Naturum Kristianstads Vattenrike Slutrapport planeringsskedet Kommunledningskontoret Mark- och exploateringsavdelningen 2008-01-14
Sammanfattning Kristianstads kommun planerar att, i samarbete med Naturvårdsverket, och Länsstyrelsen i Skåne, bygga ett naturum i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Byggnaden är placerad i de stadsnära våtmarkerna vid Helge å, lättillgänglig och synlig från både stad och land. Naturum blir med sitt innehåll attraktiv för många olika intressen och aktiviteter i en unik miljö. Med sitt stadsnära läge blir naturum också en turistisk attraktion för besök med intressanta utställningar och tillgång till god mat. Här kan man också äta en medhavd matsäck på soldäcket framför byggnaden mitt i Vattenriket. Gång- och cykelbron blir en ny länk mellan centrala Kristianstad och det framtida rekreationsområdet på före detta Härlövsängar samt till stadsdelarna väster om Helgeå. Tillfarten till området från Härlövsängaleden och parkeringsplatserna vid det västra brofästet blir ett viktigt komplement för centrumhandel och badhus. Byggnaden inklusive gång- och cykelbron över Helge å planeras stå klart 2010. En arkitekttävling har genomförts i samråd med Sveriges Arkitekter. Tävlingsjuryn har rekommenderat kommunen att genom White Arkitekter AB bearbeta det vinnande tävlingsförslaget Rede i Vassen. Parallellt med arkitekttävlingen har arbetet med ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt Miljöbalken (vattendom) och detaljplaneläggning inletts. I arbetet med systemhandlingen och den fortlöpande kalkyleringen har tävlingsförslaget successivt omarbetats till en rimlig nivå med hänsyn till projektets budget. Omarbetningen gäller framför allt bron, byggnaden och utförandet i bygg- och anläggningsskedet. Komplement till naturum med brygga, våtmarksspång och förrådsbyggnad föreslås att byggas först på längre sikt när ekonomin medger detta. Byggnaden har omdisponerats så att den rymmer ett komplett restaurangkök, med takterrass och sittning på andra våningen. Kontorsytorna har minskats från 19 möjliga arbetsplatser till 4 och byggnadens totala yta har minskats med ca 10 %. Investeringsutgiften netto för kommunen - då Naturvårdsverkets statsbidraget om 16 miljoner kronor har räknats ifrån - är i prisläget oktober 2009 kalkylerat till 75 miljoner kronor. Av detta står naturum för 39 miljoner och de övergripande infrastrukturerna med bro, tillfarter och parkering för 36 miljoner. I detta är indexuppräkning inkluderad med 9 % av bygg- och exploateringskostnaderna (5,4 MKr), för förväntad prisökning på nationell nivå, liksom en post om 10 % (6 Mkr) för oförutsedda utgifter. 2
Innehåll Visionen Redet i vassen... 4 Syftet med projektet... 5 Politiska uppdrag... 5 Medverkande i projektet... 6 Målbilden... 7 Beröringspunkter gentemot andra projekt... 9 Byggprocessen från idé till invigning... 10 Tidsplan... 11 Energihushållning... 12 Erforderliga tillstånd... 13 Kostnader... 13 Förväntade effekter... 14 Risker... 15 Fortsatt arbete... 16 Bilagor Bilaga 1 Produktionskalkyl Bilaga 2 Översiktlig driftsbudget Bilaga 3 Bemanning och verksamheter i naturum Bilaga 4 Presentation, planritningar 3
Visionen Redet i vassen Av Fredrik Pettersson, ansvarig arkitekt White Arkitekter AB Naturum är placerat i den stadsnära våtmarken vid Helge å. Denna remsa av det ursprungliga öppna slättlandskapet är sinnebilden för hela Vattenriket. Här, mitt ute i våtmarken men samtidigt på tröskeln till staden ligger naturum. För Kristianstad har vattnet länge snarare varit ett hot än en tillgång men med de planerade vallarna längs Helge å skulle översvämningsrisken snart vara ett minne blott. Som Kristianstads nya promenadmål, ett vår tids belvedere, fyllt av upplevelser och innehåll, kan naturum ge vattenriket en plats i kristianstadsbornas hjärtan. Över broar når man det. En bro från staden, den andra från de mer högbelägna Härlövs backar. Där de båda broarna möts böjer de av mot varandra, stannar upp och transformeras. Bron från Härlövs backar blir till en byggnad som strävar uppåt och slutar i en högt belägen utsiktspunkt. Vi liknar den vid vegetationen i landskapet gräset, buskarna och vassen. Bron från Kristianstad ligger lägre, nära den flacka marken och skapar vid naturum en skyddad försänkning - som ett rede gömt i vassen. Naturumsbyggnaden växer gradvis uppåt och avslutas som en hög spets där den möter bron från Kristianstad. Här skjuter takterrassen dramatiskt ut och bildar blickfång mitt i siktlinjen från staden och lockar stadsborna till upptäcksfärd. Materialet är grånat trä, väderbitet som ängsladan. Byggnadens brädor står lodrätt liksom vassen. Huset skärmar vattenspegelns fågelliv från entréplatsen - redet. Här skapas lä och ett skyddat hörn för kaféets uteservering där man kan njuta eftermiddagssolen. Inne i byggnaden presenteras man för en storslagen utsikt över fågelsjön. Taket bärs upp av slanka ramar, orienterade tvärs igenom byggnaden i en solfjäderform. Utanför den glasade fasaden står en gles rad av träskivor som ger skugga inne i byggnaden. Dessa tar upp samma solfjäderform och understryker riktningen genom huset. Beroende på utställningsbesökarens placering är någon del av utsikten genom fasaden alltid helt öppen och andra delvis eller helt slutna. Man inbjuds därför till att röra sig längs med den stora svepande fasaden för att uppleva olika delar av utsikten. Samtidigt stängs ljuset aldrig ute utan silas och reflekteras av trälamellerna och vattnet. 4
Syftet med projektet Projektet vill tydliggöra att Kristianstad är en stad vid vattnet och lyfta fram de kvaliteter som bygger upp stadens och Vattenrikets identitet. Naturum med dess unika gestaltning och placering blir en symbol för staden i Vattenriket. Syftet är att skapa en port till Vattenriket där Kristianstadsbor, turister, utbildnings- och forskningsprojekt och andra aktörer i Biosfärområdet kan mötas. En byggnad med utställningar, konferens- och ätmöjligheter förbunden med Tivoli och Härlövs Ängar med en ny gång- och cykelbro över Helge å. Tillgängligheten för alla ökar genom att naturum helt byggs med beaktande för funktionshindrade. Politiska uppdrag Kristianstads kommun, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Skåne inledde diskussioner 2004-2005 om att bygga ett naturum i Kristianstads Vattenrike. Syfte, målgrupp och lokalisering identifierades och bestämdes. 2005-12-16 ansökte Kristianstads kommun om stadsbidrag för projektet och förklarade sig beredd att svara för huvudmannaskapet inklusive genomförande av investering och drift, samt att medverkan från ytterligare intressenter skulle sökas. Naturvårdsverket beviljade ett statsbidrag på 16 miljoner kronor. 2006-01-18 hölls pressinformation och tillkännagivande av samarbetet mellan Naturvårdsverket/ Länsstyrelsen i Skåne län och Kristianstads kommun att tillsammans bygga ett naturum och att detta skulle stå färdigt år 2009. Efter detta har följande politiska beslut fattats: Ks 2006-05-24: Mark- och exploateringskontoret får i uppdrag att påbörja genomförandet av projektet fram till färdigt förslag i arkitekttävlingen. C4 Teknik får i uppdrag att fullfölja projektet när beslut om detta tagits. Slutligt ställningstagande till projektet tas när förslaget är färdigt och kostnadsberäknat. KsAu 2006-07-13 KsAu 2006-09-06: Ks 2007-05-23: KsAu 2007-06-20: Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner det inledande arbetet i projektet och utser representanter till juryn för arkitekttävlingen. Byggnadsnämnden får i uppdrag att upprätta detaljplan för aktuellt område. Mark- och exploateringschefen får i uppdrag att i samråd med C4 Teknik förhandla med White Arkitekter AB om att ta fram systemhandling med tillhörande kalkyl. White Arkitekter AB får i uppdrag att upprätta systemhandlingar och kostnadsberäkning till 5
budgeterat pris om 3.235.000 kronor. KsAu 2007-09-05: Kommunstyrelsens arbetsutskott tillstyrker Byggnadsnämndens förslag till detaljplan. Medverkande i projektet Projektorganisation Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott Projektledare: Anders Siversson, Kommunledningskontoret (planeringsskedet) Jörgen Holm, C4 Teknik (utförandeskedet) Projektgrupp: Jörgen Holm, C4 Teknik Håkan Karlsson, Kommunledningskontoret Ingvar Lövkvist, Kommunledningskontoret Sven-Erik Magnusson, Biosfärkontoret Anders Siversson, Kommunledningskontoret Tomas Theander, Kommunledningskontoret Jan Westberg, C4 Teknik Resurspersoner Detaljplan: Stefan Strömbäck, Stadsbyggnadskontoret Kerstin Mossberg, Stadsbyggnadskontoret Vattendom: Charlotta Mjelander, Kommunledningskontoret Information: Eva Mårtensson, Kommunledningskontoret Karin Magntorn, Biosfärkontoret Turism: Tommy Gustavsson, Kommunledningskontoret Naturvård: Hans Cronert, C4 Teknik/Länsstyrelsen i Skåne län Vatten: Michael Dahlman, C4 Teknik Park: Hanna Bergström, C4 Teknik Arkitekttävlingen Tävlingssekr.: Katarina Nilsson, Sveriges Arkitekter Jury: Tomas Theander, Kommunledningskontoret (ordf.) Sven-Erik Magnusson, Biosfärkontoret Anders Siversson, Kommunledningskontoret Anders Bergquist, Naturvårdsverket Jan-Inge Tobiasson, Naturvårdsverket Börje Emilsson (c), utsedd repr. av kommunstyrelsen Bengt Bergh (s), utsedd repr. av kommunstyrelsen Arkitekt SAR/MSA Hans Murman Landskapsarkitekt LAR/MSA Per Andersson Konsulter Projektering och kalkyl: White Arkitekter AB (med 6 underkonsulter) MKB, vattendom och geoteknik: FB Engineering AB 6
Våtmarksprojektering, inventering: Ekologruppen Tivolibadsgatan: Mellanrum Köksplanering: Storköksplanerarna Besöksnäring: Resurs AB Målbilden I ett tidigt skede togs ett PM fram avseende handlingsplan och organisation för naturum Kristianstads Vattenrike med en preliminär kvantifiering av ingående delar. Projektets målbild utgår i huvudsak från den ursprungliga beskrivningen som också utgjorde underlag till kommunstyrelsens uppdrag åt mark- och exploateringskontoret. Målbilden stödjer kommunens vision Kristianstad växer! genom att den synliggör och lyfter fram vattnet som ett viktigt element för stadens attraktivitet och boendemiljö. Biosfärområdets fokus på lokal livsmedelsproduktion i samklang med kommunens natur- och kulturmiljövärden och ett komplett tillagningskök skapar förutsättningar för att ytterligare profilera Kristianstad som Sveriges centrum för livsmedel, mat och dryck. Övergripande mål för naturum För att naturum ska uppfylla sitt syfte som symbol, mötesplats och port för ett stort antal människor krävs ett målinriktat arbete på flera plan. Projektgruppen har samlats kring sex övergripande mål som bör konkretiseras och bearbetas ytterligare i det fortsatta arbetet. 1. Naturum ska vara klart för invigning i april 2010. 2. Naturum ska hålla internationell klass vad som gäller god arkitektur och anpassning till miljön. 3. Verksamheten i naturum ska kommunicera naturvetenskapliga, naturoch kulturhistoriska, kulturella och upplevelsemässiga värden i Kristianstads Vattenrike på ett sakligt och lustfyllt sätt. 4. Naturum ska ta emot minst 40000 besökare/år och 300 skolklasser/år. 5. Naturum ska fungera som en mötesplats i Kristianstad med konferensoch ätmöjligheter för upp till 50 arrangemang varje år. 6. Ett internationellt Unesco-symposium ska arrangeras i naturum 2011. Ingående delar i målbilden Byggnad Bruttoarea ca 900 m 2. På första plan ryms utställning, lektionssal/hörsal, 4 kontorsrum och ett mindre sammanträdesrum. Plan 2 disponeras till största delen för restaurangkök och sittning för ca 90 personer. Takterrassen möjliggör uteservering och utblickar mot staden och vattenriket. Byggnaden har omarbetats i förhållande till den ursprungliga 7
målbilden så att den rymmer ett komplett restaurangkök, med takterrass och sittning på andra våningen. Detta förväntas öka antalet besök och möjligheter till marknadsmässiga hyresintäkter. Kontorsytorna har minskats från 19 möjliga arbetsplatser till 4, vilka är nödvändiga för funktionerna i naturum. Biosfärskontorets övriga personal ryms med detta inte i naturum. Byggnadens totala yta har minskats med ca 10 %. Bro Utställning Våtmarkssjö Förråd Parkering Tillfart Gång- och cykelbro ca 300 meter som förbinder naturum med Tivolibadsgatan och Härlövs ängar. Bron var ursprungligen tänkt som en fackverksbro i stål med pålning upp till 20 meters djup. Av kostnadsskäl föreslås att en enklare 3,5 meter bred träbro byggs istället, som i övrigt uppfyller kraven för bärighet och beständighet i minst 80 år. Under bron förläggs ledningar för fjärrvärme och annan teknisk försörjning till byggnaden. Bron blir en del i det övergripande gång- och cykelnätet mellan centrum, de västra stadsdelarna samt det framtida rekreationsområdet på Härlövsdeponin. Utställningarna placeras i huvudsak inomhus på entréplan, men också utomhus och på takterrassen och i anslutning till bron. Ett särskilt koncept för innehållet och utformningen tas fram i det fortsatta arbetet. Utställningen innehåller bland annat ett större akvarium som ska kunna användas tillsammans med en fångstanordning i ån för att visa olika fiskarter som är aktuella i området beroende på årstid. I anslutning till naturum anläggs en ca 10 000 m 2 stor våtmarkssjö för att skapa närkontakt till vattnet även vid lågvatten. Placeringen och utformningen av naturum med utblickarna över sjön och flödet under redet är fundamental för gestaltningen. Våtmarkssjön gynnar även artrikedomen med växter och djur. Ett mindre närförråd ca 160 m 2 nära brons västra landfäste behövs på sikt för Biosfärkontorets och naturums behov. Här finns bland annat garage för Biosfärkontorets bilar. Av kostnadsskäl föreslås att förrådet inte byggs i detta skede. 100 parkeringsplatser anläggs i anslutning till det västra brofästet på Härlövs ängar. Parkeringen är till framför allt för besök till Naturum men kommer även att kunna användas för besökare till Tivolibadet (400 meter), centrum (650 meter) och rekreationsområdet på Härlövs ängar. Möjlighet finns att i framtiden utöka antalet platser till 220 om behovet visar sig finnas. Närmast naturum anordnas bussangörning och handikapparkering. Tillfart med bil och buss till naturum sker i huvudsak från väster. En ny bilväg (ca 520 meter) ansluts till Härlövsänga- 8
leden i höjd med Lidl. Ett vänstersvängfält anordnas på Härlövsängaleden för trafik norrifrån. Brygga Flodbåten, uthyrningsbåtar (rodd/elmotor) och ekoturismentreprenörer är viktiga komplement till Naturum, både för besökare till Naturum och staden i övrigt ur turistisk synpunkt. I anslutning till det östra brofästet vid Tivoliparken anläggs en brygg-/kajkonstruktion i ett antal nivåer som också fungerar som ett soldäck för flanörer längs med strandpromenaden. Nivåskillnaderna gör att bryggan kan användas oberoende av vattenståndet och båtarnas storlek. Av kostnadsskäl föreslås att bryggan inte byggs i detta skede. Möjligheten finns dock på längre sikt. Våtmarksspång En ca 250 meter lång våtmarksspång med ett gömsle anläggs från naturum för att skapa närkontakt med våtmarkssjön. Rampen ska vara tillgänglig även för funktionshindrade. Naturskolan använder spången för att komma ner till vattenytan för håvning och fältstudier i våtmarkerna. Möjligheten att anordna ett enklare skärmtak för naturskolans behov undersöks i det fortsatta arbetet. Av kostnadsskäl föreslås att våtmarksspången inte byggs i detta skede. Möjligheten finns dock på längre sikt. Beröringspunkter gentemot andra projekt Ombyggnaden av Tivolibadsgatan Det östra landfästet vid Tivolibadet och gång- och cykelstråket mot in mot centrum berör Tivoliparkens framtida utveckling och återställningsarbeten av ytan framför Tivolibadet och Friskvårdshuset. Ett tydligt stråk mellan centrum och naturum och med en platsbildning mellan kulturhuset Barbacka, Tivolibadet och Tivoliparken har gestaltats för att leda besökare från centrum och koppa ihop viktiga funktioner i kulturstråket. Den visuella kontakten och siktlinjen mellan Stora Torg och naturum har varit en grundläggande princip för utformningen. För naturums del berörs framförallt området närmast det östra brofästet vid strandpromenaden. Övriga förändringar av Tivolibadsgatan är på sikt nödvändiga för att få en väl fungerande och tilltalande entré till naturum, Tivolibadet och Tivoliparken från den centrala staden. Dessa kan dock ej genomföras inom ramen för naturum. Återställandet av Härlövsdeponin På västra sidan om Helgeå pågår återställningsarbeten efter verksamheten på Härlövsdeponin. Målet är att förändra områdets identitet från ett före detta tippområde till ett positivt inslag i staden och i Kristianstads Vattenrike, ett framtida rekreationsområde likt Sankt Hans backar i Lund och Bulltofta- 9
området i Malmö. Särskilt intressanta är användningsområden som gynnas av ett centrumnära och centralt läge i staden, kan förbättra tillgången till närrekreation och fritidsaktiviteter för boende i första hand inom Charlottesborg och Odal och som enkelt kan tillskapas i samband med sluttäckningen av västra tippområdet. För naturums del berörs tillfarten från Härlövs ängar, parkeringsplatserna, bussangörningen, förrådsbyggnaden och det västra brofästet. En särskild höjdsättning av området pågår inom C4 Teknik. Denna får ligga till grund för fortsatt projektering av vägen och parkeringsplatserna. Möjligheten att lägga massor på deponiområdet från urgrävningen av våtmarkssjön undersöks i det fortsatta arbetet i samråd med C4 Teknik. Frågan hanteras också i vattendomsansökan. Invallningsprojektet C4 Teknik genomför ett invallningsprojekt för att skydda Kristianstad mot framtida extrema högvatten och flöden i Helgeå. Säkerhetsnivåerna är mycket stora och vallarna konstrueras enligt särskilda dammsäkerhetskrav. Den dimensionerande högvattennivån för vallkonstruktioner i området är +3,70 meter över havet vilket baseras på flödet 527 m 3 /s vid Torsebro kraftverk och samtidigt extremt högvatten i havet vid Åhus. Att dimensionera grundkonstruktionerna för bron och byggnaden utifrån samma förutsättningar är inte realistiskt. För naturum är istället 100-årsscenariot dimensionerande. På östra deponin kommer vallen att placeras direkt ovanför den nedslagna sponten som hindrar grundvattnet att tränga in i soplagren. I projektet har ett vallbrott tidigare diskuterats där gång- och cykelvägen möter vallen i brons förlängning. Brofästet och den anslutande gång- och cykelvägen har dock kunnat projekterats så att det inte blir nödvändigt med en sådan öppning, som hade fått sättas igen provisoriskt i katastrofläge. Utbyggnad av stamledning för fjärrvärme C4 Energi har behov av att gå ut med en ny stamledning för Fjärrvärme från Allöverket till Härlövsområdet väster om Kristianstad. Ledningen kan förläggas under bron och i den anslutande vägen från Härlövsängaleden. Detta innebär att naturum enkelt kan försörjas med fjärrvärme via servis direkt från stamledningen samtidigt som kostnaden för stamledningen minskar då alternativet hade varit att gräva en längre väg via Härlövsängaleden. Byggprocessen från idé till invigning 1. Idéstadium Syfte, mål och målgrupp identifierades tillsammans med Naturvårdsverket och Länsstyrelsen under de inledande diskussionerna 2004-2005. Läget lades fast i en lokaliseringsutredning som förutom den nu aktuella placeringen även omfattade Lillö Slottsruin, Kanalhuset och Ekenabben. Det centrala läget vid Tivolibadet valdes med hänsyn till det publika läget och möjligheterna till synnergieffekter. En preliminär kvantifiering och tidig kostnadsuppskattning 10
togs fram som underlag till budgetering. 2. Funktionsbeskrivning I förberedelserna till arkitekttävlingen beskrevs funktionskrav och ytbehov i ett program till arkitekttävlingen. 3. Utformning En prekvalificering genomfördes för att välja ut fyra väl kvalificerade team bestående av arkitekt, landskapsarkitekt, ingenjör och utställningsarkitekt till arkitekttävlingen. Totalt ansökte 29 tävlingsteam om att vara med i. Av dessa var två norska, två danska och två tyska. I samråd med Sveriges Arkitekter valdes följande kontor ut: - Formverkstaden Söder Arkitekter och Konstnärer AB, Stockholm - Uulas arkitekter AB, Kristianstad - White arkitekter AB, Malmö/Köpenhamn - Arkitektstudio Widjedahl Racki Bergerhoff Tävlingsjuryn rekommenderade kommunen att anlita White arkitekter AB för fortsatt projektering och genomförande. 4. Systemprojektering Det vinnande tävlingsförslaget bearbetades och övergripande tekniska system lades fast i en systemhandling. En regelrätt produktionskalkyl togs fram för projektet. 5. Omarbetning och prioritering Med hjälp av systemhandlingen och kostnadskalkylen kunde projektet successivt omarbetas och prioriteringar göras mellan ingående delarna. 6. Detaljprojektering Efter beslut om slutligt genomförande slutförs projekteringen och det slutliga förfrågningsunderlag till entreprenadupphandlingen tas fram. Erforderliga tillstånd söks. 7. Byggnation Den upphandlade entreprenören utför bygg- och anläggningsarbeten i enlighet med miljödom och specifikationer i bygghandlingarna. 8. Invigning Tidsplan feb 2008 Beslut om slutligt genomförande KF feb 2008 Ansökan om vattenverksamhet lämnas in feb aug 2008 Framtagning av förfrågningsunderlag aug 2008 Vattendom beslutad sep nov 2008 Upphandling av entreprenör dec 2008 Byggstart 1 april 2010 Invigning 11
Energihushållning I projektet har en särskild miljöplan tagits fram. Den fungerar som ett kvalitetssäkringsdokument för både projekteringen och byggskedet. Utgångspunkten är att bron och byggnaden ska byggas på ett energisnålt och långsiktigt hållbart sätt för att spara både miljö och ekonomi. Ett viktigt instrument vid val av energilösningar är en så kallad LCC-kalkyl (livscykelberäkning) där hänsyn tas till utrustningens totala ekonomi från installation och användning till urdrifttagande. Även om den direkta investeringskostnaden till viss del ökar i jämförelse med konventionell teknik ska de kvalitetshöjande åtgärderna sparas in i det långa loppet genom billigare drift. Värme Värmeförsörjning ska utgöras av fjärrvärme (100 % miljövänlig). I och med att C4 Energi framdrar en större matarledning i området blir byggnaden mer eller mindre att betrakta som ett vanligt abonnentärende för fjärrvärme. El I det korta perspektivet beräknas och ansluts byggnaden för full el-kapacitet vartefter elbehovet successivt reduceras genom ny teknik, exempelvis el från sol, vind eller vatten. Elmätning för olika objekt med syfte att demonstrera låg förbrukning eller elproduktion kan komma ifråga. Belysning Energieffektiv belysning bör installeras. Styrning och Ledteknik (diodbelysning) bör här få spela stor roll. Ny teknologi kommer snabbt inom detta område. Ventilation Möjligheten att använda naturlig ventilation eventuellt tillsammans med styrd ventilation bör beaktas. Solenergi Möjligheten att använda solel har undersökts i projektet. Med utställningsfunktionen, det pedagogiska värdet och behovet av energitillskott bland annat för belysning och kyla i byggnaden lämpar naturum mycket väl för detta. Solpanelerna kan placeras likt en pergola ovanför takterrassen där läget är optimalt. I Europa är intresset stort för att forska fram nya lösningar för solel och detta kan vara en möjlighet för naturum som också har bäring i Biosfärområdet. Forskningsmedel kan finnas inom Europeiska Unionen. Kyla El för konfortkyla ifrågasätts mer och mer i offentliga byggnader. För att kyla byggnaden på ett energisparande sätt har två alternativa lösningar diskuterats i projektet: 1. Genom att använda frikyla det vill säga upptagning av jordkyla från brunnar under byggnaden kyls luften via en omvänd värmepump. Tekniken blir särskilt intressant i naturum genom att den utnyttjar Vattenrikets egna resurser för att kyla byggnaden. Nackdelen är att det än så länge är en relativt dyr teknik. 12
2. Genom att använda solceller matas motsvarande eleffekt in som efterfrågas från elnätet. El genereras när solen skiner då samtidigt kylbehovet är som störst. Solavskärmning För att minska behovet av kyla i byggnaden används utvändig solavskärmning, dels genom de stora vertikala trälamellerna på fasaden, dels genom rullgardinsliknande anordningar. Solavskärning kan minska kylbehovet med 20-30%. Biogas I det fortsatta arbetet bör möjligheten undersökas att dra fram en biogasledning till byggnaden för framtida behov och demonstration av kraftvärme och spis. Förläggning är möjlig från ledning från Härlövsängaleden i samband med anläggning av anslutningsväg och fjärrvärme. Erforderliga tillstånd För projektet krävs tillstånd för vattenverksamhet enligt Miljöbalken (vattendom). FB Engineering AB i Göteborg bistår med underlag till ansökan. Bron och byggnaden ligger inom strandskyddsområde vilket innebär att frågan om att eventuellt strandskyddet för aktuellt område måste hanteras gentemot Länsstyrelsen. För projektet tas en detaljplan fram för bygglovsprövningen enligt Planoch bygglagen. Utöver Miljöbalkens regler om vattenverksamhet och Plan- och bygglagen berörs speciallagstiftningar och förordnanden inom ett antal områden, bland annat miljö- och hälsoskyddsaspekter på köket, arbetsmiljöaspekter, vatten- och avlopp, krav på tillgänglighet för funktionshindrade och tillstånd för hantering av levande djur (fast fiske och akvariet). Kostnader I arbetet med systemhandlingen och den fortlöpande kalkyleringen har förslaget successivt omarbetats till en rimlig nivå med hänsyn till projektets budget (30 Mkr för 2008 och 30 Mkr för 2009). Omarbetningen gäller framför allt bron, byggnaden och utförandet i bygg- och anläggningsskedet. Komplement till naturum med brygga, våtmarksspång och förrådsbyggnad föreslås nu att byggas först på längre sikt när ekonomin medger detta. Byggnaden bör också flyttas ca 30 meter västerut där de tekniska förutsättningarna har visat sig vara gynnsammare. Detta kan göras utan att naturums funktion eller gestaltning i övrigt påverkas. Investeringsutgiften netto för kommunen - då Naturvårdsverkets statsbidraget om 16 miljoner kronor har räknats ifrån - är i prisläget oktober 2009 kalkylerat till 75 miljoner kronor (se bilaga 1). Av detta står naturum för 39 miljoner och 13
de övergripande infrastrukturerna med bro, tillfarter och parkering för 36 miljoner. I detta är indexuppräkning inkluderad med 9 % av bygg- och exploateringskostnaderna (5,4 MKr), för förväntad prisökning på nationell nivå, liksom en post om 10 % (6 Mkr) för oförutsedda utgifter. En översiktlig driftsbudget har tagits fram för de i projektet ingående delarna inklusive bemanningen av naturum (se bilaga 2). Den årliga kostnaden är uppskattad till totalt ca 8 miljoner kronor, varav naturum med restaurang svarar för ca 5,5 miljoner, och övergripande infrastrukturer för 2,5 miljoner. Bemanningen i naturum baseras på Biosfärkontorets förslag om 3,5 tjänster för föreståndare, naturvägledare, utställningsvaktmästare och naturinformatör samt 1,5 tjänster för helg- och semesterpersonal (se bilaga 3). Kostnadsbedömningen har inte tagit hänsyn till sponsringsmöjligheter och eventuella externa driftsbidrag. Möjliga intressenter är Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län samt det privata näringslivet. I det fortsatta arbetet behöver en intern fördelning av kostnaderna inom kommunen göras främst mellan Biosfärkontoret och C4 Teknik (gata/va resp. fastighetsteknik). Detta är inte gjort inom ramen för projektet. Grundprincipen kan vara att Biosfärkontoret respektive restauratören som driver köket betalar lokalhyror motsvarande C4 Tekniks driftskostnader för de uthyrda delarna. Intäktssidan från naturum, i form av försäljning, konferensintäkter och sponsring, kopplas då lämpligen till Biosfärkontoret. Restaurangen förutsetts bedrivas i extern regi. Förväntade effekter Naturum är tänkt att bli navet för information om Biosfärområdet, men också en mötesplats för aktörer i området. Kunskaper och idéer, som förmedlas genom utställningar, programaktiviteter med mera i och i anslutning till naturum, ska förhoppningsvis medverka till bevarandet och det hållbara utnyttjandet av Biosfärområdets värden. Utbildning på alla nivåer kommer att kunna utnyttja naturums faciliteter. Forskare från när och fjärran har en naturlig samlingspunkt för föredrag och konferenser som kan kopplas till Biosfärområdet både lokalt och globalt. Skolklasser kommer att kan utnyttja naturum på olika sätt beroende på bemanning och utrustning. Ur rekreations- och kunskapssyfte bedöms projektet få en positiv påverkan genom att området vid naturum görs lättillgängligt för många olika besökskategorier. Den nya gång- och cykelbron blir en länk mellan centrala Kristianstad och det framtida rekreationsområdet på Härlövs ängar. Naturum är tänkt att bli ett skyltfönster för klimatkommunen Kristianstad, dels genom utställningar dels genom byggnadens konstruktion och energilösningar. Byggnaden kommer att kunna verka som ett showroom gällande användandet och demonstration av miljövänlig teknik vilket går 14
hand i hand med hela vattenrikekonceptet. Restaureringen av våtmarkerna runt naturum, med olikformade öppna vattenspeglar kommer att diversifiera naturmiljöerna på ett positivt sätt. I Miljökonsekvensbeskrivningen konstateras att projektet kommer att få en positiv påverkan lokalt på platsen för naturum. Framförallt våtmarksfloran med den rödlistade växten gullstånds, som här vid Helge å har en av sina få växtplatser i landen, kommer att gynnas. Möjligheterna till en restaurang i naturum öppnar upp för kreativa koncept kring Spirit of Food och den lokala livsmedelsproduktionen i Kristianstads Vattenrike. Paketlösningar kan tas fram för besöksnäringen kring olika teman med mat, upplevelser och boende. För stadsbilden blir naturum blir en ny mötesplats och ett landmärke som Kristianstadsborna kan visa upp och känner sig stolta för då de får besök utifrån. Naturum blir en symbol för staden i Vattenriket. Parkeringsplatserna väster om Helge å och den gena förbindelsen över bron kan till viss del komplettera centrums behov av tillgänglighet. Effekter för näringslivet och besöksnäringen Resurs AB, har på uppdrag av Kristianstads kommun, undersökt vilka effekter ett naturum i Kristianstad kan få för ekonomi och sysselsättning. Resurs räknar med 40 000 besökare till naturum år 2014; 12 000 Kristianstadsbor, 12 000 från övriga Sverige, 6 400 danskar, 5 000 tyskar, 2 400 holländare och 2 200 från övriga länder. Här pekas särskilt på att utnyttja läget med direkttåg till Köpenhamn och närheten till centrum. Hur många besökare naturum kommer att få beror på hur pass väl konceptet marknadsförs och riktas mot olika målgrupper. En särskild strategi för detta kommer att tas fram med målet att varumärket ska vara välkänt på internationell nivå då byggnaden invigs 2009. Totalt beräknas besökarna varje år omsätta 10 miljoner kronor för t ex logi, transporter, livsmedel, restaurangbesök, aktiviteter och shopping i samband med besöket i Kristianstad. Naturum väntas ge sysselsättning till 10 personer. Av den totala omsättningen väntas 4,8 miljoner kronor gå tillbaka till samhället i form av skatter och avgifter. Risker En översiktlig riskinventering har genomförts i projektet och riskhantering sker kontinuerligt under arbetets gång. Fokus ligger på olika områden beroende på vilket skede projektet befinner sig i liksom ansvaret för att förebygga eller åtgärda. Riskerna värderas utifrån sannolikheten att något händer och konsekvensen om det skulle inträffa. De största riskerna för genomförandeskedet i projektet har bedömts vara följande: 15
1. Ogynnsamt vattenstånd och begränsad tid för när vattenarbeten begränsar tiden för när entreprenadarbeten kan utföras. Kan innebära förseningar i projektet och därmed ökade kostnader. Hanteras genom att hitta metoder som är oberoende av vattenståndet. Entreprenadupphandlingen tar hänsyn till eventuella tidsbegränsningar i vattendomen. Ställer stora krav på planering. 2. Verklig kostnad för projekt överstiger kalkyl på grund av brist på tillgängliga entreprenörer i upphandlingen. Sett till nationella konjunkturssvängar så har produktionskalkylen uppräknats med bedömt index till oktober 2009. Den lokala tillgången på entreprenörer med erforderlig kompetens är dock svårare att bedöma. 3. Evakuering och släckning försvåras om brand uppstår på bron eller i buskage runt byggnaden, både under byggnationen och efter invigningen. Detta kan innebära katastrof även om sannolikheten bedöms som liten. Scenarier kan analyseras för att hitta lösningar vid olika förhållanden. Frågan införlivas i systemhandlingens branddokumentation och hanteras i det fortsatta arbetet tillsammans med Räddningstjänsten. Riskerna i projektet, i synnerhet grundläggningen i de tidvis översvämmade våtmarkerna vid Helge å, innebär osäkerheter i kalkylen. Till entreprenad- och byggutgifterna har därför lagts en post motsvarande 10 %. Fortsatt arbete C4 Teknik slutför projektet med fortsatt projektering, entreprenadupphandling och byggnation. Projektledaren för C4 Teknik får samordningsansvaret för återstående arbete fram till invigningen. Mark- och exploateringsavdelningen fullföljer vattendomsansökan i samråd med chefsjuristen, C4 Teknik och Stadsbyggnadskontoret. Biosfärkontoret tar fram en kommunikations- och marknadsföringsplan för naturum i samarbete med informations-, turist- och näringslivsavdelningarna. Målet med arbetet är att varumärket naturum Kristianstads Vattenrike ska vara väl etablerat lokalt, regionalt, nationellt då naturum invigs i oktober 2009. Biosfärkontoret slutför arbetet med utställningen tillsammans med White Arkitekter AB. Kommunen intensifierar arbetet med att hitta ytterligare finansiärer med systemhandlingen och ett beslut om slutligt genomförande som grund. Ansvaret för detta bör ligga på kommunledningen och Biosfärskontoret. 16
Tivolibadsgatan Bro Brygga Byggnad Förråd Bussangörning Vattenspegel Spång, gömsle Parkering Tillfart
Produktionskalkyl naturum Kristianstads Vattenrike Prisläget oktober 2007 kalkyl (Mkr) naturum (Mkr) bro och anslutande (Mkr) anm 1. Mark och avgifter Markförvärv 0 0 0 kommunen äger all mark Anslutningsavgift VA 0,05 0,05 Anslutningsavgift el 0,1 0,1 Anslutningsavgift fjärrvärme 0 0 Summa mark och avgifter: 0,2 0,2 0,0 2. Exploateringsutgifter Etablering av byggplats 2,9 1,5 1,5 fördelning 50% Utvändiga VA-arbeten 0,4 0,4 Byggväg 6,5 3,3 3,3 fördelning 50% Bussangörning 0,3 0,3 Ombyggnad Tivolibadsgatan 0,5 0,5 endast närmast brofästet Anläggning av våtmarkssjö 2,0 2,0 Fundament bro 4,3 4,3 Plattform byggnad 6,8 6,8 Parkering på Härlövsängar 0,7 0,7 Väganslutning från Härlövsängaleden 1,3 1,3 Summa exploateringsutgifter: 25,7 13,5 12,2 3. Byggutgifter Byggnad (inkl. VVS, el och hiss) 23,3 23,3 Bro 10,6 10,6 Förråd 0,0 0,0 Brygga 0,0 0,0 Spång och gömsle 0,0 0,0 Summa byggutgifter: 33,9 23,3 10,6 4. Byggherreutgifter Arkitekttävling 1,0 0,5 0,5 Detaljplan 0,3 0,2 0,2 Vattendom 0,4 0,2 0,2 Projektering 9,4 4,7 4,7 fördelning 50% Byggledning 1,8 1,1 0,7 3% av expl. och bygg Summa byggherreutgifter: 12,9 6,7 6,2 5. Övrigt Lös inredning 1,9 1,9 Särskild köksinredning 0,5 0,5 Utställning 4,3 4,3 inkl. fast fiske Summa övriga utgifter: 6,7 6,7 0,0 Summa: 79,3 50,3 29,0 Sammanställning kalkyl (Mkr) naturum (Mkr) bro och anslutning (Mkr) Produktion enligt ovan 79,3 50,3 29,0 Statsbidrag -16-16 TOTALT 63,3 34,3 29,0 Index entreprenad till okt 2009 (9%) 5,4 3,3 2,0 Oförutsedda utgifter (10% bygg, expl.) 6,0 1,5 4,5 Investeringsutgift netto okt 2009 74,6 39,1 35,5
Översiktlig driftsbudget för naturum Kristianstads Vattenrike 2008-01-10. Kapitalkostnader enligt produktionskalkyl i prisläge okt-09 Kostnader Totalt (kkr/år) Naturum Bro och ansl. Anm 1. Driftskostnader VVS byggnad 75 75 Belysning bro 4 4 9369 kwh/år Belysning byggnad 22 22 21750 kwh/år Värmekabel för frostskydd 0 0 750 kwh/år Övrig el byggnad 9 9 9000 kwh/år Tillsyn och skötsel byggnaden 45 45 schablon enligt REPAB Sophämtning byggnad 5 5 schablon enligt REPAB Städning byggnad 123 123 schablon enligt REPAB Driftskostnad bro och anslutande 120 120 gatsopning, snöröjning, etc. Summa driftskostnader: 403 279 124 2. Underhållskostnader Underhåll VVS 40 40 Underhåll el 16 11 5 Övrigt underhåll byggnad 30 30 schablon enligt REPAB Underhåll grund, bro och anslutande 217 68 149 Summa underhållskostnader: 303 149 154 3. Skatt och försäkringar Fastighetsskatt 0 0 0 Försäkring 50 50 Summa skatt och försäkringar: 50 50 0 4. Administration Administration C4 Teknik 25 25 Summa admin.kostnader: 25 25 0 5. Kapitalkostnader Byggnad 2000 2000 Avskrivning 33 år. Genomsnittlig kostnad Bro och anslutande 2200 2200 Avskrivning 33 år. Genomsnittlig kostnad Inventarier i byggnaden 900 900 Avskrivning 10 år. Genomsnittlig kostnad Summa kapitalkostnader: 5100 2900 2200 6. Verksamhetskostnader Personal 5 årsverk (öppet 7 dagar/ve) 2234 2234 3,5 tjänster + 1,5 helg- och semesterpers Verksamhet 345 345 Summa verksamhetskostnader: 2579 2579 0 SUMMA KOSTNADER: 8460 5982 2478 Inkomster Totalt (kkr/år) Naturum Bro och ansl. Anm Lokalhyra restaurang 300 300 Uthyrning för konferens 75 75 50 tillfällen/år á 1500 kr Sponsring och externa driftsbidrag?? SUMMA INKOMSTER: 375 375 0 Sammanställning Totalt (kkr/år) Naturum Bro och ansl. Summa kostnader 8460 5982 2478 Summa inkomster 375 375 0 RESULTAT: -8085-5607 -2478 Budgeten baseras på att kommunen ensam svarar för all drift- och underhåll. Inkomster genom eventuell sponsring och externa driftsbidrag är inte medräknat.
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Bemanning, verksamheter och kostnader för att driva naturum Kristianstads Vattenrike Inledning Sammanställningens syfte är att beskriva några olika ambitions- och kostnadsalternativ, förknippade med att driva ett naturum. De förslag som presenteras här avseende naturum har delvis förändrats med utgångspunkt från programmet i den inbjudna arkitekttävlingen 2006. Det gäller främst att våtmarksspång, gömsle, förråd och båtbrygga skjuts på framtiden och att endast de 4-5 personer som bemannar naturum har sin arbetsplats här. Biosfärområdet Biosfärområden omfattas av MAB-programmet (Man and the Biosphere Programme) som tillhör FN-organet Unesco. I september 2007 fanns 529 biosfärområden i 105 olika länder i alla världsdelar. Syftet med biosfärområden är att de skall vara modellområden där man antar utmaningen att praktiskt visa hur bevarande och utveckling kan kombineras. 2005 godkände Unesco Kristianstads Vattenrike. Biosfärområde Kristianstads Vattenrike omfattar större delen av Kristianstads kommun, från skogen ut i Hanöbukten och med Helgeåns våtmarksområde och staden Kristianstad i centrum. I Biosfärområdet har tio temaområden och ett tjugotal besöksplatser valts ut, som försöker fånga en del av Biosfärområdets värden. Biosfärkontoret Biosfärkontoret är benämningen på Biosfärområde Kristianstads Vattenrikes personalstab, som förmedlar kunskap, kontakter och olika sorters stöd till biosfärverksamheten. Verksamheterna sker nu till stor del i anslutning till temaområdena och besöksplatserna. Framöver kommer också verksamhet i naturum att höra till Biosfärkontoret, frånsett restaurangen som kommer att arrenderas ut. Naturum Naturum föreslås bemannas med 4-5 personer beroende på ambitionsnivå. I programmet för den inbjudna arkitekttävlingen, 2006-11-06, finns beskrivet syftet med naturum och hur det skall fungera. Byggnaden är avsedd för utställningar, café, utbildnings- och konferenslokaler samt kontorslokaler för Biosfärkontorets administration. Målet är att skapa en port in i Vattenriket. Naturum ska också vara en mötesplats för information och aktiviteter för föreningar, företag, institutioner och andra som är delaktiga i biosfärarbetet Sammanfattning Naturum: bemanning och kostnader exklusive lokaler (se bilaga) Öppet för allmänheten 7 dgr/vecka: kostnad för 5 årsverken + verksamhet blir 2 579 Kkr/år. Öppet för allmänheten 6 dgr/vecka: kostnad för 4,5 årsverken + verksamhet blir 2 366 Kkr/år. Öppet för allmänheten 5 dgr/vecka: kostnad för 4 årsverken + verksamhet blir 2 101 Kkr/år. Kommentar: Alternativet med öppet 7 dgr/ vecka för allmänheten bör prioriteras. Biosfärkontoret, exklusive naturum: bemanning och kostnader, inkl lokaler 2007: kostnader för 5 befintliga årsverken inklusive verksamheter och lokaler är 3 415 Kkr 2009: Kostnader för 6 årsverken inklusive verksamheter och lokaler blir 3 915 Kkr. Kommentar: Förslagsvis arbetas verksamhetsförändringarna in i det årliga, löpande budgetarbetet, med början från och med år 2008. Den externa finansieringen för år 2009 och framåt är inte klar, varför nya överenskommelser med Naturvårdsverk, Länsstyrelse och Reg. Skåne måste göras snarast. Kristianstad 2008-01-04 Sven-Erik Magnusson chef Biosfärkontoret och koordinator Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Biosfärkontoret Postadress: Kristianstads kommun, 291 80 Kristianstad Besöksadress: Spannmålsgatan 11, Kristianstad Sven-Erik Magnusson Koordinator 044 13 64 80 sven-erik.magnusson@kristianstad.se Karin Magntorn Informationssekr. 044 13 64 83 karin.magntorn@kristianstad.se
1 Naturum Kristianstads Vattenrike, förslag till bemanning Bilaga A. Reception, visningar, guidningar samt planering och genomförande av programmsatta evenemang, administration Två anställningar som naturumföreståndare och naturvägledare finns på plats dagligen för att svara för reception och guidningar. Under helger och semestrar tjänstgör helgpersonal. Huvudsakliga arbetsuppgifter: bemannar reception/infodisk genomför visningar och guidningar med bokade grupper, ex skolklasser, företag, föreningar planera och genomför programsatta aktiviteter, ex kvällsföreläsningar, temavandringar mm utbildar timanställda, praktikanter och övriga vattenrikeguider lägger schema och sköter den övergripande planeringen för naturum Rent praktiskt sker detta genom att en person bemannar receptionen medan den andra har hand om bokade guidade grupper. De turas om att se till att de inom veckans arbetstid får tid för övriga uppgifter ex planering, utbildning av andra vattenrikeguider, möten mm. Naturumföreståndare och naturvägledare har högskoleutbildning som biologer, landskapsvetare eller något motsvarande och har erfarenhet av utåtriktat arbete. Naturumföreståndaren har också vana av projektledning. Under helger och semestrar tjänstgör helgpersonal som naturvägledare. Den sammanlagda arbetstiden som behövs är beroende av naturums öppethållande och framgår i de tre ambitionsförslagen på nästa sida. B Underhåll och nyproduktion av tillfälliga utställningar, samt underhåll och skötsel av AV Media, IT och akvarier En anställning som utställningsvaktmästare tjänstgör dagligen måndag fredag. Huvudsakliga arbetsuppgifter: Bhar tillsyn och underhåll av befintliga utställningar. gör enklare nyproduktion av tillfälliga utställningar sköter AV media utrustning i lektionssal har tillsyn och underhåller tekniska detaljer i utställningen, ex IT sköter sötvattensakvarier, fast fiske samt miljö on line har tillsyn och underhåll av information och tillgänglighetsanordningar i närområdet fungerar som back up i receptionen i akuta situationer, ex då naturvägledare/receptionspersonal är sjuk Under helger kan naturvägledarna göra den dagliga tillsynen av akvarier. Under semestrar behövs extra personal sättas in. Personalbehovet är oberoende av öppethållande eftersom bla akvarier behöver daglig tillsyn oavsett publik öppettid. Utställningsvaktmästaren har troligen en gymnasieteknisk utbildning och ett specialintresse för akvarier. C. Marknadsföring och information En anställning som tjänstgör som naturinformatör knyts på halvtid till naturum för att sköta naturums informationsbehov. Huvudsakliga arbetsuppgifter: sköter naturums informationsbehov t ex genom hemsidor, foldrar planerar och genomför marknadsföringsaktiviteter ex möten, mässor, konferenser Naturinformatören är högskoleutbildad såväl inom natur/ekologi som informatik/marknadsföring.
2 Naturum Kristianstads Vattenrike, förslag till bemanning Öppettider Personal 7 dagar/vecka 5 årsverken (3,5 tjänster ** + 1,5 helg- och semesterpersonal) Kostnader* (exkl lokaler) Personal...2 234 Verksamhet 345 SUMMA 2 579 Kkr Öppettider Personal Kostnader* (exkl lokaler) 6 dagar/vecka (måndag stängt) 4,5 årsverken (3,5 tjänster ** + 1 helg- och semesterpersonal) Personal...2 021 Verksamhet 345 SUMMA 2 366 Kkr Öppettider Personal Kostnader* (exkl lokaler) 5 dagar/vecka (sönd-måndag stängt) 4 årsverken (3,5 tjänster ** + 0,5 helg- och semesterpersonal) Personal...1 756 Verksamhet 345 SUMMA 2 101 Kkr * 2007 års kostnadsläge ** 3,5 tjänster: Naturum-föreståndare, naturvägledare, utställningsvaktmästare, naturinformatör
Presentation naturum Kristianstads Vattenrike 071102 na
Gestaltningsbeskrivning NORR F Naturum är placerat i den stadsnära våtmarken vid Helge å. Denna remsa av det ursprungliga öppna slättlandskapet är sinnebilden för hela Vattenriket. Här, mitt ute i våtmarken men samtidigt på tröskeln till staden ligger naturum. För Kristianstad har vattnet länge snarare varit ett hot än en tillgång men med de planerade vallarna längs Helge å skulle översvämningsrisken snart vara ett minne blott. Som Kristianstads nya promenadmål, ett vår tids belvedere, fyllt av upplevelser och innehåll, kan naturum ge vattenriket en plats i kristianstadsbornas hjärtan. vägval. Att passera igenom, att gå på spänger ut i landskapet, att gå inomhus, eller att gå ned och sätta sig i lä och njuta av solen. En spirallik rörelse för oss ner mot redets botten, där växtligheten kan beskådas på nära håll. Detta uterum är ett pauserum för besökare till naturum och förbipasserande. Här kan man stanna upp, vila, reflektera och lära! Guider talar här lätt till en grupp eller en skolklass. Den lilla plätten strandäng som utgör redets botten ska vara ett Vattenrike i miniatyr där man kan se och lära om de mest utbredda växterna, fåglarna och krypen. Vattnets skiftande nivåer uppfattas när den lägsta avsatsen står under vatten eller så kan man avläsa olika höjder över havet som markeras på de sluttande ramperna. Här kan naturskolan hålla sin första lektion. BROAR TILL VATTENRIKET Över broar når man det. En bro från staden, den andra från de mer högbelägna Härlövs ängar. Dessa båda broar kommer från varsitt håll och där de möts böjer de av mot varandra, stannar upp och transformeras. Bron från Härlövs ängar blir till en byggnad som strävar uppåt och slutar i en högt belägen utsiktspunkt. Bron från Kristianstad ligger lägre, sänker sig mot marken och skapar en skyddad försänkning som skärmas av byggnaden. Man kan likna den lägre bron med sin långsträckta horisontallitet vid det flacka landskapet, vattnet och marken. Den högre bron/ byggnaden blir då landskapets vegetation som strävar uppåt gräset, buskarna och vassen. Försänkningen vid änden av bron blir till ett rede ett rede gömt i vassen. UTSIKTEN Redets motpol är utsiktsplatsen. Vid ankomsten til naturum från Härlövs ängar delar sig bron. Huvudfåran leder till byggnadens entré medan en smalare utlöpare sträcker sig uppåt i en ramp som sveper runt om naturums sydsida och når utsiktsplatsen på byggnadens tak. På vägen dit upp kan man under hela vandringen njuta av vattenspegelns fågelliv och södersolens värme. Samtidigt stör man inte fåglarna då man dels är på hög höjd och dels befinner sig bakom en skärm av trälameller. Väl uppe möter man den milsvida utsikten över Vattenriket. I ljudkikare framträder ytterligare djurlivets och landskapets prakt.utsiktsplatsen kan naturligtvis också nås inifrån byggnaden samt via hiss. FRÅN KRISTIANSTAD Bron går i en båge över ån från landfästet vid Tivoliparken. Därefter sänker den sig ned till en nivå närmare marken. Det är tillräckligt för att man inte längre ska kunna se över brokrönet tillbaka på staden som man lämnat bakom sig. Omkring tilltar vegetationen som är så hög att den också skär av sikten till staden. Fåglarnas sång och insekternas surrande fullbordar upplevelsen. Vi har kommit till Vattenriket. I SIKTLINJEN Naturumsbyggnaden startar lågt i väster, växer gradvis och avslutas som en hög spets där den möter bron från Kristianstad. Här skjuter takterrassen dramatiskt ut och bildar blickfång mitt i siktlinjen från staden. Den lockar stadsborna till upptäcksfärd. Materialet är grånat trä, väderbitet som ängsladan. Byggnadens brädor står lodrätt liksom vassen. BERÄTTANDE Vid brofästena startar utställningen. Den historia som berättas längs med bron kommer att handla om Helge å genom årtusendena, vattnets rekordhöjder, om vad fåglarna i sjön och fiskarna i ån heter, hur långa bropålarna är osv. Med jämna mellanrum dyker det upp delar av historien på tavlor integrerade i brons räcken. Det finns också sittplatser längs med vägen där man kan vila eller sitta och betrakta landskapet. REDET Väl framme vid naturum sänks tempot då bron kröker och delar sig. Förbipasserande cyklister blir här tvungna att bromsa in för att passera genom de lätta knäck som uppstår då den ena bron övergår i den andra. Gående presenteras för olika möjliga BYGGNADEN Byggnaden har en långsträckt böjd form som skärmar vattenspegelns fågelliv från entréplatsen, skapar lä och ett skyddat hörn för kaféets uteservering där man kan njuta eftermiddagssolen. Nordfasaden är relativt sluten med några få väl valda fönsteröppningar och en tydligt markerad entré. Inne i byggnaden presenteras man för en storslagen utsikt över fågelsjön. Taket bärs upp av slanka ramar som orienterade tvärs igenom byggnaden skapar en solfjäderform. Utanför den glasade fasaden står ett gles skärm av träskivor som tar upp samma solfjäderform. Dessa understryker riktningen genom byggnaden och raffinerar utsikten. Beroende på betraktarens placering är någon del av fasaden alltid helt öppen och andra delvis eller helt slutna. Man inbjuds därför till att röra sig längs med den stora svepande fasaden för att uppleva olika delar av det samlade panoramat. Samtidigt stängs ljuset aldrig ute utan silas och reflekteras av fasaden och vattnet. Utställningsrummets volym följer det sluttande taket. UTSTÄLLNINGEN Byggnadens inneboende vandring längs med sydfasaden tas upp i utställningens organisering. Ute vid fasaden introduceras utställningens olika teman. Vill man fördjupa sig följer man temat in mot solfjäderns centrum. ENTRÉN Direkt innanför entrén möter man receptionen. Det är lätt att orientera sig och hitta vidare till café, trappa/ hiss, hörsal och naturskola.