Relevanta dokument
Alla barn har egna rättigheter

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Ett barn är varje människa under 18 år

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Världskrigen. Talmanus

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

Barn- och ungdomsplan

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Inriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen

Svar på motion från Miljöpartiet de gröna om barnrättsperspektiv och barnkonsekvensanalys

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Lika värde. en kompisbok. Lika värde. baserad på Barnkonventionen. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter.

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Checklista för konventionen om barnets rättigheter


Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Antagen av kommunfullmäktige

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

Lag (1993:335) om Barnombudsman

BARNKONSEKVENS- ANALYS

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282

Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning

Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Tid: , kl och kl Plats: Chatarinasalen, Tallbacken, Älvdalen Närvarande: Enligt bif.

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

Viljeinriktning. Vem berörs? A N T A G E N A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E R E V I D E R A D

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granskning av barnkonventionen

Handlingsplan Barnkonventionen

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Vill du läsa det vi har sagt? Klicka här!

UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MED BARNETS RÄTTIGHETER I MALMÖ STAD

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt

UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun. orebro.se

Beslutad i Landstingsstyrelsen

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum.

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Montessoriförskolan Paletten

BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

Program för personer med funktionsnedsättning

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Tjörn möjligheternas ö. Barn- och ungdomsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

FNs Konvention om Barnets rättigheter

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

Välkommen till Barnrätt i praktiken

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

Transkript:

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen har skrivit på konventionen och regeringarna i de olika länderna lovar att följa reglerna. Grundprinciperna beskrivs mer ingående på följande två sidor. Barnoch ungdomsplanen utgår ifrån hela barnkonventionen och att den är odelbar men kommunens mål presenteras i samband med barnkonventionens grundprinciper. LÄTTLÄST VERSION Barnkonventionen ska gälla för alla barn i världen och innehåller många olika sorters rättigheter som alla är lika viktiga. Konventionen utgår från fyra grundprinciper som visas i fyra av konventionens artiklar i rutan nedan. UTKAST ARTIKEL 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde ARTIKEL 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet ARTIKEL 6 Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas ARTIKEL 12 Barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och bli hörd Det är viktigt att ha med sig både ett barnperspektiv och barnets perspektiv i arbetet med barnkonventionen. Detta innebär att vi tar hänsyn till både hur vi vuxna ser på barn och hur barnet själv uppfattar sin situation. TVÅ PERSPEKTIV BARNPERSPEKTIV Hur vuxna ser på barn BARNETS PERSPEKTIV Det som visar sig för barnet 1

VÅRA MÅLSÄTTNINGAR ARTIKEL 2 - REGLER GÄLLER FÖR ALLA BARN Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har ett funktionshinder eller om barnet är rikt eller fattigt. Mobbing i skolan kan till exempel vara diskriminering. VÅR MÅLSÄTTNING Kommunen ska hela tiden arbeta med värdegrund i sina verksamheter och utgå ifrån att alla är lika mycket värda. ARTIKEL 3 - BARNETS BÄSTA Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barn när de bestämmer sådant som gäller barn. I artikeln står det att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Det betyder att det ibland finns saker som är viktigare än barnets bästa. Men politikerna måste alltid kunna visa att de också har tänkt på barnen. Figur 1 VÅR MÅLSÄTTNING Barnets bästa ska alltid vara i främsta rummet och kommunen ska se till att man har ett barn- och ungdomsperspektiv. ARTIKEL 6 - BARN HAR RÄTT TILL LIV OCH UTVECKLING Rätt till liv betyder att länderna ska se till att barn inte blir dödade. Det kan vara både att barn inte blir dödade i krig och att barn får vård och mediciner när de är sjuka så att de inte dör av sjukdomar. Rätt till utveckling betyder att länderna ska göra vad de kan för att ge barn en bra barndom. Barn behöver många saker för att utvecklas bra. Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård, ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan. 2 VÅR MÅLSÄTTNING Kommunen ska arbeta för att barn har trygga uppväxtförhållanden. Barn och ungdomar ska kunna få det stöd de behöver för att kunna utvecklas på bästa sätt. Barn och ungdomar ska också kunna delta i meningsfulla fritidsaktiviteter och det ska finnas ställen att träffas på som är fria från droger.

ARTIKEL 12 - BARNEN HAR RÄTT ATT SÄGA HUR DE VILL HA DET Vuxna ska lyssna på barn. Myndigheter och domstolar ska fråga barnet vad det tycker och lyssna på barnet när de bestämmer saker som gäller barnet. Det kan vara om barnets föräldrar ska skiljas och de inte är överens om var barnet ska bo. Då ska domstolen fråga både mamman, pappan och barnet hur de vill ha det. Det kan också vara att lärarna i skolan frågar barnen vad de tycker innan de bestämmer saker. Politiker i en kommun ska fråga barn vad de tycker innan politikerna bestämmer hur kommunen ska använda sina pengar. 4 VÅR MÅLSÄTTNING Kommunen ska arbeta för att barn och ungdomar känner till vilka rättigheter de har och se till att barn och ungdomar får säga sin åsikt i frågor inom kommunen. Kommunen ska också hela tiden titta på olika sätt för barn och unga att få komma till tals i olika frågor. VARJE FÖRVALTNING......ska göra en egen handlingsplan utifrån barn- och ungdomsplanen. Handlingsplanen ska uppdateras och följas upp varje år....ska se till att personalen känner till vad barnkonventionen innebär. 3

CHECKLISTA För att se till att barn och ungdomar ungdomars får säga vad de tycker vid kommunala beslut kan de som ska ta beslutet ställa sig följande frågor. 1. Rör denna fråga barn och ungdomar? Om inte, varför? 2. På vilket sätt har man tänkt på barns och ungdomars perspektiv i frågan? 3. På vilket sätt har barn och ungdomar varit med och sagt vad de tycker inför beslutet? 4. Hur kommer barn och ungdomar att få reda på vad som hänt efteråt? Mer information......om barn- och ungdomsplanen hittar du på www.hoganas.se 4

STRATEGI PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER REGLER UTKAST FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE BARN- & UNGDOMSPLAN

1 FASTSTÄLLT AV: Kommunfullmäktige DATUM: 2014 FÖR REVIDERING ANSVARAR: Kommunens barnrättskommitté FÖR UPPFÖLJNING ANSVARAR: Kommunens barnrättskommitté DOKUMENTET GÄLLER FÖR: Samtliga nämnder, utskott och förvaltningar DOKUMENTET GÄLLER TILL OCH MED: Tills en ny plan antas

INNEHÅLL INLEDNING... 2 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 NULÄGE... 5 PERSPEKTIV... 6 BARNKONVENTIONEN OCH VÅRA MÅLSÄTTNINGAR... 7 ARTIKEL 2... 8 VÅR MÅLSÄTTNING... 8 ARTIKEL 3... 8 VÅR MÅLSÄTTNING... 8 ARTIKEL 6... 8 VÅR MÅLSÄTTNING... 8 ARTIKEL 12... 8 VÅR MÅLSÄTTNING... 9 UPPDRAG TILL FÖRVALTNINGARNA... 9 CHECKLISTA... 10 BARN- OCH UNGDOMSBOKSLUT... 11 BARNRÄTTSKOMMITTÉ... 11 REFERENSER... 12 2

INLEDNING Det finns ett behov av förvaltningsgemensamma mål för arbetet med att implementera barnkonventionens intentioner inom alla verksamheter i Höganäs kommuns. Kommunstyrelsen gav den 3 december 2013 kommunens ungdomssamordnare i uppdrag att i samråd med övriga förvaltningar, omarbeta ett tidigare förslag på barn- och ungdomsplan för Höganäs kommun. En barnrättskommitté med representanter från kommunens alla förvaltningar har därför bildats och gemensamt tagit fram denna kommunövergripande barn- och ungdomsplan. Planen har även diskuterats och förankrats med ungdomar från kommunens ungdomsråd. 3

BAKGRUND OCH SYFTE Kommunstyrelsen i Höganäs kommun har tagit beslut om att en gemensam barn- och ungdomsplan ska tas fram för kommunens samtliga förvaltningar. Till grund för nämnda barn- och ungdomsplan ligger olika internationella och nationella dokument och lagar: FN:s konvention om barnets rättigheter Nationell strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, 2010 Nationell strategi för ungdomspolitiken, 2009 Skollag 2010:800 Skolförordning Läroplanerna LpFö 98, Lgr 11, Lgy 11, Läroplan för grundsärskola Syftet med barn- och ungdomsplanen för Höganäs kommun är att ange övergripande mål och en viljeinriktning för hur det ska arbetas med barn och unga i kommunens olika verksamheter. Varje förvaltning skapar därefter egen handlingsplan utifrån kommunens målsättningar som beskrivs i barn- och ungdomsplanen under rubriken Barnkonventionen och våra målsättningar. 4

PRINCIPER Den strategi som riksdagen godkänt år 2010 för att stärka barnets rättigheter i Sverige utgår ifrån följande principer: All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv 1 De övergripande målen för den nationella ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd, och att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. 2 NULÄGE Här presenteras några lokala utgångspunkter för Höganäs kommun. VISION Alla medarbetare inom Höganäs kommun arbetar utifrån devisen Höganäs är väl värt att investera i. Från 2015 kommer Höganäs att arbeta med Vision 2015-2025 genom fem visionsbyggstenar och åtta strategier. 5 VISIONSBYGGSTENAR Full fart inom och till Höganäs Internationell kunskapskraft Upplevelsemotorn Höganäs Växande småstadscharm Långsiktigt hållbart Höganäs STRATEGIER Utveckla varierande livsmiljö Förverkliga miljömässig hållbarhet Förbättra kommunikationerna Växla upp besöksnäringen Utveckla dialogen Odla lärandekultur Stärk skolans bredd och spets Förenkla för företag 3

PERSPEKTIV Det finns även olika perspektiv att ha i åtanke när det gäller barnets bästa och hur barn och ungdomar ska få göra sin röst hörd i kommunens verksamheter. Att ha ett barnperspektiv handlar om hur vi vuxna ser på barn och hur vi arbetar för att barn ska få det bra. Det är dock viktigt att inte endast ha ett barnperspektiv utan att även beakta barnets perspektiv i olika frågor. Att se till barnets perspektiv innebär att barn faktiskt tillfrågas och att de får uttrycka sina tankar om frågor som berör dem. TVÅ PERSPEKTIV BARNPERSPEKTIV Hur vuxna ser på barn BARNETS PERSPEKTIV Det som visar sig för barnet 6

BARNKONVENTIONEN OCH VÅRA MÅLSÄTTNINGAR Förenta nationernas (FN:s) konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den kallas i dagligt tal, blev klar 1989. Nästan alla länder i världen har nu skrivit på konventionen och regeringarna i de olika länderna lovar att följa dess regler. ARTIKEL 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde ARTIKEL 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet Barnkonventionen ska gälla för alla barn i världen och innehåller många olika sorters rättigheter som alla är lika viktiga. Konventionen utgår från fyra grundprinciper som visas i fyra av konventionens artiklar i rutan till höger. ARTIKEL 6 Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas ARTIKEL 12 Barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och bli hörd Figur 1 Grundprinciperna beskrivs mer ingående på följande två sidor. Till varje artikel presenteras kommunens målsättning som även har koppling till de nationella och internationella dokument som tidigare presenterats samt till kommunens vision. Barn- och ungdomsplanen utgår från hela barnkonventionen och från det faktum att den är odelbar men målsättningarna nedan presenteras i relation till barnkonventionens grundprinciper. 7

ARTIKEL 2 - REGLER GÄLLER FÖR ALLA BARN Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har ett funktionshinder eller om barnet är rikt eller fattigt. Mobbing i skolan kan till exempel vara diskriminering. VÅR MÅLSÄTTNING Kommunen ska arbeta kontinuerligt med värdegrund i sina verksamheter och utgå från att alla är lika mycket värda. ARTIKEL 3 - BARNETS BÄSTA Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barn när de bestämmer sådant som gäller barn. I artikeln står det att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Det betyder att det ibland finns saker som är viktigare än barnets bästa. Men politikerna måste alltid kunna visa att de också har tänkt på barnen. VÅR MÅLSÄTTNING Barnets bästa ska alltid vara i främsta rummet och ett barn- och ungdomsperspektiv ska beaktas i alla kommunens verksamheter. ARTIKEL 6 - BARN HAR RÄTT TILL LIV OCH UTVECKLING Rätt till liv betyder att länderna ska se till att barn inte blir dödade. Det kan vara både att barn inte blir dödade i krig och att barn får vård och mediciner när de är sjuka så att de inte dör av sjukdomar. Rätt till utveckling betyder att länderna ska göra vad de kan för att ge barn en bra barndom. Barn behöver många saker för att utvecklas bra. Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård, ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan. VÅR MÅLSÄTTNING Kommunen ska arbeta förebyggande och långsiktigt med att skapa förutsättningar för trygga uppväxtförhållanden för barn. Barn och ungdomar ska ha tillgång till det stöd de behöver för att kunna utvecklas på bästa sätt. Barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter samt drogfria mötesplatser. 8

ARTIKEL 12 - BARNEN HAR RÄTT ATT SÄGA HUR DE VILL HA DET Vuxna ska lyssna på barn. Myndigheter och domstolar ska fråga barnet vad det tycker och lyssna på barnet när de bestämmer saker som gäller barnet. Det kan vara om barnets föräldrar ska skiljas och de inte är överens om var barnet ska bo. Då ska domstolen fråga både mamman, pappan och barnet hur de vill ha det. Det kan också vara att lärarna i skolan frågar barnen vad de tycker innan de bestämmer saker. Politiker i en kommun ska fråga barn vad de tycker innan politikerna bestämmer hur kommunen ska använda sina pengar. 4 VÅR MÅLSÄTTNING Kommunen ska arbeta för att barn och ungdomar känner till sina rättigheter samt möjliggöra delaktighet i frågor inom kommunens verksamhet som rör barn och unga. En ständig utveckling av olika former och forum för barn och ungdomars inflytande och delaktighet ska ske. UPPDRAG TILL VARJE FÖRVALTNING Förvaltningarna ska utforma en egen handlingsplan utifrån nämnda målsättningar i barn- och ungdomsplanen. Denna handlingsplan ska vara färdig senast under 2015 och därefter revideras årligen. Förvaltningarnas respektive handlingsplan ska följas upp årligen genom redovisning av barn-och ungdomsbokslut. Personalen på varje förvaltning ska vara väl förtrogen med barnkonventionen och dess innebörd. 9

CHECKLISTA För att säkerställa ungdomars delaktighet vid kommunala beslut kan frågor enligt följande checklista besvaras och följa med vid ärendets handläggning och beredning samt bifogas till beslutet. ANALYS SAMRÅD BESLUT ÅTERKOPPLING 1. Berör denna fråga barn och ungdomar? Om inte, varför? 2. På vilket sätt har barns och ungdomars perspektiv beaktats i frågan? 3. På vilket sätt har barn och/eller ungdomar varit delaktiga inför beslutet? 4. Hur kommer barn och ungdomar att informeras om samt få återkoppling på beslutet? 10

BARN- OCH UNGDOMS- BOKSLUT För att följa upp barn- och ungdomsplanen och förvaltningarnas handlingsplaner skriver varje förvaltning årligen ett barnbokslut som ska vara färdigställt under januari månad. Barnbokslutet ska innehålla svaret på följande frågor. 1. På vilket sätt har er förvaltning under året arbetat med att sätta barnets bästa i främsta rum? (Barn i grupp eller individuellt) 2. I vilken utsträckning och på vilket sätt har barn och ungdomar fått möjlighet att vara delaktiga i frågor som rör dem? (Barn i grupp eller individuellt) 3. Har det under året funnits ett uttalat barn- och ungdomsperspektiv i er förvaltnings styrdokument och/eller verksamhetsplaner? 4. Har er förvaltning även på annat sätt än vad som framgått av frågorna ovan, arbetat med fokus på barn och ungdomar? BARNRÄTTSKOMMITTÉ En barnrättskommitté för framtagande av barn- och ungdomsplanen har skapats med representanter från alla förvaltningar. Kommunens ungdomssamordnare är sammankallande och det ska årligen kontrolleras att varje förvaltning finns representerad i kommittén. Barnrättskommittén kallas årligen till en genomgång av barn- och ungdomsboksluten med syftet att följa upp barn- och ungdomsplanen och för att titta på hur barn och unga kan involveras i det fortsatta arbetet. Ungdomar har involverats på olika sätt i framtagandet av planen, initialt av anställda ungdomar som tagit fram underlag till ett förslag till en barnoch ungdomsplan. Under omarbetning i barnrättskommittén har även kommunens ungdomsråd involverats i processen och gett input. 11

FOTNOTER 1. Socialdepartementet (2010) Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, Edita Västra Aros: Västerås 2. Regeringens skrivelse 2009/10:53 En strategi för ungdomspolitiken 4. Regeringskansliet (2008) Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter, en lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter, Davidssons tryckeri: Växjö 3. Beslut i Höganäs kommunfullmäktige 2014-04-24, KS/2014/177 42, Antagande av övergripande mål samt strategier för vision 2015-2025 för Höganäs kommun HÖGANÄS KOMMUN Stadshuset 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE