INLEDNING 3 Landstingsstyrelsens ordförande 3 Landstingsdirektören 5

Årsredovisning 2011

Datum Diarienr 2012-03-16 LS-LED11-725 INLEDNING 3 Landstingsstyrelsens ordförande 3 Landstingsdirektören 5 VIKTIGA HÄNDELSER 6 Nämndorganisation 6 Arvodesaffären 6 Bolagisering Folktandvården 7 Informationssäkerhet 7 Kollektivtrafikmyndigheten 7 SAMMANFATTANDE ANALYS 8 UPPFÖLJNING AV DE STRATEGISKA MÅLEN 10 Medborgarperspektivet 10 Personalperspektivet 31 Förnyelseperspektivet 37 Miljöperspektivet 45 Ekonomiperspektivet 51 SPECIFIK AVRAPPORTERING 52 Policy för personer med funktionsnedsättning 52 Landstinget Sörmlands HBT-policy 53 OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTID 55 Samhällsekonomisk utveckling 55 Befolkningsutveckling 55 EKONOMISK ANALYS 56 Årets resultat 2007-2011 56 Skatte- och nettokostnadsutveckling 57 God ekonomisk hushållning 58 Investeringar 71 BOLAG OCH FÖRBUND 73 Vita Huset i Nyköping AB 73 Folktandvården Sörmland AB 73 Sörmland Landstingsservice AB 74 Regionförbundet Sörmland 74 Länstrafiken Sörmland 75 PERSONALANALYS 77 Anställda 77 Arbetad tid och frånvarotid 79 Lönekostnadsanalys 84 MILJÖANALYS 86 A. Effektivt miljöarbete 86 1. Styrning av miljöarbetet 86 2. Upphandling 86 3. Utbildning 88 B. Klimatpåverkan 88 C. Kemikalier och läkemedel 92 1 (127)

Datum Diarienr 2012-03-16 LS-LED11-725 Övriga betydande miljöaspekter för Landstinget Sörmland 93 Verksamhetsanalys 96 INTERN KONTROLL 102 DRIFTREDOVISNING 2011 104 RÄKNINGAR, KASSAFLÖDESANALYS, NOTER OCH REDOVISNINGSPRINCIPER 105 Resultaträkning 105 Balansräkning 106 Kassaflödesanalys 108 Noter 110 Redovisningsprinciper 123 LANDSTINGETS DONATIONSSTIFTELSER 126 Landstingets donationsstiftelser Fondkapital, kr 126 BESLUT: LANDSTINGSSTYRELSEN 2012-03-27 LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2 (127)

Inledning Inledning Landstingsstyrelsens ordförande Året har till mycket präglats av ekonomin inom länssjukvården. Med kostnadsökningar på 90 miljoner årligen inom sjukhusvården har landstinget vidtagit flera kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med bekymren. Landstingsstyrelsen har dessutom begärt utförlig redovisning från länssjukvårdsnämnden om den månatliga utvecklingen i enlighet med sin uppsiktsplikt. Även om specialistsjukvården har bekymmer är det trots allt glädjande att övriga verksamheter inom landstinget fortsätter hålla budgetdisciplin och samtidigt fortsätter arbeta med kvalitetsutveckling. Här kan primärvården tydligt ses som en verksamhet som utvecklats starkt; både ekonomiskt men framför allt inom tillgänglighet och bemötande där kvalitetsmätningar visar att primärvården utvecklas positivt. Den sörmländska Hälsovalsmodellen har varit framgångsrik i att bemöta medborgarnas krav på en tillgänglig primärvård. Den för året nya primärvårdsnämndens arbete har dessutom gett goda resultat kring både ekonomi och kvalitet inom landstingsdriven primärvården. Den nya gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel, där samtliga länets kommuner och landstinget representeras, har också fått framgång under året då man antagit sitt reglemente. Nämndens syfte; att åtgärda de mellanrum som kan uppstå mellan kommuner och landsting är en viktig åtgärd utifrån medborgarnas förtroende för offentlig sektor. För grupper som multisjuka äldre kommer nämnden kunna spela en viktig roll i framtiden. Under hösten bildades dessutom en ny kollektivtrafikmyndighet i länet. Myndigheten organiseras som kommunalförbund mellan landstinget och länets kommuner. Dess ansvar blir att utveckla den offentligt finansierade kollektivtrafiken, med Länstrafiken som dotterbolag, samtidigt som myndigheten ansvarar för handläggningen av ansökningar från privata kollektivtrafiksaktörer som är villiga att etablera sig i länet. Den stora utmaningen för kollektivtrafikmyndigheten blir att ta ett helhetsgrepp över hela den regionala kollektivtrafiken inklusive tågtrafiken. Den statliga ambitionen att slå ihop landstingen till storregioner hamnade under året i en ny återvändsgränd. Landstinget Sörmland, tillsammans med Västmanland och Örebro län påbörjade, på initiativ av länets partier, under hösten ett utkast till regionansökan. Det är landstingen som officiellt ansvarar för att bereda en ansökan till staten. Efter en remissomgång i de tre länens samtliga kommuner kunde dock konstateras att det inte fanns tillräckligt starkt stöd för att gå vidare med en ansökan hos staten. Det är viktigt att betona att huvudansvaret för regionsammanslagningar i landet ligger hos regeringen. Inte ett enda landsting i landet har under året, trots ambitioner, kunnat lämna fram en regionansökan. Om staten menar att det finns ett behov av storregioner i landet måste man också peka ut hur dessa ska se ut. I den delen har regeringen misslyckats. 3 (127)

Inledning Inför 2012 kommer flera stora utmaningar att finnas. Specialistsjukvårdens ekonomiska situation innebar att landstinget under året 2011 påbörjat en utredning om förutsättningarna för framtidens hälso- och sjukvård. Denna beräknas bli klar under 2012. En jämlik vård byggd på kvalitet förutsätter en ekonomi i balans. Om målet därför är att Landstinget Sörmland ska bli ett av de mest framgångsrika landstingen i landet krävs att vi även vågar syna vår nuvarande organisation. Detta strukturarbete kommer bli en av de största utmaningarna inför det kommande året. Åsa Kullgren Landstingsstyrelsens ordförande 4 (127)

Inledning Landstingsdirektören När vi ser tillbaka på 2011 kan vi konstatera att det är stor aktivitet i vår organisation. Inom landstinget pågår många utvecklings- och förbättringsprojekt. Som exempel kan nämnas införandet av ett kvalitetsledningssystem samt av dokument- och ärendehanteringssystemet EDIL. Hälso- och sjukvården har påbörjat ett flerårigt utvecklingsarbete av vårddatasystemet SYSteam Cross. De nya versionerna kommer att utgå från patientsituationen och fokusera på vårdprocesser i stället för klinikstrukturen. Från bra till bäst, Hälso- och sjukvårdens förbättringsarbete, har lett till att ett nytt arbetssätt, One stop clinic, har införts. Det innebär att kvinnor med misstänkt bröstcancer får snabbt besked så att de slipper orolig väntan. Samarbetet med Landstinget Västmanland har resulterat i att vi från och med den 1 juli har en gemensam upphandlingsenhet för båda landstingen. Under året arbetades det intensivt inför bildandet av en ny kollektivtrafikmyndighet som är på plats sedan årsskiftet. Inom miljöområdet har landstinget skapat ett miljöledningssystem som lever upp till alla delar i ISO 14001. Beslut har fattats om att miljöledningssystemet ska certifieras och förberedelserna inför detta är i full gång. Efter ett års intensivt arbete med att ta fram kärnan i den regionala kulturverksamheten, ha en dialog med kommunerna och företrädare för kulturlivet i Sörmland, har Landstinget Sörmland en kulturplan för 2012-2014 att arbeta utifrån. Kulturplanen är en utgångspunkt för ett framtida arbete kring samverkansformer, prioriteringar, utveckling och förnyelse av kulturen i Sörmland. Ekonomiskt slutar året med ett mindre överskott, exklusive RIPS-räntan, och landstinget står inför stora utmaningar de kommande åren. Tillsammans med fokus på kärnverksamheternas innehåll ser jag med tillförsikt fram emot kommande år. Helena Söderquist Tf landtingsdirektör 5 (127)

Viktiga händelser Viktiga händelser Nämndorganisation Under 2010 tillsattes en kommitté för att se över landstingets politiska organisation. Utifrån kommitténs förslag beslutade landstingsfullmäktige att göra följande förändringar från och med 2011-01-01: Landstingsstyrelsen Det ekonomiska ansvaret för landstingsstyrelsen förtydligas, liksom ansvaret för samordningen av hälso- och sjukvården i länet och för att miljö- och folkhälsofrågor kvalitetssäkras i samtliga beslut. Primärvårdsnämnden Som en konsekvens av införandet av Hälsoval inrättades en ny nämnd Primärvårdsnämnden med ansvar för drift och utförande av primärvård i landstingets egen regi inom ramen för vårdvalssystemet. Länssjukvårdsnämnden I konsekvens med införandet av en Primärvårdsnämnd bildades en ny nämnd - Länssjukvårdsnämnden med ansvar för länssjukvård, medicinsk service, närvård i de delar som inte avser primärvård inom vårdvalssystemet samt rättspsykiatri. Gemensam nämnd med kommunerna Den tidigare Gemensamma hjälpmedelsnämnden ombildades till en gemensam nämnd för vård- och omsorgsfrågor i Sörmland, tillika hjälpmedelsnämnd. DU-nämnden Under våren 2011 beslutade Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland om att inrätta en gemensam upphandlingsverksamhet från och med 1 juli 2011. Den befintliga DU-nämnden ansvarar för den gemensamma upphandlingsverksamheten. Arvodesaffären Under inledningen av året var mycket fokus riktat mot den s k arvodesaffären. Frågan påverkade i stor utsträckning landstingets politiska- och tjänstemannaledning. Informationsenheten fick ägna mycket tid åt att möta mediaanstormningen i samband med debatten. Sociala medier som Facebook, Twitter, Youtube, bloggar och övrig internetmedia användes i stor utsträckning. 6 (127)

Viktiga händelser Bolagisering Folktandvården Från och med 2011 bolagiserades landstingets folktandvård och Folktandvården Sörmland AB bildades. Parallellt har ett moderbolag bildats Vita Huset AB. Moderbolaget äger Folktandvården Sörmland AB samt Landstingsservice AB som startade sin verksamhet 1 januari 2010. Det pågår arbete med att förtydliga rollerna mellan Landstinget Sörmland, moderbolaget och dotterbolagen. Informationssäkerhet En ny funktion för informationssäkerhet har bildats med uppgift att strategiskt utveckla, styra och samordna informationssäkerheten i landstinget enligt beslutad policy. Viktiga delar i den nya funktionen är att arbeta med ledningssystem för informationssäkerhet, att fortsätta leda den grupp för patientdatalagen som finns inom landstinget samt att höja kompetensen för informationssäkerhet bl a genom utbildning. Kollektivtrafikmyndigheten En ny kollektivtrafiklag gäller från och med 1 januari 2012. Det innebär bl a att kollektivtrafiken öppnas för konkurrens samt att länen under vissa förutsättningar ges möjlighet att arrangera trafik också över länsgränsen. En ny kollektivtrafikmyndighet i respektive län tar enligt den nya lagen över ansvaret för att arrangera regional kollektivtrafik av allmän betydelse. I Sörmland organiseras myndigheten i form av ett nytt, för ändamålet bildat, kommunalförbund. Myndigheten kommer att ta över ägandet av Länstrafiken Sörmland AB. Bolaget kommer att tills vidare ges uppgift att för myndigheten genomföra kollektivtrafiken. Utredning pågår om framtida organisation för Länstrafiken Sörmland AB samt för det gemensamt ägda bolaget Länstrafiken Mälardalen AB. Inriktningen på utredningen är att behålla de samverkansfördelar som uppnåtts. 7 (127)

Sammanfattande analys Sammanfattande analys Inom medborgarperspektivet pågår många aktiviteter för att förbättra kvalitet, tillgänglighet, delaktighet och bemötande. Även om Landstinget Sörmland inte ligger så bra till i en jämförelse med andra landsting vad gäller tillgängligheten, har den ändå förbättrats under året. Trots detta har Sörmlands utfall från den s k kömiljarden reducerats utifrån måluppfyllelsen inom specialistsjukvården där kraven för att få ersättning har skärpts sedan förra året. Måluppfyllelsen vad gäller delaktighet, information och bemötande är förhållandevis god. Av Öppna Jämförelser 2011 framgår dock att Sörmland inom Hälso- och sjukvården genomgående ligger under rikssnittet inom dessa områden. Det pågår många aktiviteter inom landstingets verksamheter för att uppnå jämlikhet i hälsa och för att vara ett öppet landsting för alla. Möjligheten att mäta resultatet av dessa aktiviteter är dock begränsad. Även inom personalperspektivet pågår många aktiviteter, t ex för att säkra kompetensförsörjningen nu och i framtiden. Parallellt med detta har framförallt Hälsooch sjukvården under hösten avslutat ett stort antal visstidsanställningar för att klara den ekonomiska situationen. Efter flera års minskande sjukfrånvaro står nu 2011 för en viss ökning. Faktum är dock att majoriteten av landstingets verksamheter genomför hälsofrämjande aktiviteter för sina medarbetare. Många konkreta aktiviteter pågår också för att medarbetarna ska känna sig delaktiga i utvecklingen av sin verksamhet. Vad gäller förnyelseperspektivet pågår inom hela organisationen ett intensivt arbete med att utveckla och konkretisera olika processer - både verksamhetsnära och administrativa. Utgångspunkten är att genomförda översyner förbättrar verksamheten även om det i dagsläget är svårt att mäta resultatet. Samverkan med angränsande landsting och andra aktörer har fortsatt och utökats under året. Konkreta resultat av samverkan kan noteras bl a vad gäller beslut om gemensam upphandlingsenhet och finanspolicy. Miljöarbetet i Landstinget Sörmland har 2011 präglats av planering och arbete med certifiering av landstingets miljöledningssystem enligt ISO 14001. I juni genomfördes en dokumentgranskning av systemet. Granskningen var det första steget i certifieringsprocessen. Certifieringsrevisioner påbörjas våren 2012 tillsammans med externt certifieringsföretag. Landstinget beräknas kunna få sitt certifikat sommaren 2012. Ekonomiperspektivet har präglats av ett intensivt arbete inom hälso- och sjukvården för att minimera beräknat underskott. Landstinget redovisar trots detta ett negativt resultat för 2011 om hänsyn tas till intäkts- och kostnadsposter av engångskaraktär. Det är en effekt av att verksamhetens nettokostnader har ökat procentuellt mer än skatteintäkter och statsbidrag. 8 (127)

Sammanfattande analys Sammanfattningsvis kan man konstatera att det inom Landstinget Sörmland pågår många aktiviteter inom alla vitt skilda verksamheter inom samtliga perspektiv. Goda resultat kan också i viss utsträckning noteras men för att öka mätbarheten behöver ett utvecklingsarbete göras avseende såväl styrtal som måltal för dessa. Under 2011 har ekonomiperspektivet varit i fokus och som en del i det har antalet anställda minskat stort under hösten. Det går i dagsläget inte att utläsa om detta skulle ha haft någon direkt negativ inverkan på t ex tillgänglighet, patientsäkerhet eller personalens hälsa. Under 2012 bör dock detta bevakas. 9 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Uppföljning av de strategiska målen Under respektive strategiskt mål redovisas styrtal samt olika aktiviteter som genomförts i syfte att bidra till att uppnå målen. Styrtalen är indikatorer som visar i vad mån man uppnår de strategiska målen. Styrtalen ska vara mätbara och visa utvecklingen under en längre tidsperiod. För de styrtal där det är relevant anges måltal på kort eller lång sikt. Presentationen under respektive mål har inom vissa perspektiv delats upp per förvaltningsområde. Presentationen avslutas med en bedömning av måluppfyllelse. I de fall det finns både utfall och fastställda måltal för ett styrtal redovisas måluppfyllelsen med nedanstående färgmarkeringar: Grad av måluppfyllese Utfall i förhållande till måltal Helt uppfyllt 100 % eller bättre Delvis uppfyllt 80 % - 99 % Ej uppfyllt < 80 % Medborgarperspektivet Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Redovisningen av måluppfyllelsen inom detta mål är omfattande och har därför delats upp i tre delområden; God kvalitet, Vård i rimlig tid samt Delaktighet, information och bemötande. Inom respektive delområde redovisas måluppfyllelsen förvaltningsvis. God kvalitet Hälso- och sjukvården Styrtal Utfall Måltal Kommentar Alla inlagda patienter ska ha en dokumenterad vårdplan Ingår i Bra till Bäst-projekt avseende "Flöde vårdavdelningar". Medicinsk vårdplan skrivs under första rond på avdelning. En ny och mer kortfattad version av vårdplan testas fr o m december 2011. Alla tre sjukhusens medicin-, kirurg- och ortopedavdelningar ingår i Andel dagkirurgi av totala antalet operationer ska bli högre Andel vårdrelaterade infektioner ska minska arbetet. 47 % Andelen har minskat något. De specialiteter som avses är Kirurgi (29 %), Ortopedi (55 %), Kvinnosjukvård (40 %) och Öron Näsa Hals (74 %). ÖNHkliniken har ändrat vårdnivå på några operativa ingrepp och utför dem i större omfattning i öppenvård. 6,8 % <7 % Genomsnitt för riket var 9,3 %. Utfallet är en minskning från 8,2 % hösten 2010 och målet <7% nåddes för första gången. 10 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Kunskapsbaserad vård Primärvården har tillsammans med Länssjukvården under de senaste åren arbetat fram övergripande rutiner för att på ett standardiserat sätt ta till vara nationellt etablerad kunskap inom vårdområdet. Resultatet av detta visas i årsredovisningen genom bl.a. förbättringsarbetet Från Bra till Bäst, införande av nationella riktlinjer och upprättande av länsgemensamma vårdrutiner. Patientsäkerhet Den nya patientsäkerhetslagen, som trädde i kraft 2011, säger att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det innebär bland annat att utreda händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada och att ge patienter och närstående information och möjligheter att bidra till patientsäkerhetsarbetet. Målet är att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonalen begått misstag. Vårdskadorna drar uppskattningsvis med sig 18 900 extra vårddagar bara i Sörmland, vilket motsvarar ca 50 vårdplatser på ett år. Patientsäkerhetsronder har under året genomförts med samtliga verksamheter inom både länssjukvården och primärvården med deltagande från patientsäkerhetsenheten, chefsläkarna och divisionscheferna. Målet har varit att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Vid ronderna har bl a patientsäkerhetskulturenkätens resultat, arbetet med avvikelser, Lex Maria-, patientnämnds- och LÖF-ärenden, läkemedelsgenomgångar, introduktionen av SBAR 1 och WHOs checklista 2 vid operation gåtts igenom. Hälso- och sjukvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Avvikelsesystemet är även infört på de privata vårdcentralerna. Under 2011 har 6 553 avvikelser inom alla kategorier rapporterats inom hälso- och sjukvården, varav 559 i Primärvården (en ökning med 14%). Av dessa är 5 339 (81 %) avslutade, vilket är samma andel som 2010. Arbetet med Synergi under 2011 har fokuserats på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria-ärenden i samarbete med chefsläkarna. Under året har 14 händelse- och 9 riskanalyser genomförts. Ofta intervjuas patienter och/eller närstående i samband med händelseanalys. Hälso- och sjukvårdens arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) fortgår men trots goda resultat är fortfarande följsamheten dålig till basala hygienrutiner och klädregler på våra vårdavdelningar. Följsamheten har förbättrats under året efter informations- och utbildningsaktiviteter (den totala följsamheten i alla moment var 55 %, att jämföra med rikssnittet på 65 % hösten 2011). 1 SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. Under första kvartalet 2011 genomfördes ett breddinförande av SBAR inom Hälso- och sjukvården. 2 WHO s checklista vid operation används inför, under och efter operationer och tillämpas systematiskt vid alla tre sjukhusen. Checklistan är ett stöd för att saker inte ska missas vid operationen. 11 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet PPM Trycksår visade relativt goda resultat. I Sörmland var 12 % av sjukhuspatienterna drabbade av olika former av trycksår från lindriga rodnader till svårare sår (riksgenomsnittet var 14 %) vid mätningen hösten 2011. Karsudden Styrtal Andel patienter som får strukturerad missbruksbehandling Andel patienter som får strukturerad behandling riktad mot riskbeteende Andel patienter som genomgår brottsbearbetande behandling Andel patienter som genomgår funktionsbedömning Utfall Kommentarer 100 % Arbetet med att implementera nationella riktlinjer för missbruksbehandling har pågått under året. Provtagningsrutinerna har ändrats för att möjliggöra kartläggning av aktuellt missbruksmönster inom hela patientpopulationen. Provtagning för kontroll av drogfrihet i samband med permissioner har utökats. Läkemedelsbehandling för att stödja drogfrihet kan sannolikt bli mer offensiv. 22 personer har under det gångna året påbörjat utbildningar i MI, ASI 3 och Återfallsprevention som ett led i att stärka upp missbruksvården. 100 % Arbetet med farmaceutisk genomgång har pågått under året och kommer att vara färdigt inom kort. Syftet är att se om det finns möjlighet att minska ned antalet dostillfällen per dag eller på annat sätt underlätta administreringen och följsamheten för patienten. 100 % Samtliga patienter träffar under sin första tid på RSK en psykolog som gör en bedömning av patientens förmåga och motivation att påbörja en brottsbearbetande behandling. Utgångspunkten är att alla patienter ska genomgå en sådan under vårdtiden och under 2011 har arbetet med att använda KVÅ-koder 4 för att kunna följa upp denna behandling påbörjats. 60 % Övriga rättpsykiatriska sjukhus i Sverige redovisar 35 %. Samtliga patienter träffar under sin första tid på RSK en arbetsterapeut som gör en bedömning av patientens funktionsförmåga som ligger till grund för den fortsatta vårdplaneringen. Under 2011 har arbetet med att använda KVÅ-koder för att kunna följa upp dessa bedömningar påbörjats. 3 Mi=Motiverande intervju(motiverande samtal) ASI= Kartläggning av patientens missbruk och leverne 4 KVÅ-koder=kvalitetsåtgärd 12 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Styrtal Andel patienter utsatta för tvångsåtgärder Andel patienter som döms för brottslighet under pågående vårdtid Andel patienter som har utsedd stödperson Andel patienter som återintas under pågående öppenvård Utfall Kommentarer 41 % 41 % män och 74 % kvinnor har någon gång under året varit utsatta för någon tvångsåtgärd. Motsvarande siffror för övriga rättpsykiatriska sjukhus i Sverige: 27 % män, 28 % kvinnor. Riktigheten i denna statistik behöver kvalitetssäkras. 3 % Övriga rättpsykiatriska sjukhus i Sverige redovisar 12 %. Ett förbättringsarbete pågår inom läkargruppen med fokus på riskbedömning. Metoden som används är en strukturerad klinisk bedömning som tar hänsyn till såväl statiska som dynamiska riskfaktorer. 80 % Alla patienter informeras vid flera tillfällen under den första tiden på sjukhuset om rättigheten till stödperson. 25 % Ett förbättringsarbete har genomförts under årets första månader som fokuserat på hur riskhantering under öppenvård ska ske för att kunna förbättra möjligheten att snabbt kunna sätta in eller intensifiera åtgärder för att minska risken för återfall i brottslighet. Styrtal Utfall Måltal Kommentarer Andel patienter som medverkar vid kontroll av metabolt syndrom 90 % 85 % Lokala rutiner har utarbetats utifrån de riktlinjer som tagits fram av svenska psykiatriska föreningen. 15 sjuksköterskor har genomgått en intern utbildning i somatisk sjukdomslära där omvårdnad och behandling vid metabolt syndrom har varit i fokus. Ett av syftena med utbildningssatsningen är att öka kunskapen om metabolt syndrom hos sjukhusets sjuksköterskor och därmed ge dem en kunskapsbas att använda i motiveringsarbetet med att förmå patienterna att medverka vid kontroll och behandling av metabolt syndrom. 13 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Habilitering och Hjälpmedel Dammsdalskolan Den nya skollag som trädde i kraft vid halvårsskiftet har ställt nya krav på verksamhetens inriktning. Bland annat har behörighetskraven för lärare skärpts, samt kraven för att få sätta betyg. Den nya lagens krav på det psykosociala stöd som ska ges är väl tillgodosett med skolsköterska, kurator, psykolog samt skolläkare med särskild kompetens inom området. Socialstyrelsen och Skolinspektionen har under året genomfört inspektioner på Dammsdal. Socialstyrelsens inspektioner, som genomförts på samtliga elevhem, har varit såväl oannonserade som annonserade i förväg. Inspektionernas inriktning har varit att dels undersöka elevernas möjlighet att uttrycka sina åsikter enligt FN:s barnkonvention och dels verksamhetens efterlevnad av de krav på dokumentation som ställs enligt gällande lagstiftning. I de rapporter som lämnats har Socialstyrelsen inte haft något att erinra avseende elevernas delaktighet. Däremot har förbättringsområden påtalats avseende dokumentationen, där åtgärder nu har vidtagits för att komma tillrätta med dessa. Rapport från Skolinspektionens inspektion har ännu inte inkommit. Sjukresor Jämfört med föregående år har resandet med taxi ökat med ca 5 %, medan ersättning för resa med privat bil och kollektivtrafik minskat med ca 7 %. Antal resenärer med särskilda behov, såsom liggande transport, ensamåkning, framsätesåkning, ledsagning och bärhjälp till och från fordon har ökat. Information om regelverket har givits till vårdpersonal, transportörer samt intresseföreningar Handikappservice I budget för 2011 anvisade landstingsfullmäktige, på försök, 1 mnkr för att genom ett verksamhetsinriktat bidrag, stödja olika insatser till personer med funktionsnedsättning. Habilitering- och hjälpmedelsnämnden fattade under hösten 2010 beslut om hur bidraget skulle fördelas till intresseorganisationerna. Av 19 inkomna ansökningar från 11 olika organisationer, beviljades 18. Bidraget fördelades till verksamhet såsom kurser i datakunskap, föreläsningar om olika typer av funktionsnedsättning, framställningar av anpassat informationsmaterial samt uppsökande verksamhet till personer med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund. De organisationer som beviljats bidrag ska i början av 2012 rapportera måluppfyllelse och ekonomiskt utfall för erhållna bidrag. 14 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Hjälpmedel Antalet sörmlänningar, företrädesvis vuxna, som erhållit hjälpmedel under 2011 har minskat något jämfört med föregående år, medan andelen barn som erhållit hjälpmedel ökat. Volymutvecklingen följs kontinuerligt för ett antal olika typer av hjälpmedel. Bland dessa kan t.ex. konstateras att sedan 2007 har antalet andningshjälpmedel ökat med 64 %, sängar med 40 % och rollatorer med 14 %. Antalet hjälpmedel av olika slag skiljer sig mellan olika kommuner. Exempelvis har drygt 39 av 1 000 Trosabor en rollator, medan motsvarande uppgift för boende i Katrineholm är drygt 75. Skillnader likt denna kan ha flera orsaker som exempelvis ålderstruktur, hälsotal, geografi samt tradition och kompetens hos förskrivare. Kultur och utbildning Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel elever inom gymnasieskolan med slutbetyg 58 % 96 % Målet har inte nåtts. Resultat 2010: 80 %, 2009: 71 %. Resultatet i riket var 76 %. Målet 2011 var orimligt högt. En stor osäkerhet råder angående Skolverkets beräkningsunderlag. Troligen ingår elever som aldrig påbörjat sin utbildning Andel elever inom gymnasieskolan som uppnått grundläggande högskolebehörighet Omdömesnivå i förhållande till riksgenomsnittet: - Deltagare i Eskilstuna folkhögskolas allmänna kurs - Deltagare i Åsa folkhögskolas allmänna kurs inom skolan. 75 % 90 % Rikets resultat är 87 %. Måltalet är inte nått 2011. Utfallen 2010 och 2009 var 90 % respektive 97 %. 2,6 2,8 2,7 3 Utfallet ligger för båda skolorna inom spannet för riksgenomsnittet 2,7 +/- 5 % (2,84-2,57). Åsa folkhögskola ligger för första gången på länge över det angivna normvärdet. Resultatet har dock varit inom spannet även tidigare. Skolorna bedriver ett systematiskt arbete inom kvalitetsområdet genom uppföljningar, kvalitetsredovisningar och det följande förändringsarbetet. 15 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Ökad tillgänglighet vad gäller utbudet Sörmlands museum har under året vidareutvecklat utställande och andra verksamheter utomhus och på nya arenor, t ex Röster i Flen, Kolla husen i Trosa, slöjdworkshops på festivaler och nya stadsvandringar. Även utnyttjande av webben, inte minst då sociala medier, har prioriterats. Kungstornet inom Nyköpingshusområdet har tillgängliggjorts för rörelsehindrade genom film som ska läggas bl a på hemsidan. Syntolkning har inte genomförts men planering för tillgängliggörande av HiS-skyltarna 5 för synskadade har inletts, liksom projektet Funktionshindrades historia. En upplevelsedag på Nyköpinghus för landets specialskolor har genomförts i samarbete med Åsbackaskolan och Specialskolemyndigheten. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse i utbud och tjänster Scenkonst Sörmland har fått en ökad ram för att utveckla dansen. En dansproducent på halvtid arbetar fr o m augusti och projektet Dansbussen har besökt offentliga folkfyllda platser i nio kommuner under våren. Inom Scenkonst Sörmland finns ett konstnärligt råd. Scenkonst Sörmland har satsat på nyskrivet med unga nyutexaminerade elever för skolutbudet. En referensgrupp bestående av scenkonsten samt olika musikarrangörer har skapats för höst- och vårutbud 2011/2012. Genom samverkan och dialog har förnyelse och högre konstnärlig kvalité i utbudet uppnåtts. Verksamheten har utvecklats bl a genom integreringen av länets hemslöjdskonsulenter i verksamheter som har resulterat i hantverksprojektet Do it Yourself med stor delaktighet från ungdomsgrupper. Museét har särskilt satsat på användandet av samlingarna genom utnyttjande av webben, utställningar utomhus mm, liksom på att verka på nya arenor i hela länet. Ett utvecklingsprojekt där olika forskare bjuds in till samlingarna för att belysa vad de kan berätta och användas till har inletts, vilket ger nya perspektiv och oanade resultat. FOU-projekt kring museipedagogiken har inletts i samarbete med Riksförbundet Sveriges Museér och fyra andra länsmuseér. Museét ingår även i det internationella utvecklingsprojektet Hållbar besöksnäring. Inom Sörmlands museum behandlas utvecklingsfrågorna på skiftande sätt inom varje verksamhetsområde, inom ledningsgruppen och i större sammanhållna projekt. 5 Historien i Sörmland (HIS) 16 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Vård i rimlig tid Styrtal Utfall Måltal Kommentar Hälso och sjukvård Patienters väntetid enligt lagstadgad vårdgaranti ska minska 96 % 100 % Kontakt samma dag med primärvården per telefon Andel enheter som klarar det nationella målet på 90 % telefontillgänglighet. Besök hos primärvårdsläkare inom 7 dagar Andel enheter som klarar det nationella målet på 85 % av patienterna som får läkarbesök inom 7 dagar 100 % 80 % Mäts via telefonframkomligheten två gånger om året och redovisas i den nationella väntetidsdatabasen. Landstingets interna kontinuerliga uppföljning redovisas månatligen. Målsättningen är att alla vårdcentraler ska klara de nationella målen vid minst tio av årets tolv månader. 2011 klarade alla utom en vårdcentral detta mål, dvs 96 %. 2010 var det fem vårdcentraler som inte klarade målet vilket gav 80 %. 17 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Styrtal Utfall Måltal Kommentar Besök på specialistkliniker på sjukhus. Enligt vårdgarantin (90 dgr) Enligt mätningarna utifrån kömiljarden 6. (Andelen väntade högst 60 dagar till första besök) 85 % 67 % 100 % Besöksgarantin gäller oavsett hos vilken yrkeskategori besöket sker. Uppföljningen görs dock enbart på besök hos läkare med undantag för vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatrin där samtliga första besök följs upp. Uppföljningen exkluderar några specialiteter, t.ex. rehabilitering och infektionssjukvård. Behandling på specialistkliniker på sjukhus. Enligt vårdgarantin (90 dgr) Enligt mätningarna utifrån kömiljarden 6. (Andelen väntade högst 60 dagar till behandling) Patienters väntetid inom barn- och ungdomspsykiatrin ska minska. 80 % 59 % 100 % Behandlingsgarantin inom 90 dagar gäller för all planerad vård. Uppföljningen görs inom alla kirurgiska åtgärder/ diagnoser samt ett urval av verksamhetsområden på totalt 42 olika åtgärder/diagnoser. 38 av dessa åtgärder utförs i Sörmland. Andelen startade fördjupade utredningar/behandlingar inom 30 dagar Andelen genomförda första bedömningar inom 30 dagar. Medelväntetid till operation av höftfraktur enligt Öppna jämförelser 2010. Preliminär sammanställning för 2011 MSE NLN 97 % 80 % Avser både HSF och Habilitering och Hjälpmedel 90 % 90 % Avser HSF 22 tim <20 tim 20 tim Riksgenomsnitt 2010 var 24 timmar. Se vidare kommentarer nedan. 6 För att stimulera en förbättrad tillgänglighet har staten tagit beslut om ett landstingsbidrag den s.k. kömiljarden. Bidraget är en prestationsersättning som under 2011 stämdes av varje månad gentemot ett antal allmänna och särskilda villkor. För att få ta del av bidraget ska andelen väntade högst 60 dagar till första besök respektive behandling vara minst 70 % vid avstämningsperioden. 18 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Styrtal Utfall Måltal Kommentar Ledtiderna inom lungcancerkedjan ska minska till vårdprogrammets mål 80 % 80 % Se vidare kommentarer nedan Habilitering Andel väntande som väntat på nybesök mindre än 90 dagar. Andel väntande som väntat på nybesök mindre än 30 dagar (förstärkt vårdgaranti, för barn med psykisk ohälsa). Andel väntande som väntat på behandling/insats mindre än 30 dagar (förstärkt vårdgaranti, för barn med psykisk ohälsa). Hjälpmedel Andel brukare som erbjuds utprovning av eldriven rullstol inom två månader Höftfrakturkedjan 83 % 100 % Avser 179 av 215 brukare. Utfall delår 1: 65 % Utfall delår 2: 72 % 0 % 100 % Avser 0 av 1 väntande barn. Utfall delår 1: 0 % (0/1) Utfall delår 2: 43 % (3/7) 18 % 100 % Avser 2 av 11 barn. Utfall delår 1: 25 % (2/8) Utfall delår 2: 0 % (0/2) 94 % 100 % Avser 17 av 18 brukare under december månad. För helår är motsvarande uppgift 81,6 %, 235 av 288 brukare. Se vidare kommentarer nedan För att förhindra höftfrakturer genomför vårdcentralerna olika typer av aktiviteter i arbetet med fallprevention. Yrsel/balansgrupper startade hösten 2011 på VC Fröslunda och ska utvärderas för eventuell fortsättning och införlivande i den ordinarie verksamheten. VC City har tagit fram en handlingsplan för screening av fallrisk för patienter äldre än 65 år. Inom specialistsjukvården har aktiviteter genomförts för att förbättra ledtiderna i höftfrakturkedjan. Förutsättningarna förändrades till viss del genom höstens kapacitetsanpassning av vårdplatser. Rutinerna för snabb operation är dock etablerade och fokus i det fortsatta förbättringsarbetet ligger på att få en bra och korrekt rehabilitering. Samtliga avdelningar på vårdplatsenheten MSE har upprättat handlingsplaner för att minska antalet fall. 19 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Lungcancerkedjan Samarbetet mellan onkologkliniken och infektions- och lungkliniken har utvecklats med sikte på ett gemensamt lungcancercentrum. Arbetet med att minska ledtiderna fortsätter. Det nya samarbetet inom nybildade Regionalt Cancer Centrum förväntas underlätta detta arbete. Landstinget är näst bäst i regionen efter Örebro. Hjälpmedel Verksamhetens ambitionsnivå avseende brukarnas tillgänglighet till hjälpmedel är hög. Den maximala väntetiden för utprovning av eldriven rullstol skärptes från och med 2011. Samtliga utprovningar ska from 2011 ske inom två månader i stället för de tre som gällt tidigare. Genom den översyn av arbetssätt och metoder som genomförts under året har väntetiderna för installation av hörselhjälpmedel kunnat arbetas bort. Hjälpmedel som lagerförs på Hjälpmedelscentralen levereras till förskrivaren inom en vecka och inkontinenshjälpmedel levereras direkt till brukaren inom 5 arbetsdagar. Barn med misstänkta autismspektrumtillstånd För barn och unga med misstänkt autismspektrumtillstånd ska nybesök erbjudas inom 30 dagar enligt vårdgarantin. Av de barn med misstänkta autismspektrumtillstånd som under året tagits emot, har 80 % fått ett första besök inom 30 dagar. Inflödet av remisser för utredning av autismspektrumstörningar fortsätter att öka. 167 nya remisser har tagits emot under året. Utredningar inom autismspektrumområdet har genomförts för 205 personer. Av dessa har drygt 50 % erhållit en autismdiagnos. Vid årets början väntade 117 brukare på en utredning, vilket kan jämföras med 93 vid årets slut. Flera åtgärder pågår för att öka tillgängligheten: Utredningar genomförs av både interna och externa resurser. Genom att tillsätta ett renodlat utredningsteam internt har effektiviteten ökat. Utvecklad samverkan med skolverksamhet, socialtjänst samt barn-, och ungdomspsykiatrin bidrar till förbättrat stöd för målgruppen. Ett koncernövergripande tvåårigt projekt med målsättning att förbättra vårdkedjan för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik har påbörjats. Två multiprofessionella team med kompetens från både Habiliteringsverksamheten och Barn- och ungdomspsykiatrin har tillsatts för utredning och behandling av barn och unga med komplex neuropsykiatrisk problematik. 20 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Delaktighet, information och bemötande Styrtal Utfall Måltal Kommentar Hälso- och sjukvården Respektfullt bemötande av patienterna redovisad som patientupplevd kvalitet ska förbättras Barn och ungdomsmottagningarna 92 94 Barnavdelning MSE 95 92 Barn på akutmottagningarna MSE och NLN 82 88 Nationella Patientenkäten(NPE) 7 har under våren 2011 genomförts på barn- och ungdomsmottagningarna, en barnavdelning samt för barn på akutmottagningar. Sörmlands resultat för slutenvården ligger över riksgenomsnittet. Det är endast ett landsting (av totalt 20 deltagande) som har bättre resultat. Sörmlands resultat för öppenvården och akutmottagningarna ligger däremot under riksgenomsnittet. Karsudden Andel patienter som upplever delaktighet vid vårdplanering och behandling Andel patienter som upplever sig vara informerade om sina rättigheter 70% 80% En rutin har fastställts där patienten själv ska skriva under den samordnade vårdplanen som ligger till grund för ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård. Detta säkerställer även att patienten i högre grad har kännedom om de villkor som ställs för att öppenvård ska bli aktuellt. 60 % 80 % Enligt fastställd rutin ska alla patienter i samband med första läkarbedömningen på sjukhuset få ta del av information gällande vårdform, preliminärdiagnos, stödperson och i förekommande fall rättigheter enligt LPT 8 och LRV 9. Det ska framgå av dokumentationen i patientjournalen att information lämnats. 7 NPE är landstingens gemensamma sätt att mäta hur patienterna upplever vården. Första enkäten genomfördes under hösten 2009 på vårdcentralerna. Till och med 2014 görs enkäter inom ett antal verksamheter varje år. 8 LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård 9 LRV Lagen om rättspsykiatrisk vård 21 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Styrtal Utfall Måltal Kommentar Habilitering och hjälpmedel Andel nöjda brukare Habiliteringsverksamheten 86 % 80 % Avser 416 av 486 brukare. Mätning görs anonymt i samband med utvärdering av individuell plan. Syn, Ped.hv, Tolk. 98 % 80 % Avser 60 av 61 brukare som erhållit tolkservice. 45 % svarsfrekvens Dammsdal. - 70 % Mätning genomförd i slutet av 2011 men ännu ej analyserad. Rapporteras i samband med delårsbokslut 1 2012.. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel Andel nöjda brukare 96 % 85 % 382 av 398 brukare har angivit i enkäter att de är nöjda med Hjälpmedelscentralens bemötande. Svarsfrekvensen var 72 %. Kultur och utbildning Andel fristående skolor som tar del av skolutbudet inom Scenkonst Sörmlands verksamhet. 89 % 100 % Ett motiv som anges från friskolor för att inte delta är att kommunen inte betalar avgiften centralt. Informationen om att avgiften i så fall ingår i ersättningen per elev kan då vara bristfällig. Under hösten 2011 genomfördes NPE på länets BUP-mottagningar och på vårdcentralerna. Dessa resultat kommer att redovisas under första kvartalet 2012. Bedömning av måluppfyllelse God kvalitet Måltal saknas för flera av de indikatorer som valts, vilket försvårar möjligheten att bedöma måluppfyllelsen. Av totalt 16 styrtal har målet uppnåtts helt för två, delvis för tre. Det ska då tilläggas att de åtta styrtal som avser Karsudden inte är målsatta, men utfallet är i flera fall 100 % eller bättre än riket. Inom flera områden har förbättringar skett under året, vilket innebär att utvecklingen går mot en ökad måluppfyllelse. 22 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Vård i rimlig tid Av tolv styrtal har målet uppnåtts helt för fyra, delvis för fem. Inom några områden finns en tydlig förbättringspotential. Sörmlands utfall från den s.k. kömiljarden 6 har reducerats utifrån måluppfyllelsen inom specialistsjukvården där kraven för att få ersättning har skärpts sedan förra året. Delaktighet, information och bemötande Måluppfyllelsen inom området är, med några undantag, förhållandevis god. Av tio styrtal är målet helt uppnått för fyra, delvis för tre av styrtalen. De redovisade patient- /brukarenkäterna täcker dock inte hela landstingets verksamhet. Av Öppna Jämförelser 2011 framgår att Sörmland inom Hälso- och sjukvården genomgående ligger under rikssnittet vad gäller delaktighet, information och bemötande. Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare För detta mål finns ett fåtal styrtal för att mäta måluppfyllelsen men desto fler aktiviteter som genomförts. Hälso- och sjukvård Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel i målgruppen (10 % av befolkningen) som fått Frågor om din hälsa Andelen utskrivna FaR (Fysisk aktivitet på Recept) inom primärvården ska öka 61 % 75 % Andelen sörmlänningar som under året har fått Frågor om din hälsa har ökat från 45 % till 61 %. 2% I år förskrevs 1 435 recept inom den landstingsdrivna primärvården, vilket är en ökning med drygt 550 jämfört med föregående år. För 2012 kommer receptmodulen att förenklas betydligt, vilket bör resultera i en större ökning av antalet recept. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Arbetet med att omsätta innehållet i Policyn för det Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget fortsätter. I första prioritet för detta arbete ligger primärvården där hälsofrågorna lyfts på ett strukturerat sätt i mötet med patienten och arbete med att stötta patienten till förändring av levnadsvanor sker där detta är motiverat. Exempel på aktiviteter inom det hälsofrämjande arbetet är Frågor om din hälsa, Fysisk aktivitet på Recept (FaR), hälsokoordinatorer, diplomerad hälsocentral, rökavvänjning i samband med operation, implementering av nationella riktlinjer, 23 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Landstingsinterna vårdöverenskommelser Länsgemensamma vårdöverenskommelser tecknas mellan primärvården (offentlig och privat) och olika sjukhusspecialiteter för att tydliggöra vilken vård som ska tillhandahållas på respektive vårdnivå. Överenskommelserna gäller under två år och är ett stöd för läkare och andra yrkeskategorier i behandlingen av patienter. Pågående revideringar är kvinnosjukdomar, öronsjukdomar samt psykiatri. Sjukskrivningsprocessen Plattformen för landstingets arbete med att minska antalet sjukskrivna och att fler återgår i arbete är TRIS - Tidig Rehabilitering i Samverkan, där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Landstinget är ingående parter. Arbetet inom sjukskrivningsprocessen inkluderar främst överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess s k Sjukvårdsmiljarden och Rehabiliteringsgarantin och ingår i uppdraget för styrgruppen för sjukskrivningsprocessen. Staten och SKL har för åren 2010-2011 tecknat en överenskommelse om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Landstingets handlingsplan bygger på denna överenskommelse och innebär fortsatt arbete för att minska sjukfrånvaron och förbättra sjukskrivningsprocessen för invånarna i Sörmland. Sjukvårdsmiljarden består av en fast och en rörlig del (befolkningsrelaterad). Ersättningen för den rörliga delen baseras på minskat antal sjukpenningdagar och har resulterat i 18 mnkr för 2011. Resultatet för den fasta delen är preliminär och slutligt besked om denna lämnas i april 2012. För att få ersättning enligt den fasta delen har landstinget till Försäkringskassan för 2011 redovisat resultatet utifrån 5 olika villkor; ledningssystem för sjukskrivningsprocessen på verksamhetsnivå, arbetet med en jämställd sjukskrivningsprocess, kvaliteten på de medicinska underlagen, elektroniskt överförbara medicinska underlag i ärenden om sjukpenning, fördjupade medicinska underlag. Ersättningen för den fasta delen beräknas till 7 mnkr. 24 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Karsudden Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel patienter som har erbjudits tandvårdsscreening Att mätvärdet (boxploten) för upplevelse av hälsa uppvisar ett medianvärde på 75 % Att mätvärdet (boxploten) för upplevelse av livskvalitet uppvisar ett medianvärde på 75 % Andel patienter som bedöms vara färdiga för öppenvård men trots detta vårdas i slutenvård Andel patienter som överförts till hemlandstinget senast tolv månader efter det att öppenvården påbörjats 100 % 100 % 100 % erbjudna. 60 % har genomfört aktiviteten. 80 % 75 % Män 80 %, kvinnor 60 % 65 % 75 % Män 65 %, kvinnor 50 % 0 % En översyn av befintliga rutiner för samverkan med hemkommun och hemlandsting har genomförts. Sjukhuset har även vid flera tillfällen senaste tiden varit tvunget att anmäla enskilda kommuner till socialstyrelsen och/eller via avvikelsehantering påtala den motvillighet att samverka kring enskilda patienter som idag finns från enskilda kommuners sida. 80% 80% Arbetet med att förbättra rutinerna för rapportering av patientens aktuella status och framsteg med syfte att underlätta för hemlandstingen att återta den enskilda patienten under pågående öppenvård fortsätter. 25 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Habilitering och hjälpmedel Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal tillfällen för kunskaps- och informationsspridning om funktionsnedsättning och dess konsekvenser till brukargruppers professionella nätverk och beslutsfattare. 118 st 35 st Avser information, föreläsningar och studiebesök till andra verksamheter inom och utom landstinget samt till personer under utbildning. Insatserna har genomförts av Dammsdal, Habiliteringsverksamheten Andel individuella planer Habiliteringsverksamheten. Syncentral och Ped.hörselvård samt Sjukreseenheten. 46 % 50 % 525 av 1 150 brukare har en individuell plan Utfall delår 1 33 % Utfall delår 2 41,5 % 22 % 50 % 30 av 138 brukare har en individuell plan, huvudsakligen barn och unga. Utfall delår 2: 56 % (24/43) Dammsdal 100 % 100 % Avser samtliga 38 elever Andel utvärderade individuella planer Habiliteringsverksamheten. 93 % 60 % 486 av 525 planer är utvärderade. Utfall delår 1: 34 % (122/361) Utfall delår 2: 50 % (237/471) Syncentral och 21 % 50 % 6 av 29 planer är Ped.hörselvård utvärderade Dammsdal 100 % 100 % Avser samtliga 38 elever Tillsammans med Hälsovalskansliet och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen pågår ett projekt för ett förbättrat medicinskt omhändertagande inom primärvården för personer med komplexa funktionsnedsättningar. Tre till fyra vårdcentralen i länet får genom avtalstecknande med Hälsovalskansliet ett utökat ansvar för målgruppen från och med februari 2012. En projektledare har anställts från och med september. 26 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal tillfällen för kunskaps- och informationsspridning om funktionsnedsättning och dess konsekvenser till brukargruppers professionella nätverk och beslutsfattare. 91 st 40 st Avser produktutbildningar och föreläsningar om inkontinens till förskrivare samt studiebesök för vårdpersonal och intresseföreningar. Genom beslut fattade av samtliga huvudmän, med undantag av Oxelösunds och Vingåkers kommun återinfördes Fritt Val av hjälpmedel under 2010. Endast 39 sörmlänningar valde fritt under 2011 och då företrädesvis hjälpmedel med kommunalt kostnadsansvar såsom t.ex. rollatorer, sängar och rullstolar. Kultur och utbildning Förvaltningens verksamheter bidrar till måluppfyllelsen om en jämlikhet i hälsa för länets invånare genom att - främja allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. - erbjuda människor som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade, möjlighet att genom utbildning hitta sin identitet och påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. - utveckla en miljö inom ramen för verksamheternas utbud som skapar välbefinnande psykiskt, fysiskt och socialt. Kulturverksamheterna har en bred och uppsökande verksamhet, som inte har ett kommersiellt syfte. Exempel som kan nämnas är skoluppdragen i form av föreställningar, delaktighet, pedagogik samt film- och danskonsulenternas främjande arbete rörande barn och ungdomar. Besöken inom äldreomsorgen genom konserter och vandringsutställningar är ytterligare exempel. Hemslöjdskonsulenterna arbetar även med att sprida intresset för hantverk genom ett flertal projekt och löpande verksamhet. Folkhögskolorna arbetar för att nå presumtiva elever på många sätt. Några är pröva påkurser och verksamhet inom invandrartäta bostadsområden m m. Ambitionen är att dessa deltagare sedan får enklare att t ex gå in på en allmän kurs och läsa in gymnasiekompetens. Bedömning av måluppfyllelse Många aktiviteter genomförs inom verksamheterna för att uppnå jämlikhet i hälsa. Möjligheten att mäta resultatet av aktiviteterna är dock begränsade. Sammantaget redovisas 15 styrtal inom området varav målet har nåtts helt för 8, delvis för 2. 27 (127)

Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Landstingets verksamheter arbetar aktivt för att vara öppet för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet Styrtal Antal könsuppdelade statistikmått. Kommentar I Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvård redovisas 173 indikatorer där alla är könsuppdelade Karsudden redovisar i styrtalen ett antal mått som nu är uppdelade könsvis. Eftersom styrtalen endast redovisar ett mått, redovisas männens siffror där eftersom en stor majoritet av RSK:s patienter är män. Däremot redovisas statistik per kön i kommentatorsfältet. Hälso- och sjukvård Kompetenshöjande aktiviteter som främjar lika rättigheter, delaktighet och inflytande för alla Inom Kultur och Utbildning påbörjas mätningen 2012. Olika aktiviteter har genomförts på många enheter, som: - handlednings- och utbildningsinsatser - uppföljning, analys och åtgärder till följd av patientsäkerhetsenkäten - genomgång av/information om klinikernas verksamhet - framtagande av standardvårdplaner för att säkerställa en likvärdig behandling - diskussion på temadagar, planeringsdagar och arbetsplatsträffar - träffar med patientföreningar - föreläsning om islam i vårdsammanhang på NLN - föreläsning om kulturella skillnader i vården för infektionsklinikens personal På Fröslunda vårdcentral har somalisktalande undersköterskor haft provanställning i syfte att underlätta kontakterna med en av de större invandrargrupperna. På vårdcentralen City har all personal deltagit i kulturmöten och utbildning inför HBTcertifiering. Vårdcentralen Strängnäs har haft föräldragrupper med tolk under året och utökat kompetensen rörande andra kulturer. 28 (127)