REGIONAL UTVECKLING INOM SOCIAL OCH HÄLSOVÅRDEN MELLAN HANGÖ OCH RASEBORG OCH VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE

1 (8) 15.10.2010 REGIONAL UTVECKLING INOM SOCIAL OCH HÄLSOVÅRDEN MELLAN HANGÖ OCH RASEBORG OCH VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE Social- och hälsovårdsministeriet har för avsikt att inleda regionala försök för att utreda hur social- och hälsovårdstjänsterna kan utvecklas vidare. Därtill samlas det exakt information om de ändringsbehov som ska beaktas till exempel i den lagstiftning som gäller organiseringen av social- och hälsovård. Raseborg och Hangö städer önskar tillsammans med Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS) som en del av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) delta i detta försök, uttryckligen för att föra vidare det utvecklingsarbete som pågått en längre tid. Avsikten med deltagandet är att åstadkomma en funktionell helhet där socialvård, primärhälsovård och specialsjukvård stöder varandra, inte att eftersträva några förändringar i ägarstrukturer. 1 INLEDNING 1.1 Befolkningsstruktur och -utveckling i Västra Nylands sjukvårdsområdes kommuner I de tre västnyländska kommunerna Hangö, Ingå och Raseborg bodde 31.12 2009 sammanlagt 44150 invånare. Av regionens befolkning har 59,7 % svenska som modersmål. Raseborg är den mest svenskspråkiga kommunen av regionens tre kommuner med 65,9 %: I Hangö har 43,4 % svenska som modersmål och i Ingå 55,8 %. Källa: statistikcentralen och SOTKAnet

2 (8) Befolkningen i Västra Nyland är äldre än snittet för landet. Kring 20 % av invånarna i Västra Nyland är 65 år eller äldre och ca 10 % är 75 år eller äldre. Ser man på hela landet så är 17 % av befolkningen över 65 år. Bland de västnyländska kommunerna är det Hangö som har den äldsta befolkningen med 20,5 % över 65 år. Jämfört med HNS totalt så ter sig den västnyländska befolkningen ännu äldre i HNS är endast drygt 13 % över 65 år. Kommunen med den yngsta befolkningen i Västnyland är Ingå Befolkningsprognos för den västnyländska regionen 2009 2015 2020 0-14 7185 7169 7315 15-44 14764 14389 14284 45-64 13347 12613 12450 65-74 4796 6470 6777 75+ 4058 4720 5683 sammanlagt 44150 45361 46509 I statistikcentralens prognos för befolkningsutvecklingen förutspås den Västnyländska befolkningen öka med 1211 personer fram till 2015 och med ytterligare 1148 personer fram till 2020. Ingås befolkning förutspås öka med 20 % under de kommande tio åren medan Hangös befolkning minskar med ca 2 %. Raseborgs befolkningsökning är beräknad till 5,5 % under en tioårsperiod. Samtidigt kommer befolkningsstrukturen att gå mot en ännu äldre befolkning. De yngsta åldersklasserna minskar medan personerna över 65 år förutspås öka med ca 40 %. Endast i Ingå förväntar sig Statistikcentralen att också de yngre åldersklasserna kommer att öka en aning men också här ökar befolkningen över 65 ännu snabbare. På grund av den ogynnsamma åldersstrukturen kostar de västnyländska kommunernas sjukvård klart mera per person än för landet i snitt. Men också om man ser på de behovsstandardiserade kostnaderna så är kommunernas utgifter för specialsjukvård högre än genomsnittet. Utgifter för social- och hälsovården 2008 (euro/invånare) Social- och Hälsovård Specialsjukvård hälsovård hela Finland 2 934 1 535 925 HNS 3 002 1 463 882 Hangö 3 655 2 021 1 419 Ingå 3 017 1 661 1 044 Ekenäs 3 270 1 767 1 231 Karis 3 094 1 536 1 072 Pojo 2 968 1 605 1 061 Enligt Institutets för Hälsa och Välfärd beräkningar för 2008 använde de västnyländska kommunerna över 10 % mera somatisk vård per invånare än landet i snitt.

3 (8) 1.2 Västra Nylands sjukvårdsområde Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS) utgör det minsta av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) 5 sjukvårdsområden: Till Västra Nylands sjukvårdsområde hör två olika sjukhuskomplex 3 km från varandra. Västra Nylands sjukhus erbjuder somatisk specialsjukvård på basnivå. Till den medicinska resultatenheten hör för inre medicin, lungmedicin, neurologi och hudsjukdomar. Administrativt ansvarar också den medicinska resultatenheten för specialsjukvårdens jourverksamhet. Till den operativa resultatenheten hör kirurgi, ortopedi, öron-, näs- och halssjukdomar jämte operationssalsverksamhet samt den västnyländska hjälpmedelscentralen som startade 1.3.2010. Till resultatenheten gynekologi och barn hör gynekologi, pediatrik och barnpsykiatri. Resultatenhetens verksamhet är under omställning eftersom sjukvårdsområdets förlossningsavdelning stängdes 1.6.2010. Ekåsens sjukhus härbärgerar den psykiatriska resultatenheten med akutpsykiatri, geropsykiatri, rehabiliterings- och långvårdspsykiatri samt ungdomspsykiatri. På basen av styrelsebeslut inom HNS kommer stora omställningar inom den psykiatriska resultatenhetens verksamhet att ske. 2 BAKGRUND Raseborgs stad och Hangö stad har beslutat bilda ett i KSSR-lagen avsett social- och hälsovårdssamarbetsområde senast från början av år 2013. Redan i planeringsskedet har det blivit uppenbart att samarbetsområdets verksamhet och specialsjukvårdens verksamhet bör planeras samtidigt för regionen.

4 (8) Enligt sin strategi ser VNS som sin huvuduppgift att erbjuda befolkningen i det egna området specialsjukvård på basnivå i intimt samarbete med primärhälsovården utgående från de geografiska realiteterna. Med tanke på utvecklingen av specialsjukvården är också ett gott samarbete med den övriga specialsjukvården inom HNS och framförallt inom HUCS central för sjukvårdsområdet. 2.1 Utredningar om s.k. hälsovårdsområden Inom alla fyra sk. randområden inom HNS har det under åren 2003 2006 pågått beredning av eventuella hälsovårdsområden: ISTER-projektet i Borgå HIITA-projektet i Lojo STEHU-projektet i Hyvinge LUST-projektet i Västra Nyland Alla dessa projekt har haft som mål att åtminstone regionalt ordna specialsjukvården och primärhälsovården inom samma organisation, inom ett hälsovårdsområde eller inom en verksamhetshelhet med nätverk och samarbetsavtal. HIITA hade som mål ett hälsovårdsområde som fungerar inom ramen för HNS ISTER och LUST hade som mål en affärsverkssamkommun där HNS är en delägare STEHU hade som mål en avtalsbaserad samarbetsmodell Alla dessa projekt var likartade, social- och hälsovårdsministeriet var med i en del, HNS var med i dem alla. HNS styrelsens linjedragningar 22.1.2007 stödde inte juridiskt nya samkommuner eller affärsverkssamkommuner. Kommunerna för sin del prioriterade frivilliga samkommuner eller affärsverkssamkommuner eller inga förändringar alls. Alla dessa projekt upphörde när KSSR-lagstiftningen trädde i kraft integrationen med specialsjukvården sköts i bakgrunden. 2.2 Den optimala resursanvändningen i Västra Nylands sjukvårdsområde Styrelsen för HNS beslöt på sitt möte 12.10.2009 i samband med beslutet att stänga förlossningsverksamheten att tillsammans med de västnyländska kommunerna påbörja ett utredningsarbete om den optimala resursanvändningen inom områdets hälsovård. I föredragningstexten konstateras det att avsikten är att styra den gemensamma utvecklingen av områdets social- och hälsovård jämte specialsjukvård. I enlighet med beslutet färdigställdes våren 2010 en arbetsgruppsrapport Optimal användning av resurser i hälsovården inom Västra Nylands sjukvårdsområde. 2.3 Existerande samarbete gemensam hjälpmedelscentral Som ett exempel på praktiskt samarbete mellan specialsjukvården och primärhälsovården i regionen har en gemensam hjälpmedelscentral startat sin verksamhet 1.3.2010. Initiativet till en gemensam hjälpmedelscentral och samarbete med Västra Nylands sjukhus togs år 2005 i planen Organisations- och verksamhetsplan för Västnyländsk hälsocentral.

5 (8) Planeringen av den gemensamma hjälpmedelscentralen och dess verksamhet fortsatte sedan i en arbetsgrupp för rehabiliteringsärenden, som bestod av representanter för Västra Nylands sjukhus och hälsocentralerna i Västra Nyland, och i den planeringsgrupp som arbetsgruppen senare utsåg och som bestod av fysioterapiavdelningarnas representanter. Hjälpmedelscentralen VNS ansvarar för hjälpmedelstjänster för medicinsk rehabilitering inom primärhälsovården i Raseborg och Hangö samt inom specialsjukvården vid Västra Nylands sjukvårdsområde. Administrativt och verksamhetsmässigt hör den under sjukvårdsområdets fysioterapiavdelning. Hjälpmedelscentralen leds av en ledningsgrupp och en arbetsgrupp som beviljar hjälpmedlen. 3 SAMARBETSPROJEKT 3.1 Samjoursprojektet inklusive planerna på en jouravdelning Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS)och regionens kommuner har sedan 1990-talet avtalat om samjour så att VNS skött jourverksamheten under vardagskvällar och nätter, medan kommunerna har ombesörjt en jourhavande läkare till polikliniken under veckosluten. För veckosluten har VNS debiterat Ekenäs/Raseborgs stad en månadsersättning för hyra, lönekostnad för personalen och vårdförnödenheter. Ekenäs/Raseborg har genom separat avtal debiterat de övriga avtalspartnerna. Fördelen med nuvarande system är att jouren under jourtid är koncentrerad till en plats. Nackdelen är att systemet är ett blandsystem. Under vardagsnätterna registreras alla besök (utom barn) som specialsjukvård med medföljande kostnader. Under veckosluten är specialsjukvården och primärhälsovården var sin aktör och upprätthållare och patientdokumentationen är följaktligen åtskild. Patienterna har svårt att skilja åt de olika systemen. Med detta som utgångsläge beslöt regionens s.k. sote-grupp (grundtrygghetsdirektörer, ledande läkare och sjukvårdsområdets ledning) vidareutveckla den gemensamma jourverksamheten. För ändamålet tillsattes en arbetsgrupp våren 2009 och en projektplan sammanställdes i augusti. En mellan rapport för projektet färdigställdes 24.2.2010. Målsättningen är alltså att uppnå en en-dörrs jour, dvs en egentlig samjour, som fungerar dygnet runt med enhetliga principer. Inrättandet av en jouravdelning (uppföljningsavdelning) är en del av projektet i stort, men behandlas närmare i en senare projektplan. Den konkreta nyttan av projektet förväntas vara en förbättrad vårdprocess både ur patientens och beställarens/betalarens (kommunens) synvinkel med mindre dubbelarbete och snabbare och bättre processer. Samtidigt frigörs resurser inom den elektiva verksamheten framförallt inom primärhälsovården. Projektarbetet har baserat sig på den rapport om jourverksamheten som utarbetats inom HNS under år 2008 (Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiirin somaattisen päivystyksen kokonaissuunnitelma 2009-2012). Rapporten förespråkar att nuvarande jourpolikliniker inom HNS utvecklas i riktning mot en genuin samjour i HNS regi. Den av SHM 31.1.2010 publicerade arbetsgruppsrapporten om enhetliga grunder för jourmässig vård (STM058:00/2009, Yhtenäiset päivystyshoidon perusteet) används som grund för det fortsatta arbetet. En fullskalig samjour går inte att upprätta förrän tilläggsutrymmen finns och detta betyder tidigast 9/2012. Det är dock inte bara utrymmen som behövs utan också grundläggande

6 (8) förändringar i sättet att fungera. Detta i sin tur kräver mycket utvecklingsarbete på alla nivåer i alla processer. 3.2 Den öppna mentalvården Den psykiatriska polikliniken hör till specialsjukvården och administreras av HNS. Den psykiatriska resultatenheten inom VNS har under det senaste året utvecklat den psykiatriska öppenvården. Den geropsykiatriska poliklinikverksamheten har startat och kommer i fortsättningen att öka. Den akutpsykiatriska poliklinikverksamheten har ökat och i anslutning till akutavdelningen har hempoliklinikverksamheten startat I framtiden kommer vårdkapaciteten på Ekåsens sjukhus att minska betydligt. Den psykiatriska vården har under de senaste 10 åren utvecklats och ordnats på mycket olika sätt i Raseborgs ursprungskommuner Ekenäs, Karis och Pojo samt i Hangö. Detta har resulterat i att patienter i behov av psykiskt stöd och vård erbjuds olika lösningar i regionen och speciellt inom den nya staden Raseborgs. Kommunernas resurser och arbetsfördelningen mellan hälsovårdscentralen och psykiatriska polikliniken har varierat starkt. Mentalvården i Ekenäs flyttades från specialsjukvården till primärhälsovården 1999-2000. Vuxenmottagningen flyttades så gott som helt till hälsovårdscentralen; endast akutberedskap, dagsjukhuset och industriterapin kvarstod inom specialsjukvården. En del av funktionerna inom mentalvården för barn flyttades till primärhälsovården. Mentalvårdsenheten i Ekenäs har bestått av 5 psykologer, 1 familjeterapeut, 2 specialsjukskötare i psykiatri, 3 närvårdare, 1 socialarbetare. En konsulterande psykiater har tagit emot patienter ca 1 dag i veckan. Tjänsterna har kompletterats med köp av terapitjänster, neuropsykologiska undersökningar, ergoterapi, neurologbesök. Mentalvårdsenheten är uppdelad i vuxenmottagning, barn- och ungdomsmottagning samt Rehabcenter. Skolpsykologerna har ingått i mentalvårdsenhetens team. Användningen av specialsjukvårdens psykiatriska polikliniker är låg, kostnaderna har uppgått till ca 23 /invånare. Barn- och ungdomsmottagningen vid psykiatriska polikliniken används i större utsträckning än vuxenmottagningen. Karis köpte sin primärhälsovård av Folkhälsan Syd t.o.m. 31.12.2008. Folkhälsan tillhandahöll 1 psykiatrisk sjukskötare på hälsovårdscentralen i Karis, därtill tog Folkhälsans psykolog emot en del vuxna patienter. Folkhälsan erbjöd även psykiatertjänster ca 1 dag/vecka. Psykiatriska polikliniken har en verksamhetspunkt i Karis. Användningen av psykiatriska polikliniken har varit större i Karis än i Ekenäs. Kostnaderna har uppgått till ca 42 /invånare. I Karis har man aktivt strävat till att använda tredje sektorn i större omfattning. Kaipparit ry, Klubbhus Fontana och Ratatupa har erbjudit kamratstöd och sysselsättning för många klienter i Karisområdet. Från 1.1.2009 sköter Carema Oy om produktionen av hälsooch sjukvårdstjänster på Karis hälsovårdscentral. I avtalet med Carema ingår 1 psykiatrisk sjukskötare men inga psykiatertjänster. Pojo hvc har haft 1 psykiatrisk skötare på deltid (80 %). Patienter har i någon mån gått med betalningsförbindelser till Folkhälsans psykiater. Psykologtjänster för barn har även köpts av Folkhälsan. Psykiatriska polikliniken har använts aktivt, kostnaderna för Pojo har varit ca 55 /invånare. Personal från psykiatriska polikliniken har haft möjlighet att ta emot patienter i utrymmen i anslutning till Pojo hvc. Även i Hangö är mentalvårdens tjänster ordnade både i egen regi och som köp från VNS psykiatriska poliklinik och externa producenter. Barn och ungdomsmottagningen i Hangö består av en psykolog, en socialarbetare samt som köptjänst en barnpsykiater en dag per månad. Psykologbefattningen har under långa tider varit obesatt, varför även

7 (8) psykologtjänster köpts av privat producent. Mentalvårdsenheten för vuxna består av en psykiater, en psykolog och en psykiatrisk sjukskötare. Inom mentalvårdsenheten finns en dagcentral med en psykiatrisk sjukskötare och en sysselsättningsledare. Dagcentralens klienter är 35-40 personer per vecka. Behovet av mentalvårdstjänster är större än de tjänster som kan erbjudas, varvid en heltäckande vårdkedja och bra resursfördelning bör utvecklas. Organisatoriskt hör mentalvården för barn och unga till social- och familjeservicecentralen medan vuxen mentalvård- och missbrukarvård hör till hälsovårdens serviceområde. Grundtrygghetsverket i Hangö tillämpar livscykelmodell i förvaltningen. Raseborg och Hangö har klienter i olika rehabiliteringshem och på olika stödboenden både inom kommunen och på andra håll i landet. Vårdansvaret för dessa klienter har lösts på olika sätt. En del vårdhem har egna konsulterande psykiatrer, klienterna kan ha kontakt till psykiatriska polikliniken eller mentalvårdsenheten på hvc. Ur kommunens synvinkel är det ofta oklart vem som har vårdansvaret för klienten. En ny avbrytarenhet för missbrukare har öppnats våren 2010 inom Raseborgs grundtrygghetsproduktion. Platser erbjuds även åt Hangö. Samtidigt bör öppenvårdstjänsterna för missbrukare ( A-kliniken) i Raseborg-Hangö området utvecklas. För närvarande är mentalvårdsenheten inom produktionen av hälsovårdstjänster medan missbrukarvården är under produktionen av social service i Raseborg. Grundtrygghetsnämnden I Raseborg har i flere repriser behandlat mentalvårdens servicestruktur inför det fortsatta beredningsarbetet och budgetbehandlingen. Efter det har diskussioner förts med mentalvårdsenheten i den egna produktionen och psykiatriska polikliniken vid VNS för att hitta en gemensam linje för arbetet de närmaste åren. I planeringsarbetet har man utgått från strävan att se serviceutbudet ur klientens perspektiv. Samtidigt strävar man till att minska gränslinjerna mellan socialvård, primärhälsovård och specialsjukvård. Målen för utvecklingsarbetet kan i korthet sammanfattas i följande punkter: Lättillgänglighet: Klienterna skall ha en låg tröskel att söka hjälp för sina mentala problem. Trösklarna som beror på geografi, organisationsgränser eller gränser mellan professioner skall inte i framtiden försämra eller fördröja den hjälp som klienten behöver Teamarbete över producentgränserna: Genom att utveckla teamarbetet mellan personalen som arbetar inom den öppna mentalvården skall klienterna snabbare få rätt vård på rätt plats. Genom att samanvända resurserna kan man minska överlappning i utbudet och samtidigt optimalt utnyttja personalens specialkunnande. Vårdansvar och vårdplanering: Klienten skall i framtiden veta vem som har vårdansvaret för honom/henne. Klienten skall ha en vårdplan och/eller en rehabiliteringsplan som regelbundet evalueras. Mentalvårdstjänsteras integrering: En betydande omstrukturering och integrering av den öppna vården inom psykiatrin och primärhälsovårdens mentalvård kommer att ske. För att detta ska lyckas bör också socialvårdens insatser, inkluderande serviceboende, hemservice och socialarbete beaktas. Samtidigt bör missbrukarvården integreras i det övriga social- och hälsovårdsarbetet Kontroll av kostnader: Genom en stark satsning på öppenvård, mentalvårdens stödtjänster och ett aktivt vårdplaneringsarbete bör totalkostnaderna för mentalvården minska. Raseborgs grundtrygghetsproduktion och Hangö stad har erhållit KASTE-finansiering för projektet Mosaik med målet att utveckla servicen inom mental- och missbrukarvården.

8 (8) 3.3 Integrering av specialsjukvården med rådgivningsverksamheten År 2005 utfördes ett pilotprojekt för kliniskt samarbete med hälsovårdscentralen i Hangö inom barnverksamhet, gynekologi och förlossningar. Målsättning med projektet var att genom att erbjuda specialistkonsultationer på hälsovårdscentralerna minska antalet remisser för säkerhets skull till specialsjukvården. Tanken var att patientsäkerheten ökar då rätt patient vårdas på rätt nivå och kostnaderna minskar då patienter som inte behöver remitteras till specialsjukvård inte remitteras dit i onödan. Projektet begränsades att i första skedet endast beröra barnverksamhet, gynekologi och förlossningar. Verksamheten kom dock egentligen enbart att beröra mödrarådgivningsverksamheten, eftersom barnöverläkaren och Hangö hvc tillsammans beslöt att avsluta försöket på våren. Projektet uppskattades av mödrarna och av hälsovårdscentralens personal, men någon klar minskning av besöken på mödrapolikliniken eller klar ekonomisk inbesparing kunde inte påvisas och verksamheten avbröts. En eventuell utökad samverkan inom rådgivningsverksamheten både för mödrar och barn har igen aktualiserats i och med att förlossningsverksamheten vid VNS upphört 1.6.2010. En utredning i ärendet har påbörjats i augusti 2010. 4 MÅLSÄTTNINGEN FÖR DELTAGANDET I FÖRSÖKET Som ovan framgår pågår ett intimt samarbete mellan primärhälsovård och specialsjukvård i regionen. Regionen är liten med goda kontakter mellan de olika sektorerna och det ligger i allas, inte minst i patienternas/klienternas intressen att samarbetet mellan olika aktörer är smidigt. Nuvarande lagstiftning i sig förhindrar på inget vis samarbete, men detta kompliceras av olika förvaltningsmodeller inom primärhälsovård resp. specialsjukvård. De samarbetsforum som funnits sedan länge, dvs en grupp bestående av grundtrygghetsdirektörerna och de ledande läkarna från kommunerna och sjukvårdsområdets ledning resp. en grupp för de ledande läkarna, fungerar bra i och för sig men har ingen officiell status. SHM har uppsatt följande målsättningar för de regionala försöken. Utveckla servicehelheter på ett människocentrerat sätt Utveckla tillgången till tjänster samt tjänsternas verkningsfullhet, effektivitet och kvalitet Stärka basservicen Förbättra enhetligheten av social- och hälsovården Bättre integrera tjänsterna på basnivå och specialnivå Utveckla organiseringen och genomförandet av främjandet av välfärd och hälsa Utveckla hållbara strukturer för organiseringen av tjänster Stärka det regionala kunnandet inom utvecklingsarbetet Ovan beskrivna pågående utvecklingsprojekt i regionen uppfyller väl dessa målsättningar. Samjoursprojektet strävar till att bättre integrera tjänsterna på basnivå och specialnivå samt till att stärka det regionala kunnandet. Utvecklandet av den öppna mentalvården strävar till att utveckla servicehelheter på ett människocentrerat sätt samt tillgången till de samma. Integreringen av specialsjukvården med rådgivningsverksamheten strävar också till att bättre integrera tjänsterna på basnivå och specialnivå och stärka basservicen. En målsättning med att delta i SHM:s försök är entydigt att få stöd för en mera strukturerad integration i det fortsatta utvecklingsarbetet.

9 (8)