Familjehemmet. .Rekrytera, behålla och handleda familjehem Våga visa vad ni kan Olycksfall i arbetet. och fler intressanta artiklar

Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 31 Nr 2 juli 2013.Rekrytera, behålla och handleda familjehem Våga visa vad ni kan Olycksfall i arbetet och fler intressanta artiklar

I detta nummer Nr 2 2013 De barn som inga leenden får... 4 I radioprogrammet Karlavagnen Familjehem... 5 Olycksfall i arbetet... 6 FR:s kongress 2013... 7 Våga visa vad ni kan... 8 Rekrytera, behålla och handleda familjehem... 9 Socialtjänstforum 2013... 11 Så var det dags!... 13 Skillnaden på konflikt, kränkning och mobbning... 14 Golfen blev Jespers räddning... 17 Familjehemmens Riksförbund... 19 Fattigdomskonferens ur barnens perspektiv GöteborG 13 september Gäst: SuSanna alakoski Vik dagen! Håll utkik efter mera info på: www.socialaktion.nu www.socialpolitik.com Namnlöst-6 1 2013-06-12 13:28 Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Familjehemmens Riksförbund (FR) tel 0921-649 88, 0150-780 10 www.familjehemmensriksforbund.se famriks@hotmail.com bild: elisabeth ohslon Wallin Välkommen till Sveriges största nätverk av familjehem! FamiljehemsGuiden Familjehemsguiden söker efter nya samarbetspartner, både erfarna och nya familjer. Kontakta oss gärna för mer information. Vi kan erbjuda socialtjänsten... Förstärkt familjehemsvård. Professionell handledning till yrkesverksamma inom psykosociala området. Extern handledning till kommunens egna familjehem för kortare eller längre perioder efter behov. Familjehemsguidens handledare är utbildade enligt handledarföreningens krav. Kontakta FamiljehemsGuiden www.sposit.se familjehem@telia.com Tel.vx. 0156-170 25 Box 3, 619 21 Trosa Besöksadress: Industrigatan 5, 619 33 Trosa 2 Familjehemmet 2-2013

Ordföranden har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel. 0151-130 90 Tiden går fort! För drygt ett år sedan kände jag att det var min tur att kliva åt sidan från förtroendeuppdraget som ordförande i Familjehemmens Riksförbund. I maj blev jag vald till ordförande igen. En ordförande skall vara visionär och bra på att delegera. Man skall helst brinna för sin sak, men låta andra brinna också. Ordförande skall kunna lyssna på andra, ge stöd och uppmuntran. Ordförande skall stå upp för sin förening och sin styrelse. Våga ta smällar. Våga formulera och argumentera även när hon/han möter motstånd. Våga erkänna sina misstag och våga ändra sig. Jag hoppas att valberedningen har samma kriterier när de föreslår någon till den posten. Jag hoppas att jag uppfyller dessa kriterier så pass mycket att medlemmar inte ger sig på valberedningen. En av mina visioner är att lyfta fram positiva saker med familjehemsvården. Det behövs flera familjehem i Sverige, mest akut är läget i storstadsregionerna. Det behöver rekryteras unga människor som vill bli familjehem. Kan vi hjälpas åt att visa en mera sanningsenlig bild om hur det är att vara familjehem kanske flera vågar sig på att vara familjehem. Jag själv blev familjehemsförälder när jag var 31 år. En annan vision är att hitta tillbaka till ett bra samarbete med kommunerna. På 1990-talet hade vi i Stockholms län ett tätt samarbete med flera av kommunerna i Stockholms län. Så ser det inte ut idag, men så kan det bli igen. Tredje visionen är att flera familjehem ansluter sig till FR. Ensam är inte stark, inte i familjehemsvården i alla fall. Jag önskar att flera tänkte vad de kan ge istället för vad de kan få. Alla har viktiga erfarenheter att komma med och när man byter erfarenheter med varandra får man nya erfarenheter per automatik. Jag önskar oss alla en bra sommar! Telle Söderberg Manusstopp Till nästa nummer: 1/9-2013 Annonspriser 2013 Svartvitt Helsida 6 800:- Halvsida 3 900:- Kvartssida 2 300:- 180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annonsmaterial. Moms uttages ej. Annonser 0150-780 10 Prenumeration 400:-/år Plusgiro 86 52 68 7 Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro 86 52 68 7 Redaktion och FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen 7 641 50 Katrineholm Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33 E-post: famriks@hotmail.com Hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: famriks@hotmail.com Tack på förhand! Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. Tidningen med samtliga artiklar och annonser mm läggs också ut på FR:s hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se ISSN 02821346 Familjehemmet 2-2013 3

De barn som inga leenden får Jag åker tunnelbana med min son Georg. Han är nästan ett år och sitter i min famn. Bredvid oss sätter sig en dam med en stor ullig pälsjacka. Georg älskar djur och fångas på en gång av den. Hela hans kropp signalerar att han måste känna på den. Jag å andra sidan, är inte lika bekväm med att klappa på okända damers pälsar. Jag gör vad jag kan för att avleda uppmärksamheten, men Georg, som nu bestämt sig för att det måste vara en kossa muar upphetsat och griper efter damens högerarm. Ärligt talat tycker jag att det är lite pinsamt att min son tar en dam för en ko, och är precis på gång att ursäkta honom när damen uppmärksammar honom, sträcker fram sin arm och inleder ett litet samtal med min son. Under de fem minuter det tar mellan Mariatorget och Gamla stan går de igenom hela miniskansens utbud av djurljud, och när det är dags för damen att stiga av vinkar de glatt till varandra. Jag står i en till synes oändlig kö på apoteket med min son Georg. På apoteket är det tyst som på ett bibliotek. Det är eftermiddag, och racet är igång. Vi ska handla mat-gå på apoteket-posta brev-köpa morsdagspresent-överleva, och samtidigt ta hänsyn till alla andra som med samma stress ska göra samma sak på samma köpcentrumsyta. Vi går in i vår egen lilla värld, den som krävs för att orka med alla det som måste göras innan det är Bollibompadags. Plötsligt rycks vi ur den världen. Ett barn hörs på långt håll. Hen pratar med någon, för högt, för genomträngande. Och redan innan vi fått ett ansikte på barnet har vi garderat oss. Vår eftermiddag är tillräckligt full av utmaningar ändå, vi orkar helt enkelt inte med krångliga barn. Så vi dras mot väggarna. Går länge in i våra lågmälda samtal, och de som inte har någon att samtala med samtalar säkerligen med sig själva. Stirrar på listan för matinköp, dubbelkollar nummerlappen i handen. In kommer en mamma som uppenbarligen befinner sig i landet mellan ilskeexplosion, gråtattack och total uppgivenhet. Barnet talar oupphörligt med henne. Det går på en sekund för oss att kategorisera det här barnet som svårt. Våra farhågor om ett krångligt barn besannas. Barnet som kommer in har ingen uppfattning om våra privata sfärer. Hen verkar inte uppfatta att vi andra sänkt våra röster. Hen verkar inte uppfatta sin mammas stigande uppgivenhet. Mamman lyckas finna en stol, och jag ser på henne att hon önskar sitta exakt där hela kvällen. Hon orkar helt enkelt inte rädda de förpackningar med tamponger som hennes barn nu slänger vilt omkring sig. Apotekspersonal kommer fram och säger åt barnet, på skarpen. Men barnet är utom räckhåll. Trots att apotekspersonalen ställt sig hotfullt nära lyckas hen inte skrämma barnet. Barnet vänder sig om och söker helt enkelt ett nytt mål, lämnar förpackningarna åt någon annan att plocka upp. Hen får syn på min son och går med målmedvetna steg mot oss. Just idag råkar jag orka, den där mamman ska få sitta på sin stol. Hej säger jag till barnet redan innan hen hunnit helt fram till oss. Jag får inte svar, hen är inställd på Georg. Men jag ger mig inte. Genom Georg inbegriper jag barnet i en diskussion om sparkcyklar i femton minuter. Vi tycks aldrig riktigt mötas, varje gång jag känner att vårt samtal tar en riktning vänder barnet det åt ett annat, helt oväntat håll. Men när jag möter mammans blick innan jag går därifrån möts vi, hon och jag. Hennes blick är inte ursäktande, men tacksam. Jag gissar att hon gett upp det där med att försöka förklara sitt barn. Jag vet ju inte förstås, men hennes blick är så talande. Mitt barn är ett sådant barn som människor oftast ler åt. Jag kan inte räkna alla de människor som jag spontant samtalat med när jag åkt tunnelbana med Georg. Vart han går möts han vänlighet. Och så är det nog för de allra flesta barn. Vi vill så gärna låta dem få veta att världen är god. Att vuxna går att lita på, att vi vill dem väl. Som en investering för framtiden. Men en del barn hamnar utanför den här trygghetszonen. En del barn skrämmer oss, gör oss osäkra eller ledsna. Det är läskigt med människor som inte följer normen. Jag kan inte låta bli att undra vad det gör med en människa. Vad det gör med barnets föräldrar. Kanske hade just det här barnets mamma varit en engagerad supermorsa i fem år, men nu orkade hon inte mer? Kanske var den här dagen ett undantag? Kanske var hennes ickeexisterande engagemang orsaken till hennes barns beteende? Det kvittar. Som vuxna borde vi förutsättningslöst gå in när andra inte orkar eller vill mer. Barn som lär sig att de är älskade lär sig att älska, både sig själv och andra. Barn som lär sig att de är oälskade lär sig lika snabbt hur de ska agera för att upprätthålla den rollen. Och om vi slutar le mot dem måste vi våga ställa oss själva frågan: hur lång tid tar det innan barnets eget leende dör? Emelie FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar Kontakta oss gärna! Tfn: 036-16 00 30, 036-16 90 30, E-post: fvg@familjevardsgruppen.se eller besök vår hemsida www.familjevardsgruppen.se 4 Familjehemmet 2-2013

I Radioprogrammet Karlavagnen Familjehem som tema (december 2012). Caroline Pettersson, biologiskt barn i familjehem skrev följande som lästes upp i slutet av programmet. Hej Jag sitter nu i trappen, i mitt barndomshem. Jag har flyttat ut för några månader sedan men över jul och nyår är jag hemma. I tryggheten och i värmen. Skillnaden mellan vårat hem och andras hem är att mitt hem delar jag med personer som inte är min familj. Under mitt liv har jag haft många syskon och jag har haft många vuxna kompisar. Jag minns mina två systrar, två stycken, som jag växte upp med i nästan tio år. Jag minns två par, som missbrukade men ville sluta. Jag minns en man, som slängde upp mig på sina axlar, sjöng och promenerade med mig. Jag minns en tjej som var några yngre än mig, hon hade varit med om ALLT jag aldrig varit med om och inget av det jag varit med om. Jag minns fler. Många har kommit och gått. Detta har satt sina spår, jag kan lätt förlora människor ur mitt liv utan att vara särskilt berörd men jag lever för att hjälpa människor. Jag lever för att människor ska må bra. Är en vän ledsen, mår dåligt som måste jag göra allt jag kan. Den medmänslighet jag har, har jag fått på grund av att mina föräldrar valt att vara familjehem. När jag blivit äldre, har jag mått dåligt när personer som jag inte känner, skall vara och bo i mitt hem men jag vet vad de behöver. De behöver trygghet. Den tryggheten som jag behöver. Var finner jag den? Jo hemma hos mina föräldrar. Jag delar med mig av denna trygghet. Inte gärna men jag gör det. Jag måste göra det. Jag ser upp till min mamma Yvonne och min pappa Folke för det de gör. Hur de orkar och hur de kämpar. En person sa en gång på en konferens med familjehemsföreningen Håll i och håll om, allt handlar om att hålla om. Så glöm inte det, mina kära medmänniskor. HÅLL I OCH HÅLL OM. Sträck på dig, du som är familjehem. Du är en ängel Det handlar inte om metod av Redaktion tidskriften SocialPolitik http://www.socialpolitik.com/det-handlar-inte-om-metod/ den 5 Apr 2013 Framgång i samband med familjehem handlar mera om hållbara relationer och om tid än om metod, skriver Carina Håkansson som replik till Gräsrotsinlägg om familjehemsvård. DEBATT Carina Håkansson: Det har länge varit känt att familjehemsvården är bristfällig vad gäller stöd och kontinuerlig kontakt med såväl familjehem som den unge som bor i familjehemmet, samt inte minst med den unges familj och nätverk. Jag har arbetat med familjevård i mer än 25 år och under alla dessa år har jag gång efter gång mött människor som vittnat om bristande kontakt, stöd och någon som finns där. Bekymret som jag ser det handlar inte om vilken intervjumetod som används, men att kontakten brister och att det inte ges möjlighet till hållbara relationer, med vare sig familjehem eller den som bor i familjehemmet eller dennes familj. Relationer och möten mellan människor är en förutsättning för att förändring ska kunna ske. Tid behövs. En tydlig och pålitlig struktur där alla inblandade vet vad de har att förvänta sig, men också vad de var och en behöver bidra med. Det finns flera goda exempel på hur att bedriva familjevård. Det ytterst märkliga är att dessa exempel inte uppmärksammas mer, inte minst av beslutande politiker. För i så fall hade det för länge sedan varit en självklarhet med tät och regelbunden handledning till familjehemmet, en egen samtalskontakt för den unge och någon som finns för den unges familj. Låt oss sluta låtsas att det handlar om vilken metod vi använder och istället se nödvändigheten av att skapa hållbara relationer. Detta tar som oftast tid, kräver ett engagemang och en struktur där människor tas tillvara. Men det är med råge mödan värt för alla inblandade och inte minst ur ett samhälleligt och socialpolitiskt perspektiv. Carina Håkansson Verksamhetsansvarig, Familjevårdsstiftelsen Caroline Pettersson Familjehemmet 2-2013 5

Olycksfall i arbetet Det hände en olycka i Stockholm i maj. En buss kördes felaktigt i en av Stockholms tunnlar. Bussen var för hög och konsekvensen blev att gastankarna på bussens tak lossnade, hamnade på vägbanan och utgjorde en säkerhetsrisk. Trafiken fick stängas av i flera timmar. En olycka med bara materiella skador och en chokad bussförare. Bussföraren hade helt uppenbart fattat ett felaktigt beslut med sitt vägval. Jag råkade lyssna på radio när en repre sentant för bussförarens arbetsgivare intervjuades. Han sa en sak som fick mig att reagera. Han sa att busschauffören fick krisstöd för sin chock. Inte ett ord nämndes om vems fel olyckan var. Det viktiga var att föraren fick all hjälp. Utredningen skulle få visa varför det hade gått så snett. Jag har arbetat som bussförare. Jag körde en gång, av misstag, på en parkerad bil med materiella skador som följd. Bussen var tom på passagerare. Jag blev inte speciellt chockad, men togs hand om på ett bra sätt. Jag fick åka hem och vila mig och var välkommen tillbaka till jobbet dagen därpå. Jag fick inte höra något mer om olyckan efteråt. Jag antar att bussbolagets försäkringsbolag tog hand om kostnaderna. Tänk om detta kunde översättas till familjehemsvården. Alla de gånger familjehemmet fastnar i tunneln. Oavsett vem som stått bakom styret. Det är inte alltid familjehemsföräl- drarna som styr, men oftast får de skulden ändå. Var är krisstödet då? Vid en olycka eller annan plötslig händelse hamnar oftast alla inblandade personer i någon form av kris på kort sikt. Om man ovanpå den krisen tappar kontrollen över sitt eget liv kan krisen fördjupas och orsaka långtgående konsekvenser. Vi kan ta sammanbrott i ett familjehem som exempel. En 16 årig pojke rymmer från sitt familjehem. När han dagen därpå pratar med sina socialsekreterare berättar han att han inte kunde bo kvar för att han blev så illa behandlad av sina familjehemsföräldrar. Han blev bl.a. slagen där. Socialsekreteraren placerar pojken omedelbart i ett jourhem. Familjehemsföräldrarna kallas till socialkontoret där de får ta del av pojkens anklagelser. De förnekar allt pojken har berättat. De får beskedet att pojken skall fortsätta bo i sitt jourhem. Det var fjärde gången pojken flyttade på det viset. Pojken fick ingen hjälp för sina svårigheter att knyta an. Det var uppenbart att han inte vågade ha det bra. Familjehemsföräldrarna fick ingen hjälp, inga svar på sina frågor, inte ens arvode enligt avtalet. Det gjordes ingen polisanmälan, men det aktuella familjehemmet kände sig dömda. Det var aldrig tal om något krisstöd i det fallet. Förresten, socialsekreterarna fick säkert hjälp för sin egen del. Det är inget fel i det, men borde man inte unna samma sak för de andra inblandade. Konsekvensen av den olyckan blev inga materiella skador (Om vi bortser från det uteblivna arvodet som var reglerat i avtalet.). Däremot blev det långvarigt psykiskt lidande för familjehemsföräldrarna som inte vågade sig på nya uppdrag. Pojken är pappa till två barn med två olika kvinnor. Han följer mönstret, han är bara 24 år. Jag såg honom med en ny kvinna som är gravid. Oavsett vem som är orsaken till det sammanbrottet för det blandade känslor med sig. Hur ofta får de inblandade personerna hjälp med att sortera sina egna känslor som orsakats av händelsen? Min erfarenhet är att det sker allt för sällan. Att placera barn i ett familjehem är inte tillräklig åtgärd när barn far illa. Det krävs ett medvetet handlande från, ibland, flera olika aktörer för att barnet blir hjälpt. Att byta familjehem för ett barn är inte heller tillräcklig åtgärd, det krävs ännu mera medvetet handlande för att hjälpa barnet. Det är dags att bilda en haverikommission för familjehemsvården. Telle Söderberg Erbjuder * Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem. * Stöd och handledning till kommunens egna familjehem. * Utbildning för verksamma familjehem i bland annat BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera. * Lediga jourhem Läs mer www.scholinkonsult.se 070-560 13 78 Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se 6 Familjehemmet 2-2013

FR:s kongress 10-12 maj 2013 I år tillbringade ett trettiotal familjehem och barn/ungdomar den årliga kongressen i Fiskeboda några mil från Katrineholm. Vi startade på fredagen med en egenhändigt gjord middag och en föreläsning med Britta Schölin. Britta pratade om det intressanta ämnet tre mammor (socialsekreteraren, biologiska mamman och familjehemsmamman) som hon tillsammans med ytterligare en kvinna bedriver ett projekt om. Det handlar om hur de tre viktigaste kvinnorna ska om - kring det placerade barnet ska kunna samarbeta på ett sätt så att alla kommer till tals och att man bemöter varandra på ett respektfullt sätt mm så att resultatet blir Barnets bästa. Kväll - en avrundades med lite samvaro. Det finns alltid mycket att prata om när vi familjehem träffas. Lördagen startade med frukost snabbt följt av en föreläsning av Lisbeth och Jonna Pipping. Det är alltid intressant att höra Lisbeth för hon är så engagerad och kunnig. Hon har framförallt så mycket egna erfarenheter men har också i och med sitt engagemang forskat och sökt kunskap och träffat så många familjehem så hon har så mycket att referera till. Det var också underbart att lyssna till Jonna, en till synes orätt tjej som har kämpat mot mobbing under sin skoltid. Vi är alla jätteglada över att vi fick ta del av era kunskaper och erfarenheter! Tack! Efter lunch blev det ett spontant besök på Julita Gård. Några av oss Kongressfunktionärer; Stig-Roland Carlzon v.ordf., Rolf Ringsell ordförande och Susann Vikberg, sekreterare. stannade kvar på förläggningen och vilade och pratade. På eftermiddagen blev det kongressförhandlingar där vår avgående ordförande avtackades och där bla en ny styrelse valdes. Vår nya ordförande blev Telle Söderberg. Det blev en intensiv eftermiddag så när väl middagen serverades så var alla jätte hungriga och tur var ju då att vi hade anlitat Östernärkes bästa Catering. Underbar mat tillsammans med fantastiska människor för det är vad vi är alla familjehem som samlas på FR:s kongress. Söndagen avslutades med frukost och städning. Trots att förutsättningarna på förlängningen inte var de allra bästa så blev helgen lyckad. Vädret var underbart och sjön glänste i solnedgången. Gizela Wizell Gizela Wizell, Susann Vikberg, Caroline Pettersson och Yvonne Nordström Pettersson. Lisbeth Pipping med dotter Jonna. Familjehemmet 2-2013 7

Våga visa vad ni kan Jag har under våren varit på flera utbildningar, konferenser och föreläsningar. Det har varit oerhört lärorikt och inspirerande men också har det gett mig en insikt i att vi familjehem har mycket att lära ut. Vi har den praktiska erfarenhet att bemöta barn och ungdomar där dom befinner sig och det är en otrolig stor kunskap vi bär på. Vi familjehemsföräldrar blir mycket skickliga på att knyta barnen till oss och vara en trygg och stabil vuxen som inte sviker bara för att det blir lite motgångar. Vi lär oss att vara steget före så många misslyckanden förhindras. Vi blir så småningom mycket duktiga och professionell i mötet med myndigheter och skola. Jag vill och tycker att vi ska sträcka på oss som familjehem och visa oss mer ute på de arenor där socialt arbete pågår och diskuteras. Jag har varit på konferenser som är riktade för alla som arbetar med barn och unga som far illa. Där har jag varit 8 Familjehemmet 2-2013 en sam representant för familjehem, men innehållet har absolut varit relevant och intressant och jag har lärt mig mycket och också vågat fråga om konkreta saker och fått uttömmande svar och ett mycket positivt bemötande av både de medverkande och de deltagande. Mitt råd till er alla familjehem ute i stugorna sök utbildningspengar i era placeringskommuner och ut på arenan och delta och diskutera de sociala arbetet och familjehemsvården och framförallt dela med er av era kunskaper. Gizela Wizell Uppdrag Regeringen beslutar att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem i syfte att låta dem förmedla sina upplevelser om sin vistelse i familjehemmet samt tillämpa modellen i en pilotundersökning. Uppdraget ska delas upp i tre olika faser, en förstudie, en pilotundersökning samt en analys av hur modellen skulle kunna användas i återkommande och regelbundna undersökningar. Uppdraget ska ske i samverkan med Barnombudsmannen. Socialstyrelsen ska tillsammans med Barnombudsmannen redovisa uppdraget till Socialdepartementet senast den 1 december 2015.

Rekrytera, behålla och handleda familjehem Den sista tiden har jag genom media hört att kommunerna har stor brist på familjehem. Så stor brist att de blivit tvingade till att använda privata företags och andra organisationers familjehem. Jag blir inte förvånad över att höra detta. Jag kan förstå att man som familj kan tveka inför uppgiften att ta emot andras barn i sin egen familj. Jag kan förstå detta utifrån att jag tillsammans med min hustru och våra barn var familjehem under sjuttio, åttio och början av nittiotalet. Det är inte så mycket utifrån de barn och ungdomar som bodde hos oss i olika perioder, utan mer utifrån de grundvillkor som kommunerna erbjuder familjehemmen som jag förstår att det är svårt att rekrytera familjehem. Men det finns även en annan sida av myntet som jag vill berätta om. Sedan 1997 är jag och min familj egna företagare. Vi utbildar och handleder olika kommuners personal, däribland deras familjehem. En del av vår verksamhet består av förstärkt familjehemsvård, alltså sådan vård som kommunerna tvingas till att använda sig av när de inte lyckas rekrytera egna familjehem. Det är vi som ser till att öka kostnaden för kommunernas familjehemsvård. Vi lyckas att rekrytera familjehem och behålla dem. För det gör vi. Men det beror inte på några skyhöga arvoden som skulle kunna vara den snabbaste tankegången, nej vi håller oss till Kommunförbundets rekommendationer. Det är andra saker som gör att vi och våra familjehem trivs tillsammans. Sedan starten för snart 16 år sedan har vi utbildat våra familjehem med de intentionerna att de ska ha en familjehemsutbildning innan de får ta emot ett barn eller ungdom. De första åren var inte utbildningen så omfattande och alla familjehem som blev inbjudna till utbildningen deltog inte. De senare åren har vi fullt av familjehemsföräldrar på våra utbildningar. En grundutbildning på två terminer som omfattar mer än den nu lagstadgade grundutbildningen för familjehem. Efter grundutbildningen följer en påbyggnadsutbildning på två terminer. Det kan ju låta väldigt mycket, men totalt så omfattar grundutbildningen och påbyggnadsutbildningen ca 60 klocktimmar. Att utbildningarna omfattas av ett långt tidsperspektiv har till nytta att deltagarna får tid till reflektion vilken är viktig del i all processdrivande utbildning, vilket en utbildning som handlar om mänskligt varande bör vara. Det familjehem som tar emot barn eller ungdomar med diagnos inom AST (Autismspektrumtillstånd) har en speciell utbildning för detta. Den personal som har till uppgift att handleda familjehemmen har en adekvat handledarutbildning i psykosocialt arbete förutom socionomutbildningen och minst fem års erfarenhet av arbete inom familjehemsvård. Den personal som handleder inom AST (autismspektrumtillstånd) har en speciell handledarutbildning inom AST. Familjehemmen får handledning minst en gång per månad, för det mesta oftare. Familjehemmen har alltid tillgång till sin familjehemskonsulent via telefon. Vi har inte tjugofyra timmars jour, men vi har alltid vår mobiltelefon på, även om den är i tyst läge. Är jag upptagen ringer jag upp så fort jag blivit ledig. Dygnet runt. Hur kan jag leva så och trivas med det? Jag vet inte. Jag är dock inte ensam om att leva så. Vi har sex andra liknande småföretag som vi samarbetar med i ett nätverk, alla de lever ungefär som vi. Familjehemmen har ju ett ansvar för de barn och ungdomar de tar emot. Det ansvaret slutar inte på något klockslag, det pågår ständigt, dygnet runt och långt efter att barnet vuxit upp och står på egna ben så har de ett känslomässigt ansvar. Det är så livet fungerar när vi möter andra människor, små som stora, och har till uppgift att hjälpa till på vägen ut i livet. Ovanstående arbetssätt betyder att familjehemmen alltid pratar med samma person när det krisar till sig och de behöver ett råd om hur de skall göra, eller bara behöver prata av sig. De är inte hänvisade till kommunernas socialjour och en för dem främmande människa som de aldrig träffat och inte har en bild av. De företag som ingår i det nätverk som vi samarbetar med träffas regelbundet för att utveckla och öka kompetensen. Vi har en gemensam policy och en rutinpärm och vi håller oss hela tiden uppdaterade vad gäller forskning, nya lagar och metodutveckling. Flertalet av oss fungerar även som handledare till personalgrupper inom socialt arbete. Detta gör att familjehemmen alltid har tillgång till handledare och familjehemskonsulenter som kan förmedla de senaste nyheterna. Det finns fler anledningar till att vi har lätt för att rekrytera familjehem. Vi finns kvar. Kommunerna har ofta svårt att behålla sin personal. I ett ärende från en kommun där två syskon placerades för 11 år sedan har 8 socialsekreterare försökt att bygga upp en relation med de placerade barnen. De barnen är nu 15 och 17 år gamla och bygger inga fler relationer med de nya socialsekreterarna som kommer. De kände sig svikna redan efter att den tredje socialsekreteraren som de tyckte mycket om slutade att komma helt plötsligt. Nu är det ju inte i alla kommuner som det är stor personalomsättning, och det är ju tur det. Många kommuner Familjehemmet 2-2013 9

som vi samarbetar med har en mycket bra personalpolitik och lyckas behålla sin personal och även se till att personalen mår bra, och detta är till stor nytta för de barn som bor i familjehem. Det har forskats på socialsekreterarnas betydelse för de barn som de är handläggare för. Den forskningen har visat att socialsekreterarna har stor betydelse för placerade barns välmående. Totalt i hela landet så är frekvensen för oplanerade avbrott i familjehemsvården ca 25%. Oplanerade avbrott kan ha stora konsekvenser för barnet/ungdomen som riskerar att få byta familjehem och därmed kanske både bostadsort, skola och kompisar. Under förra året hade vi ett oplanerat avbrott vilket betyder en procentsats på fyra för vår del. Det har sett likadant tillbaka under de år som gått men siffrorna har varierat, men de har alltid legat på en mycket låg nivå. Likadant är det för de sex andra småföretag som ingår i vårt nätverk. Varken Totalt i hela landet så är frekvensen för oplanerade avbrott i familjehemsvården ca 25%. familjehemmet eller den placerade mår bra av oplanerade avbrott. Att det kostar en stor summa pengar för kommunernas socialförvaltningar är en annan sak än det mänskliga lidandet ett oplanerat avbrott innebär. Det finns många fler anledningar till att vi har lätt att rekrytera och behålla familjehem än jag ovan nämnt, några av de anledningarna finns förklaringar till i den speciella handledningsmodell som vi utarbetat. (Om detta ska jag föreläsa i höst). Men det är ändå viktigt att förstå att kommunerna i de flesta fall inte är tvingade till att använda våra familjehem. När vi får en förfrågan om förstärkt familjehemsvård är det nästan alltid ett klart uttalat önskemål om att vi skall tillföra familjehemmen de förstärkningsresurser som vi har att tillgå. Detta för att ärendets problemgrad fordrar detta. Och det visar sig ju genom alla offentliga upphandlingar av förstärkt familjehemsvård som genomförs. Ibland kan det ju vara så att kommunernas brist på egna familjehem gör att de är tvingade till att använda privata företags familjehem men det betyder ju att de verkligen får väldigt mycket bra insatser från utförarna och således inte betalar något överpris. Trots allt så är de flesta företag i den här branschen företag som leds av personer med ett brinnande intresse av att göra livet lite bättre för många människor och har en stark vilja att utveckla svensk familjehemsvård. Så är det i alla fall i de sex företag vi sam arbetar med. Med vänlig hälsning Börje Lindberg/Socionom, Handledare i Psykosocialt arbete och egen företagare. Vill du ha bättre stöd och en högre ambitionsnivå? Bli familjehem hos oss! INOM Innovativ Omsorg är en stor organisation med flera samverkande bolag, Sociala Tjänster, Familjeforum, Södertörns Familjevård och KBT Mälardalen. Vi har ramavtal med flera av Sveriges kommuner, därför får vi förfrågningar i stort sett varje dag. Vi erbjuder kommuner allt från kortare jourhemsplaceringar till längre uppväxtplaceringar, samt kvalificerat behandlingsarbete (t.ex. MTFC) i familjehemsmiljö. Förstärkt familjehemsvård med barnet i fokus Våra familjehem får arvode, omkostnadsersättning, grundutbildning, fortbildning, handledning samt möjlighet till stöd dygnet runt. Kontakta oss för med information Tel. 0200-11 53 60 eller läs mer på vår hemsida www.inom.com www.knytpunkten-familjevard.se www.inom.com 10 Familjehemmet 2-2013

Socialtjänstforum 2013 Hur kunde vanvården få hända? Hur ser vi till att vanvården inte upprepas? Dessa frågor har vi ofta ställt oss i Samhällets Styvbarn. De kommer upp i en eller annan form på varje möte eller medlemsträff vi har. Det korta svaret på dessa frågor är enkelt: Hur kunde vanvården få hända? Man lyssnade inte på barnen! Hur ser vi till att det inte händer igen? Lyssna på barnen!. Men det finns också längre svar! Vanvårdsutredningen konstaterade att det fanns bestämmelser till skydd för omhändertagna barn, bestämmelser om tillsyn osv. Det var bara det att de inte följdes. Ett första längre svar är därför självklart: För att se till att det inte händer igen, så måste vi se till att de skärpta bestämmelser som finns för vård, skydd och stöd åt omhändertagna barn verkligen tillämpas. Det ska inte vara möjligt för en kommun eller annan instans att av ekonomiska eller andra skäl välja bort skyddet för de omhändertagna barnen. Det får inte vara frivilligt att skydda barnen. Det måste vara prio 1 för socialtjänsten. Inget är viktigare! Eftersom jag inte bara är ett samhällets styvbarn utan även historiker så har jag funderat mycket på varför barn kunde vanvårdas så som skedde under 1900-talet. Det som slår mig är att även om vi vet en del, inte minst genom de vittnesmål som lämnades till Vanvårdsutredningen, så är de grundläggande frågorna egentligen obesvarade. Vi känner till riskmiljöer, som pekats ut av Vanvårdsutredningen. Men vi vet inte med säkerhet varför så många barn i Sverige, i Norge, på Irland, och i andra länder, utsattes för grova övergrepp och försummelser som de nu kan få ersättning för. Eftersom det inte bara handlar om Sverige utan även andra länder, och eftersom det sträcker sig över hela 1900-talet, så kan det inte bara ha handlat om enskilda förövare och enskilda situationer. Det måste funnits strukturella orsaker som gått Föredragshållare Benny Jacobsson, Förbundsordförande Riksförbundet Samhällets Styvbarn. över landgränserna, men även strukturella orsaker som är hänförbara till situationen i respektive land. På Irland är det t.ex. uppenbart att systemet med Industrial Schools alstrade övergrepp och försummelser. Här behövs det mer forskning för att kunna ge svar på de grundläggande frågorna, och ge stöd åt skyddande åtgärder i framtiden. Samhällets Styvbarn krävde att sådan forskning skulle ingå som en del i upprättelsen, men fick inte gehör för det. Vilka strukturella orsaker kan det då ha funnits, om vi ser till fr.a. Sverige? Jag vill föreslå några orsaker, som närmast har karaktären av hypoteser som behöver testas av forskningen: 1. Synen på barnen: Det fanns en föreställning om att barn inte var fullvärdiga människor. De tillhörde någon annan, som bestämde för dem. De var inga egna subjekt, med egna röster. Man behövde därför inte lyssna på barnen. Jag tror att just synen på barn spelat en roll i all vanvård av barn i Europa. Vi har nu en annan syn på barn, och inte minst Barnkonventionen har spelat en viktig roll för en attitydförändring här. 2. Samhällsförändring: I det gamla jordbrukssverige utnyttjades pigor och drängar hårt i arbete, och utsattes också för övergrepp man slog drängar och tog sig friheter med pigor. Med industrialiseringen flyttade unga på landsbygden in till städerna, medan andra emigrerade. Samtidigt började man placera omhändertagna barn på landsbygden. Alla de vittnesmål som finns om tvångsarbete för omhändertagna barn, gör att frågan måste ställas: I vilken utsträckning kom de omhändertagna barnen att ersätta drängar och pigor på landsbygden? 3. Socialarbetarnas professionalisering: I mitten av 1900-talet växte det fram stora barnhemskomplex, som Nyboda i Stockholm eller Vidkärr här i Göteborg. Detta skedde samtidigt som socialarbetaryrket professionaliserades. I de diskussioner som fördes Familjehemmet 2-2013 11

bland socionomer runt 1950, så fanns en stark strömning för att professionaliseringen av yrket skulle innebära att socialarbetarna inte skulle engagera sig känslomässigt i barnen. Att engagera sig känslomässigt i de omhändertagna barnen sågs som något som hörde det gamla och amatörmässiga till. Att ta hand om barn fick inte vara ett kall, hette det. Socialarbetarnas nya självbild kan ha haft betydelse för det som väldigt många vanvårdade vittnar om: bristen på kramar, bristen på knän att sitta i, bristen på kärlek. 4. Samhällets aningslöshet: De flesta människor älskar barn, vill skydda, och ta väl hand om barn. Vi har därför en tendens att tro att de institutioner som tar hand om barn befolkas av människor som vill barnen väl. Men hälften av dem som intervjuades av Vanvårdsutredningen hade utsatts för sexuella övergrepp, inte sällan av vårdpersonal och fosterföräldrar. När Patrik Sjöberg avslöjade hur han utnyttjades som ung idrottare, så förvånades väldigt många: Men så kan det väl inte gå till inom idrotten? Jo, så kunde det gå till, och så kan det gå till överallt där barn finns. Där barn finns, dit söker sig pedofiler. Det är dags för samhället att inse detta och skydda barn i alla miljöer. Vad kan vi göra för att det inte ska hända igen? Jag har redan antytt några saker: Lyssna på barnen. Tillämpa de bestämmelser som finns. Och sluta vara aningslösa. Till detta vill jag tillägga ytterligare några saker: Det placerade barnets vilja ska efterfrågas och doku menteras. Det är barnen som är subjekten i den sociala barnavården, inte socialarbetarna; barnens röster måste få höras. Det är dags att börja tillämpa oanmälda tillsynsbesök i familjehem och HVB-hem. Varje omhändertaget barn ska ha en egen socialsekreterare, som bevakar barnets intressen. Ge familjehemmen utbildning och bättre villkor, även ekonomiskt. Det är bedrövligt att familjehemsföräldrar inte får pension för sitt arbete. Blivande socialarbetare bör under sin utbildning få möta nuvarande och tidigare omhändertagna och ta del av deras berättelser. Det bör vara en del av socialarbetarnas vidareutbildning och ses som kompetenshöjande. Detta bör också gälla för socialnämndernas ledamöter, familjehem och personal vid HVB-hem. Det är barnen som är experterna. Lyssna till dem! Kommunernas socialtjänster måste kunna bötfällas om de brister i skydd och vård för barnen. (Böter för kommuner som inte agerar vid mobbning i skolor, har fått kommunerna att skärpa sig.) Ett omhändertaget barn ska inte ha det sämre än andra barn. Ett omhändertaget barn ska ges minst lika bra materiella villkor som andra barn, lika bra utbildningsmöjligheter och andra förutsättningar för att senare hantera vuxenlivet. Slutligen, ett konkret tips som inte kostar så mycket: Ge varje placerat barn en mobiltelefon med betalt abonnemang och ett telefonnummer att ringa! Tänk om vi hade haft det på 50-60- 70-talen! Tänk om vi haft möjlighet att ringa och be om hjälp, eller bara ringa och tala med någon! Dagens omhändertagna barn måste ha den möjligheten. Tack! Benny Jacobsson Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Förstärkt familjehemsvård Individ- och familjehemsvård Nu utökar vi verksamheten och söker därför fler engagerade familjer. Välkomna att höra av er så berättar vi mer. Aditia individ- och familjehemsvård Hörjesås Mellangård 5, 574 74 Ramkvilla Medlemmar i RFF Verksamhetsansvarig Ia Nilsson 0474-63030, 070-3714247 www.aditia.se Börje Lindberg - borje@luvab.se Gull-Britt Lindberg - gull-britt@luvab.se Lindberg Utveckling AB 019-184000 www.luvab.se 12 Familjehemmet 2-2013

Så var det dags! Bojarna kastas. Ett nytt liv ligger framför oss. Du i det egna boendet och jag själv ut i den okända tillvaron som pensionär. Hur ska det gå? För oss båda? Nu i en av de mest fantastiska försomrarna här i Norrland, när naturen exploderat i fantastisk grönska och blomning, skall allt hända. Inte visste vi då, när 90-talet var ungt, vilken slags resa vi skulle göra tillsammans. Du kom in i vårt liv då vi trodde vi var färdiga som småbarnsföräldrar. Nu har nästan tjugo år runnit iväg. Tiden har gått fort och många upplevelser har vi haft tillsammans, ibland mera krävande men mest har vi bara varit. De i familjen infödda försvann ut och vi blev tre. Ja, givetvis fanns alla de andra kvar, som mor och far och hela släkten. Det har varit både bröllop och begravningar av nära och kära. Men svårast var ändå då HON gick bort. HON som varit ditt Jag känner spontant en fysisk saknad, ensam här vid matbordet. starkaste stöd under hela uppväxten. HON som alltid såg dig, den du var. Ja, det var obegripligt för oss båda. Hur skulle vi nu klara oss? Det gick en tid innan fann vi varandra i en ny slags relation. Jag fick ta över mandatet som livsmentor och du hade nu blivit nästan vuxen. Jag kommer nog att fortsätta vara nära dig ett tag till, även nu då du flyttat. Det är inte lätt att finna sig tillrätta i det samhälle vi har, bland försäkringar, a-kassa, autogiro, försäljare med flera som översköljer den som nu skall stå på egna ben. Till det kommer hela skötseln av en lägenhet med allt vad det innebär. Laga mat, diska, sortera sopor, städa, handla mat mm. Ja, sedan hitta former för att umgås i en trappuppgång med grannar att ta hänsyn till. Mycket har jag nog missat att förbereda dig på, jag får nu bistå med råd. Hitintills tycker jag att du skött det alldeles utmärkt. Jag känner spontant en fysisk saknad, ensam här vid matbordet. Sam tidigt också en viss lättnad, men också bä - van för hur mitt liv nu skall ge staltas. Där möts nog våra tankar skulle jag tro. Min erfarenhet av arbete med ungdomar har visat att det svåraste förutom det nämnda ändå är ensamhetskänslan och där befinner vi oss ungefär i samma situation. Nu går vi ut i det okända tillsammans och Jag kan bara önska oss, lycka till! Rolf Ringsell Vi söker flera jour- och familjehem! Har Ni engagemang, tid och plats att ta emot barn eller ungdomar i Ert hem för längre eller kortare tid? Ni skall bo i Stockholm med omnejd. Vi erbjuder; ett tätt och nära stöd av konsulenten utbildning och handledning gemensamma konferenser och aktiviteter god ersättning utifrån uppdrag stöd i barnens skolgång av egen lärare Vill du veta mer; Ring oss gärna eller gå in på vår hemsida www.varljus.se Enhetschef: Katarina Martin 070-715 47 22 Konsulenter: Elisabeth Dehlén 073-999 20 44 Maria Olofsson 076-945 58 20 VÅRLJUS är ett bolag som ägs av 25 kommuner i Stockholms län. Vår ambition är att förena god kvalitet med samhällsnytta. Jour- och familjehemsverksamheten ingår i Vårljus helägda dotterbolag Vårljus Sol AB. Familjehemmet 2-2013 13

Skillnaden på konflikt, kränkning och mobbning Hur ser vi på det som händer i klassrummet, korridorerna, omklädningsrummet, matsalen och på rasterna i skolan. Har vi samlat in tillräkligt mycket fakta så vi vet vad det är vi jobbar med. Det är viktigt att veta vad det rör sig om. Är det en vanlig konflikt. En osämja mellan två eller flera elever? Känner de varandra? Är de goda vänner? Eller handlar det om att en elev blivit kränkt av en annan elev? Vilken relation har de? Eller är det mobbning? Innan man som skolpersonal sätter sig i möte med de inblandade måste man ha svarat på dessa frågor och säkert många fler. Konflikter kommer vi ha hela livet med människor. Det är en del av livet. Oftast går en konflikt att lösa och vi dör inte om vi inte lyckas lösa konflikten. Skolan måste ha bra utbildning och rätt redskap så att konflikten blir löst på bästa sätt. Ofta när vi hamnar i en konflikt, känner vi den vi har en konflikt med. Har ofta en relation. Ofta finns det också en önskan att lösa konflikten så att man i bästa fall kan förbli bästa vänner. Konflikter är en del av livet. Kränkningar kan vi råka ut för i livet, de kan såra oss djupt, men vi kan ta oss igenom det hela och känna att man kan till och med blivit stärkt av det som hände. Självklart ska ingen i skolan bli kränkt. Skolan ska på allvar ta i kränkningen så att den som blivit utsatt får rätt stöd och hjälp. Men mobbning däremot är en kriminell handling som i lag är förbjuden. Jag kan tycka att den som mobbar borde kunna straffas. Idag kan en kommun tvingas betala skadestånd om en elev blir mobbad och skolan inte på rätt sätt stödjer och hjälper den mobbade eleven. Om det är mobbning kan man som skola inte jobba på samma sätt för att lösa det som hänt som om det vore en konflikt eller en enstaka kränkning. När det gäller mobbning är det ofta ett svårt och komplicerat ärende. Vid mobbning känner ofta inte den utsatte den som mobbar. Många barn berättar att de aldrig lekt eller umgåtts med den som plötsligt börjat mobba. Man kan således inte arbeta I BEHOV AV INSPIRATION? Skäm bort dig eller din personal med utbildning och kom på någon av vårens inspirerande föreläsningar 12 okt kl 9.00-12.00 Börje Lindberg, Att rekrytera, behålla och handleda familjehem 19 nov kl 13.00-16.00 Lisbeth Pipping, Kärlek och stålull 4 dec kl 13.00-16.00 Diana Lorenz, Stress och psykisk ohälsa hos personer med AST Lindberg Utveckling AB 019-184000 www.luvab.se 14 Familjehemmet 2-2013

på samma sätt som vid en konflikt. Det är en maktförskjutning. En stark som mobbar en elev som inte har samma kraft att ta sig ur det som händer. Det är av största vikt att skolan omgående utreder om det är en konflikt, kränkning eller mobbning eleven är utsatt för. När man har bilden klar för sig agerar man med rätt metod omgående. Stockholms stad söker familjehem och jourhem Vi söker familjer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Stockholms stad söker familjehem Jag möter allt för många Vi barn söker som familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn Familjehemskonsulterna tvingas sitta ensamma och på möten ungdomar. i skolan med ibland fyra fem mobbare. Skolan ska reda ut vad som familjehem och jourhem rekryterar och utbildar Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. får ge sin till Stockholms stad. hänt. Alla inblandade bild. Ofta blir resultatet Familjehemskonsulterna att det är rekryterar och utbildar familjehem mobbarens bild som gäller. Skolan och dess personal ifrågasätter åt Stockholms Ring om stadsdelsnämnder. 08-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem det som den utsatte berättar Ring verkligen är sant. Många gånger manar 08-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem man att man inget sett och därför Resursteamen barn och ungdom RESURSTEAMEN BARN OCH UNGDOM inte kan säga att det är mobbning. Familjehemskonsulterna Men det är ju just därför FAMILJEHEMSKONSULTERNA man måste Socialförvaltningen Tfn: 08-508 25 221 samla in fakta, ha extra SOCIALTJÄNST- koll på de OCH E-post: ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN familjehem@stockholm.se elever som pekas ut som mobbare TFN: 08-508 25 facebook.com/familjehemstockholm 221 - E-POST: FAMILJEHEM@SOT.STOCKHOLM.SE och under tiden skydda den som känner sig utsatt. Men idag är det mycket vanligt att man skakar hand och ber varandra om förlåtelse. Det är ett nytt övergrepp på den mobbade eleven. Sedan kan mobbarna härja fritt, utan att de vuxna på skolan förstår vad barnet är utsatt för. Ett tips till alla skolor och dess personal. Se till att få utbildning i konflikthantering, vad kränkningar och Känner du engagemang och intresse för barn och ungdomar? mobbning innebär. Hur man förebygger, upptäcker och stoppar Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar mobbning. Det betyder så mycket och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som för alla inblandade. Ingen mår bra jour- och familjehem. av den mobbning som sker på skolan. Väl utbildade och trygga lärare Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi: gör ett bättre jobb. Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på hel- eller deltid Vi på www.battreskola.nu kan hjälpa er att hitta bra föreläsare och Regelbunden handledning Återkommande utbildningsdagar litteratur i ämnet. Ta kontakt med oss så kan vi hjälpa er att göra ert Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden arbete med konflikter, kränkningar Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och och mobbning effektivare. familjehem Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter Lisbeth Pipping Vill du veta mer ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning Vård, gå in på vår hemsida www.gryning.se Stefan Larsson, 031-405 432, 0703-212186, Göteborg Susanne Bödker, 0500-38 18 46, 0708-48 72 40, Skövde Ylva Spetz, 0521-57 57 93, 0709-50 64 78, Vänersborg www.gryning.se Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län och är landets största företag inom hem för vård och boende. Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att utveckla verksamheten. 0287_122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd 1 2010-04-09 15:21:42 Familjehemmet 2-2013 15

Trygga hem skapar starka människor RING 0515-180 30 så berättar vi mer. Familjehemmens Unga Röster (FUR) Familjehemmens Unga Röster FUR är en grupp som verkar inom FR för att förmedla barnets och ungdomens syn på att vara placerad i familjehem eller att bo i ett hem som tar emot ett nytt barn eller ungdom. Kontakta oss www.fur.dinstudio.se f.u.r@hotmail.com www.familjehemmensriksforbund.se IDRE FJÄLL uthyres: 8-bäddslägenheter, typ 9C, mycket hög standard och bästa läge. bertil 070-6531717 bb023@telia.com www.familjehem.se 16 Familjehemmet 2-2013

Golfen blev Jespers räddning Artikeln är hämtad ur Strömstads Tidning, lördag 1 juni 2013 Jesper Gutke från Strömstad jobbar på Järnia och är en duktig golfare. Det är lätt att missa att han har ett funktionshinder från födseln. Jag är väldigt strukturerad och vill ha ordning omkring mig. Annars trivs jag inte, säger Jesper. 23-årige Jesper Gutke är född med hjärnskador orsakade av att hans polska mor drack alkohol under graviditeten. Han lämnades till ett barnhem i Polen och adopterades av familjen Gutke i Strömstad vid ett och ett halvt års ålder. Det var när vi kom hem som vi förstod att allt inte stod rätt till med honom, säger Susanne Gutke. Funktionshindret, som kallas Fas (fetalt alkoholsyndrom), yttrar sig i Jespers fall inte på något tydligt sätt, han talar obehindrat och är normalintelligent. Men han har haft koncen tra - tionssvårigheter och behöver struk tur i tillvaron. Skolan blev tuff för Jesper. Jag blev mobbad länge. Det blev ofta slagsmål och jag fick skulden för saker som jag inte gjort. Jag var ett lätt mål, säger Jesper. Skolresultaten var inte heller bra på grund av Jespers koncentrationssvårigheter. Han fick inte den bästa hjälpen från skolan, tycker Susanne. Jag kände att det fanns en väldigt dålig kunskap om vad Fas var för något. Vi hade behövt mer hjälp, jag hade ingen aning om vad vi skulle göra. om barn med alkoholrelaterade fosterskador FAS-föreningen Norra Långgatan 8 261 31 Landskrona tel 0418-48 11 50 FAS@telia.com www.fasforeningen.nu Kontakta FAS-föreningen för gemenskap, stöd och råd Till vardags tränar Jesper på Dynekilens golfklubb och har tagit sig ner till ett handicap på 8,8. Han var också stökig som barn och råkade ofta ut för olyckor. Ja, det var väldigt mycket sånt. Han rev ner saker, slog sig, bröt fingrar... minns Susanne. Det blev bättre när hon engagerade sig i svenska Fas-föreningen och förstod vad problemen berodde på och vad man kunde göra åt dem. Genom föreningen lärde Jesper känna Kalle som bor i Landskrona och är adopterad från samma barnhem i Polen som han själv. I dag är han och Jesper bästa vänner. Livet vände när Jesper hittade golfen. Han började spela i 13-årsåldern och insåg snabbt att han var bra på det. Golfen blev hans räddning, säger Susanne. Jag kunde använda min energi i golfen och det gjorde att jag blev lugnare, säger Jesper. Nu spelar han på den så kallade Handi - golftouren, med deltävlingar runtom i Sverige. Golfen har också tagit honom till tävlingar i Österrike och Irland. Han har jobbat på Järnia i två år, med lönebidrag från Arbetsförmedlingen. Jobbet är viktigt för den efterlängtade strukturen i tillvaron. Och hans ordningssinne är en fördel i jobbet. Jag trivs jättebra där, med arbetskamraterna och mötet med kun d- erna. Han är såpass uppskattad att det blev upprorsstämning när Arbetsförmedlingen vid ett tillfälle drog in lönebidraget. Då kunde inte Järnia behålla honom. Det blev lite uppror bland arbetskamraterna. Så de fick anställa mig igen, säger Jesper. Han har ingen kontakt med sina bio - logiska föräldrar. Jag vill inte ha det heller. Men jag har varit nere och sett barnhemmet innan de rev det, tillsammans med min kompis Kalle som också är därifrån. Det kändes lite konstigt att se det. Jesper tycker att han haft tur i oturen, trots allt. Jag är väldigt glad över att jag fick komma till Sverige och till en bra familj. Det var inte alla på barnhemmet som fick en familj. Jag lever dag för dag och njuter av tillvaron och livet. Jakob Simonson Fas Fas fetalt alkoholsyndrom orsakas av moderns alkoholanvändning under graviditeten. Symptomen är bland annat sömnrubbningar, uppmärksamhetsstörningar, överkänslighet mot intryck, hyperaktivitet och inlärningssvårigheter. Även utseendet kan påverkas med bland annat korta ögonspringor och platt mellanansikte, men inte i samtliga fall. Av alla typer av droger som används, inklusive heroin, kokain och marijuana, är alkohol den som har störst fosterskadande effekt. Källa: Fas-föreningen Familjehemmet 2-2013 17

Nu bildas Inspektionen för vård och omsorg Den 1 juni 2013 övergår Socialstyrelsens verksamheter inom tillsyn och vissa tillstånd till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO övertar tillsynen av hälso- och sjukvård hälso- och sjukvårdspersonal socialtjänst verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). IVO ansvarar även för tillståndsprövning inom dessa områden samt de register som behövs för att utöva verksamheten. Från den 1 juni kommer Socialstyrelsens samtliga regionala tillsynsenheter (Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro, Umeå och Jönköping) att övergå till IVO. Socialstyrelsens verksamhet kommer fortsättningsvis att vara samlad på en ort, Stockholm. Socialstyrelsen fortsätter att arbeta för en god hälsa, vård och omsorg genom att styra med regler, kunskap och statsbidrag, t.ex. utarbeta föreskrifter, allmänna råd, nationella riktlinjer och vägledningar genomföra uppföljningar, utvärderingar och öppna jämförelser hantera ett stort antal regeringsuppdrag varje år. Kontaktuppgifter: Inspektionen för vård och omsorg (från den 1 juni) Växel: 010 788 50 00 Postadress: Box 45184, 104 30 Stockholm E-post: registrator@ivo.se Webbplats: www.ivo.se Socialstyrelsen Växel: 075 247 30 00 Postadress: 106 30 Stockholm Besöksadress huvudkontor: Rålambsvägen 3 E-post: socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Webbplats: www.socialstyrelsen.se Denna information kan gärna spridas vidare, exempelvis via egna intranät eller webbplatser. Vi ser fram mot fortsatt goda kontakter! Lars-Erik Holm och Gunilla Hult Backlund Fakta om förändringen Riksdag och regering har beslutat att inrätta den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) från och med den 1 juni 2013. Huvuduppgiften för IVO blir att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar, förordningar och andra föreskrifter (prop. 2012/13:20). 18 Familjehemmet 2-2013

Familjehemmens Riksförbund Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen Stockholm AB Christina Jansèn 08-740 24 07 Södermanland D Ann-Christin Larsson 0157-408 63 Östergötland E Maria Bergström 0141-810 44 Kronoberg Kalmar GH Annette Andréen 0485-722 98 Gotland I Torsten Lindqvist 0498-380 21 Blekinge K Eva Folin 0454-32 36 49 Västsverige P+O Gudrun Atleflo 0320-594 04 FamiljehemsGuiden Tel. 0156-170 25 Rådgivare Halland N Calle Bonath 0735-39 44 54 Skåne LM Mia Johnsson 0455-271 98 Örebro T Ingrid Heigren 0583-503 31 Värmland S Ylva Gavell Söderström 073-640 42 68 Västmanland U Maria Bergman 070-848 71 40 Västernorrland Jämtland XYZ Monica Fahlén 0611-607 91 www.familjehem-xyz.se www.sposit.se familjehem@telia.com Forum för familjevård www.forumfamiljevard.se Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om Du har frågor mm kring dina uppdrag: Carita Stenbacka-Tenezakis 08-18 76 02 Maria Bergman, Järna 070-848 71 40 Telle Söderberg, Södertälje 08-550 947 07 Yvonne Nordström-Pettersson, Stjärnhov 0158-410 66 Ulrika Boklund, Trekanten 0480-503 55 Hans Larsson, Hälleforsnäs 0157-408 63 Calle Bonath, Hyssna 0320-390 36 Gizella Wizell, Odensbacken 019-45 8145 Ylva Gavell Söderström, Arvika 0570-153 16 Rolf Ringsell, Umeå 090-390 43 Britt Bergman, Kalix 0923-137 21 Susann Vikberg, Boden 0921-649 88 Västerbotten AC Rolf Ringsell 090-390 43 www. familjehemsforeningen.se Norrbotten BD Stig-Roland Carlzon 0911-24 01 28 Dalarna W Telle Söderberg 08-550 947 07 Södertälje AB Maria Bergman 070-848 71 40 VA. Östergötland Maria Bergström 0141-810 44 Ödeshög Margot Pettersson 0144-318 97 Förbundsstyrelsen Ordförande: Telle Söderberg, Glasbergavägen 44, 152 59 SÖDERTÄLJE 08-550 947 07, 070-520 40 87 tellesoderberg@bredband2.com V. ordf.: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20, 153 31 JÄRNA, 08-551 711 73, 070-848 71 40 miabergman@msn.com Kassör: Hans Larsson, Lugnet, 640 30 HÄLLEFORSNÄS, 0157-408 63, 070-554 08 63 hans.hanas@gmail.com Sekreterare: Susann Vikberg, Snårvägen 7, 961 44 BODEN, 0921-649 88, 070-323 14 29 vikberg.j@telia.com Ledamot: Roland Oscarsson, Dimbo Dala, 643 95 VINGÅKER, 0151-602 42, 070-516 02 33, rolandoscarsson@hotmail.com Ledamot: Gizela Wizell, Lännäs 1312, 715 93 ODENSBACKEN, 019-45 81 45, 070-514 70 59 gizela.wizell@telia.com Ledamot: Magnus Lorentzon, Ramviksby Rönstorpet 142, 870 16 RAMVIK, 0612-403 07, 070-603 93 33 info@mlsmaskin.com Suppleant: Ulrika Boklund, Mejerigatan 1 A, 388 40 TREKANTEN 0480-503 55 ulrika_boklund@hotmail.com Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis, Telefonvägen 15, 126 37 HÄGERSTEN 08-18 76 02 carita.stenbacka@bredband.net Suppleant: Monica Fahlén, Ytterskog 208, 870 10 ÄLANDSBRO, 0611-607 91 070-624 34 98, monica.fahlen@gmail.com Revisor: Christina Jansèn, Myrstuguvägen 283, 143 32 VÅRBY, 08-740 24 07 Revisor: Carina Wahlström, Södervägen 11, 696 73 ASPABRUK, 0583-504 63 Valberedningens sammankallande: Britt Bergman, Hallonstigen 8, 952 41 Kalix, 0923-137 21, jan-ulf@telia.com Familjehemmet 2-2013 19

Familjehemmens Riksförbund St. Malmsvägen 7 641 50 KATRINEHOLM Konsulentstödd familjehemsvård i mellersta och södra Sverige Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992. Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och fördelaktig prisbild. Kontakta vår samordnare Berit Landelius 0142-121 15 www.familjehemspoolen.com FAMILJEHEM SÖKES Familjevårdsstiftelsen i Göteborg söker familjer som har plats i sitt hem och hjärta för någon av de människor ungdomar, föräldrar med barn och vuxna - som vi möter i vårt arbete. Som familjehem hos oss ingår ni i ett team tillsammans med terapeuter och handledare. Ni får regelbunden handledning och den som bor hos er får terapeutiska samtal. Läs mer på vår hemsida www.familjevardsstiftelsen.se. Vi har lång erfarenhet, gedigen kunskap och en tillit till det som sker när människor kommer samman och tar del av varandras erfarenheter och livsvillkor. Reseavståndet till Göteborg med bil bör ej överstiga 2 timmar. Ersättning utgår. Ring oss så berättar vi mer eller maila till Lena Lundqvist på lena@familjevardsstiftelsen.se. Familjevårdsstiftelsen i Göteborg www.familjevardsstiftelsen.se Telefon 031-69 84 01