Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri



Relevanta dokument
Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom STOCKHOLM CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI

Diagnoskännedom T R O L L H Ä T TA N VÄ N E R S B O R G Å M Å L 2-4 /

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Lär mig gasa och bromsa JAG vill för mycket!

Underlag för psykiatrisk bedömning

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Psykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Psykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht

Psykopatologi. Kriterier för störning/sjukdom. Diagnos. DSM-systemet. Diagnos (2) Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Special Edition Uppsala 2014

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Områdesbeskrivning Norrköping

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Psykopatologi & Psykiskt status

Psykisk hälsa och missbruk/beroende

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Depression. 26 september 2013

Ökad risk ffa år. Etiologi ärftlighet, miljöfaktorer multifaktoriell

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

BIPOLÄR SJUKDOM. Thomas Zucconi Mazzini Specialistläkare, vuxenpsykiatrin Växjö

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

PSYKISK HÄLSA INRIKTNING ÄLDRE PERSONER. Katarina Johansson Marit Raninen Lundin

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Validand och valideringshandledare

Efter denna studieenhet ska du ha kunskap om och förståelse av hur psykiska problem påverkar människan i vardagsliv och i yrkesliv.

Användbara diagnos- och KVÅ-koder

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Kodningslathund för kuratorer/psykologer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Psykiatrisk diagnostik. Fotios Papadopoulos Leg. Läkare, specialist i psykiatri, docent

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

F40.8 Andra specificerade fobier

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Psykisk ohälsa hos vuxna vad är det och vilken hjälp finns?

En broschyr om Tvångssyndrom

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

Vårdresultat för patienter 2017

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare

SMART Utbildningscentrum

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Depressiva syndrom och det bipolära spektrat Mats Adler

Psykiskt status

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Affektiv sjukdom hos barn och tonåringar den svåra gränsdragningen mellan olika diagnoser. Gunilla Olsson Med. doktor, leg. läkare, specialist BUP

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.

HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE?

Kortfattat om olika diagnoser Din egen berättelse

Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Transkript:

Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom forskningen för att veta att man undersöker samma sak Schizofreni och autism skillnader mellan USA och Europa under första hälften av 1900 talet Kliniskt Styr behandling. Rätt behandling till rätt tillstånd Bedöma prognos. Viktigt för patient, anhöriga och samhälle. Styr resursfördelning

Affektiva tillstånd Depression: Nedstämdhet Minskat intresse, engagemang, lust, anhedoni Svårighet att motivera sig till aktivitet, tomhetskänsla Sömnstörning; hypersomni eller sömnsvårigheter dygnsrytmstörning Matproblem; viktuppgång, viktnedgång Psykomotorisk agitation eller hämning Koncentrationsproblem, irritabilitet, tanketröghet

Affektiva tillstånd Depression forts Energibrist, svaghetskänsla Blytyngdkänsla Minskad koncentrations eller tankeförmåga Ambivalens, ältande Värdelöshets eller skuldkänsla Överdriven självanklagelse till vanföreställning Dödstankar Vill försvinna, dödstankar, s-tankar, s-planer, s-försök

Affektiva tillstånd Depression forts Egentlig depression; 5 av 9 kriterier varierande svårighetsgrad. Naturalförlopp veckor till år. Samverkan mellan biologisk sårbarhet och miljö 50% förhöjda stresshormoner; ffa kortisol Prefrontalcortex, amygdala, hippocampus Dystymi; Nedstämdhet och minst 2 ytterligare symtom Sänkt livskvalitet, plikt, meningslöshetskänslor >2år endast någon månad utan symtom

Affektiva tillstånd Depression, svårigheter Stresskänslighet Nedsatt kognitiv förmåga Problemlösningsförmåga Beslutsförmåga Tanketempo Minne, bära information koncentration Minskad ork fysiskt och psykiskt Självklander, nedsatt självkänsla

Affektiva tillstånd

Affektiva tillstånd Behandling depression Läkemedel ECT Psykologisk behandling Beteendeaktivering, dygnsrytm, FaR, anpassat arbete Kognitivt arbete med depressiva tankebanor Identifiera tidiga symtom Bemötande Beakta personens negativa självuppfattning, bekräfta förmågor, korrigera självförnekelse. Klargör att funktionsnedsättningen är övergående Anpassa information, tempo och förväntningar utifrån de kognitiva svårigheterna

Affektiva tillstånd Bipolär sjukdom typ I och typ II Förhöjd sinnesstämning eller irritabilitet under flera dagar. Kraftig förändring vid typ I Ökad energi, hög, ansätta främmande personer Förhöjd självkänsla eller grandiositet Jag centrerad, utvald, särskild uppgift, vanföreställning Minskat sömnbehov 0-4h/natt utan att uppleva sig uttröttad Ökad pratsamhet Faller folk i talet, avbryter, talar högt och snabbt

Affektiva tillstånd Bipolär sjukdom forts Rusande tankar Tankeflod, tankeregn Lättdistraherad Svårigheter att avskärma inre och yttre stimuli Ökad målinriktad aktivitet arbete, socialt, sexuellt Mer drivande på flera plan, svårt med anpassning Lustdriven med nedsatt konsekvenstänkande Här och nu. Ökad risk i beslut, köp, sexuella kontakter, trafik m.m.

Affektiva tillstånd Bipolär sjukdom 3-4 kriterier av 7 utöver förhöjd sinnesstämning eller irritabilitet Växlar mellan mani resp. hypomani och depression Blandtillstånd kan förekomma typ I Kroniskt tillstånd, går i skov med fria intervall Tung biologisk sårbarhet Hög ärftlighet

Affektiva tillstånd Bipolär sjukdom Cyklotymi Hypomana symtom växlande med depressionssymtom motsvarande dystymi. >2år med endast någon månad utan symtom. Hjärnstrukturer Prefrontalcortex och amygdala

Affektiva tillstånd Bipolär sjukdom, svårigheter Vid depression typiska svårigheter Vid mani/hypomani Affektlabilitet Svårigheter att hålla röd tråd i samtal Svårigheter att påbörja och avsluta aktiviteter Motorisk oro Koncentrationsproblem impulsivitet omdömespåverkan

Affektiva tillstånd Behandling bipolär sjukdom Läkemedel, som regel nödvändigt ECT Psykologisk behandling ffa mot depression och identifiera tidiga symtom på uppvarvning och depression. dygnsrytmreglering Bemötande Depression v.g. se depressionsavsnitt Mani/hypomani motivera till specialistpsykiatrisk kontakt, stimulireduktion och sömn Mellan episoderna är personerna idealt symtomfria men kan ha ökad stresskänslighet som kan kräva anpassning av arbetstid och arbetsmängd

Ångestsyndrom Ångest och oro Nödvändiga normala känslomässiga och fysiska reaktioner. Den mänskliga hjärnan prioriterar identifiering av hot framför lust Generalisering Säkerhetsbeteende och undvikande

Ångestsyndrom

Ångestsyndrom Ångest 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 Tid Exponering 1 Exponering 2 Exponering 3 Exponering 4

Ångestsyndrom Ångest forts Ångestsyndrom Biologisk sårbarhet Miljömässigt inlärt beteende Personlighetsmässig ångestutveckling Biologisk sårbarhet Miljömässigt inlärt beteende Rigida reaktionsmönster, uppfattning om sig själv och omvärlden som kolliderar med livsförutsättningar

Ångestsyndrom Ångestsyndrom Paniksyndrom med eller utan agorafobi Fysiska symtom, rädsla för allvarliga konsekvenser, rädsla för panikattack i olika situationer Specifik fobi Höjdfobi, djurfobi, sprutfobi m.m. Social fobi Rädsla för kritisk granskning i sociala situationer, ofta prestationer med rädsla för genans eller kritik Prospektiv och retrospektiv genomgång

Ångestsyndrom Ångestsyndrom forts Tvångssyndrom Tvångstankar och neutraliserande tvångshandlingar Generaliserat ångestsyndrom, GAD Förväntansångest, katastrofiering av framtida händelser, kognitiv och känslomässig påverkan. Smärtutveckling Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD Allvarligt trauma, Stark ångestreaktion, flashbacks, mardrömmar, isolering, känslomässig avtrubbning Akut stressyndrom Liknar PTSD ej lika genomgripande, tidsbegränsat

Ångestsyndrom Ångestsyndrom, behandling Läkemedel Psykologisk behandling; Exponering, kognitivt arbete, avslappning, mindfulness, acceptans Personlighetsstörning; behandlingsprogram Bemötande Respekt för de svårigheter ångestsyndromet ger Undvika att kompensera för svårigheterna oreflekterat

Psykotiska syndrom Schizofreni Positiva symtom: Vanföreställningar, hallucinationer, desorganiserat beteende Negativa symtom: Affektiv avflackning, utarmat tankeliv, nedsatt initiativförmåga Tydligt sämre fungerande i arbetsliv, relationer, egen omvårdnad Schizoaffektivt syndrom Psykotisk symtom som föregår stämningslägessvängning Vanföreställningssyndrom Avgränsade vanföreställningar utan hallucinos eller negativa symtom( erotomani, grandiositet, förföljelse, sjukdom

Psykotiska syndrom Drogmissbruk Amfetamin, LSD, alkohol Mani eller depression Stämningslägeskongruenta/inkongruenta Organisk sjukdom Demens, hjärnmetastaser, grav katabolism Medicinering Kortison, dopaminagonister, morfin Trauma eller svår stress Oklara skäl

Psykotiska syndrom Schizofreni Orsaker Neuro-developmental disorder Familjär schizofreni Icke-familjär schizofreni förlossningsskada prematuritet Influensa A?

Psykotiska syndrom Behandling Läkemedel Neuroleptika, effekt mot vanföreställningar och hallucinationer 2/3 av patienterna får god effekt. Genomgång av kognitiva funktionshinder Initiativförmåga, problemlösning, organisation och planering Funktionsbedömning av arbetsterapeut Tillämpningsförmågan av kognitiva förmågor i vardagen Stöd från kommunal och annan verksamhet för sysselsättning och boende

Bemötande Psykotisk symtom Varierande grad av kognitiva funktionshinder Nedsatt koncentrations och uppfattningsförmåga Rigida tankemönster Nedsatt abstrakt tänkande Nedsatt problemlösningsförmåga Nedsatt initiativförmåga Informationen bör vara Avgränsad Konkret Skriftlig Lämpligt med anhörig eller annan med vid samtal

Tack