Storstadsprojektet Norra Sorgenfri. Grupp 3 Fp04 BTH ht07

Storstadsprojektet Norra Sorgenfri Grupp 3 Fp04 BTH ht07

Gruppmedlemmar Philip Cedergren Emma Larsson Johan Nilsson Hanna Roxhage Anna Steinwandt 2

Innehållsförteckning Bakgrund 4 Introduktion till uppgiften 4 Utgångspunkter och visioner 4 Mål med projektet 4 Planförutsättningar 6 Norra Sorgenfris historia 6 Befintliga förhållanden 6 Befolkning och bostäder 7 Intilliggande områden 7 Centrumbildning och service 8 Kultur och utbildning 8 Grönstruktur 9 Infrastruktur 10 Mark- och miljöintressen 13 Parkeringar 46 Kollektivtrafik 47 Utbyggnad och etapper 47 Exploatering 48 Konsekvenser 50 Planens konsekvenser 50 Lynch-analys efter planförslaget 50 Källor 54 Analys 16 Introduktion till analysen 16 Kevin Lynch-analys 16 Stadskaraktärsstudie 17 Förhållningssätt till framtida stadskaraktär inom planområdet 20 Kvarterens historia 23 Förhållningssätt till bevarandevärda byggnader inom planområdet 27 Förslaget 30 Planen och kvartersindelning 31 Delområden 33 Industriplan 36 Stråket Industrigatan 39 Badtorget 42 Pendelstation 44 Förtätning och flexibel bebyggelse 44 Grönska 45 Kreativitet 45 Gång- och cykelvägar 45 3

Bakgrund Introduktion till uppgiften Arbetet är framtaget inom kursen Planering i storstad vid institutionen för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola. I kursen har vi fått en övergripande introduktion till staden Malmö och rådande planeringssituation. Utifrån detta har vi fått möjlighet att välja ett område i staden att studera närmare. Vi valde att arbeta fram ett förslag för industriområdet Norra Sorgenfri. skapa platser för vistelse och attraktioner som lockar människor. Det ska även finnas en pendelstation i området för att integrera andra delar av Malmö. Utgångspunkter och visioner Valet av Norra Sorgenfri beror på att området har flera kvaliteter. Området ligger centralt i ett expanderande Malmö, har en rutnätsstruktur med de stora kvarter och det platta landskapet ger möjlighet till en flexibel utformning av ny bebyggelse. Norra Sorgenfri är idag relativt glest bebyggt vilket skapar goda förutsättningar för att kombinera nyexploatering med bevarande och utveckling av befintlig bebyggelse. Efterfrågan på mark för nya etableringar är stor i Malmö och Norra Sorgenfri erbjuda plats för nya stadsnära verksamheter. Våra utgångspunkter för arbetet har främst varit att; Bryta upp befintlig kvartersstruktur och skapa mindre enheter Förtäta befintlig bebyggelse. Ge mer plats för människan Öka trygghet och säkerhet Ny grönska för att mjuka upp industrikänslan Skapa stimulans för den konstnärliga förmågan Bygga vidare på den brokighet som finns i området Mål med projektet Vi vill skapa en blandad stadsdel med utrymme för boende, kontor, tillverkning och handel. Området ska fungera som en koppling mellan Malmös östra och västra delar. Bebyggelsen ska vara flexibel och det ska finnas alternativa grönytor. Vidare vill vi underlätta för spontana möten genom att 4

5 Planförutsättningar

Planförutsättningar Norra Sorgenfris historia Norra Sorgenfris historia börjar som delvis uppodlad betesmark där det låg både större och mindre gårdar fram till slutet av 1800-talet. Strax nordost om området, runt koloniträdgården Zenit, låg på denna tiden även en av Malmös galgbackar. Rutnätsstrukturen med Industrigatan och Östra Farmvägen har sitt ursprung i de äldre odlingskvarteren och tidiga landsvägar. Under 1800-talet tillkom parallellvägar som delade in marken i de stora, rektangulära kvarter som ännu avspeglas i stadsplanen. Det dröjde dock fram till 1903 innan gatunätet fastlades av stadsplaneingenjör Anders Nilsson. Mönstret följde då den gamla indelning, med undantag av Nobelvägen som var en helt ny vägdragning. Större delen av Norra Sorgenfri var så kallade stadsägor och ägdes av staden. Detta resulterade i att flera allmänna institutioner etablerades i området. Bland annat byggdes stadens gasverk här i slutet av 1890-talet och i början av 1900-talet anlades spårvägsstationen i kvarteret Spårvägen. I området låg även stadens materialgård. I kvarteren omkring Norra Sorgenfri växte det kring sekelskiftet, 1800-1900-talet, fram nya verksamheter och det byggdes i stor utsträckning tät kvartersstad för bostadsändamål. I kvarteret Katrinelund inrättades mot slutet av 1800-talet ett barnhem. Norr om kvarteret Spårvägen etablerades Malmö arbetsinrättning som senare kom att bli Värnhems sjukhus. S:t Pauli mellersta kyrkogård anlades och S:t Pauli södra kyrkogård anlades några år in på 1900-talet. I öster drogs Kontinentalbanan 1898, som var av stor betydelse när industrier senare etablerades i Norra Sorgenfri. I samband med detta drogs även ett stickspår till gasverket utmed Industrigatans södra sida. Under 1910-talet tog industrietableringarna fart på allvar Kvarteren med fastighetsindelning och Norra Sorgenfri utvecklades och bebyggdes därefter relativt snabbt. Det fanns bland annat en läderfabrik, kvarnstensfabrik och kemisk- och farmaceutisk industri. Men det tillverkades även cigarrlådor, korvskinn och räknemaskiner i området. Under mitten av 1930-talet var de östligaste kvarteren i området fortfarande nästintill obyggda. Det dröjde till slutet av 1940-talet innan nästan hela området hade tagits i anspråk och då också utgjorde arbetsplats för en stor del av Malmös invånare. I samband med bygget av Apoteket i kvarteret Spiralen under mitten av 1980-talet och Malmö Energis kontor, nuvarande Eon, 1990 blev området i stort sett fullbebyggt. Efter det har det gjorts flera större rivningar vilket skapat tomma ytor utan funktion och användning. Befintliga förhållanden Gällande planer med bestämmelser Gällande plan för området är aktualiseringen av Malmös översiktsplan från 2005. Planområdet är i översiktsplanen 6 betecknat dels som bostäder/service i den nordvästra och mittersta delen, dels som service/småindustri i den östra delen. Den sydvästra delen, kvarteret med Eon, är betecknat som industri. Nuvarande verksamheter och markanvändning Norra Sorgenfri är ett industriområde och den nuvarande verksamheten inom planområdet är i största grad småindustri. I områdets nordvästra del finns idag Skånetrafikens bussgarage som tar upp hela kvarteret Spårvägen. Sommaren 2008 kommer dock denna verksamhet att flytta. Söder om detta kvarter finns Eons huvudkontor och två gasklockor. Gasklockorna kommer dock att tas bort någon gång under 2011-2012. Detta kvarter innehåller även mindre verksamheter, så som Elektro Sandberg. I planområdets norra mitt finns ett antal verksamheter inkvarterade i några olika fastigheter, bl.a Migrationsverket och UBA, som arbetar med glasade metallkonstruktioner och glastak. Flera av fastigheterna har ett blandat innehåll t.ex. en Kung-Fu klubb och ett Förlagshus. Kvarteret inne-

håller också Antpac, som arbetar med förpackning, en bensinstation samt en rivningstomt längs Industrigatan. Det centrala kvarteret av Norra Sorgenfris södra del, kvarter Brännaren, innehåller också en salig blandning av olika verksamheter och småindustri samt en bensinstation. Även detta kvarter har en stor rivningstomt som sträcker sig längs med Industrigatan. Planområdets nordöstra del är en del innehållandes Apoteket AB Produktion & Laboratorie, Sorgenfris Företagshus och ateljékollektivet Addo samt en fastighet med blandade verksamheter bl.a. kontor. I den sydöstra delen av Norra Sorgenfri finns ytterliggare verksamheter och småindustri blandat i olika fastigheter. Här finns diverse bilmekaniker, en biltvätt och en gammal korvskinnsfabrik, AB Tripasin, som inte har något specifikt innehåll i nuläget. Markägoförhållanden och fastighetsindelning Norra Sorgenfri har en sammanlagd tomtareal av ca 30 hektar. Inom planområdet finns det ett trettiotal olika fastighetsägare, vilket ger Norra Sorgenfri en mycket brokig fastighetsägarstruktur. Kommunen äger mark tillhörande kvarteret Spårvägen med bussgaraget i nordväst samt all gatumark. Vidare finns det mark i de sydöstra kvarteren, Grytan och Ugnen, som är kommunägd upplåten med tomträtt. Befolkning och bostäder Malmö är mentalt uppdelat i en väst- och en östdel, där Kontinentalbanan mer eller mindre utgör gränsen och barriär mellan befolkningen i de olika stadsdelarna. Planområdet Norra Sorgenfri ligger på gränsen mellan dessa två halvor av staden. Norra Sorgenfri och Centrum Planområdet Norra Sorgenfri ligger i stadsdelen Centrum, precis på gränsen mot Rosengård och Södra Innerstaden. I stadsdelen Centrum finns cirka 40 000 invånare, men inom planområdet finns inga bostäder. Centrum förväntas växa med 13 000 invånare fram till 2013. Redan nu har utvecklingen utmärkt sig genom en stor inflyttning av förstagångsboende och äldre. I nuläget har stadsdelen Centrum ca 23 500 bostäder, varav 72 % är hyresrätter som till största delen är privatägda, resten är till största delen bostadsrätter. Bostadsutbudet i stadsdelen präglas av små bostäder, 55 % av beståndet är en- eller tvårummare. Invånarna i Centrum har en lägre medelinkomst än resten av Malmö. Detta beror delvis på en stor del ensamhushåll och studenter. I Kvarteret Rönnen, precis norr om planområdet, ligger ett stort studentkomplex. I Centrum har 54 % av befolkningen eftergymnasial utbildning, vilket är mer än Malmö som helhet. 7 Intilliggande områden Södra Innerstaden I Södra Innerstaden bor ca 32 000 invånare, en tredjedel av dessa är mellan 20 och 30 år vilket gör stadsdelen till stadens yngsta. Nästan 70 % av bostäderna i stadsdelen är en- eller tvårummare och mer än 50 % av bostäderna är byggda innan 1940. Mer än hälften av bostäderna är hyresrätter, varav de flesta privatägda, och stadsdelen har även ett större utbud av bostadsrätter än i Centrum, ca 40 %. I Södra Innerstaden har en relativt stor andel av befolkningen utländska bakgrund. Över 50 % har en eftergymnasial utbildning, men arbetslösheten är hög, troligen för att många boende i stadsdelen är studenter. Rosengård Det bor ungefär 21 000 invånare i Rosengård, majoriteten har utländsk bakgrund. Området består till största delen av höghus från 60- och 70-talen och kommunalt ägda hyresrätter är den vanligaste upplåtelseformen. Den norra delen av Rosengård som gränsar mot Norra Sorgenfri består av kyrkogård och Emilstorp industriområde. I Rosengård har färre eftergymnasial utbildning, men på många boende saknas uppgifter. Stadsdelen har Malmös högsta arbetslöshet. Man kan anta att det finns invånare med utbildning från andra länder som inte syns i statistiken. Kirseberg Kirseberg är en av Malmös äldsta arbetarförstäder med ca 14 000 invånare, de flesta i arbetsför ålder. Andelen med utländsk bakgrund är lägre än i Malmö som helhet. Majoriteten av bostäderna är bostadsrätter och ungefär 20 % av hushållen i området är småhus. Största delen av invånarna har en gymnasial utbildning, medan högre studier är mindre vanligt än i Malmö som helhet. Området Håkanstorp är den del av Kirseberg som ligger närmst planområdet och det består huvudsakligen av flerfamiljsfastigheter.

Centrumbildning och service I Norra Sorgenfri finns i nuläget ingen centrumbildning då området varit och fortfarande är ett industriområde. Detaljhandeln och serviceutbudet inom planområdet är i det närmaste obefintligt. Vid korsningen Celsiusgatan/Östra Farmvägen, precis utanför områdets norra kant, finns livsmedelskedjan Willys, som lockar många från de intilliggande kvarteren. Nordväst om planområdet ligger Värnhem med ett betydande utbud av handel och service, på ca 10-15 minuters gångavstånd. I anslutning till Värnhemstorget bygger man just nu ett upplevelsecentra som kommer att gå under namnet Stadens entré. Detta centra kommer att innehålla butiker, biografer och restauranger mm. Från Norra Sorgenfri in till Malmö city är det ca 1,5 km. Sydost om planområdet ligger Rosengård, vars centrum har ett betydande handels- och serviceutbud, ca 1,5-2 km från planområdet. Kultur och utbildning I Norra Sorgenfri finns idag konstnärsateljéer i den gamla Addofabriken. Söder om kyrkogården, längs Föreningsgatan ligger Konsthögskolan i Malmö, tillhörande Lunds universitet. Kvarnby folkhögskola, med grund i arbetar- och kvinnorörelsen, ligger precis i planområdets västra kant. Inom planområdet finns det ingen förskola eller skola, men i omkringliggande kvarter och stadsdelar finns både förskola, grundskola och gymnasium. På de flesta platser är för- och grundskola samlad. En utbyggnad av planområdet kräver fyra nya förskolor inom området för att täcka behovet av förskoleplatser. Ett stadsdelsbibliotek finns norr om planområdet, i stadsdelen Kirseberg, och inne i centrum finns stadsbiblioteket, ca 20 minuters promenad. Gul: Grundskola Orange: Gymnasie Röd: Eftergymnasialt 8 Addofabriken - konstnärscentrum Rörsjöskolan åk 6-9

Kartan, från Malmö Grönplan 2003, visar andelen grön yta inom planområdet. Grönstruktur Norra Sorgenfri gränsar i söder mot Malmös stadskyrkogård och norrut mot bebyggelse av typen stad i park, och ligger inbäddat i ett grönt område. Inom själva planområdet saknas dock grönska då det är ett industriområde. De gröna ytor som finns är rivningstomter och inhängnade verksamhetsytor. Större delen av områden klassificeras som gråyta med mindre än fem procent grönyta. Riktvärden enligt Malmö Grönplan 2003: Gröning: 1-5 hektar, max 500 meter från bostad, max 3000 bilar/dygn, max 50 km/h Grannskapspark: 1-5 hektar, max 500 meter från bostad, max 3000 bilar/dygn, max 50 km/h Stadsdelspark: 5-10 hektar, max 1 km från bostad, max 8000 bilar/dygn, max 50 km/h Enligt en bristanalys, från Grönplan 2003, är Norra Sorgenfri ett område med stora brister inom tre kategorier av grönytor; gröning, grannskapspark samt stadsdelspark. En gröning beskrivs som en liten offentlig grönyta i närheten av bostaden som också kan fungera som en grön mötesplats i stadsmiljön. En grannskapspark definieras som en liten park i närheten av bostaden som kompletterar de mindre gröna ytorna i bostadens närhet. Grannskapsparken har en viktig social funktion. En stadsdelspark är en medelstor, mångfunktionell park som fungerar som stadsdelens viktigaste gröna målpunkt. Stora delar av västra och mellersta planområdet har mer än 300m till gröning, 500m till grannskapspark och 1000m till stadsdelspark. Detta är för långa avstånd. I den allra östligaste delen är det bara för långt avstånd till en stadsdelspark. 9 Kartan visar avståndet till de tre kategorierna grönyta, ju mörkare färg desto längre avstånd. Grönplanen visar dock inga brister i avståndet till stadspark samt större natur- och rekreationsområden, och dessutom fyller St Pauli kyrkogård vissa rekreativa värden. I Grönplanen föreslås en större grönyta inom området samt ett större grönt horisontellt stråk i områdets södra del, som innefattar kyrkogårdarna, för att tillgodose behovet av grönska. Stråket kallas Bulltoftastråket.

Industrigatan Industrigatan är den enda vägen som går rakt igenom hela planområdet från centrum och under kontinentalbanan vidare ut till Inre ringvägen. Det är en bred och rak gata som tidigare har innehållit industrispår. Delen närmst centrum, väster om Nobelvägen, hade 2006 cirka 8000 fordon om dagen medan Industrigatans östra del hade strax över 7000. Anslutningsvägar Från Nobelvägen och Dalaplan kommer man till Mobilia och Malmös södra infart på Trelleborgsvägen. Där når man sedan båda ringvägarna och Öresundsbron. Norra Sorgenfri ligger nära många kommunikationer i Malmö. Förutom Nobelvägen som ansluter från den norra infarten finns Inre ringvägen som ligger öster om området. Inre ringvägen nås från Sallerupsvägen som knyter an på Nobelvägen cirka 400 meter norr om området. Söderut längs Nobelvägen ansluter Amiralsgatan, som även den är en av Malmös större vägar. Den går ända från centrum, genom Rosengård ut till Inre ringvägen. Under 2003 körde cirka 23 000 fordon på Amiralsgatan varje dag. Vägstrukturen. Ju mörkare färg desto högre trafikbelastning Svart: Kontinentalbanan Infrastruktur Vägar Inom planområdet dominerar två vägar, den stora Nobelvägen i nordsydlig riktning och Industrigatan i östvästlig. Kopplingar till större vägar finns inte inom själva området men kopplas på strax utanför. Gatustrukturen inom planområdet är rutnätsformade industrikvarter, till storleken ungefär så stora som fyra kvarter ur stenstaden. Nobelvägen Nobelvägen är en av Malmös största vägar i den centrala staden. I nuläget är Nobelvägen en fyrfilig väg, men har tidigare varit utformad med trädkantning och cykelbana i mitten. Den sträcker sig från C-ringen vid Malmös norra infart till Dalaplan i söder. Vägen fungerar som en viktig genomfart och binder ihop flera stadsdelar. Detta medför att vägen är väldigt vältrafikerad, på sträckan i vårt planområde passerade det under 2006 drygt 23 000 fordon om dagen. Korsningen Nobelvägen/Industrigatan är reglerad med ljussignaler och en punkt på den annars mycket raka Nobelvägen där trafiken stannas upp. 10 Industrigatan

Gång- och cykelvägar (streckade är ej skilda från körbanan) Gång och cykel Malmö har en relativt stor andel som reser med cykel och till fots, tillsammans utgör dessa ungefär 35 % av allt resande. När det gäller resor till och från arbete är siffran cirka 40 %. Malmö har ett mycket väl utbyggt gång- och cykelnätverk som omfattar mer än 400 km cykelbana och 1900 km gångbana. Utöver detta finns ambitiösa planer på att ytterligare förtäta detta nät. Inom planområdet finns gång- och cykelbana längs Industrigatan (öst-väst) och längs Östra Farmvägen (nord-syd) Vidare finns gång- och cykelbana även i nord-sydlig riktning från Industrigatan längs kontinentalbanan och igenom områdets sydöstra kvarter. Dessa banor knyter an till Malmös övergripande cykelnät och det går att ta sig mot centrum och i nordsydlig riktning utan att behöva använda samma körbana som bilar. Öster om kontinentalbanan övergår gång- och cykelbanan i cykelbana i gatan. Källa: Parkeringsnorm för cykel och bil i Malmö 11 Parkering för bil och cykel I dagsläget är större delen av parkeringen i området löst på tomtmark, eftersom Norra Sorgenfri fortfarande är ett industriområde med mycket plats på fastigheterna. En större privatägd parkering finns vid Willy:s norr om planområdet på Östra Farmgatan. Dock finns ingen större kommunalägd parkeringsplats i Norra Sorgenfri på grund av bristande underlag och det faktum att kommunen äger mycket lite mark i området. Malmö kommun har tagit fram ett styrdokument som hanterar parkeringsfrågor, Parkeringsnorm för cykel och bil i Malmö. Dokumentet delas in cykel- och bilparkering och för var och en av dessa finns en policy, vad man vill uppnå, och en norm, hur man ska uppnå det. Parkeringspolicy: Bil Parkeringspolitiken skall Öka tillgängligheten institutioner och näringsliv i stadens centrum Minska biltrafikens omfattning framförallt i innerstaden och nybyggda områden Tillgodose parkeringsbehovet i första hand för boende, i andra hand för besökande och i tredje hand för sysselsatta Innerstadens parkering ska i första hand användas för boendeparkering samt besöks- och kundparkering, främst i p-hus och på tomt mark. Söktrafiken ska minskas genom reducering av kantstensparkering och utbyggnad av p-hus och p-ledssystem. Pendlarparkering ska etableras i anslutning till kollektivtrafikstråk. Strategier ska tas fram att lösa parkeringsbehovet för nya stadsdelar t.ex. Västra Hamnen, där utbyggnad sker under lång tid och parkeringsbehovet är stort i början men minskar på sikt. Bilparkering ska utformas med hänsyn till befintlig stadsmiljö och ett estetiskt tilltalande sätt och enligt gällande miljökvalitetsnormer.

Parkeringsnorm: Bil Grundtanken i parkringsnormen är en bil = en bilplats. Det innebär att alla som äger en bil ska kunna ha en parkeringsplats inom ett vettigt avstånd, det för att främja valfriheten. I praktiken innebär detta att staden har delats in i olika zoner där man vid nyexploaterings ska tillgodose en viss mängd parkering. Zonerna baseras till största delen på hur nära centrum man befinner sig, ju närmre man är desto mindre bil och mer cykel planerar man efter. Siffrorna är baserade på nyproduktion det senaste decenniet, där antalet parkering har legat mellan 400-500 platser per 1000 invånare. Norra Sorgenfri ligger i den inre delen av Malmö som betecknas som Zon A och Zon 1 i styrdokumentet. Det som är applicerbart i detta område är. Flerbostadshus: 0,8 platser/lgh+0,1 plats för besökande Enfamiljshus (t.ex. radhus och villa): Enskildparkering 2 platser/hushåll Gemensam parkering 1,5 platser/hushåll + 0,1 plats för besökande Studentboende: 0,2 platser/lgh Näringsliv: 0,2 platser/anställd Kontor: 8 platser/1000 m2 Handel: 3 platser/1000 m2 Industri: 3 platser/1000 m2 Biograf/Teater: 50 platser/1000 m2 Sport- och idrottsanläggning: 0,2-0,4/1000 m2 för användare + 0,1-0,3 platser/1000 m2 för besökare 2-3 % av parkeringsplatserna ska vara handikappsanpassade. Parkeringspolicy: Cykel Varje fastighets behov av cykelparkering ska i första hand lösas på tomtmark. Cykelparkering ska placeras så nära målpunkten som möjligt, för att erhålla kortast möjliga gångavstånd. Stora målpunkter såsom buss- och järnvägstationer, affärscentra utanför gågatusystemen samt utbildningslokaler bör ha cykelparkering i direkt anslutning till entréerna. Cykelparkering ska inordnas i stadsmiljön med gaturummets förutsättningar som grund. Cykelparkering bör utformas på ett sätt som erbjuder tillräckligt antal cykelplatser och ger ett inbjudande intryck. Cykelparkering ska utformas på ett sätt som minimerar stöldrisken och om möjligt ger väderskydd. Parkeringsnorm: Cykel Precis som för bil finns det angivet hur många platser som ska finnas för cyklar. Här ligger Norra Sorgenfri inom Zon A och det som gäller för denna zon är: Flerbostadshus: 2,5 platser/lgh Studentboende: 1,5 platser/lgh Näringsliv: Kontor: 18 platser/1000 m2 Handel: 30 platser/1000 m2 Industri: 6 platser/1000 m2 12 Järnväg och godstrafik Malmö är en av norra Europas största transportpunkter där mycket gods passerar på väg till och från kontinenten. Det mesta av trafiken körs på Yttre ringvägen, förbi Malmö, men transporter på järnväg ökar. Precis i den östra gränsen av planområdet löper Kontinentalbanan (se karta sid. 10), som fungerar som Malmös inre godsspår. Enda sättet att korsa den från Norra Sorgenfri är via nedsänkningen av Industrigatan. Det finns fortskridna planer på att omvandla godsspåret till ett pendelspår och låta godset gå på ett spår utanför staden. Pendeln ska i sådana fall svänga mellan Hyllie och Malmö central och ett flertal pendlarstopp ska placeras längs sträckan. Centrala Malmö innefattas av en miljözon för tunga transporter, som innebär begränsningar i hur stora fordon som får sköta transporterna och att de som gör det ska vara miljöcertifierade. Zonen sträcker sig från Västra Innerstaden till Kontinentalbanan och från Norra kanalen till Södra Innerstaden. Undantaget från denna zon är planområdet, Norra Sorgenfri och Sofielunds industriområde, som annars hade innefattats av zonen.

Mark- och miljöintressen Källa: Skånetrafiken Kollektivtrafik Det går två busslinjer igenom Norra Sorgenfri, båda i nordsydlig riktning. Dessa linjer är nummer 3 och 31. Linje 3 är Malmös ringlinje, som trafikerar de centralare delarna av staden, vars hållplats i Norra Sorgenfri är Celsiusgården vid korsningen Celsiusgatan/Nobelvägen. Linje 31 går från Centralen, även frånvästra Hamnen, ut till Elisedal, via Rosengård. Bussen stannar i planområdet vid korsningen Industrigatan/Östra Farmvägen. Väster och norr om planområdet går linje 6 österut. Ca en kilometer söderut går linje 5 österut via Rosengård. Cirka 500 meter norr om planområdet ligger Värnhemstorget som är en av Malmös kollektivtrafiksknutpunkter. Från Malmö central går både Sverigetrafiken, Öresundståg och Pågatåg till resten av Skåne och Danmark. Buller Buller i bostäder från industri behandlas i Miljöbalken (MB). Enligt miljöbalken kan både fastighetsägaren och verksamhetsutövaren tvingas att vidta åtgärder om det finns risk för att olägenheter för människors hälsa eller miljön uppstår. Fastighetsägaren/verksamhetsutövaren kan också föreläggas att utföra och bekosta bullermätningar och utredningar om tillsynsmyndigheten anser att det är nödvändigt. Enligt balken ställs även krav på försiktighetsmått för att förebygga olägenheter. När man mäter buller på fastigheter används Socialstyrelsens Allmänna Råd som innefattar riktvärden för buller. Eftersom Norra Sorgenfri är ett industriområde som är i bruk gäller riktvärden för externt industri buller dessa säger: Externt industribuller Bostäder, rekreationsytor, utbildningslokaler och vårdlokaler Arbetslokaler för ej bullrande verksamhet Dagtid Kl 07-18 Ekvivalentnivå Kvällstid Kl 18-22 Ekvivalentnivå 50 dba 45 dba 13 Nattetid Kl 22-07 Ekvivalentnivå (max) 40 (55) dba 60 dba 55 dba 50 (-) dba Vad det gäller bullerstörningar från transporter, är det främst Nobelvägen och Kontinental-banan som utgör de största bulleralstrarna. Enligt Vägverket ska bostäder ha en ekvivalensnivå om 30 dba från vägar, max 45 dba nattetid och 55 dba vid fasaden. Samma värden gäller för utbildnings- och vårdlokaler. När det gäller verksamheter ska ekvivalensnivån inomhus inte överstiga 40 dba. Föroreningar och skyddsavstånd I planområdet finns ett par verksamheter som vid en exploatering bör undersökas närmare för att avgöra om dessa har förorenat marken. I kvarteret Verket ligger E.ONs gasklockor som ska avvecklas 2011-2012. Boverket rekommenderar ett skyddsavstånd på 200 meter till gasklockor. I det sydöstra hörnet av Kvarteret Brännaren ligger en bensinmack som kommer kräva sanering av marken vid en avveckling. Likaså ligger en bensinmack i sydöstra hörnet av Kvarteret Smedjan. Boverket och Räddningsverket rekommenderar ett riktvärde på skyddsavstånd på 100 meter vid bensinstationer. Kvarteret söder om Norra Sorgenfris östliga del består av två läkemedelsföretag som vid brand eller läckage skulle kunna sprida föroreningar.

14

15 Analys

Analys Introduktion till analysen För att bilda oss en uppfattning om vilka kvaliteter som finns i Norra Sorgenfri har vi gjort en inventering på plats samt använt oss av en byggnadsantikvarisk utredning, framtagen speciellt för området. Analyserna är gjorda för att ge en klarare bild av de kvaliteter och brister som finns i den befintliga kvarterstrukturen och dess bebyggelse. Nedan kommer en klassisk Lynchanalys och på den följer en genomgång av de bebyggelsestrukturer som finns runt omkring Norra Sorgenfri. Avslutningsvis går vi igenom kvarter för kvarter för att bättre bilda oss en uppfattning av byggnaders ålder och funktion. Kevin Lynch-analys Kevin Lynch s analysmetod utgår från hur stadslandskapet är uppbyggt och hur det ser ut. Landskapet analyseras utifrån olika strukturer, riktningar och element som barriärer, landmärken, knutpunkter, stråk, landskapsrum och utblickar. Först har vi tittat på hur området ser ut i nuläget och senare i dokumentet har vi jämfört med hur området kommer att uppfattas efter vårt planförslag. Barriärer kan beskrivas som linjära element vilka uppfattas som gränser mellan två områden. Barriärer kan även fungera som stråk beroende på vilket perspektiv man utgår ifrån. Vi har kunnat urskilja två stora barriärer i Norra Sorgenfri, Kontinentalbanan och Nobelvägen. Vi utesluter att de är stråk eftersom vi utgår från vårt planområde. Kontinentalbanan ligger i områdets östra del och utgör en barriär till intilliggande område. Det finns dock en planskiljd passage under järnvägen. Den starkt trafikerade Nobelvägen delar upp området i två delar och utgör en kraftig barriär. Även en del av kvarteren i Norra Sorgenfri utgör barriärer eftersom de är inhägnade och inte går att passera. Även St Pauli kyrkogård, söder om planområdet, utgör en barriär eftersom den är svår att ta sig igenom då det finns få öppningar. Landmärken är fysiska objekt som bidrar till en ökad orienterbarhet på platsen. Landmärken kan vara höga och synas på långt håll eller lokala och synas ur vissa vinklar. Turning Torso är ett tydligt landmärke som syns från Norra Sorgenfri. Även de intilliggande studentbostäderna i Rönnen syns tydligt från planområdet. Knutpunkter är strategiska punkter med intensiv användning och ofta lokaliserade där två stråk möter varandra. Det är platser dit folk färdas eller uppehåller sig. Inom planområdet finns inga knutpunkter. Däremot finns en knutpunkt i direkt anslutning till planområdet, Willys, som ligger i ett 16 kvarter bredvid. Värnhemstorget är en annan viktig knutpunkt som ligger nära området men finns inte med på kartan. Stråk är de leder vi rör oss på. Det kan t.ex. vara gator, vägar, kanaler eller järnvägar. I nuläget har vi inte kunnat urskilja något tydligt stråk i området. Gröna rum är områden med en identifierbar karaktär som är möjlig att gå in i. De gröna rum som vi identifierat är kyrkogården som har en tydlig karaktär och ligger i anslutning till området. Utblickar är siktlinjer mot ett landmärke. I området finns tydliga utblickar mot Turning Torso från Industrigatan.

Stadskaraktärsstudie Genom att titta på vilka stadskaraktärer som angränsar till planområdet kan vi ta ställning till framtida bebyggelsestruktur i Norra Sorgenfri. Studien syftar till att få en uppfattning om vilken bebyggelsestruktur, skala och utformning som är lämplig inom området. Valet står mellan att bygga vidare på befintligt mönster eller reagera och skapa ett nytt. I Malmös översiktsplan finns en kartläggning av stadens olika stadskaraktärer. Alla sju stadskaraktärer återfinns i Norra Sorgenfri med dess omgivning. Planområdet har karaktären av ett verksamhetsområde medan angränsande kvarter har en blandning av de andra stadskaraktärerna. De stadskaraktärer som beskrivs nedan är; tät kvartersstad, gles kvarterstad, grannskapsenheter, storskaliga bostadsområden, småskaliga bostadsområden, institutioner, verksamhetsområden samt gröna rum. 17

Tät kvartersstad Den täta kvartersstaden består av en sluten bebyggelse i fem till sex våningar. Det är vanligt med fasader i gult tegel med dekorativa inslag, men även putsade fasader i ljusa toner förekommer. Gårdarna är ofta små och mörka vilket gör att de allmänna platserna får stor betydelse. Bebyggelsekaraktären växte fram under 1930-talet då städerna präglades av befolkningstillväxt, industrialisering och högkonjunktur. Malmös innerstad samt stadsdelen Värnhem nordväst om planområdet är ett exempel på denna stadskaraktär. Malmö stads allmänna riktlinjer för en tät kvartersstad är att de grundläggande karaktärsdragen ska bevaras. Butiker och publika lokaler ska placeras i bottenvåningarna samt bostäder med entré från gatan eftersträvas. Tät kvartersstad Grannskapsenheter Grannskapsenheterna bildades under 1940-talet som en reaktion på funktionalismens idéer om de upplösta kvarteren. Större områden med hyreshus började byggas med en mer enhetlig utformning på byggnader och utemiljö än tidigare eftersom det nu oftast var endast en byggherre. Husen placerades fritt mot en skyddad bilfri gård. Husen vände sig ofta mot en central grönyta eller en ett butikstorg. Tanken var att stadsdelen skulle fungera som en självständig enhet med många funktioner inom närområdet samt att den lokala tillhörigheten skulle stärkas. Malmö stads allmänna riktlinjer för grannskapsenheter är att områdenas tydlighet, karaktär och sammanhållna enhet ska bevaras. Kompletteringar i form av ny bebyggelse inom områdena är normalt inte möjliga. Gles kvartersstad Den glesa kvartersstaden kännetecknas av storgårdskvarter med stora planterade gårdar där breda porthus leder in till gården. Det är en fortsättning på den täta kvartersstaden med inspiration till stadsrummets utformning från trädgårdsstaden med öppenhet och gröna rum. Den öppna bebyggelseformen har resulterat i upplösta kvarter med fristående byggnader med gräsmattor emellan. Denna stadskaraktär återfinns både i kvarter både norr och söder om planområdet. Malmö stads riktlinjer är att de grundläggande karaktärsdragen och stadsbildens sammanhållna helhet ska bevaras. Nybebyggelse och kompletteringar i den glesa kvartesstaden bör ske restriktivt utan att ta i anspråk planteringar och andra friytor. Gles kvartersstad Storskaliga bostadsområden Storskaliga bostadsområden uppfördes på 1960-talet för att stilla bostadsbristen efter inflyttningsvågen till städerna. Det skedde en hög exploatering på jordbruksmark utanför staden, ofta med parallella skivhus i åtta våningar eller mer. De stora byggnadskropparna medförd stora ytor mellan husen som bl.a. skulle rymma det ökade antalet bilar. Gaturummen var trädplanterade och i anslutning till områdena fanns ofta större parkområden. Exempel på denna stadskaraktär finns utmed Östra Färmvägen norr och söder om planområdet. Enligt Malmö stads allmänna riktlinjer ska de storskaliga stadsdelarna bevaras och utvecklas efter sin grundidé och respekt för de ursprungliga kvaliteterna. Ny bebyggelse kan komplettera den befintliga. 18

Grannskapsenheter Småskalig bebyggelse På 1800-talet, i samband med den stora emigrationen från landsbygden, växte nybyggarsamhällen upp utanför stadsgränsen. Dessa var byggda på traditionellt sätt utan några avancerade stadsplaneidéer och hade ingen myndighetskontroll. Den äldre traditionella bebyggelsen bestod av hus på 1 till 1 ½ våningar, branta tak och putsade väggar. Runt sekelskiftet blev även tegel vanligt. Ett exempel på ett nybyggarsamhälle är Kirseberg. Småskalig bebyggelse finns även öster om planområdet i utkanten av verksamhetsområdet. Enligt Malmö stads allmänna riktlinjer ska historiska samband eller sammanhang i bebyggelse eller vägsträckningar återupprättas eller förtydligas. Den traditionella bebyggelsens karaktär ska bevaras i de delar den varit reglerad. Eftersom bebyggelsen ofta saknar parkrum ska sådana nyskapas där det är möjligt. Småskalig bebyggelse Storskaliga bostadsområden Institutioner Institutionsområdena är oftast utbyggda under en lång tid och har tillkommit genom privata donationer eller genom hantverksföreningar. Institutionsbyggnaderna är oftast friliggande i ett större grönområde och har stora arkitektoniska kvalitéer. Mycket omsorg lades på omgivningarnas utformning som med tiden allt mer fick karaktären av offentliga rum. En institution som angränsar planområdet är kvarteret Rönnen i norr som byggdes som sjukhus. Enligt Malmö stads riktlinjer ska de friliggande byggnadernas kulturhistoriska värden bevaras samt den omgivande parkliknande karaktären. Stadens skolgårdar bör inte bebyggas då de utgör viktiga friytor med potential att bli en viktig del i stadens gröna nätverk Institutioner 19

Verksamhetsområden Verksamhetsområdena är belägna i stadens ytterkanter och är byggda enligt principen att skilja bostäder och arbetsplatser åt. Denna tanke om zonering uppkom kring sekelskiftet då etableringar av verksamheter började förläggas utanför staden tillsammans med nya arbetarkvarter. Tidigare var bebyggelse blandad och en och samma fastighet kunde innehålla både butiker, verkstäder, kontor och bostäder. Till definitionen av verksamhetsområdena räknas även hotell, handel, kontor, produktion, stormarknader och gallerior mm. Bebyggelsen har en fri och oftast monoton utformning och placering och områdena är anpassade efter bilen. Malmö stads riktlinjer vill främja mångfalden i bebyggelsen och ser positivt på kompletterande bostadsbebyggelse där det passar. Det är önskvärt att sambanden till omgivande bebyggelse, grönstruktur och cykelnät förstärks och knyts samman där det är lämpligt. Gröna rum Malmös vackra parker bidrog till att staden på 1930-talet även fick namnet parkernas stad. Då begreppet grundlades hade staden en stor areal parkyta per invånare. Miljonprogrammets områden ändrade på detta och Malmö har inte längre speciellt stort parkareal per invånare. Men fortfarande lever begreppet parkernas stad kvar, mycket på grund av Malmös många centralt belägna parker. Malmös parker kom till under olika tidsepoker och speglar därmed olika trädgårdsarkitektoniska stilar. St Paulis kyrkogård som angränsar till planområdet i söder är ett tydligt exempel på ett grönt rum. Parkerna kräver omsorg och omvårdnad för att de ska fortleva efter som de gröna rummen ständigt är under förändring. Enligt Malmö stads riktlinjer läggs stor vikt på att parkmarken inte bebyggs eller utnyttjas till andra ändamål än park. Verksamhetsområden Gröna rum Förhållningssätt till framtida stadskaraktär inom planområdet Inom planområdet tänker vi oss tre huvuddelar med olika bebyggelsestruktur, dessa skiljer sig till viss del från den intilliggande strukturen. I östra delen av området tänker vi oss en ganska öppen bebyggelsestruktur som delvis vänder sig mot kyrkogården i söder. Det stora kvarteret mot kyrkogården delas upp i mindre enheter. Här föreslår vi huvudsakligen bostadsbebyggelse i varierad skala med många högre hus för att ta tillvara på utsikten. Kvarteret norr om Industrigatan som idag innehåller två stora bussgarage bryts delvis upp. I mittersta delen av området bygger vi vidare på den täta kvartersstaden. Bebyggelsen är mer småskalig och det är därför möjligt att bryta upp kvarteren i mindre enheter. I denna del vill vi åstadkomma en blandning av bostäder och verksamheter med en varierande skala och utformning på bebyggelsen. I västra delen av planområdet vill vi bevara karaktären av ett verksamhetsområde, även om byggnadsvolymerna i många fall får nya funktioner. Här ligger många storskaliga byggnader och kvarteren förblir därför stora i denna del eftersom vi väljer att bevara de flesta byggnaderna. 20

Funktionsuppdeling efter analys av planområdet 21

22 Antikvarisk utredning Källa: Enheten för kulturmiljövård, Malmö Stad

Kvarterens historia Norra Sorgenfri har en intressant historia och stark karaktär med många bevarade industribyggnader, men området har även många avrivna tomter. En byggnadsantikvarisk utredning över Nora Sorgenfri har upprättats av enheten för kulturmiljövård. Genom att kartlägga områdets historia visar utredningen vilken bebyggelse som är särskilt bevaransvärd ur kulturmiljösynpunkt, men också ur ett stadsbyggnadsperspektiv. De kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna har delats in i tre kategorier, vilka visas på kartan. En del byggnader har ett arkitektoniskt värde i sig medan andra är intressanta pga. dess historia eller för att de ingår som en del i en större helhet. 1932 uppfördes ett bussgarage (b) öster om vagnhallarna efter ritningar av Frans Ewers. Det var en tvåskeppig byggnad med rundbågiga tak. Denna byggnad kom att byggas till i tre omgångar med en sista utbyggnad 1968. Ytan fördubblades med en stor tillbyggnad mot söder, utförd med flacka sadeltak och dekormurning i brunt tegel. Bussgaraget med dess olika utbyggnadsetapper är präglat av sin tillkomsttid. Vid framtida förändringar är det viktigt att strukturen med den synliga stommen bibehålls. 1955 byggdes en verkstads- och kontorsbyggnad (c) mittemellan spårvagnshallarna och bussgaraget. Den innehöll bland annat verkstäder, förråd, plåtslageri och snickeri för både bussar och spårvagnar. Byggnaden är uppförd i tidstypisk stil med fasader i rött tegel med synlig betongstomme. Den har en kontorsdel i tre våningar mot norr, och verkstadsdelen som är lägre mot söder. Sistnämnda del anknyter formmässigt bussgaragets tillbyggnader. Byggnaden har genomgått många förvanskande förändringar och är mindre intressant ur kulturhistorisk synvinkel. Med den antikvariska utredning som grund redovisar vi nedan kvarterens historia och bebyggelsekaraktär samt vilka byggnader som enligt utredningen anses vara bevarandevärda. Som avslutning anger vi vårt förhållningssätt till hur mycket av bebyggelsen som ska bevaras inom planområdet. Kvarteret Spårvägen Tidigare fanns ett antal gårdar i kvarteret där jordbruk bedrevs. Senare placerades bland annat stadens materialgård och bussgarage här. Från 1887 hade Malmö hästspårvagnar men 1906 etablerades spårvagnshallarna (a) med elektriskt drivna spårvagnar som fanns kvar till 1973. Längs Zenithgatan låg bland annat reparationsverkstad, kontor, stall och smedja. Inåt kvarteret låg spårvagnshallarna. I det som finns bevarat av dessa byggnader inryms idag grundskolan Rönnenskolan som är utförd i sekelskiftesarkitektur med röda tegelfasader och dekorativ murning av olika slag. Byggnaderna är välbevarad, även om hallarna är något modifierade. 23 Spårvägen - Äldsta delen av bussgaraget (b)

utmed Nobelvägen ligger E.ON:s konstorsbyggnad (d) uppförd 1989-91. Utemiljön har GORA art & landscape utformat. Kvarteret Verket Kvarteret Verket har fått sitt namn efter Malmös gasverk som flyttade till området i slutet av 1890-talet. Byggnaderna var uppförda i en fantasifull historicerande stil av arkitekten Alfred Arwidius. Ett stickspår från Kontinentalbanan gick fram till gasverket utmed Industrigatan. De flesta av byggnaderna på gasverksområdet revs på 1950- till 1960-talet eftersom nya tekniker krävdes. I hörnet mot Sankt Knuts väg finns idag tre byggnader bevarade från gasverket, varav den äldsta uppfördes 1932 som personalbyggnad (a). Byggnaden med sin tidstypiska klassicistiska utformning är idag mycket välbevarad. Bebyggelsen är kulturhistoriskt värdefull med sin tidstypiska tegelarkitektur från sekelskiftet med dekorativa inslag. En annan byggnad som är bevarad från gasverket är ett litet maskinhus för ett vattenverk (b). Utmed Industrigatan ligger en verkstadsbyggnad från 1950-talet (c), öster om denna ligger två andra byggnader med liknande karaktär. Dessa utgör ett viktigt inslag i stadsbilden genom sin placering vid vägen. De tre byggnaderna utgör en enhet volym- och materialmässigt. Övrig bebyggelse på gasverkstomten är av enklare utformning, såsom en kontrollbyggnad uppförd 1968 i gult tegel och en stor förrådsbyggnad i plåt. I kvarterets östra del Kv Verket - E.ON från Nobelvägen (d) Kv Verket - Foto över det gamla gasverket Kv Smedjan - Barnekows fabrik (a) 24 Kvarteret Smedjan I kvarterets sydvästra hörn, mot korsningen Industrigatan- Nobelvägen, uppfördes tidigt 1900-tal Barnekows laboratorium (a). Byggnaden hör till en av de äldsta i området och dess röda tegelfasader har ett miljöskapande värde. Fabriken har förändrats mycket men dess volym samt några finns bevarade. Ut mot Industrigatan ligger det lager- och verkstadsbyggnader från 1950-60-talen, bl.a. ett glaslager som är ett fint exempel på 1950-talets industriarkitektur. Idag är UBA och Växthusspecialisten m.fl. verksamma här. På tomten till öster som idag står tom låg tidigare en Läderfabrik som brann ner 1996. Bebyggelsen i kvarterets norra del tillkom i slutet av 1930- talet. I hörnan mot Nobelvägen ligger Förlagshusets byggnad (b) med en utpräglad funkisarkitektur i fasadmaterialet travertin med en fin entré i svart natursten med rostfria detaljer. Öster om Förlagshuset ligger före detta Wibergs kappfabrik (c), som 1953 byggdes ut mot väster. Utmed Celsiusgatan i kvarterets nordöstra del ligger tre sammanbyggda hus uppförda 1938, 1950 samt 1970 (d), av den farmaceutiska industrin Ferrosan. Byggnaderna är arkitektoniskt präglade av sin tidsanda. Den äldsta är en tegelbyggnad men ett formspråk på gränsen mellan klas-

sicism och funkis medan den mittersta byggnaden har marmorbeklädda fasader och en stilfull entré. Den senast tillkomna av de tre byggnaderna ligger i hörnan mot Östra Farmvägen, en stor kontorsbyggnad i rött tegel som idag används av Migrationsverket. Byggnaderna på gården har tillkommit under 1930-60-talen. I en av dessa byggnader har läkemedelsföretaget DuPont sin verksamhet. I kvarterets södra del finns stora tomma ytor. Utmed Industrigatan ligger en långsträckt, mycket enkelt utformad kontorsbyggnad i plåt från 1975. Det finns även en bensinmack inom kvarteret. Längs med Agneslundsvägen i söder ligger gula och röda tegelbyggnader från 1940 50-talet. I en av dem ligger Carl F Jönssons åkeri (c) grundat redan 1888. I en annan byggnad (d) har Vägverket sitt kontor, huset uppfördes 1946 som kakelfabrik. Här låg förr även Per Fricks fabriker, idag finns inga av dessa byggnader bevarade. I kvarterets nordöstra hörn fanns tidigare bl.a. träproduktindustri. Ut mot Industrigatan ligger industri- och kontorsbyggnader från 1940-talet som genomgått flera förändringar och förlorat sin ursprungliga karaktär. Den bebyggelse som ligger utmed Östra Farmvägen är enklare och uppfördes under 1960- och 70-talen. Kvarteret Brännaren Kvarteret Brännarens nordvästra del består av två stora, i det närmaste helt avrivna fastigheter. Här låg tidigare AB Alfred Benzons fabrik som tillverkade kemisk-tekniska produkter. Det som finns bevarat är kontorsbyggnaden (a) från 1910, en av områdets äldsta byggnader, i rött tegel med dekorativ murning. Utmed nuvarande Nobelvägen etablerades 1898 den första fabriken i Norra Sorgenfri, Malmö oljeslageri. Det enda som finns kvar av fabrikens tidigaste delar är ett fragment från en äldre byggnad mot Nobelvägen. Det finns även en byggnad från 1938 (b) bevarad inom samma fastighet, där finns idag konstnärsateljéer, och ett galleri i en gårdsbyggnad. Kv Brännaren - Oljeslageri i slutet av 1800-talet (a) Kv Spiralen - Addofabriken (a) 25 Kvarteret Spiralen Kvarteret Spiralen har framförallt präglats av företaget AB Addo som flyttade till området 1933. Den första byggnaden (a) företaget flyttade in i ligger utmed Östra Färmvägen, därefter expanderade dem utmed Industrigatan och inne i kvarteret. Företaget som tillverkade räknemaskiner var under 1970-talet Malmös näst största arbetsplats. Företaget hade länge en stor betydelse för staden men 1972 lades verksamheten ner. Idag finns här bl.a. konstnärsateljéer, bilverkstäder, grossistfirmor och hantverksverkstäder. I en av byggnaderna har Migrationsverket lokaler. Byggnaderna utgör en enhetligt och karaktärsfull miljö som är mycket värdefull för området. Fasaderna utmed Östra Farmvägen och Industrigatan bildar en särpräglad siluett med sin röda tegelarkitektur och rundbågiga fönster. I norra delen av kvarteret Spiralen hade madrassfabriken DUX AB en lokal (b). Företaget etablerades i området i slutet av 1930-talet. Idag används lokalen till Apotekets verksamhet, som även har intilliggande byggnader uppförda under1980-talet. Fabriken utgör en tillgång i gatubilden med sin gula tegelarkitektur med dekorativa inslag. Kontorsbygganden utmed gatan är i två våningar medan produktionsbygganden bakom är lägre och enklare till utformningen. Apotekets byggnader från 1980-talet (c) är väl-

bevarade med ett sammanhållet arkitektoniskt formspråk med fasader i gult tegel och detaljer och tak i röd plåt. Flera av fastigheterna i kvarteret Spiralen är anpassade efter det gamla stickspårets dragning. En byggnad har en zigzag utformning och en annan byggand har en svängd fasad mot Industrigatan. Kv Grytan- Korvskinnsfabriken (c) Kvarteret Tangenten Kvarteret är kilformat eftersom det ligger mellan kontinentalbanan och det gamla stickspåret. Det består av en stor byggnad (a) som uppfördes på 1960-talet när AB Addo utökade sin verksamhet. Bygganden är utförd som en klassisk industribyggnad med fasader i rött tegel med längsgående fönsterband. På baksidan finns en lägre verkstadsdel med sågtandstak. Byggnaden är dock inte lika viktig för stadsrummet som AB Addos övriga bebyggelse Kv Tangenten - Tillägg Addofabriken (a) Kvarteret Grytan I kvarteret Grytan fanns en av Malmös tidigaste industrier, en kvarnstens- och slipskivsfabrik (a). Fabriken etablerades i Norra Sorgenfri på 1910-talet. Bygganden utgör idag en karakteristisk siluett med sin röda tegelfasad mot gatan. Vid Östra Farmvägen etablerades 1929 Wangels färgeri och kemiska tvättanstalt (b), som var i bruk fram till 1960-talet. Fasaden utmed gatan är mycket välbevarad men bygganden i övrigt är i dåligt skick. På gården finns ett gytter av enklare lagerbyggnader. Korvskinnstillverkaren AB Tripasin var verksam i området mellan 1937 och 2005. Dess långsträckta byggnad (c) utgör en stor del av kvarteret Grytan. Bygganden har fått genomgå ett antal ombyggnationer under åren men dess ursprungliga stil i gul tegelfunktionalism är väl bevarad. Bygganden har ett viktigt kulturhistoriskt värde med sin enhetlighet och gedigna arkitektoniska utformning. Öster om AB Tripasin låg telegrafverkets förråd från 1930-talet, som nu är ersatt av Televerkets byggnad (d) uppförd 1980. Det är i detta kvarter viktigt att ta tillvara på de kvalitéer som de enhetliga områdena skapar. 26 Kvarteret Ugnen I kvarteret Ugnen låg en skrotfirma från 1930-talet som idag är riven. Skrotfirman är idag ersatt av en lagerbyggnad från 1960-talet (a) som används av Plyfa AB. Bygganden är av enklare utformning i gult tegel och är inte betydelsefull ur kulturmiljösynpunkt.

Förhållningssätt till bevarandevärda byggnader inom planområdet Det finns stora möjligheter att förtäta Norra Sorgenfri och åstadkomma en spännande stadsdel med blandad bebyggelse både avseende ålder och arkitektoniskt uttryck. Vårt förhållningssätt är att vi vill bevara så mycket som möjligt av den bebyggelse som är kulturhistorisk värdefull. Norra Sorgenfri är ett av Malmös äldsta industriområden och har en stark förankring hos invånarna. Genom att bevara den gamla bebyggelsen finns kopplingen till områdets historia kvar. Äldre byggnader medför ofta lägre hyreskostnader och i viljan att skapa en integrerad stadsdel tycker vi det är viktigt att spara en stor del av denna bebyggelse. Även om vår utgångspunkt är att spara så mycket som möjligt av den gamla bebyggelsen, anser vi att en fungerande gatustruktur är viktigare än att bevara enstaka byggnader, vilket beror på att gatustrukturen är en mer bestående struktur. Kvarteren i området är storskaliga och vi anser att de måste brytas ned för att skapa en blandad stadsdel med en trevlig vistelsemiljö. Eftersom vi föreslår att området till största delen ska omvandlas till en funktionsblandad stadsdel anser vi att vissa storskaliga byggnader som plåtlager måste rivas. Vi har däremot valt att bevara de byggnader som har en uppbyggnad mer lämpad att användas till andra funktioner. 27

28

29 Förslaget

Förslaget Ny väg- och kvartersstruktur vegetation 30

Planen och kvartersindelning Ett av målen med förslaget är att skapa en blandad stadsdel som är väl integrerad i övriga Malmö. Området ska fungera som en egen stadsdel där man kan bo, arbeta och studera. Det ska även finnas service av olika slag. Norra Sorgenfri ska vara en stadsdel med platser för vistelser som främjar möten mellan människor. Planen är ett viktigt redskap för att uppnå våra mål. Huvudgatorna Industrigatan, Nobelvägen och Östra Farmvägen ligger kvar med sin ursprungliga bredd. Träd planteras för att skapa ett lugnare tempo och ett mer estetiskt tilltalande gaturum. Korsningarna Nobelvägen/Industrigatan och Östra Farmvägen/Industrigatan höjs upp för att sänka hastigheten. De befintliga trafikljusen vid korsningen Nobelvägen/Industrigatan blir kvar. De nya gator som tillkommer mellan kvarteren är anpassade efter de gåendes villkor. Området är i nuläget uppbyggt av en rutnätstruktur med stora kvarter där gatorna är långa och raka. Denna struktur har varit nödvändig för den typ av verksamheter som tidigare har funnits. Vi har byggt vidare på rutnätsstrukturen i det nya förslaget, men för att området ska fungera som en central stadsdel har vi valt att bryta upp kvarteren för att skapa tillgänglighet och trevligare vistelsemiljöer. Greppet innebär att vissa byggnader måste rivas då gatustrukturen är mer permanent och viktigare än bevarandet av enskilda byggnader. Huvuddelen av det som är värt att bevaras kommer dock att vara kvar. Förslaget medför tydliga kvartersindelningar med gränser för privat och offentligt. Gatorna är lätt vinklade för att skapa ett intressant gatunät med siktlinjer, men även för att bevara värdefulla byggnader. De nya byggnaderna är placerade med tanke på solförhållanden, effektivt markutnyttjande och tysta lägen. Byggnaderna varierar i våningsantal och utförande med punkthus (10-20 vån.), flerbostadshus (3-7 vån.) och radhus (2-3 vån.). Detta för att knyta an till den brokighet som i nuläget finns i Norra Sorgenfri. Byggnaderna längs stråket på Industrigatan har vridits för att skapa variation och ett spännande gaturum. Utrymmena som skapas ger plats för uteserveringar och ett ökat folkliv som underlättar för möten mellan människor. Exempel på upphöjd korsning Källa: Nordform och Malmö Stad Gaturummet i kvarter 31