroendemannarollen. Arbetet med lokala rådslag går trögt Eftersom det var många nya ledamöter i hälso- och sjukvårdsnämndernas lokala utskott under 2003, har arbetet med att arrangera lokala rådslag gått trögt. Utskottsarbetet har mest handlat om kunskapsinhämtning och interna diskussioner. I Södra hälso- och sjukvårdsområdet har ändå Gnesta- och Oxelösundsutskotten medverkat tillsammans med kommunerna i äldre- och 6 (103)
Landstinget ur ett helhetsperspektiv seniordagar. I Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet har Strängnäsutskottet arrangerat ett offentligt möte om vårdcentralen. Brukarråd genomförs på försök Under hösten har ett tvåårigt försök inletts med ett brukarråd under Strängnäs lokala utskott. Brukarrådet är en fast referensgrupp - bollplank - under det lokala utskottet med valda representanter från olika medborgargrupper i Strängnäs kommun. Brukarrådet har nio ledamöter. Handikappting har genomförts för andra gången Under oktober genomförde landstinget tre nya Handikappting i nära samverkan med länets kommuner och handikapporganisationerna. Arrangemanget genomfördes som en aktivitet under EU:s handikappår. Totalt deltog runt 550 personer. Rådslag efter tingen kommer att prövas För att ta ner bollarna från Handikapptingen kommer landstinget och kommunerna i samverkan under våren 2004 att arrangera rådslag mellan politikerna och personalen för att diskutera rimligheten i förslagen från tingen. Medborgarsamtal i en förändringsprocess Under oktober bjöd landstingsstyrelsen in sörmlänningarna till fem offentliga samtal omkring en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård. Dessutom erbjöds alla pågående studiecirklar att byta tema under oktober för att diskutera hälso- och sjukvård. Totalt var det ett 70-tal cirklar som nappade på detta erbjudande med runt 600 deltagare. Däremot var de offentliga mötena ingen publiksuccé. Synpunkterna från dessa samtal har vägts in i den fortsatta processen. Jämställdhetsfrågor ur ett medborgarperspektiv En ny jämställdhetsstrategi har fastställts av landstingsfullmäktige. Strategin har både ett brukar-/medborgarperspektiv och ett arbetsgivarperspektiv. Målen och intentionerna i strategin ligger till grund för landstingsfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser och följs upp årligen i samband med årsredovisningen. Under 2004 kommer nuläget att beskrivas och ribban preciseras för de fyra mål som satts upp ur brukar-/medborgarperspektiv. Integrationsfrågor Under slutet av 2003 avsatte demokratiutskottet särskilda projektmedel för att stödja integrationsarbete. Den planerade satsningen på att påbörja en mångkulturell dialog har däremot senarelagts av praktiska skäl. Under det kommande året kommer både detta arbete och arbetet med en integrationspolitisk strategi att prioriteras. 7 (103)
Landstinget ur ett helhetsperspektiv Arbeta aktivt med etik Under 2003 har arbetet med att implementera landstingets nya program tagit fart genom att göra programmet känt i verksamheten och få i gång arbetet i de lokala etiska grupperna. Under hösten inrättades ytterligare en lokal etisk grupp. Den här gången på Regionsjukhuset Karsudden. Det finns nu fem sådana grupper i landstinget. Samtliga är nu igång med verksamhet. Med hänsyn till diskussionen och utvecklingen i samhället i stort känns det viktigare än någonsin att det finns utrymme för etiska samtal i det vardagliga arbetet. Under året har etikombud utsetts inom både NVHSO och SHSO. Som exempel på aktiviteter kan nämnas att NVHSO har startat en utbildning för cirkelledare. Vidare har den lokala gruppen ordnat arbetsplatsträffar och seminarier. I SHSO har den lokala gruppen arbetat med att få ett fungerande kontaktnät mellan etikombuden. Dessutom har flera verksamheter bedrivit lokala enskilda projekt kring etiska problem. Inom Handikapp och habilitering har all personal varit samlad för att diskutera etik. För utbyte av erfarenheter och diskutera hur landstinget arbetar vidare med de etiska frågorna samlade etiska rådet samtliga lokala etiska grupper. Detta är en aktivitet som kommer att återkomma årligen. För att ytterligare sätta fokus på de etiska frågorna kommer de lokala grupperna tillsammans med det centrala etiska rådet att arrangera en etisk vecka under hösten 2004. Folkhälsa I Sörmland är målet för folkhälsoarbetet att långsiktigt nå en god och mer jämlik hälsa i länet. På kort sikt är målet att öka kunskaperna inom folkhälsoområdet och att vidareutveckla samverkan och metoder för att nå en god och mer jämlik hälsa. Modernt folkhälsoarbete har ett befolkningsperspektiv och berör många olika samhällssektorer. Arbetet bygger till stor del på processtänkande, vilket innebär en mängd kontakter och samverkan med olika aktörer, både inom och utanför landstinget, såväl på lokal, regional, nationell som internationell nivå. Som exempel kan nämnas samverkan i det lokala folkhälsoarbetet t ex i folkhälsoråd, på länsnivå t ex i DROGSAM och i nätverket för hälsofrämjande skola, regionalt t ex inom CDUST-länen och nationellt i nätverk, genom erfarenhetsutbyte m m. Inom hälso- och sjukvården pågår en hel del förebyggande insatser, vilka redovisas under hälso- och sjukvårdsavsnittet. 8 (103)
Landstinget ur ett helhetsperspektiv Länsstrategin för folkhälsoarbete Landstingsstyrelsen fattade i september beslut om att lägga ner projektprogrammen Folkhälsa, Drogpolitiskt handlingsprogram och Hälsovård för äldre. Medlen ska fr o m 2004 användas för Program för länsstrategins förverkligande. En viss del av medlen har också överförts till organisationsbidragen. Hälsofrämjande skola Hälsofrämjande skola är ett internationellt koncept som vilar på en grundtanke om att hälsa och lärande gynnas av många gemensamma faktorer. Handboken Hälsofrämjande skola en handbok som ger Dig fria händer är ett metodstöd för skolor som vill utveckla skolans hälsofrämjande arbete. Ca 90 skolor av länets 142 har beställt handboken sedan den lanserades i augusti 2002. Folkhälsa, integration och kultur Det övergripande målet för projektet Folkhälsa, integration och kultur har varit att främja invandrares integration och hälsa genom i första hand riktade utbildningsinsatser som utformas i samverkan med kommunerna i Sörmland. Arbetet har skett i samverkan mellan kultur- och utbildningsförvaltningen och folkhälsoenheten (FHE) under tiden 2001-2003. Resultaten från de två delprojekten Integrationsprojekt vid Eskilstuna folkhögskola och, Brobyggarprojektet, Nyköping visar på både fungerande pedagogik och arbetsmetoder och kommer att vidmakthållas efter projekttidens slut. Barnrapport Sörmland del III Barnrapport III bygger på Barnrapport del I och II, som publicerades 2001. Barn i åldern 10-13 år har filmats under samtal kring relationer, skola, fritid och hälsa. Resultatet har blivit fyra videofilmer med tillhörande studiematerial innehållande 8 noveller, introduktion till varje tema samt samtals- och diskussionsfrågor till varje avsnitt. Avsikten med materialet är att det ska fungera som ett verktyg i samtal och diskussioner kring barns livsvillkor, hälsa och rättigheter. Arbetet har skett i samarbete mellan FHE och Film i Sörmland, som ett tredje delprojekt i projektet Folkhälsa, integration och kultur. Tobaksstrategi för Sörmland En tobaksstrategi för Sörmland i samverkan med flera aktörer i länet har utarbetats och kommer att färdigställas under 2004. Under året har utbildning i samtalsmetodik genomförts för all skolhälsovård i länet. Ett samar- 9 (103)
Landstinget ur ett helhetsperspektiv betsprojekt mellan idrottsrörelsen och sju landsting (varav Sörmland är ett) har startat med stöd av statliga medel. Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador Landstinget Sörmland har av Socialdepartementet beviljats projektmedel för att implementera den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador. Arbetet under 2003 har inriktats på att inventera vilket alkoholskadeförebyggande arbete som sker i primärvården i syfte att senare diskutera förslag på eventuella fortsatta åtgärder. Personal och utveckling Personal- och utvecklingsfrågorna ska ses i ett sammanhang där såväl verksamhetsinnehåll och ekonomiska villkor förändras kraftigt under åren. De flesta landsting genomgår kraftiga strukturförändringar för att långsiktigt kunna säkra en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård. Diskrepansen mellan vad som är medicinskt möjligt att göra och de begränsningar som såväl personella som ekonomiska resurser innebär, är stor. Målinriktade, ambitiösa medarbetare i samspel med organisationer som är pressade av samhällsutvecklingen och befolkningens förväntningar är många komplexa förklaringsmodeller till den ohälsa som ökat kraftigt. För att klara framtida förväntningar på den offentliga sektorn behöver organiseringen och samordningen av kompetens skärpas, inte minst för att utnyttja de olika kunskapsområdena optimalt. Såväl högskolor, utbildningsinstanser och arbetsgivare måste fokusera på tvärprofessionella utbildningsinsatser där det blir naturligt att i olika sammanhang och praxisnära möta sina samarbetspartners. Arbetsgivarna måste få större påverkan på innehållet i olika typer av utbildningar för att de bättre än nu ska anpassas till verksamheternas behov. På landstingsnivå finns såväl nationellt som regionalt samarbete för denna anpassning. Högskolorna måste samverka på ett annat sätt för att exempelvis uppfylla arbetsgivarnas behov av specialistutbildningar. I bokslut 2002 angavs rekryteringsläget per kategori. Under 2003 anger i stort sett samtliga landsting ett förbättrat rekryteringsläge. Detta paradoxalt nog i en situation där de flesta landsting också pga strukturförändringar och begränsade ekonomiska resurser, har anställningsstopp alternativt kraftiga restriktioner vad gäller anställningar. 10 (103)
Landstinget ur ett helhetsperspektiv De förhållandevis snabba växlingarna mellan goda och dåliga tider gör att personalförsörjningen måste balanseras noggrant och bygga på långsiktig planering. Ekonomisk översikt Samhällsekonomisk bedömning De ekonomiska problem som landsting och kommuner nu brottas med förklaras till viss del av den konjunkturavmattning som tog sin början 2001. Dämpningen av världsekonomin har varit mer utdragen än vad majoriteten av bedömare förutsåg. Under 2003 syntes vissa tecken i USA och Japan på att konjunkturen vänt uppåt. I europaområdet har dock utvecklingen varit överraskande svag. I och med att den internationella konjunkturen stärks och via en ökad export stiger successivt efterfrågan i svensk ekonomi. I Sverige är arbetsmarknaden fortsatt svag. Sysselsättningen, mätt som arbetade timmar, har minskat kraftigt under 2003 och arbetslösheten har stigit. Efterfrågan på arbetskraft är sedan länge svag i den privata sektorn. Nu har även arbetskraftsefterfrågan i den offentliga sektorn mattats till följd av det kärva ekonomiska läget, inte minst bland kommuner och landsting. Till stor del förklaras den ökade arbetslösheten av att det är färre personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och som studerar. Situationen på arbetsmarknaden förbättras normalt sett sent i en konjunkturuppgång. Utvecklingen på vår arbetsmarknad är fortfarande svag och Landstingsförbundet har därför reviderat tidigare antaganden. Antalet sysselsatta antas fortsätta att minska även 2004 och lönerna antas öka långsammare. Mot slutet av 2004 väntas dock sysselsättningen vända uppåt och 2005 bedöms den åter öka. Årets resultat Landstinget redovisar för 2003 ett resultat på -45 mkr. Resultatet är drygt 11 mkr bättre än budgeterat. Även om budgetavvikelsen totalt sett inte är så stor, finns det, liksom de senaste åren, kraftiga avvikelser mellan olika intäkts- och kostnadsposter samt verksamheter. De största avvikelserna gentemot budget specificeras nedan. mkr Skatteintäkter och statsbidrag -31 Pensioner +25 Gemensamma kostnader -26 Åtagande -8 Förvaltningarna, resultatförbättring +12 Räntenetto inkl uppskrivning +39 11 (103)
Landstinget ur ett helhetsperspektiv Ökningen av skatteintäkterna är inte lika stor som under de senaste åren, vilket sammanhänger med konjunkturavmattningen. Skatteintäkterna gav ett budgetunderskott på 47 mkr. Detta uppvägs till en del av överskott för generella statsbidrag och utjämning. Bland annat gav det tillfälliga sysselsättningsstödet 8 mkr mer än budgeterat. Förändringen av pensionsskulden blev betydligt lägre än vad som förutsattes i budgeten. Under posten gemensamma kostnader redovisas en negativ avvikelse på 26 mkr. Huvuddelen av denna avvikelse, 22 mkr, utgörs av en reaförlust vid försäljningen av Lötfastigheten. Åtagandet avser den ersättning, landstingsbidrag, som landstinget betalat till respektive nämnd/förvaltning samt till anslagsstyrda verksamheter. Merkostnader kan noteras för asylverksamheten och tandvård. Beträffande tandvården uppvägs detta av ett utökat statsbidrag. Överskott återfinns framför allt avseende den centrala tjänstemannaledningen och landstingsövergripande projekt. Förvaltningarna redovisar tillsammans ett resultat som är 12 mkr bättre än budgeterat. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna redovisar en avvikelse på 12 mkr, vilket är betydligt bättre än under de senaste åren. I övrigt uppvisas negativa avvikelser för Sjukresor, Folktandvården och Serviceverksamheten. Övriga förvaltningar uppvisar överskott jämfört med budget. Tydligast är detta på D-data, där det framför allt är kostnaden för funktions-pc som blivit lägre än beräknat. Räntenettot uppvisar ett kraftigt överskott, som till största delen beror på att aktievärdet skrivits upp med 35 mkr. Landstingets nettokostnad ökade under 2003 med 8,4 %, vilket kan jämföras med en ökning på 7,5 % året innan. Kostnadsökningar på de nivåer som varit under de senaste åren innebär med automatik underskott när intäkterna har en lägre ökningstakt. Under 2003 ökade skatteintäkter och statsbidrag med tillsammans 5,3 %. 12 (103)
Landstinget ur ett helhetsperspektiv 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 1998/9 2000 2001 2002 2003 Verksam hetsnetto (kostnad) Skatt o Statsbidrag Landstingets finansiella situation Den finansiella analysen delas upp i löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansiell verksamhet, såsom framgår av kassaflödesanalysen i avsnittet Ekonomiska sammanställningar. För 2003 genererar den löpande verksamheten ett överskott på 114 mkr. Det motsvarar årets resultat justerat med avskrivningar och andra poster som inte påverkar kassaflödet. Investeringsverksamheten, som innefattar köp och försäljning av tillgångar såväl materiella som finansiella redovisar ett underskott på 245 mkr. Den finansiella verksamheten bidrar med ett överskott på 62 mkr. Det är ett netto av årets förändringar i långfristiga skulder och fordringar. Slutligen har rörelsekapitalet, dvs nettot av omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, påverkat kassaflödet med 93 mkr. Sammantaget resulterar dessa förändringar i att landstingets likvida medel ökat med 24 mkr och därmed vid årets slut uppgår till 466 mkr. Landstingets betalningsförmåga på kort sikt mäts i kassalikviditet, vilken försämrats från 88,7 % till 81,4 % under 2003. Den långsiktiga betalningsförmågan mäts i soliditet. Denna har minskat från 51 % till 48. Balanskravet Från och med 2000 finns ett lagstadgat krav på att landstingets ekonomi ska vara i balans. Ekonomisk balans innebär att kostnaderna inte ska överstiga intäkterna. Om det blir ett underskott, måste detta täckas under de närmaste 13 (103)
Landstinget ur ett helhetsperspektiv två åren efter att det uppstått. Enligt balanskravet kan resultatet justeras för eventuella realisationsvinster/förluster. mkr 2003 2002 2001 Årets resultat enligt bokslutet -45,0-10,2 82,7 Täckning av underskott 2000-0,7 Reservering enl LF 31/02-82,0 Avgår realisationsförlust 22,0 Årets resultat enligt balanskravet -23,0-10,2 0 I enlighet med balanskravet har landstinget totalt 33,2 mkr att återställa. Landstinget har redan tidigare identifierat att åtgärder måste vidtas för att en långsiktigt balanserad ekonomi ska uppnås. Mot bakgrund av detta har landstingsfullmäktige beslutat att en strategisk översyn av hälso- och sjukvården ska genomföras. Utgångspunkten är att fullmäktige vid sitt sammanträde i april 2004 ska fatta beslut om ett åtgärdspaket för att minska kostnaderna. Vid sidan av balanskravet har landstinget satt upp målet att likvida medel ska ligga i intervallet 50-350 mkr beroende på rådande konjunkturläge. Beloppet ska gälla efter avsättning till pensioner. Vid årsskiftet uppgår de likvida medlen till 466 mkr, och överstiger således det uppsatta målet. Information och kommunikation Mycket av det landstingsövergripande informationsarbetet under året har handlat om insatser i samband med strukturarbetet. Förutom att arbetet kontinuerligt följts i såväl Chefsinfo som Sörmlandstinget har det under året skapats särskilda informationsplatser på webbplatsen för allmänheten och på intranätet för anställda. Olika kompletteringsmaterial som talarmanus, annonser, OH-bilder och broschyrer har också tagit fram. En annan del i arbetet har varit att arrangera de medborgarsamtal som politikerna förde under hösten 2003. Landstinget Sörmland fick också en speciell uppgift att ansvara för det sammanhållande informationsarbetet i projektet om Länssjukvård i samverkan tillsammans med Västmanland. Massmediainsatserna i samband med de olika delarna i strukturarbetet har inte varit försumbara. Att ansvara för informationsarbetet i Programmet för arbetsmiljö och hälsa har också varit en viktig arbetsuppgift under året. I det arbetet handlar det mest om intern information till personalen, i form av nyhetsbrev, artiklar och notiser i Sörmlandstinget och Chefsinfo, en informationsplats på intranätet, men också om massmedieinsatser. En viktig uppgift för den centrala informationsenheten är att stötta landstingets chefer i olika kommunikationsinsatser, ett sådant är fax-brevet 14 (103)
Landstinget ur ett helhetsperspektiv Chefsinfo som ger regelbunden, snabb och kortfattad info om sådant som är på gång inom landstinget. Ett annat är kurser i massmediahantering. Under året har också initiativ tagits till att skapa en bättre föreberedelse för såväl krishantering som kriskommunikation. Ett PM med regler och riktlinjer för krishantering togs fram och spreds i tjänstemannaorganisationen. I uppdragen för 2003 fanns förutom det allmänna uppdraget att utveckla arbetet enligt de Riktlinjer för arbete med information och kommunikation i Landstinget Sörmland som landstingsstyrelsen antagit, fyra särskilda uppdrag. En kartläggning av landstingets informationsflöden, såväl internt som externt Uppdraget har genomförts och resultatet lades som en grund i det delprojekt om Administrativ samverkan/samordning som ingår i strukturarbetet. Utveckling av landstingets externa webbplats med fokus på de synsvagas perspektiv Hela landstingets webbplats är nu handikappanpassad enligt Handikappin- webb- stitutets rekommendationer. Det innebär bland annat att webbplatsen är lätt att anpassa efter olika tekniska hjälpmedel, att texten går att anpassa storleksmässigt, att man kan koppla bort musfunktionen och att man kan anpassa kontraster så att texten fungerar för det egna synfelet. Till skillnad från andra landsting och de flesta kommuner är alla sidor på landstingets plats anpassade, inte bara de på den översta nivån. Byte av publiceringssystem på Kanal D, intranätet Under våren och sommaren inleddes arbetet med att gå över till ett gemensamt publiceringsverktyg för den externa webbplatsen och intranätet. Alla nya verksamheter som får en plats på intranätet använder nu det nya verktyget och allteftersom flyttas sidor över till detta. Det är ett arbete som kommer att ta lång tid. Handbok/policyskrift En handbok/policyskrift om hur landstinget kommunicerar med människor som har särskilda informationsbehov, t ex på grund av olika funktionsnedsättningar, språkproblem, läsproblem osv. Detta uppdrag är försenat. FN:s konvention om barnets rättigheter Det strategiska arbetet med att föra in ett kontinuerligt och aktivt barnperspektiv, med FN:s konvention om barnets rättigheter som grund, har påbörjats. I arbetet har bl a ingått att ge kunskap om och göra barnkonventionen känd hos beslutsfattare och i verksamheterna. 15 (103)
Landstinget ur ett helhetsperspektiv Landstingsgemensamma IT-frågor Baserat på den under 2002 slutförda översynen av landstingets strategi för datakommunikation, genomfördes under 2003 en rad åtgärder som bidrar till ökad kapacitet och hög tillgänglighet i kommunikationsnätet. I och med detta har förutsättningar skapats för att genomföra flera verksamhetsspecifika projekt, särskilt inom hälso- och sjukvården. Landstingets gemensamma ekonomisystem har under 2003 uppgraderats till en helt ny version. Samtliga förvaltningar i landstinget hade vi utgången av 2003 bytt system. Under 2003 har landstingets IT-säkerhetsorganisation blivit komplett genom att lokalt IT-säkerhetsansvariga utsetts för och av landstingets förvaltningar. Befattningsbeskrivning för rollen lokalt IT-säkerhetsansvarig har utformats och godkänts. Arbetsformer för IT-säkerhetsorganisationen har fastställts och IT-säkerhet har blivit ett etablerat arbetsområde. Säkerhets- och beredskapsarbete Landstinget Sörmland arbetar på ett flertal sätt med riskhantering. Det handlar bl a om att trygga patienters och personalens vistelse i våra lokaler vad gäller brand, inbrott, stöld m m. En del i riskhanteringen är beredskapen för att optimalt kunna ta hand om skadade om en stor olycka skulle inträffa i länet, liksom beredskapen att tillsammans med övriga myndigheter i länet kunna hantera andra extraordinära händelser som t ex avbrott i el, IT, vatten, värmeförsörjning eller ett större utbrott av smitta. Sedan 2002 pågår ett arbete med uppbyggnaden av ett internt systematiskt förebyggande brandskyddsarbete som möjliggör att bibehålla och utveckla tryggheten för patienter och personal. Det arbetet faller väl in inom ramen för nya lagen om Skydd mot olyckor som började gälla 1/1 2004. De åtgärder för skydd mot inbrott som gjorts under 2003 har givit avsedd effekt och minskat skadekostnaden och antal inbrott jämfört med 2002 Under året har landstinget inrättat en krisledningsnämnd som en del i nationella krishanteringssystemet. I beredskapen för att optimalt kunna ta hand om skadade om en stor olycka skulle inträffa i länet, ingår förutom resursplanering på sjukhusen också en ledningsdoktrin för att samordna resurserna. Under 2003 har den doktrinen fastställts och övats. Årligen genomförs utbildningar på sjukhusen och större övningar tillsammans med samverkande parter för att optimalt kunna ta hand om skadade vid en stor olycka. Under 2003 genomfördes 2 större övningar, varav en var att testa hela sjukvårdsorganisationen i norra delen av länet. 16 (103)
Patientperspektivet Kvalitetsmål ur patientperspektivet Landstingets kvalitetspolicy utgör grunden för arbetet med kvalitetsfrågor inom hälso- och sjukvård. Utifrån områden i kvalitetspolicyn har ett antal delmål angetts som är ekonomiskt ersättningsbara för 2003. Arbetet med ersättningsbara mål har dock tonats ner under andra hälften av 2003 med anledning av det strukturarbete som pågår i Landstinget Sörmland. Någon modellutveckling har inte varit möjlig att prioritera i nuläget. Uppställda krav på åtgärder för att uppnå delmål har infriats av sjukvårdsområdena. Det innebär att de preciserade målen i det närmaste är uppfyllda. Sjukvårdsområdena har erhållit samtliga avsatta ekonomiska medel för målersättning. Här följer en redovisning av vissa delområden. Tillgänglighet Huvudmål inom detta område är att Invånarna i Sörmland ska utifrån sina behov ha en god tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Befolkningens önskemål om hög tillgänglighet måste emellertid ställas mot medicinskt grundade prioriteringar och andra begränsande faktorer. Här följer en redovisning av resultat kopplat till delmål för tillgänglighet. Kraven under 2003 har varit de samma som tidigare år. Möjligheter att få komma i kontakt med primärvården samma dag som kontakt sökes Inom samtliga primärvårdsområden får medborgarna kontakt per telefon samma dag som vård söks. Samtliga vårdcentraler har idag det webbaserade talsvarssystemet Tele-Q. Detta har lett till bättre kontaktmöjligheter. För den som inte kommer fram till vårdcentralen tillräckligt fort finns möjlighet att vända sig till landstingets gemensamma sjukvårdsrådgivning. Patienternas möjligheter att få komma till allmänläkare inom 7 dagar Båda förvaltningarna rapporterar att läkarbesök kan erbjudas inom 7 dagar när medicinskt behov föreligger. Den fjärde nationella väntetidsmätningen till allmänläkare, som gjordes hösten 2003, visar att 74 % av de som omfattades av besöksgarantin fick komma inom 7 dagar. Primärvården arbetar med att finna andra vägar för att bemöta patienternas vårdbehov än via läkarbesök. Det kan innebära ett besök till andra yrkeskategorier, såsom sjuksköterska eller undersköterska eller satsning på egenvård. På angivna telefontider kunna nå specialistläkarmottagningarna vid sjukhus och vid medicinska frågeställningar få tala med sjuksköterska/läkare ( ersättningsbart mål ) 17 (103)
Patientperspektivet Inom SHSO saknas ett bra system för att mäta och registrera telefontillgängligheten för detta målområde. Verksamheterna rapporterar förbättrad telefontillgänglighet för 2003 än tidigare. Önskemål om införande av Tele-Q föreligger från flera kliniker men det kärva ekonomiska läget har hittills inte medgivit det. Inom NVHSO har de flesta kliniker ACD-köfunktion och uppföljning har gjorts under en veckas tid vid åtta mättillfällen. Basenheternas resultat har diskuterats med förvaltningsledningen. Kvinnokliniken på MSE som inte uppnått sitt mål för framkomlighet på mottagningen har intensifierat uppföljningen och undersöker möjligheten att installera Tele-Q. Samlad mottagning på KSK har bedrivit ett systematiskt förbättringsarbete avseende rutiner och telefontider. Nybesök till specialistläkarmottagning inom 1 månad respektive 3 månader ( ersättningsbart mål ) Nybesök inom 1 månad Inom både NVHSO och SHSO uppges samtliga verksamheter klara målet för prioriterade besök. Nybesök inom 3 månader Kliniker som klarar ett första oprioriterat besök inom tre månader är barnoch ungdomskliniken, BUP samt flera psykiatriska öppenvårdsmottagningar i länet. Övriga kliniker i länet klarar inte detta. Goda medicinska resultat Hälso- och sjukvårdsområdena ska medverka i nationella eller med dessa jämställda kvalitetsregister för att identifiera och vidta förbättringsåtgärder i den egna verksamheten som är till nytta för patienten ( ersättningsbart mål ) Målsättningen inom detta delområde har varit att säkra och förbättra de medicinska resultaten med tonvikt på god samverkan och vårdkedjor. Förvaltningarna deltar i olika relevanta nationella kvalitetsregister motsvarande 1-3 register per klinik. Rapporteringsgraden är god och de register som återrapporterat medicinska resultat visar att verksamheterna följer praxis och håller förväntad kvalité. Dock kvarstår problemet att enkelt kunna registrera och rapportera in till registren. Det vanligaste sättet att tillämpa resultaten från kvalitetsregistren är att de diskuteras i läkarkåren och berörda personalgrupper. Ett exempel på förbättringsarbete finns på Mälarsjukhuset, som utifrån data från kvalitetsregistren tagit fram vårdprogram för handläggning av patienter med lunginflammation. Omhändertagandet av patienter med smärta ska ske enligt överenskomna behandlingsprinciper ( ersättningsbart mål ) 18 (103)
Patientperspektivet Inom båda hälso- och sjukvårdsområdena har omhändertagandet av patienter med smärta skett enligt överenskomna riktlinjer. Utifrån dessa riktlinjer har bl a kvalitetsrutiner arbetats fram. Smärtbehandling följs upp genom dokumentation av patientens smärtupplevelse på VAS-skalan (visuell analog skala). Inom SHSO har smärtmottagningen arbetat i god samverkan med primärvården rörande patienter som har kroniska smärttillstånd. Resultatet har visat goda behandlingsresultat och ökad produktion. Respekt för patientens vilja, integritet och behov Vården och behandlingen ska, så långt det är möjligt, utformas och genomföras i samråd med patienten För 2003 var detta mål inte ersättningsbart. Det är i dagsläget svårt att mäta och följa upp detta område. I arbetet med kvalitetsmålen ur patientperspektivet har vikten av att vård och behandling så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten framhållits. Secondopinion erbjuds patienterna när olika behandlingsalternativ kan övervägas. Valfrihet Den 1 juli 2001 beslutade Landstinget Sörmland att följa Landstingsförbundets rekommendation om valfrihet inom hälso- och sjukvården. De ökade informationsinsatserna till personalen inom respektive sjukvårdsområde samt en ökad medvetenhet hos befolkningen har bidragit till att fler patienter sökt vård utanför länet 2003 än 2002. De flesta vänder sig till sjukvården i våra grannlän, med Stockholms län i topp. Valfrihets- och rättighetskansliet, förlagt till patientnämndens kansli, informerar både patienter och personal om valmöjligheter såväl inom som utanför länet, upplyser om väntetider till mottagningar och behandlingar samt om vilka regler som gäller för vård utanför länet. En under året genomförd enkätundersökning till personer som sökt kontakt med kansliet gav ett gott betyg till verksamheten. Genomgående synpunkter var att det är lätt att få kontakt, att få svar på sina frågor samt att man får ett bra bemötande. Av de nästan 1 500 samtalen har de flesta handlat om valfrihet, vårdgaranti och väntetider, främst då till specialiteterna ortopedi, kirurgi, medicin samt radiologi och klinisk fysiologi. Efterfrågan på sjukvård utanför länet ökar, framförallt inom verksamheter med långa väntetider till besök och behandlingar, främst då till specialiteterna ortopedi och kirurgi. Även kostnaderna för öppenvårdsbesök utan remiss samt remiss till medicinsk service d v s radiologi och klinisk fysiologi står för en stor del av ökningen. 19 (103)
Patientperspektivet Kostnader (mkr) valfrihet hela länet 2002 2003 Diff 22,7 35,5 * -12,8 * * I 2003 års kostnader ingår även 4 mkr avseende ortopediska kliniken vid Mälarsjukhusets avtal med St-Görans Sjukhus om knäoperationer. Med justering för den summan har en ökning av kostnaderna skett med 24 %. Patientnämnden Till patientnämnden kan patienter och anhöriga avgiftsfritt vända sig när det uppstått problem i kontakterna med offentligt finansierade vårdgivare, vilket omfattar vårdgivare inom landstinget, kommunerna, folktandvården samt privata vårdgivare. Patientnämnden, som är opartisk och fristående från vården, kan utifrån inkomna ärenden som utreds uppmärksamma problemområden och systemfel. Antal diarieförda ärenden har ökat med 3 % från 727 år 2002 till 748 år 2003. 2002 2003 Förändring Informationssamtal 431 333-98 Diarieförda ärenden - Sjukhusvård 414 456 + 42 - Primärvård 212 179-33 - Tandvård 43 46 + 3 - Kommuner 7 17 +10 - Övriga ex HSAN 51 50-1 Totalt 727 748 +21 Att antalet informationssamtal minskat kraftigt beror sannolikt på att samtal om patienträttigheter nu registreras på valfrihetskansliet. Den vanligaste orsaken till kontakt när det gäller sjukhusen är missnöje med vård och behandling. Denna utgör över hälften av samtalen. Andelen missnöjda med bemötandet har ökat något från 19 till 21 %. Övriga ärenden handlar till stor del om tillgänglighet och väntetider. De flesta samtalen rör specialiteterna ortopedi, kirurgi samt invärtesmedicin. Inom primärvården dominerar klagomål som rör tillgänglighet och väntetider, de utgör drygt hälften av samtalen. Det är dels svårt att komma fram per telefon, men även att få läkartid. Det senaste halvåret har en majoritet av samtalen handlat om svårigheterna att få en fast läkarkontakt i Eskilstuna. 20 (103)
Patientperspektivet När det gäller tandvård är det framförallt missnöje med höga avgifter i förhållande till de behandlingar man får som dominerar. Antalet anmälningar till patientförsäkringen har ökat något, från 198 till 213. Däremot har antalet beslutade ärenden i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, minskat från 20 till 16, varav sju ledde till varning/erinran. Stödpersonsverksamheten Patientnämnden har även enligt lag till uppgift att rekrytera och förordna stödpersoner till patienter som vårdas mot sin vilja inom psykiatrin. De flesta patienter som begärt en stödperson vårdas på Karsuddens sjukhus. Under året har drygt 75 personer förordnats. 21 (103)
Hälso- och sjukvård Utveckling av Primärvård Under åren 2002-03 har ett länsövergripande arbete pågått med att utforma primärvården i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut ( 99/2000) Utveckling av primärvården i Sörmland. Uppdraget har avslutats och det fortsatta utvecklingsarbetet sker inom ramen för närsjukvårdskonceptet. I samband med färdigställande av den nya ersättningsmodellen tydliggjordes olikheter i primärvårdens dimensionering över länet. Dessa olikheter kan inte hanteras enbart inom primärvårdens budgetram utan att få negativa konsekvenser för de vårdcentraler som väl uppfyller sitt åtagande. Ersättningen till vårdcentraler i områden där sjukhuset utför en del av primärvårdsuppdraget bör hanteras genom att analysera uppdrag och finansiering utifrån det specifika upptagningsområdet utan att ersättningen till andra primärvårdsområden påverkas. Ersättningsmodellen ligger nu vilande i avvaktan på att nytt ersättningssystem för hälso- och sjukvården ska utvecklas. Det arbete som påbörjats för att ge IT-stöd till modellen, och som också omfattar hantering av ersättning till privata vårdgivare, beräknas fortsätta för att färdigställas under våren 2004. Arbetet med införande av primärvårdsmodellen har genomförts länsövergripande och medfört att en samsyn skapats mellan vårdcentralerna i hela länet. Avseende uppföljning och rapportering av primärvårdens mått har arbetet skapat incitament för att denna sker på ett mer metodiskt sätt i hela länet. Modellen har gjort det möjligt att avgränsa den enskilde läkarens uppdrag i de delar av länet som har stor brist på allmänläkare. För att kunna lösa primärvårdens framtida utveckling erfordras ökad samverkan med sjukhusspecialiteterna och kommunerna i en lokalt anpassad närsjukvård. Det är därför naturligt att utvecklingen av länets primärvård fortsätter inom ramen för närsjukvårdsarbetet. Inom det fortsatta arbetet gäller: Listning med fokus på vårdenhet. Listningsnivå på enskild läkare är en arbetsmiljöfråga som hanteras inom enheten Primärvårdens grunduppdrag beskriver även fortsättningsvis det uppdrag som ligger inom den allmänmedicinska specialiteten Fortsatt kvalitetssäkring av registrering och rapportering IT-stöd till ersättningsmodellen färdigställs Utrymme för alternativa driftsformer 22 (103)
Hälso- och sjukvård Utomlänsvård I allt större omfattning kan allt fler äldre patienter framgångsrikt vårdas och behandlas både i den egna verksamheten och inom den högspecialiserade vården. Kostnaden för utomlänsvård har ökat med 35 mkr 2003 jämfört med föregående år (+9 %), trots något minskad remittering. Kostnadsökningen talar för att nya och dyrare behandlingar erbjuds. Orsaken till att behandlingarna blir dyrare står att finna i den medicinska utvecklingen. I nedanstående tabell redovisas kostnadsutvecklingen under den senaste 5- årsperioden för utomlänsvården per hälso- och sjukvårdsområde. Uppgifterna är hämtade från respektive hälso- och sjukvårdsområdes redovisade bokslut (12 månader). tkr 2003 2002 2001 2000 1999 NVHSO 219 955 195 256 158 249 145 341 137 852 SHSO 119 911 111 538 102 971 84 419 76 114 Total kostnad 339 866 304 794 261 220 229 760 213 966 När ovan redovisade kostnader fördelas per invånare och per hälso- och sjukvårdområde blir resultatet följande. kr 2003 2002 2001 2000 1999 NVHSO 1 228 1 089 895 826 783 SHSO 1 476 1 432 1 282 1 056 953 Kostnadsökningen i södra hälso- och sjukvårdsområdet har bromsats upp, men ligger fortfarande något högre än för invånarna i nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet, vilket kan förklaras av närheten till länssjukvården i Eskilstuna. Utomlänsvård - remissflöden I tabellen nedan redovisas antal patientremisser till Uppsala, Karolinska sjukhuset, Universitetssjukhuset i Örebro samt Huddinge Universitetssjukhus. Övriga som visar den största ökningen gäller företrädesvis fritt vårdval. Fördelningen mellan de två hälso- och sjukvårdsområdena redovisas i tabellen därefter. 23 (103)
Hälso- och sjukvård Antal skickade remisser (totalt) 2003 2002 Diff Uppsala 1 718 1 700 +18 Karolinska 435 349 +86 Örebro 682 682 - Huddinge 423 389 +34 Övriga 2 177 1 254 +923 Totalt 5 435 4 374 +1 061 Antal skickade remisser fördelade per hälso- och sjukvårdsområde NVHSO SHSO 2003 2002 Diff 2003 2002 Diff Uppsala 1 085 1 090-5 633 610 +23 Karolinska 241 178 +63 194 171 +23 Örebro 521 515 +6 161 167-6 Huddinge 187 144 +43 236 245-9 Övriga 1 735 774 +961 442 480-38 Totalt 3 769 2 701 1 068 1 666 1 673-7 Andel remisser till UAS i förhållande till övriga sjukhus 2003 2002 Diff NVHSO SHSO NVHSO SHSO NVHSO SHSO UAS 28,8 % 38,0 % 40,5 % 36,5 % -11,7 % +1,5 % När en remiss utfärdas för vård och behandling utanför länet anger ansvarig överläkare typ av remiss. Typ A är Medicinska skäl, dvs specialistvård, Typ B är Fritt vårdval, Typ C är Enl. vårdgaranti och Typ D Akut. I tabellen nedan redovisas remitteringen från Sörmland till regionsjukhusen. Största mottagaren av remitterade patienter är Akademiska sjukhuset i Uppsala (UAS), vilket Landstinget Sörmland har avtal med. Antalet remisser till UAS har dock minskat med 7 % 2003 jämfört med 2002. Även till övriga region- sjukhus minskade remitteringen 2003 (ca 8 %). Däremot har remisserna fritt vårdval (Typ B) ökat kraftigt mellan åren. Detta redovisas i tabeller nedan. Av dessa framgår också att antalet remisser ökat med 218 %, medan kostnaderna ökat med 125 %. 24 (103)
Hälso- och sjukvård Antal remisser för specialistvård (Typ A) NVHSO SHSO 2003 2002 Diff 2003 2002 Diff Uppsala 985 1 030-45 522 596-74 Karolinska 207 162 +45 155 158-3 Örebro 463 481-18 138 163-25 Huddinge 135 107 +28 161 216-55 Övriga 1) 449 442 +7 200 336-136 Totalt 2 239 2 222 +17 1 176 1 469-293 1) Övriga = Andra regionsjukhus och specialistenheter i landet. Antal remisser per remisstyp NVHSO SHSO 2003 2002 Diff 2003 2002 Diff A 2 239 2 223 +16 1 176 1 469-293 B 1 421 400 +1 021 476 196 +280 C 8 3 +5 9 3 +6 D 41 36 +5 5 2 +3 Övriga 1 60 39 +21 0 3-3 Totalt 3 769 2 701 +1 068 1 666 1 673-7 Utomlänsvård kostnader och vårdutnyttjande Nedanstående redovisning av utomlänsvård och vårdutnyttjande gäller för perioden januari oktober 2003 och motsvarande period 2002. Skälet till att inte redovisning sker för hela året är att inte alla fakturor inkommit. I tabellerna nedan redovisas både volymer och kostnader. Vad gäller öppenvårdsbesök, avser dessa besök till såväl läkare, sjuksköterskor som sjukgymnaster m fl. 1 Övriga =NVHSO beviljade behandlingshemsvistelser (psykiatrisk vård) 25 (103)