NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005 Plats: Kungl. biblioteket Tid: 10.00-15.00 Deltagare: Kerstin Andersson, utredare (punkt 4) Louise Brunes, Södertörns högskolebibliotek Krister Hansson, Stockholms stadsbibliotek, Länsavdelningen Mats Herder, Kungl. biblioteket/libris (punkt 3) Helena Kettner Rudberg, Kulturrådet Brigitte Kühne, Växjö universitet Bengt Källgren, KULDA (punkt 4) Eva Lunneborg, Kungl. biblioteket/bibsam (antecknade) Mats Lindquist, Kungl. biblioteket/bibsam (punkt 3) Birgitta Modigh, Kulturrådet Kjell Nilsson, Kungl. biblioteket/bibsam Gunnar Sahlin, Kungl. biblioteket (ordförande) Malin Ögland, Håbo bibliotek Anmält förhinder: Jon Erik Nordstrand, Högskolan i Borås Kerstin Simberg, Almedalsbiblioteket, Gotland 1. Mötets öppnande Mötet inleddes med en kort presentation av samtliga deltagare. Malin Ögland är ny ledamot i gruppen. 2. Minnesanteckningar från föregående möte Minnesanteckningarna från föregående möte godkändes. 3. Den nationella portalen, Mats Herder och Mats Lindquist rapporterar Mats Herder berättade att när det gäller biblioteksportaler i andra länder så är det inget annat land än Sverige som har en central programvara och länkserver. Alla universitet och högskolor utom Lunds universitet är med i arbetet. Universiteten har till stor del liknande licensavtal, vilket gör det möjligt att ha en sådan lösning. Det är ett stort projekt och en rad arbetsgrupper har skapats. De jobbar aktivt med de olika frågorna. Diskussioner pågår om olika tekniska frågor och om hur innehållet kan delas in i ämnesområden. Två personer från varje deltagande bibliotek kommer att utbildas för hanteringen av den gemensamma portalprogramvaran Metalib. LIBRIS håller i denna utbildning. Hur ska man se på portalen i det lokala systemet? Hur kan man koppla in och integrera sitt lokala system med portalen? Det nationella projektet omfattar inte hur man löser detta, utan den frågan får lösas lokalt av varje deltagande institution. Systemet är integrerbart och det finns öppningar i systemet så att man kan koppla in t.ex.
studentportaler, personalportaler, bibliotekens egna resurser, egna kataloger osv. Hur man ska integrera denna information är en viktig fråga att titta på. Var kommer folkbiblioteken in i detta? Med undantag av licensbelagt material kan vem som helst som vill använda systemet göra det. Den allmänna tillgängligheten är viktig i sammanhanget och en av målsättningarna. Avtalet med Metalib hindrar dock detta, man ger till en början endast tillgång till ett begränsat antal användare. Detta är anledningen till att KB valt att initialt endast involvera högskolebiblioteken. 44 bibliotek är involverade från start. Portalen konstrueras med studenter och forskare som primär målgrupp, men ska vara tillgänglig för alla som vill. Kulturrådet informerade att man från deras sida alltid ställer krav på tillgänglighet för allmänheten när man ger bidrag till projektledning för olika projekt. Man börjar då ofta med kompetensutveckling och tillgång för personalen och utvidgar sedan tillgängligheten till att gälla allmänheten. Frågan om SESIM-projektet togs upp. Vad finns det för koordinationsmöjligheter här? SESIM-portalen använder samma programvara och det är viktigt att ta tillvara varandras erfarenheter. Som det ser ut nu har vi två likvärdiga system som ska underhållas. Ett naturligt samarbete finns i användargrupperna. SESIM-portalen används idag i 127 kommuner, i sex län i sydsverige. Idag finns licens för personalen, men målsättningen är att allmänheten så småningom ska ges tillträde. Licensen för SESIM diskuteras för närvarande, hur man ska kunna ge allmänheten tillgång och vilka kostnader det skulle medföra. Östergötland har redan köpt licens för allmänheten, inom länet. Det kan bli dyrt att ge alla tillgång, men här kanske man kan göra en gemensam förhandling med leverantören. Frågan om utvidgning kommer att tas upp till diskussion på nästa styrgruppsmöte för SESIM. Hur tar man tillvara varandras erfarenheter? Tekniska diskussioner har förekommit i stor utsträckning mellan företrädare för SESIM-portalen och LIBRIS. LIBRIS har haft och har kontinuerliga träffar med den tekniskt ansvarige för SESIM-portalen. Man måste också komma ihåg att det är en rad frågor som växer fram under tiden. Ett av problemen man ställts inför är att programvaror inte kanske i första hand är avsedda för konsortier. Vid första NABIS-mötet i höst inbjuds Mats Herder tillsammans med projektägaren av SESIM för att ha en konkret diskussion av hur långt har man kommit, tankegångar för framtiden och en dialog om detta. Mats Lindquist informerade att KB nyligen tillsatt en utredning som ska titta på frågan om LIBRIS som lokalt system. Vilka möjligheter finns, vilka problem skulle det eventuellt medföra och finns intresse för detta bland biblioteken? 4. Utredning kring folkbibliotekens behov av licensbelagt material, Kerstin Andersson och Bengt Källgren rapporterar Utredningen är nu i princip klar och Kerstin rapporterade från de resultat man fått fram från denna fortsatta och fördjupade utredning, med reflektioner och slutsatser. Tillgänglighet och teknik är ett av problemen vid folkbiblioteken. Det är inte alltid man har de tjänster man betalar för tillgängliga för medborgarna. Här krävs bättre samarbete med kommunernas IT-avdelningar. Det är inte alltid så att man har 2
fungerande proxylösningar så att de studenter som kommer in i biblioteket kan koppla upp sig mot sin högskola. Man kan se att det virtuella bibliotek har slagit igenom, men det fysiska biblioteket har fortfarande brister vad gäller tillgänglighet till elektroniska tjänster. Det är dessutom svårt att mäta användningen utifrån den statistik man har. När det gäller personalens attityder, kunskaper och kompetens är personalutbildning den aktivitet som man anser det är störst behov av, det rådet en osäkerhet i hanteringen av nättjänster och dessa attityder tar tid att förändra. Det är vidare viktigt att skapa kontaktnät mellan olika biblioteksformer på respektive ort. Om man tittar på intern och extern marknadsföring finns en hel del allmän information på webbsidor och i biblioteken, men detta ger ingen omedelbar effekt på användningen. Det gör däremot just-in-time service när behovet är akut, och målgruppsinriktad information, t.ex. till politiker. Andra lyckade aktiviteter är nivåeller ämnesinriktad användarundervisning som t.ex. boka en bibliotekarie. När det gäller frågan om samverkan kring vuxnas lärande har många folkbibliotek anställt studiebibliotekarier. Studiebibliotekarier bidrar till bättre handledning och service till studerande i olika former av lärande. Man måste komma ihåg att distansstudenter på icke-högskoleorter är en gemensam angelägenhet för stat och kommun. Lärcentrum och folkbibliotek bidrar här med handledning och service. Kommunerna har också ett intresse av att deras distansstudenter stannar i kommunen efter avslutade studier. Flera av de större folkbiblioteken har tagit del av information om vilka databaser som ingår i BIBSAM:s utbud, och priserna för dessa, men intresset från folkbibliotekens sida har visat sig vara marginellt. Innehållet i BIBSAM:s databaser passar inte alltid den målgrupp folkbiblioteken har och ibland anses priset vara för högt i förhållande till nyttan vid folkbiblioteken. Vi pratar inte längre om total access till allt material, och kan alltså avföra detta från utredningen. Varje student har ett moderbibliotek som har ansvaret. En viktig åtgärd är att se till att även folkbiblioteken har fungerande system för åtkomst via proxyserver. På de allra flesta folkbibliotek ska detta kunna ordnas relativt enkelt. I teorin håller detta, inte i praktiken. Distansstudenterna har kontaktbibliotekarier, men studenterna väljer ibland andra vägar än sitt moderbibliotek. Kurslitteratur lånas ofta i folkbiblioteket. Detta kunde kanske vara en fråga som NABIS kan titta närmare på, situationen för de som är distansstuderande på heltid. Hur får vi servicen till studenterna att fungera? Ett problem är att E-learning fortfarande befinner sig på första trappsteget i utvecklingen och att biblioteken inte alltid är med i den pedagogiska processen. Många bibliotekschefer frågar sig också om man ska hålla på med kurslitteratur. Man diskuterar vilka kostnader det genererar i form av inköp men också den hantering kurslitteraturen kräver i det lokala systemet. Rapporten från utredningen kommer att sammanställas under april månad och diskuteras vidare vid nästa NABIS-möte den 21 juni. 3
5. Jourhavande bibliotekarie/fråga biblioteket, kort rapport om Systembryggan, Eva Lunneborg och Helena Kettner Rudberg Den gemensamma systembryggan för Jourhavande bibliotekarie och Fråga biblioteket sjösätts den 4 april och vi arbetar just nu på ett gemensamt pressmeddelande. Andra tjänster som ingår är bl.a. Ordbron och Barnens bibliotek på nätet. Många frågor samsas nu under samma hatt, och den gemensamma ingångssidan till tjänsterna är: www.eref.se. Utvecklingen kring referenstjänsterna Jourhavande bibliotekarie och Fråga biblioteket som nu resulterat i en gemensam webbplats och med en teknikutveckling som ger stora möjligheter till ett utökat samarbete är ett bra exempel på samverkan mellan högskolebiblioteken och folkbiblioteken. NABIS-gruppen har varit drivande i denna fråga. 6. Revidering av Riktlinjer för fjärrlån, kort rapport, Eva Lunneborg och Helena Kettner Rudberg Revidering av fjärrlåneriktlinjerna är på gång. En arbetsgrupp med representanter från KB, Kulturrådet och Länsbiblioteken har arbetat fram ett gemensamt förslag till nya riktlinjer. Dessa kommer att skickas ut på remiss inom kort. 7. Forskningspropositionen och biblioteken, Gunnar Sahlin, kort inledning/presentation följt av diskussion inom gruppen Gunnar informerade att man försöker påskynda arbetet med E-pliktlagen. Forskningspropositionen är positiv till åtskilliga förslag men anger inga resurser. Som exempel kan nämnas Jourhavande bibliotekarie/fråga biblioteket, frågan om open access, digitaliseringsarbetet och Sveriges nätbibliotek. Det är en välvilligt skriven text, men man har inga klara indikationer och man ger inte heller några konkreta förslag till finansiering. Gunnar kommer att diskutera hur finansieringsfrågan kan lösas vidare. I nuläget får vi avvakta kommande myndighetsdiskussioner innan vi vet vad som kommer att ske. Ljud och bildarkivet fick dock fem miljoner kronor. Frågorna i propositionen är fortfarande aktuella, men det behövs tydligare instruktioner om vem som äger vilken fråga. Det positiva med KB-utredningen är annars att biblioteksfrågorna hamnat i fokus på ett helt annat sätt än tidigare. Och det är bra att propositionen tar upp samverkansfrågorna och att man nämner exempel som NABIS initierat, t.ex. Jourhavande bibliotekarie/fråga biblioteket. Inom NABIS kan vi konstatera att vi hittills haft ett bra fungerande samarbete. Även de små och nya högskolebiblioteken har nu drabbats av besparingar, detta trots att antalet studenter fortfarande ökar. Detta drabbar självklart också biblioteken hårt. Vi kan här göra samarbetet bättre genom effektivisering av vår verksamhet. Fördela arbetet är ett sätt att få ner kostnaden. Här kan t.ex. LIBRIS som lokalt system vara en lösning. 4
8. NABIS i framtiden, diskussion inom gruppen Under denna punkt följde en lång diskussion om vad NABIS är och vad NABIS ska ha för roll i framtiden. Vi har hittills gjort en hel del som vi kan vara stolta över. På lokal och regional nivå förekommer många bra exempel redan idag. Vi kan ta fram de goda exempel som finns och NABIS kan gå ut och uppmana till att fler jobbar ihop på detta sätt. Vi kan bereda ansökningar tillsammans i större utsträckning. Tack vare NABIS blir det också lättare att följa vad som händer i omvärlden. Det finns många frågor att samarbeta kring. Mycket av det vi gör är till viss del osynligt och många goda exempel är inte kända i en större krets. Marknadsföringen måste därför bli bättre, vi måste bli bättre på att berätta om vad som sker. En stor del av utvecklingsverksamheten i bibliotekssektorn sker på lokal och regional nivå. NABIS kan hjälpa till genom att identifiera frågor där nationella insatser behövs. Vi kan dock inte intressera oss för allt som sker på lokal nivå. NABIS skulle kunna initiera fler utredningar, som t.ex. att titta närmare på utförda projekt. En annan fråga att titta närmare på skulle kunna vara digitaliseringsfrågan. Här finns redan ABM-centrum. NABIS-gruppen enades om att bjuda in Kate Parson till nästa NABIS-möte för en diskussion kring detta. Pedagogik i bibliotekarieutbildningen borde vara obligatoriskt. Borås har nu en fristående kurs pedagogisk handledning för folk- och skolbibliotek. Detta angår alla, i synnerhet kanske forskningsbibliotekarier. En diskussion följde om hur man får utbildningarna att lägga in nya moment i grundutbildningen. Att man kanske tar bort vissa kurser som tidigare ansetts självklara, som t.ex. katalogisering, för att andra nya moment ska kunna beredas plats. Förutom pedagogik finns också behov av grundläggande kunskaper i bl.a. juridik, t.ex. upphovsrätt. Behöver utbildningarna förändras? Vad vill vi ha av de nya bibliotekarierna? En dialog med utbildningarna behövs, men det är inte NABIS uppgift att arbeta med detta. Bolognaprocessen diskuterades också. Hur implementerar vi utbildningen i Sverige till att motsvara graden i andra länder? Hur går diskussionen om detta inom utbildningarna? Här måste man samverka. Även här får vi ställa oss frågan om detta är en fråga för just NABIS. Vi behöver hitta kärnfrågorna och inventera vilka områden vi kan samordna oss kring. Man kan eventuellt använda den kommande rapporten från KULDA-utredningen som en inledning till detta. Vi behöver också identifiera vilka frågor som kanske bättre hanteras i andra sammanhang. Gruppen bestämde sig för att vi arbetar vidare med en översyn om vad som har skett, vad som sker nu och vad som ska ske i framtiden inom NABIS. En större heldagsdiskussion, noggrant förberedd, föreslås. Några ur gruppen arbetar fram ett underlag för en djupare diskussion. 5
Grupp utses för inventering: Helena Kettner Rudberg Eva Lunneborg Malin Ögland Christer Hansson Louise Brunes Eva Lunneborg och Helena Kettner Rudberg ansvarar för detta. Eva Lunneborg är sammankallande för gruppen. 9. Kommande möten Tisdag den 21 juni 2005, kl. 10.00-17.00 10. Övriga frågor Informerades också om att Södertörn nu sätter igång ett samarbetsprojekt, Tåget går!, där åtta södertörnsbibliotek med olika huvudmän är engagerade. 11. Mötet avslutas Mötet avslutades och ordföranden tackade mötesdeltagarna. 6