Arbetsgruppen för biblioteksstöd till nätbaserat lärande Möte den 7 december 2006 Minnesanteckningar

Transkript

1 1 Arbetsgruppen för biblioteksstöd till nätbaserat lärande Möte den 7 december 2006 Minnesanteckningar Plats: Sammanträdesrum hos BIBSAM på Biblioteksgatan 29, Kungl. Biblioteket Tid: Närvarande: Ruth Bourke Berglund, Myndigheten för Nätverk och Samarbete inom Högre Utbildning (via Maratech) Jan Hagerlid, BIBSAM, ordförande Birgitta Hansson Örebro universitet Mats Hansson, Statens kulturråd Christine Lindmark, BIBSAM, sekreterare Jan Stockfors, Sveriges lantbruksuniversitet Lars Våge, Mittuniversitetets bibliotek Adjungerade till punkt 4: Daniel Forsman, Jönköpings högskola, biblioteket Glenn Haya, Stockholms universitetsbibliotek Elisabeth Mannerfelt, LIBRIS Marja Haapalainen, LIBRIS Frånvarande: Helen Hed, Umeå universitetsbibliotek Anne Hederén, Länsbibliotek Östergötland Ulf-Göran Nilsson, Högskolan i Jönköping. Biblioteket Lena Olsson, Lärarhögskolan i Stockholm 1. Mötet öppnas Jan Hagerlid hälsade den något decimerade skaran välkommen och konstaterade att uppkopplingen till Ruth Bourke Berglund på NSHU fungerade. 2. Minnesanteckningarna från föregående möte Minnesanteckningarna från oktobermötet godkändes med följande kommentarer: Enkäten om högskole- och universitetsbibliotekens tillgänglighet är klar och kommer att redovisas vid nästa BIBNÄT-möte. Rapporteringen av Matriks-projektet har skjutits framåt p.g.a. sjukdom men kommer att redovisas vid nästa BIBNÄT-möte. Slutrapportering kommer att ske i mars Stellan Ranebo kommer att göra större delen av utvärderingen av projektet. Jessica Lindholm kommer att utvärdera de bibliotekspedagogiska delarna.

2 2 3. Rapporter a. Rapport från NSHU - Ruth Bourke Berglund Ruth Bourke Berglund rapporterade att generaldirektören Madeleine Rohlin slutar den 31 december Håkan Larsson kommer att vara ställföreträdande chef tilldess att ny generaldirektör utsetts. Följande rapporterades utifrån NSHU:s arbetsområden: Breddad rekrytering: Tre regionala workshops på temat breddad rekrytering har hållits november på högskolan i Gävle, på Södertörns högskola och på Lunds universitet. Syftet med seminarierna var att belysa NSHU:s syn och arbetssätt kring breddad rekrytering, arrangera en mötesplats för dem som arbetar med frågan på lärosätena samt att i form av workshops sprida erfarenheter av vad som görs på lärosätena. Pedagogisk utveckling: NSHU utlyser medel för pedagogisk utveckling. Projekt som kan komma ifråga för medel ska genomföras i nätverk där minst tre lärosäten ingår. Projekttiden sträcker sig över två år. Ansökningsförfarandet omfattar två steg där steg ett är en intresseanmälan som bedöms. I steg två kommer ett antal intresseanmälningar att få göra en fullständig projektansökan. Det finns miljoner att fördela med max 2 miljoner per 2-årsprojekt. Syftet med ansökningsförfarandet är att projekt som beviljas medel ska ha en bättre grund att stå på. För dem som står bakom projekt som inte beviljas medel kommer en workshop att anordnas för att ge stöd och uppmuntran. Sista anmälningsdag är 1 mars Utförlig information om ansökningsförfarande och processen kring beviljande av medel finns på NSHU:s webbsida. Information kring utlysningen kommer att ske via nyhetsbrev, webb och och NSHU tar tacksamt emot all hjälp att sprida informationen på biblioteken. Olika yrkeskategorier kan gärna uppmuntras att söka tillsammans, även om detta inte är något krav i den här ansökningsomgången. Bolognaprocessen: Nätverken inom nya utbildnings- och examensstrukturen är igång. Det är 33 nätverk som tilldelats medel. Lista finns på NSHU:s webbplats. Nätverken har fått mellan och kronor för att implementera arbetet med en ny utbildnings- och examensstruktur. Arbetet ska redovisas senast den 1 mars Ett webbmöte kommer att hållas under våren Före sommaren blir det också workshops inom olika ämnesområden. IT-stödd distansutbildning: En internationell konferens kring distansutbildning kommer att hållas i Tromsö Ett seminarium om studenthälsovård för distansstudenter kommer att hållas under våren. Jan Hagerlid undrade hur myndighetens framtid ser ut med tanke på regeringsskiftet och att den nuvarande generaldirektören lämnar sitt uppdrag. Ruth Bourke Berglund menade att myndighetens roll blivit förtydligad under det senaste året. NSHU har den utvecklande rollen medan Högskoleverket har

3 3 den utvärderande. Det finns en verksamhetsplan för tre år framåt. Allt detta sammantaget medverkar till en stabil tillvaro för NSHU vilket också gör att man kan arbeta vidare även under den tid som det tar att tillsätta en ny generaldirektör. b. Rapport från det pågående plattformsarbetet Jan Hagerlid Vi det förra mötet diskuterades en ny plattform för BIBNÄT-gruppen. Jan Hagerlid presenterade förslaget till ny plattform på ett möte i oktober med alla högskole- och universitetsbibliotekschefer. Efter detta har KB omorganiserats. En ny enhet där BIBSAM ingår har skapats och en ny chef har tillsatts: Gunilla Herdenberg från Lund. Tanken i den nya organisationen är att kontakterna melan KB och omvärlden ska gå genom den nya enheten. Ett nationellt råd / referensgrupp för strategiska beslut ska bildas. I väntan på detta är den nya plattformen för BIBNÄT bordlagd. Under våren kommer det att klarna vilka referensgrupper som kommer att knytas till KB och vilket mandat dessa kommer att ha. BIBNÄT fortsätter därför i nuvarande form till dess att annat har bestämts. En viss överlappning med referensgruppen NABIS har konstaterats men framtiden får utvisa vad som händer med dessa båda grupper och de frågor som är gemensamma. Enligt Ruth är läget på NSHU det samma vad gäller deltagande i referensgrupper; d.v.s. svårt att i dagsläget fatta något avgörande beslut om exempelvis en ny plattform. c. Rapport från Kraftfälts-konferensen och undersökningen Folkbibliotek och vuxnas lärande - Mats Hansson Kraftfälts-konferensen gick av stapeln den november på SLU. Konferensen anordnades av NSHU, NITUS, CFL, BIBSAM, Kulturrådet, Westum och KHIS och 160 personer deltog. Fyra olika arbetsgrupper hade planerat konferensens huvudspår: Bibliotek Ruth Bourke Berglund, Karin Carlsson George, Jan Hagerlid, Mats Hansson Lärcentra Kent Wallén, Karin Berkö, Lennart Appelqvist, Håkan Larsson, Kerstin Gunnarsson Kommunikationsmedia Håkan Larsson, Per Westlund, Jan Hagelid, Roger Karlén Breddad rekrytering Britt-Marie Myringer, Bo Malmström, Håkan Larsson, Ulrika Grönqvist Program och presentationer från vissa föredrag finns på konferensens webbplats.

4 4 Mats Hansson lyfte särskilt fram Folke Frömmerts föredrag Folkbiblioteket som Next Door University och Åke Nygrens föredrag Studiebibliotekarien och pedagogiken. Mats Hansson fortsatte sin rapportering med att informera om att slutrapporten av projektet Folkbibliotek och vuxnas lärande är klar och kan köpas i tryckt form för 100 kronor från bibliotekshögskolan i Borås. Vissa kapitel kan även laddas ner. Det är alltså forskare från bibliotekshögskolan i Borås som på uppdrag av Kulturrådet följt sex utvecklingsprojekt med folkbibliotek och vuxnas lärande. Rapporten behandlar bl.a. synen på studenten, bibliotekarierollens förändring, nätverk och samarbete med lärcentra. Tanken från Kulturrådet var att man genom forskningsuppdraget skulle kunna dra långsiktiga erfarenheter så att erfarenheter och kunskaper från projekten skulle kunna utnyttjas nationellt, regionalt och lokalt för strategiskt förändringsarbete när det gäller bibliotekens roll för lärande. Hur går man vidare? Mats berättade att Kulturrådet kommer att anordna konferenser med olika aktörer på marknaden. Kulturrådet kommer att göra en kartläggning av folkbibliotekens arbete med vuxnas lärande och Kulturrådet kommer också att jobba med samverkansfrågor och framtida idéer om hur man kan stödja studenter. Mötet kommenterade Kraftfältskonferensen och någon menade att man kanske borde pröva ett annat upplägg. De olika parallella spåren på konferensen segregerar och ger kanske inte upphov möten mellan olika kategorier på det sätt som man önskat. Mötet kommenterade också att folkbibliotek och lärcentra inte är någon given kombination trots att det logiskt borde höra ihop. Det finns lärcentra som stöds av företag istället för personal på plats. Lärcentra är i allmänhet en heterogen grupp som varierar från kommun till kommun. Ibland ställs distansstudenter mot de egna studenterna när det gäller resurser. När det gäller licensverksamheten är det tydligt att högskolorna och folkbiblioteken har olika inriktningar. Åtkomsten till elektroniska resurser är god för distansstudenterna, men bibliotekarierna på folkbiblioteken har inte tillgång. Det blir därför en svår undervisningssituation när folkbibliotekens studiebibliotekarier ska hjälpa distansstudenterna på plats med sökningar. Det är svårt med separata avtal för just studiebibliotekarierna och att fortbildningen för dessa bör skötas via högskolorna var alla eniga om. Att det finns många bra exempel på lärcentra var mötesdeltagarna också överens om. d. Rapport om pågående projekt med anknytning till BIBNÄT - Christine Lindmark Christine kommenterade kort vad som hänt med de projekt som redovisade sina resultat och planer på föregående BIBNÄT-mötet. Christina Tovotés projekt om lärandemål för informationskompetens på Stockholms universitetsbibliotek har fått utökad tid och nytt slutdatum är Ett antal nya exempel på lärandemål har lagts in på projektets

5 5 webbsida och ytterligare ett par inlägg har tillkommit på bloggen. Projektet ska avslutas med ett seminarium och exemplen kommer sedan att finnas kvar på SUB:s webb. Peter Gigers och Eva Norlings projektansökan Nätverket sökguiden 2.0 har beviljats medel från Bibsam. Projektet har fått kr och ska redovisas i maj Användningen av samsökningsverktyg a. Presentation av ett pågående projekt vid Högskolan i Jönköping: Samsök: handlingsbarhet, behovsinriktad användarstudie och tutorial Daniel Forsman b. Presentation av resultatet från ett avslutat projekt: Studenters upplevelse av samsökningsverktyg - Glenn Haya Stockholms UB Länk till rapporten: erience.pdf c. Elisabeth Mannerfelt från Libris: Bakgrund och framtid för Samsök Rapporten från Jönköping och rapporten från Stockholm visar båda, om än på lite olika sätt att det inte är så enkelt att använda Samsök utan instruktion. Elisabeth Mannerfelt påpekade också att alla bibliotek som använder Samsök har någon form av hjälpsidor. Elisabeth pekade vidare på att över 30 bibliotek idag använder Samsök, trots viss kritik. Vad som händer framåt med Metalib är t.ex. möjligheten att skaffa en egen instans. Bibliotek med egen instans kan göra om gränssnittet och anpassa det bättre till det lokala. Statistikmodulen ska också börja fungera under Förfrågningar om att utveckla en ERM-funktion inom Metalib har kommit från flera bibliotek men projektgruppen på Libris har kommit fram till att Metalib inte räcker till för detta ändamål. 5. Självstudiematerial för sökning på Internet Lars Våge visar exempel från ett pågående projektet. Syftet med projektet är att producera ett antal flash-filer med instruktioner för sökningar på Internet. Lärobjekten ska var och en kunna stå för sig själva och fungera separat. Man ska också kunna sätta ihop dem till en längre film. Lärobjekten ska kunna användas av alla bibliotek som är intresserade. Lars Våge berättade att projektet nu befinner sig i en skärningspunkt. Innehållet i flash-filmerna är klart men det finns olika spår för presentationen. Projektet väljer framför allt mellan två inriktningar: att ha en virtuell föreläsning där Power pointbilder varvas med exempel eller att använda sig av pratbubblor i filmerna under löpande visning.

6 6 Lars visade exempel på båda formerna och deltagarna i mötet var mest positiva till det senare förslaget. Någon undrade om lärobjekten ska användas vid självstudier eller i undervisning. Lars svarade att var och en av filmerna ska ha en titel utformad som en fråga. Frågorna ska samlas i ett FAQ-dokument. Filmernas längd kommer att variera mellan 1 minut och 3,5 minuter. Filmerna ska samlas i grupper som tillsammans blir en kurs som tar cirka 10 minuter att genomföra. Ett navigeringsinstrument ska självklart ingå. Lars jobbar vidare och gör slutpresentationen av sitt projekt på nästa Bibnät-möte. Länk till exemplen: 6. Övrigt Inga övriga frågor fanns att behandla. 7. Nästa möte Datum för nästa möte bestämdes till den 15 februari Nytt datum för nästa möte kommer att föreslås. 8. Avslutning och sammanfattning av dagen Jan Hagerlid tackade alla för en bra dag med intressanta rapporter, redovisningar och diskussioner. Punkter inför kommande möten: Analysen av tillgänglighetsenkäten Rapport från Matriksprojektet Slutrapport från Lars Våges projekt Uppföljning av diskussionen om pedagogiska meritportföljer /Christine Lindmark