Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag av Utbildningsradion (UR). Dokumentet behandlar framförandeteknik och den utökade partesmodellen. Den är skriven för lärare, men är definitivt relevant som handledning även utanför skolans värld. Vi har också läst studentuppsatsen Det pedagogiska ledarskapet, som är skriven av Alexander Svensson och Olof Fransson, båda studerarande vid Lärarutbildningen på Linnéuniversitetet. Uppsatsen är skriven i syftet att ge ett kunskapsbidrag för betydelsen av det pedagogiska ledarskapet inom skolans värld. Dokumentet redogör för i huvudsak fyra centrala ledarstilar (se nedan). Frågeställningar Vi kommer att analysera följande frågeställningar, Varför brister pedagogen att handla efter sin pedagogiska kunskap och övertygelse, och vad har stress för påverkan på pedagogens agerande? Agerar en ledare alltid rationellt utifrån sin egen personliga ledarstil vid en pressad situation, eller finns det en ledarstil som är bättre anpassad för extraordinära omständigheter? Våga tala - vilja lyssna, Utbildningsradion, http://www.ur.se/mb/pdf/handledningar/66000-66999/6678-_retorik%0handledning.pdf Det pedagogiska ledarskapet, Linnéuniversitetet, http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva:6050/fulltext0.pdf
Ledarstilar Valet av ledarstil bygger på ett medvetet ställningstagande av ledaren. Detta är emellertid en lång process som kräver erfarenhet. Genom ett erfarenhetsbaserat lärande där goda prestationer varvats med ett mindre gott handlande så utkristalliseras ett mer personligt ledarskap. Dock tar det personliga ledarskapet utgångspunkt utifrån någon mer känd ledarstil. Exempel på dessa ledarstilar är, Auktoritärt ledarskap Bygger på en auktoritär ledare som ofta beskrivs som oerhört bestämmande. Efterfrågas ofta där tydlighet krävs. Demokratiskt ledarskap Bygger på en vi-känsla. Syftar till delaktighet och att gruppen tillsammans klarar uppgiften. Större initiativ från deltagaren krävs. Låt-gå-ledarskap Bygger i grund på att man inte vill riskera att trycka ner andra genom att visa sig allt för duktig. Hänvisas ofta till som ett negativt förhållningssätt gentemot sina adepter. Situationsanpassat ledarskap Bygger på att man som ledare visar en flexibilitet gentemot gruppen. Man kan läsa av gruppens dagsform och därav anpassa innehållet för stunden.
Analys Genom att läsa och ta till oss av kunskap från lärarhandledningen och studentuppsatsen har vi kommit fram till följande analyser, Pedagogens agerande i stressade situationer Pedagogen tvingas ibland göra avkall på sin inre övertygelse och kunskap om den egna pedagogiska rollen. Detta föranleds inte sällan av att pedagogen upplever en stressad arbetssituation. Viljan att kunna ge varje elev den hjälp som situationen kräver står ibland i konflikt med den tid som pedagogen har att disponera, ibland får eleverna vänta när tiden inte räcker till. När pedagogens agerande påverkas av dessa yttre faktorer, såsom arbetssituation, frångår fokus från pedagogens inre drivkraft, att utifrån sin övertygelse följa sin pedagogiska ledarstil och bemöta eleverna på bästa sett. Det har redan konstaterats, att lärarnas alltmer omfattande administriva arbete med invididuella utvecklingsplaner och omdömen fått gehör på politiskt håll. Nu ska mängden administrativ börda kraftigt reduceras. Men räcker detta för att råda bot på en situation där lärare inte sällan ägnas söndagkvällar och mer tid därtill utöver arbetstid för att hinna med sitt arbete? det pedagogiska ledarskapet handlar om att följa läroplanerna och dess innehåll. Men jag anser att ett gott pedagogiskt ledarskap handlar om att ge tid vill varje elev vilket inte stämmer överens med hur verkligheten ser ut. 3 Vilken blir följderna av att pedagogen under sin tid i arbetsrummet behöver avvisa elever som uppsökt läraren för att ställa tidsödande frågor? En sådan situation kan betraktas som ett dubbelfel, dels att läraren frångår ofta sina egna principer om att finnas till hands och att hjälpa eleverna, men även att pedagogen i denna stressade situation inte har tid att heller reflektera över sitt bristande agerande. Det är inte osannolikt att tänka att pedagogens agerande som förebild har en negativ påverkan på barnen, både vad gäller barnens lärande och känsla av att bli uppmärksammade och respekterade för sina åsikter. 3 Det pedagogiska ledarskapet, Linnéuniversitetet, sidan 0 3
Ledarstilens roll i pressade situationer Att ledare ofta tummar på det som man i förhand bestämt kan förmodligen härröras till en blandning utav stress och påtryckningar. Precis som det sägs i uppsatsen Det pedagogiska ledarskapet så reflekterar man oftast över negativa influenser i ledarskapets pedagogik, snarare än de positiva. Att de negativa delarna tar över är förmodligen en bidragande orsak till att man som ledare blir pressad, och att man mer och mer går över till en mer auktoritär ledarstil, snarare än en förmodligen positivare demokratisk ledarstil. Naturligtvis så finns det även de ledare som också fungerar tvärt om, att de under stress blir mer mottagliga för gruppens påtryckningar och önskemål. Denna egenskap är i mångt och mycket positiv, då man på detta sätt ofta kan vinna mycket respekt utav sina deltagare, även om det kanske inte har skett enligt det scenario du först målat upp. Vidare så bemöts ledare som agerar på detta sätt oftast på ett mer positivt vis än vad de som snarare ger vika för det auktoritära ledarskapet gör. Ledare som agerar genom att lyssna på gruppen i påfrestande situationer får ofta ett större stöd om stormen rids ut, medan ledare som blir mer bestämmande ofta tappar trovärdigheten. Även om man klarar att rida ut stormen så ses dessa ledare oftast på med en mörkare blick då man vet ledaren inte kan hantera jobbiga situationer. Konkreta tips Var lyhörd på sådant som kollegor, kunder/elever säger till dig. Kommentarer såsom "har du tänkt på att istället göra såhär..." och "vad tror du om att göra såhär istället..." kan hjälpa dig att reflektera kring ditt agerande och att inte upprepa gamla misstag, och på så sätt utvecklas i den pedagogiska rollen. Fråga andra som betraktar dig hur du kan utvecklas i den pedagogiska rollen. Det är inte du själv som bestämmer om du uppfyller din tilltänkta ledarstil eller pedagogiska inriktning, det är betraktaren! Ta intryck av eventuell kritik och avsluta med att tacka. Börja för all del inte försvara ditt agerande, även om du inte håller med, för då kommer ditt intresse av att förbättra dig inte betraktas som genuint och betraktaren kommer inte vilja svara ärligt om du frågar igen. Fokusera din tid. Försök att tänka bort sådant som du ska försöka hinna med men inte arbetar med för tillfället. Exempelvis som lärare, även om du har mycket administrativt arbete som måste hinnas med, fokusera enbart på eleverna under 4
lektionstid och ta resterande efteråt. Det går inte fortare bara för att du är splittrad i din fokusering. När du hör röster som pratar med dig utan att du lyssnar, avbryt omgående vad du gör. Oavsett om du agerar i egenskap av förälder, kollega eller vän så bör du ställa dig frågan, vilket är viktigast, att "bara" svara på detta meddelande eller att ge uppmärksamhet till sina medmänniskor? Detta är förstås extra viktigt som förebild till barn. Om du eller organisationen utsätts för press, ta en minut att verkligen tänka efter innan du agerar. Ditt agerande betraktas av människorna omkring dig och dina handlingar får följdverkningar, så var noga med att göra rätt från början. Sammanfattning Vi har kommit fram till att en pressade situationer föranleder ett annorlunda beteende hos såväl pedagoger som ledare i allmänhet. Vi tror att oväntade händelser eller annat som föranleder stress gör denne mer auktoritär, att agera så att det ger konkreta resultat. Vi tror att en ledare eller pedagog som inte upplever stress har bättre förutsättningar att verka i en demokratisk och nyanserande miljö utan att påverkas utav yttre omständigheter. Således kan en arbetssituation som inte ger upphov till stress vara nödvändig för att pedagogen eller ledaren ska följa sin inre ledarstil. Vidare så anser vi att såväl pedagoger som ledare har ett ansvar att på något sätt bibehålla en demokratisk ledarstil i allt det man lär ut, samtidigt som det naturligtvis krävs olika ledarstilar för olika grupper. Men att man i grund och botten ser till att hålla en demokratisk stämning i gruppen är för oss sättet att gå tillväga. 5