Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Relevanta dokument
Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Ett starkare Sverige

Möjligheter och framtidsutmaningar

Politik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Stabilitet ger trygghet

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Svensk finanspolitik 2013

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april Foto: Astrakan / Folio

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Samhällsbygget ett tryggt och hållbart Sverige

Kommentar till Moderaternas valbudget. Magdalena Andersson

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Regeringens vårproposition. Magdalena Andersson

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Inledning om penningpolitiken

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Bättre utveckling i euroländerna

Inledning om penningpolitiken

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Socialdemokraternas vårmotion. Magdalena Andersson

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Finanspolitiska rådets rapport 2019

Vårbudget för Max Elger 29 april Finansdepartementet 1. Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Ett Sverige som håller ihop

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Det ekonomiska läget. Magdalena Andersson 27 april Foto: Maskot / Folio

Min penningpolitiska bedömning

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Det finanspolitiska ramverket

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Konjunkturrådets rapport 2018

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är hushållens skulder ett problem?

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Ekonomiska förutsättningar

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Eurokrisen och den svenska ekonomin. Lars Calmfors Värnamo kommun 11/

Kommentarer vårproposition 2013 Magdalena Andersson. 15 april 2013

Svensk finanspolitik. Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Tre synpunkter på skattesänkningar

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012

Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Finansiell stabilitet

Lägst arbetslöshet i EU Magdalena Andersson

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014

Höstbudget för Presentation av budgetpropositionen för 2020 Finansminister Magdalena Andersson 18 september Finansdepartementet

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Louis De Geer konsert & kongress, Norrköping. Biogasbussar i kollektivtrafik, Örebro. Campus Trollhättan. Kommuninvest

EU och Brexit Trump och det amerikanska presidentvalet? Eurozonens banksystem? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Ryssland och fler geopolitiska hot?

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Mot EU:s lägsta arbetslöshet

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Högre lägstlöner för högre tillväxt. Dan Andersson Albin Kainelainen

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24

Transkript:

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014

Internationell återhämtning - men nedåtrisker dominerar fortfarande Tydligare att de avancerade ekonomierna befinner sig i en återhämtningsfas Något dämpade tillväxtutsikter i de framväxande ekonomierna

Prognosen för Sverige: Gradvis återgång Svensk ekonomi utvecklades svagt under helåret 2013 men starkare mot slutet av året Tillväxten blir högre framöver Svensk export växer långsammare jämfört med tidigare återhämtningar Konsumtion och investeringar ökar 2014 och 2015

Förutsättningar för högre tillväxt Bidrag till BNP-tillväxt 2012-2015. Procentenheter respektive procentuell förändring 4 3 2 1 Offentlig konsumtion Hushållens konsumtion Lager 0 Investeringar -1 Nettoexport -2 BNP -3 12 13 14 15 Källa: SCB och egna beräkningar

Prognosjämförelser BNP-tillväxt Arbetslöshet 2014 2015 2014 2015 FiD 2,7 3,3 7,7 7,3 FiD, kal.korr. 2,8 3,0 Konjunkturinstiutet (26/3) 2,6 3,2 7,9 7,3 Riksbanken (13/2) 2,4 3,6 7,8 7,2 IMF (8/4) 2,8 2,6 8,0 7,7 EU (25/2) 2,5 3,3 7,7 7,3 OECD (19/11) 2,3* 3,0* 7,8 7,5 ESV (3/4) 2,4 3,1 7,9 7,4 Swedbank (8/4) 2,8 2,9 7,9 7,4 Nordea (12/3) 2,8 2,5 7,9 7,6 SEB (11/2) 2,5 3,2 7,7 7,0 Handelsbanken (5/12) 3,1 2,6 7,9 7,7 Svenskt näringsliv (5/2) 2,5 3,4 7,7 7,3 LO (19/11) 2,3 2,6 8,0 8,0 Anm.: Prognosdatum inom parentes * Kalenderkorrigerad

Italien Finland Nederländerna Portugal Spanien Frankrike Belgien Danmark Österrike Tyskland Storbritannien Irland Grekland Sverige 3,5 3,0 2,5 Svensk tillväxt hög i internationellt perspektiv 2014 2015 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Källa: EU-kommissionens vinterprognos 2014

Svensk ekonomi har visat motståndskraft Sverige gick in i krisen med stora överskott Regeringens reformer har stöttat tillväxten under krisen Välfärden har värnats Sverige har bland Europas starkaste offentliga finanser

Sverige Nederländerna Finland Belgien Österrike Danmark Tyskland Irland* Frankrike Italien Storbritannien Grekland Portugal Spanien Sverige Nederländerna Danmark Finland Österrike Tyskland Frankrike Spanien Belgien Irland Storbritannien Portugal Italien Grekland Ett samhälle som håller ihop Ojämlikhet i inkomstfördelningen, Gini-koefficient 0,25 0,25 0,26 0,27 0,28 0,28 0,28 0,30 0,31 0,32 0,33 0,34 0,35 0,35 Andel av befolkningen med låg materiell standard. Procent 1,3 2,3 2,8 2,9 4 4,9 5,3 5,8 6,5 7,8 7,8 8,6 14,5 19,5 Källa: Eurostat, data avser 2011 utom Irland som avser 2010 Källa: Eurostat, data avser 2012 utom Irland som avser 2011

Tid att stärka skyddsvallarna Stora överskott innan krisen en viktig förklaring till att Sverige klarat krisen bättre än de flesta jämförbara länder Tillbaka till överskott avgörande för att också vid nästa kris kunna skydda jobb och välfärd Överskottmålet bör ligga fast under kommande mandatperiod

Sverige Danmark Finland Österrike Nederländerna Tyskland Storbritannien Frankrike Spanien Belgien USA Irland Portugal Italien Grekland Sårbar omvärld ger ökat behov av skyddsvallar för att möta nästa kris Offentliga sektorns bruttoskuld 2014. Procent av BNP 93 96 99 100 105 120 127 134 177 60 74 75 77 41 42 Stapeldiagrammet visar EU15 utom Luxemburg. Källor: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens vinterprognos februari 2014 (övriga)

Sverige Danmark Finland Österrike Nederländerna Tyskland Storbritannien Frankrike Spanien Belgien USA Irland Portugal Italien Grekland Sårbar omvärld ger ökat behov av skyddsvallar för att möta nästa kris Offentliga sektorns bruttoskuld 2014. Procent av BNP 93 96 99 100 105 120 127 134 177 EU15 2000: 63% 41 42 60 74 75 77 Stapeldiagrammet visar EU15 utom Luxemburg. Källor: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens vinterprognos februari 2014 (övriga)

Sverige Danmark Finland Österrike Nederländerna Tyskland Storbritannien Frankrike Spanien Belgien USA Irland Portugal Italien Grekland Sårbar omvärld ger ökat behov av skyddsvallar för att möta nästa kris Offentliga sektorns bruttoskuld 2014. Procent av BNP 93 96 99 100 105 120 127 134 177 EU15 2008: 65% EU15 2000: 63% 41 42 60 74 75 77 Stapeldiagrammet visar EU15 utom Luxemburg. Källor: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens vinterprognos februari 2014 (övriga)

Sverige Danmark Finland Österrike Nederländerna Tyskland Storbritannien Frankrike Spanien Belgien USA Irland Portugal Italien Grekland Sårbar omvärld ger ökat behov av skyddsvallar för att möta nästa kris Offentliga sektorns bruttoskuld 2014. Procent av BNP EU15 2014: 93% 93 96 99 100 105 120 127 134 177 EU15 2008: 65% EU15 2000: 63% 41 42 60 74 75 77 Stapeldiagrammet visar EU15 utom Luxemburg. Källor: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens vinterprognos februari 2014 (övriga)

Omvärlden möter nästa kris från svagare position med höga skulder Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld. Procent av BNP USA 104,8 Japan 191,8 244,9 62,0 62,5 73,3 140,1 118,3 53,0 67,0 1990 1998 2000 2008 2014 1990 1998 2000 2008 2014 EZ 95,9 Storbritannien 93,4 72,8 69,2 70,1 33,0 45,8 40,5 51,9 Uppgift saknas 1990 1998 2000 2008 2014 1990 1998 2000 2008 2014 Källa: EU-kommissionen (AMECO). Siffrorna för 2014 är en prognos

2015 och framåt: Ny fas i finanspolitiken När tillväxten gradvis väntas stiga, sysselsättningen öka och arbetslösheten dämpas, avtar behovet att stötta återhämtningen Politiken 2015 och framåt inriktas på att vända underskott till balans och överskott Detta kräver att alla reformerna för nästa år är fullt finansierade, krona för krona

Offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor och procent av BNP 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Finansiellt sparande, mdkr -26-49 -59-13 7 30 56 Finansiellt sparande, % av BNP -0,7-1,3-1,6-0,3 0,2 0,7 1,2

Politikens inriktning Ansvarsfull ekonomisk politik med starka offentliga finanser Värna arbetslinje för fler i jobb Återupprätta kunskapslinjen Trygghet och sammanhållning

Finansiering av reformer Begränsat avdrag för privat pensionssparande Slopad gruppregistrering till mervärdesskatt Höjd fordonsskatt för lätta fordon Höjd skatt på öl, vin och sprit Höjd tobaksskatt

Den ekonomiska vårpropositionen: Mer kunskap och fler lärare Tioårig grundskola inkl. förlängd skolplikt 1 år Lågstadielyft: Mindre grupper, fler speciallärare Ökad undervisningstid i matematik i åk 7-9 Förstärkt sommarskola och läxhjälp Fler platser på lärarutbildningen - total ökning ca 9 000 platser till 2018 Examenspremie för lärare i matematik, teknik och NO

Den ekonomiska vårpropositionen: Reformer för fler bostäder Effektivisera plan- och byggprocessen Förenklingar i plan- och bygglagen Gemensamma byggregler inga kommunala särregler Krav på kommunal markanvisningspolicy Fler bygglovsbefriade åtgärder Samordnade bullerregler Mindre regelbörda för små lägenheter Nya strandskyddsregler

Finansiell stabilitet - Helt centralt för en välfungerande samhällsekonomi - Sverige har en stor och välutvecklad finansiell sektor - Men det innebär även risker.

En finanskris hotar jobb och välfärd på både kort och lång sikt BNP-utveckling före och efter en kris, samt trend (streckad linje) Eurozonen 2000-tal Japan 1990-tal Sverige 1990-tal Källa: Finansdepartementet och Reinhart & Rogoff, 2010

Utmaning: Stor svensk finansiell sektor Bankernas tillgångar som andel av BNP Källa: Riksbanken

Utmaning: Hushållens höga skuldsättning Skuld i procent av disponibelinkomst Källa: Riksbanken

Regeringens reformer Stärkt tillsyn Högre kapital- och likviditetskrav Förslag på extra kapitalbuffertar Förslag på tuffare sanktioner och tak för bonus

Regeringens reformer (forts) Golv för bankernas riskvikter på bolån Tydligare ansvarsfördelning och finansiellt stabilitetsråd Bolånetak och sundare amorteringskultur

Inriktning för att stärka den finansiella stabiliteten ytterligare Stärka bankernas egna kapital Minska likviditetsrisken i det finansiella systemet Motverka riskerna med hög skuldsättning och stigande huspriser

Avslutning Stabilare återhämtning i omvärlden, hushållen dragloket i Sverige Finanspolitiken in i en ny fas tillbaka till överskottsmålet Reformer för ett starkare Sverige fortsätter, men fr o m 2015 full finansiering krona för krona